Fru talman! Denis Begic har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att byggandet, oavsett bostadsform, ska fortsätta.

Jag vill börja med att hänvisa till mitt svar tidigare i dag till Markus Kallifatides, som ställde en snarlik fråga. Jag konstaterade då att det behöver byggas mer över hela landet för att möta det beräknade behovet av nya bostäder, men också att det befintliga beståndet behöver utnyttjas bättre. Vidare behövs insatser som gör att hela plan- och byggprocessen kan bli mer effektiv.

Jag upprepar därför också vad jag svarade i den debatten, nämligen att reformer ska tas fram för att öka tillgången till byggbar mark och reglerna för att bygga ska förenklas betydligt. Kommuner ska uppmanas och stimuleras att höja sin planberedskap, särskilt vad gäller småhus. För att människors efterfrågan och behov av bostäder ska mötas är det viktigt att det finns ett utbud av olika typer av upplåtelseformer och bostäder som passar i olika skeden av livet. Det ska även vara möjligt att flytta mellan olika boendeformer. Reformer ska genomföras som ger incitament till ökat byggande, inte minst för att tillgängliggöra bostäder för grupper som i dag har svårt att komma in på bostadsmarknaden. Det ska tas fram reformer som möjliggör för fler att äga sitt boende.

Fru talman! Tack, Denis Begic och Markus Kallifatides, för väldigt viktiga interpellationer!

Ska vi ha en långsiktig bostadspolitik med små lägenheter och så vidare kanske det behövs ett stöd. I dag har vi en situation där många har gjort bostadskarriärer. Men många äldre som sitter med stora hus vill flytta till en mindre hyresrätt. Det har blivit svårare och svårare.

Ska man ha långsiktigt stöd, eller ska det vara panik och klippta stöd? Det är ganska stor skillnad, särskilt om man från en dag till en annan aviserar att stöden försvinner. Och oavsett om det gäller stöd till byggande av hyresrätter eller stöd till miljöbilar är den här regeringen väldigt duktig på att klippa stöd - lika duktig som man är på att misslyckas med att uppfylla vallöften.

I norra Sverige pågår den gröna industriella revolutionen. Det kan inte ha missats av någon. Det handlar om 100 000 nya arbetstillfällen fram till 2035 i kombination med en demografisk kurva i fel riktning.

Det handlar om Skellefteå, Gällivare, Boden, Luleå och Kiruna. Till detta kommer Umeå, som kontinuerligt växer med 3 000 nya invånare och 2 500 nya bostäder varje år. Det är den stad i norra Sverige och kanske i Sverige som helhet som har haft mest kontinuitet i sin växt under de senaste 25-30 åren.

Detta sker i ett område - Skellefteå, Gällivare och Boden - där bostadsmarknaden inte har varit speciellt van vid att växa. Det är klart att de stöd som aviserades var väldigt välkomna. Det gjorde också att många företag valde att etablera sig där. Just nu ser vi en tillbakagång. I Norrlandsfondens konjunkturbarometer för norra Sverige kunde man se att just bostadsbolagen känner en stark oro för framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det här riskerar att skada hela Sverige. Det skadar klimatpolitiken, och det skadar möjligheten att få människor i arbete. Förra veckan träffade vi Arbetsförmedlingen i Skellefteå, som har ett nationellt uppdrag att få människor att kunna flytta till Sverige. De säger att det finns jättemånga som är intresserade. Arbetslösheten är stor inte minst i Sörmland, och väldigt många är intresserade av att flytta till norra Sverige. Men då måste man ju ha någonstans att bo. Grunden för hela den mänskliga tillvaron är att man har någonstans att bo. Då behövs en bostadspolitik som tar hela frågan på allvar.

Städer som Skellefteå och Luleå, med ganska starka lokala ekonomier och bostadsbolag, har kanske lite bättre förutsättningarför att klara detta. Men för kommuner som Boden och Gällivare, som kanske ska fördubbla sin befolkning helt och hållet samtidigt som de ska ställa om från en gruvproduktion till en annan, är det här fullständigt ohållbart. Här behövs hela samhällets stöd. Det saknar vi i dag, Andreas Carlson.

Regeringen bör avisera en helhet när det gäller detta. Om man vill få arbetslösa människor i arbete så finns dessa arbeten i norra Sverige, men då behövs bostäder.

Fru talman! Min fråga var vilka konkreta reformer som statsrådet och regeringen arbetar med. Det är inte särskilt förtroendeingivande att gång på gång hänvisa till mantrat "reformer ska genomföras". Berätta för oss i kammaren och de som tittar på tv vilket arbete som egentligen pågår i Regeringskansliet och departementet, Andreas Carlson. Om det vet vi ingenting.

Vi vet dock att det råder brist på bostäder. Vi vet att lösningen är att bygga fler bostäder. Vi vet att de högerkonservativa partierna har avskaffat investeringsstödet, som har varit ett avgörande incitament för att bygga hyresrätter med rimliga hyror. Allt detta vet vi. Men frågorna som behöver svar är: Vad planerar regeringen att göra? Vilka reformer är på gång? Och när kan man förvänta sig att de levereras?

Bostadsbristen är för många människor något verkligt här och nu. Dessa människor kan inte bo i reformer som ska genomföras. Det är dessutom oklart när och hur dessa reformer ska genomföras. Människor behöver tak, golv, väggar, fönster, el, vatten och avlopp. De behöver hyresrätter, bostadsrätter, villor och radhus.

Jag har full respekt för att statsrådet arbetar hårt och att det blir många och långa dagar. Jag ser framför mig att statsrådet kommer till departementet tidigt på morgonen, och säkert går hem sent på kvällen. Men hur fördriver statsrådet tiden däremellan? Vad är det egentligen som uträttas? Hur ser det konkreta arbetet ut? Och när blir det något synligt resultat? Är det i år, nästa år eller om fyra år? När kan vi se resultaten?

Fru talman! Jag vet att frågorna är många, men de är viktiga för många människor i det avlånga landet Sverige. De förväntar sig svar. Därför är det en skyldighet för mig och oss i oppositionen att åtminstone försöka få mer konkreta svar än att "reformer ska genomföras".

Jag ber ministern att ge oss åtminstone något exempel på hur det skulle kunna bli fart på bostadsbyggandet.

Fru talman! Det stämmer att vi har mycket att göra, som Isak From säger. Jag ser fram emot det arbetet. Vi kommer att ha ett väldigt högt tempo.

Vad gör statsrådet på dagarna? Det var Denis Begics fråga. Ett exempel handlar om att bostadsbyggandet behöver vara ett högre värderat intresse bland de andra. I dag kommer bostadsbyggandet ibland längst ned eller längre ned på listan över olika intressen när det ska prövas i olika planer. Det var därför den förra regeringen gav ett uppdrag om en förstudie kopplad till nationell fysisk planering. Ett av de första möten jag haft gällde detta. Vi har vinnlagt oss om att arbetet ska bedrivas i högt tempo och i enlighet med den nya regeringens ambition att tillgängliggöra byggbar mark.

Förstudien ska titta närmare på till exempel hur riksintressesystemet, där statens anspråk på mark och vatten främst tar sig uttryck, skulle kunna förändras för att i högre grad svara mot de behov som finns i samhället i dag. Det här uppdraget ska ge tydligare förutsättningar för en långsiktigt hållbar användning av mark och vatten samt en effektiv fysisk planering och prövning. Vi vet att det här har varit en konfliktfråga i tidigare regeringar. Det är en fråga med olika intressen. Men för den nya regeringen är det viktigt att det här går i ännu högre tempo, så att vi kan lyfta fram och prioritera byggande av bostäder som ett intresse som inte ska stå längre bak i kön.

Det andra exempel som jag tänkte nämna bland de många som vi har huggit in på direkt och som jag jobbar med handlar om att gå från detaljkrav på byggandet till mer av funktionskrav för att kunna snabba på processerna och göra det betydligt enklare i varje led. Här finns det mycket mer att göra, men det är ett exempel på vad vi arbetar med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I budgeten finns det även med andra reformer, och vi jobbar för att ta fram dem. Det står inte bara skrivet i budgeten, utan den förbinder oss också till att faktiskt ta fram reformer. Det är en viktig deklaration under våra första veckor att det är det här vi kommer att arbeta med.

Jag ska också kommentera det som Denis Begic sa om att man inte kan bo i "reformer som ska genomföras". Nej, och man kan inte heller bo i utredningar. Vi hörde av Markus Kallifatides i den föregående interpellationsdebatten att den tidigare bostadsministern tillsatte många utredningar. Jag skulle kunna kontra till Begic och säga att man inte kan bo i de utredningarna heller. Då börjar vi diskutera på ett ganska osakligt sätt, och det är inget som den bostadspolitiska debatten gynnas av. Det viktiga är ju att ta fram reformer i alla delar. Det finns ingen quickfix. Inte heller investeringsstödet var en sådan, vilket visade sig när det väl prövades.

Isak From sa att man avskaffar stödet från en dag till en annan. Nej, så är det inte, utan det följer av ett riksdagsbeslut, och vi avskaffar det på ett mycket ansvarsfullt sätt. Vi tillför också 3,8 miljarder kronor för att de som har fått stöd beviljat och har påbörjat byggen ska kunna få medel utbetalade även under de kommande åren. Det sker alltså på ett ansvarsfullt sätt, och vi avskaffar det inte från en dag till en annan.

Jag ska också svara på en av de avslutande frågorna. Finns det någon samordning i regeringen? Ja, det finns det.

Fru talman! Jag vill tacka Denis Begic, som har ställt interpellationen. Jag tackar för ett gott samtal och ser fram emot fortsatt dialog.

Jag har ännu inte kommit in på de tillkännagivanden som ligger på både riksdagens och regeringens bord och som den tidigare oppositionen tog fram. Här finns det flera goda idéer och förslag som också i stor utsträckning är inspirerade av våra grannländer. Det finns till exempel ett förslag om hyrköp. Det är klart att alla tillkännagivanden som vi nu har på bordet är en del av regeringens arbete. Vi hanterar dem på olika sätt och kommer att återkomma till hur vi respekterar beslut som fattats i riksdagen om tillkännagivanden. Det är en del av arbetet.

Jag ser fram emot fortsatta samtal. På tisdag kommer jag att besöka civilutskottet, där jag vet att Begic är ledamot. Jag är då öppen för dialog och får säkert fler frågor, förslag, tips och idéer, fru talman. Jag tackar för interpellationsdebatten. På återseende!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.