Andreas Carlson

Herr ålderspresident! Jag tycker att det finns stort utrymme för att höja blicken och se på de utmaningar vi har på svensk bostadsmarknad och göra det på ett holistiskt sätt. Det finns som sagt inte en enskild åtgärd som löser de stora strukturella problem som har byggts upp under lång tid.

Det är rätt att alliansregeringen, också när Kristdemokraterna hade bostadsministerportföljen förra gången, tillsatte många utredningar och satte igång mycket arbete. Sedan har det dock tyvärr stannat upp, i alla fall på en hel del fronter, under de åtta år då det har varit svängdörr till den posten och ett stort antal bostadsministrar. Min ambition är att ta just det holistiska angreppssättet och arbeta i nära dialog med andra ministrar i regeringen. De frågor som Alireza Akhondi är inne på ligger under andra statsråds ansvarsområden.

För att nämna kreditrestriktionerna har det tillsatts en kommission som ska titta på just makrotillsynen. Det handlar förstås om att den ska vara effektiv och om att vi ska ha en god tillsyn men också om att den ska vara ändamålsenlig så att andra hinder inte byggs upp. Det ska vara väl avvägt och ändamålsenligt. Detta uppdrag har nu givits. Beslutet har alltså fattats av regeringen när det kommer till en av de delar Alireza Akhondi har med i sina medskick.

Låt mig också nämna någonting om statsbidragen inom äldreområdet i stort. I budgetens utgiftsområde 9 har regeringen även aviserat en översyn av statsbidragen. Flera av de aktuella statsbidragen överlappar nämligen varandra, och konstruktionen skiljer sig åt. Regeringen avser att undersöka möjligheten att slå ihop flera av statsbidragen för att på så sätt minska den administrativa bördan och förbättra kommunernas förutsättningar att ta del av bidragen.

Detta skulle förstås i sig kunna ha god påverkan på situationen för de äldre som i dag är beroende av äldreomsorg, men också när det gäller boendefrågan bedömer jag att det skulle kunna vara ett sätt att effektivisera och se till att olika stödsystem inte överlappar varandra. Det ska i stället vara ändamålsenligt och effektivt.

Apropå den lite större frågan om strukturella hinder är det just detta som vi nu, precis som jag har sagt tidigare i denna interpellationsdebatt, jobbar med att ta fram reformer kring. Jag tänker inte upprepa det.

Det finns också beredningsunderlag till följd av att det har tillsatts många utredningar. Jag nämnde exempelvis Bygglovsutredningen i mitt inledande svar. Vi bereder nu flera av förslagen därifrån. Jag ser fram emot att återkomma till riksdagen med dem, i god dialog med riksdagens olika partier.

Herr ålderspresident! Tack för en angelägen och viktig interpellation, Alireza Akhondi! Jag uppskattar initiativet till en dialog kring denna för samhället så viktiga fråga.

Ledamoten är inne på demografin och behovet av olika upplåtelseformer och olika bostäder som kan tillgängliggöras för äldre. Det var också något jag berörde i mitt inledande svar, herr ålderspresident. Det behövs insatser som gör hela plan- och byggprocessen mer effektiv, och precis som Alireza Akhondi var inne på i sitt första inlägg hänger detta ihop. Det finns inte en enskild särlösning eller snabbfil som träffar just den typen av bostäder.

Därför är beskedet att regeringen jobbar väldigt intensivt med att ta fram reformer för att korta ledtider, förenkla och förbättra byggregler och öka tillgången till byggbar mark. Det kommer att underlätta för grupper som i dag har det svårt på bostadsmarknaden av olika skäl.

När det gäller äldres bostäder finns det ingen särskild reglering för dessa i PBL eller PBF. BBR, alltså Boverkets byggregler, innehåller en bestämmelse gällande bostadsutformning som enbart gäller bostäder för äldre. Vidare har BBR ett antal allmänna råd där bostäder för äldre nämns, exempelvis när det gäller brandklassning, buller och ventilation.

Som jag sa i mitt inledande anförande, herr ålderspresident, ses dessa regler nu över i det arbete som kallas Möjligheternas byggregler. Boverket arbetar för närvarande med en stor översyn av byggreglerna. De ska moderniseras och förenklas för att kunna bidra till ett snabbare och mer kostnadseffektivt byggande. De nya reglerna ska främja innovation och teknisk utveckling samt bidra till att effektivisera byggandet och gynna ökad konkurrens.

Efter översynen ska byggreglerna bestå av färre detaljregler, vara formulerade som funktionskrav och endast innehålla bindande föreskrifter. Branschen är också knuten till detta arbete och har möjlighet att påverka det så att det blir tillämpbart och så effektivt som möjligt i det praktiska byggandet.

Svaret på Alireza Akhondis fråga, herr ålderspresident, är alltså att det pågår ett arbete med att se över BBR. Det är i BBR det finns särskilda regleringar vad gäller just äldres bostäder. Detta är angeläget och något jag följer mycket noga för att uppnå det som är syftet här, det vill säga att gå ifrån detaljerade byggregler och gå mer mot funktionskrav. På det sättet kan man också öka byggandet när det gäller bostäder för äldre.

Alireza Akhondi är också inne på de strukturella hinder och problem som finns när det kommer till byggandet och på bostadsmarknaden. Det är också där regeringen jobbar med att öka den strukturella tillgången till bland annat byggbar mark. Kommunernas planberedskap ska höjas, och ledtider ska kortas. Det handlar om de strukturella faktorer vi kan göra något åt så att svensk bygg- och bostadsmarknad står bättre rustad när konjunkturen så småningom vänder uppåt.

Regeringen avser alltså att ta fram reformer för det jag har varit inne på: ett ökat byggande, en bättre fungerande bostadsmarknad, mer tillgänglig byggbar mark, kortare ledtider och förenklade och förbättrade regler - och även reformer som möjliggör för fler att äga sitt boende. Även i det avseendet ser jag fram emot en god dialog med riksdagens olika partier, herr ålderspresident, och med Alireza Akhondi. Detta är angelägna frågor i det mycket tuffa och bekymmersamma läge som Sverige befinner sig i.

Herr ålderspresident! Alireza Akhondi har frågat mig om jag tänker ta några initiativ för att se över eller förtydliga reglerna för trygghetsbostäder och andra typer av bostäder som är anpassade för äldre.

Sverige ska ha en långsiktig och hållbar bostadspolitik som erbjuder bostäder för livets olika skeden. Under kommande år kommer allt fler av de stora barnkullarna från 1940-talet att bli över 80 år gamla. Det innebär att de kommer in i en ålder då större behov av vård och omsorg ofta inträder. Det ställer särskilda krav på bostadsbeståndet, och efterfrågan på nya bostäder med särskild inriktning mot äldre kan förväntas öka. Det gäller trygghetsboenden såväl som andra boenden för äldre.

För att möta denna efterfrågan kommer regeringen att arbeta för ökade incitament att bygga, öka tillgången på byggbar mark och förenkla reglerna för att bygga. En sådan reformagenda kan även bli gynnsam för trygghetsboenden och andra boenden för äldre.

Ett arbete för enklare regelverk är Möjligheternas byggregler, som är en modernisering och förenkling av Boverkets byggregler, BBR. Även Bygglovsutredningens betänkande Ett nytt regelverk för bygglov, som innehåller flera förslag som syftar till ett enklare, effektivare och mer ändamålsenligt regelverk, bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Regelförenklingar kan både förenkla för byggandet, så att det tillskapas fler bostäder, och leda till lägre priser. Enklare byggregler kan även underlätta och bidra till en mer enhetlig regeltillämpning i kommunerna.

En åtgärd som nyligen genomförts är införandet av certifierade byggprojekteringsföretag, som är en ny aktör i plan- och byggprocessen. Reformen trädde i kraft den 1 augusti förra året. Genom att certifierade byggprojekteringsföretag får ersätta kommunernas inledande kontroll av att byggreglerna uppfylls kan byggprocessen bli mer förutsägbar. Därmed kan effektiva och repeterbara processer underlättas.

Regeringen fortsätter och intensifierar nu arbetet för att förenkla och förbättra reglerna för att bygga.

Fru talman! Ledamoten kan vara förvissad om att vi jobbar hårt med frågan. Det finns också ett tillkännagivande från riksdagen på området. Det är en angelägen fråga, inte bara för att det finns ett tillkännagivande. Men ett tillkännagivande är ett uttryck för att frågan är prioriterad - i alla fall av den tidigare mandatperiodens majoritet i riksdagen. Vi hanterar detta, och frågan är prioriterad. Jag ser fram emot att återkomma.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag uppskattar engagemanget och att vi kan ha en samsyn i att frågan är viktig för dem som berörs.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag kan försäkra Gunilla Svantorp om att det här är en angelägen fråga. Precis som jag också sa i mitt interpellationssvar och första inlägg här har jag stor förståelse för det som Gunilla Svantorp understryker, att detta påverkar de människor som berörs på ett dramatiskt sätt. Det påverkar livet på ett mycket negativt sätt, och det är också därför som vi tittar på VTI:s rapport. Vi behöver se vad som är nästa steg.

Att ta ett nästa steg är en viljeinriktning. Det som är viktigt att understryka är att VTI i rapporten anger att forskningslitteraturen påvisar att kunskapsläget om hur individ med synfältsbortfall ska bedömas inte är tillräckligt. I förslagen som VTI lämnar framför de behovet av ytterligare forskning och utredning för att få till ett trafiksäkert och pålitligt system. Det saknas till exempel kunskap om hur praktiska prov ska utformas.

Gunilla Svantorp lyfter fram behovet av evidens. Det är precis det VTI också gör i rapporten, och det är utifrån det som vi sedan kan fatta kloka beslut som tar denna fråga framåt för dessa människor. Det påverkar som sagt många i deras vardag när det här slår ned, många gånger kanske som en mycket olycklig bomb som påverkar väldigt mycket. Jag hoppas att det framkommer med all önskad tydlighet att viljeinriktningen är att se vad som kan vara nästa steg för att lindra och lösa problemet.

Det som framgår av VTI:s rapport är att de länder som tillåter praktiska körprov ställer upp särskilda krav som också måste vara uppfyllda utöver körprovet. Det förtjänar att analyseras djupare också på EU-nivå. I exempelvis Nederländerna görs inga undantag för synfält som är mindre än 90 grader horisontellt - för att ta fram ett sådant exempel.

Detta ingår nu i analysarbetet, och det är en viktig fråga för regeringen. Jag ser fram emot att återkomma och ha en fortsatt god dialog, och jag uppskattar ledamotens engagemang.

Fru talman! Precis som Gunilla Svantorp ger uttryck för vill jag understryka att jag har stor förståelse för att det kan vara en personlig tragedi för den som får körkortet indraget. Den enskilda medborgarens behov av tillgänglighet och rörlighet måste dock balanseras mot trafiksäkerheten för förare, passagerare och medtrafikanter, och det är utifrån den avvägningen som de trafikmedicinska kraven är utformade.

Gunilla Svantorp nämner siffran 2 000 personer per år som får sitt körkort indraget på grund av synfältsdefekter. Den statistik från VTI-rapporten som Svantorp hänvisar till tyder i stället på att det rör sig om cirka 1 000 individer per år. Det gör inte frågan mindre; det är fortfarande för många av dessa individer förstås en personlig tragedi och en angelägen fråga att arbeta med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

VTI har i rapporten lagt fram olika utredningssteg som man ser att man skulle kunna ta. Tyvärr saknar rapporten beredningsunderlag. Den innehåller inte heller några tydliga frågor att ta ställning till, vilket är anledningen till att rapporten inte har kunnat remitteras.

Vi behöver ha respekt för att det är en komplex fråga, precis som Gunilla Svantorp säger, och även om det på det stora hela rör sig om ett fåtal körkortshavare innebär det en undantagshantering som kräver omfattande resurser. I VTI-rapporten finns olika steg att gå vidare med detta som också inbegriper den fråga som Gunilla Svantorp lyfter fram gällande de möjligheter som finns för undantag i körkortsdirektivet på EU-nivå.

Det är någonting som behöver analyseras noga också utifrån VTI-rapporten, men rapporten innehåller inte beredningsunderlag och har därför inte kunnat remitteras.

Gunilla Svantorp nämner 70 procent. Men de 70 procent som enligt tidigare tester uppvisade godkända resultat innebär ju inte per definition att 70 procent av dem som har fått körkortet indraget skulle få sitt körkort tillbaka. Simulatortesterna hos VTI var kostsamma. Det kostar mycket att genomföra dessa tester, och det kan därför antas att de som ställt sig i kö själva bedömt sig ha goda chanser att klara simulatortestet. Det förtar inte siffran 70 procent, men det sätter siffran i det rätta sammanhanget, vill jag mena, fru talman.

Jag uppskattar ledamotens engagemang, och det som jag även har sagt tidigare i mitt svar är att vi nu tittar på frågan utifrån VTI:s rapport och analyserar vad som är det nästa och det bästa steget att ta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Gunilla Svantorp har frågat mig om jag avser att agera för att Sverige ska harmonisera sina körkortskrav i enlighet med övriga EU-länder.

Den rapport från VTI som Gunilla Svantorp hänvisar till innehåller inga förslag på förändringar som kan genomföras direkt. Rapporten identifierar i stället ett antal ytterligare utredningssteg som behöver tas för att man ska kunna gå vidare med frågan och för att förslag på närmare utformning ska kunna tas fram. Rapporten visar också på den stora komplexiteten i frågan. Det krävs ett stort antal regeländringar för att öppna upp möjligheten för praktiskt körprov i undantagshanteringen.

Regeringen har ännu inte tagit ställning till vad som är ett lämpligt nästa steg. För att avgöra detta analyseras rapporten nu inom Regeringskansliet.

Fru talman! Ja, vi analyserar som sagt de olika förslagen. Apropå tidsplan är det några av förslagen som kanske tarvar lite mer analys än andra. Men detta är en skyndsam fråga, och jag har pekat ut vad som är mest intressant, som Isacsson frågade om i förra inlägget.

Vi jobbar på. Vi har högt tempo. Det är en prioriterad fråga. Vi får helt enkelt återkomma när vi har gjort analysen av de olika förslag som finns i Trafikverkets rapport.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker att det är väldigt positivt att man slår fast värdet av det ideella engagemanget och av att ge goda förutsättningar för föreningslivet i Sverige. Oavsett om det är cykeltävlingar eller andra arrangemang är detta något att vara väldigt stolt över. Det handlar just om vårt civilsamhälle och det engagemang som finns, som betyder mycket för att skapa gemenskap och främja folkhälsa och som är en viktig del av kulturen - det har också ledamöterna från Dalarna visat på här i kammaren i kväll, fru talman, när det kommer till midsommarfirandet.

Man kan vara förvissad om att regeringen arbetar hårt med frågan. Jag ser fram emot att återkomma.

Fru talman! Låt mig igen understryka att det är viktigt att föreningslivet har goda förutsättningar för att bedriva idrott och annan verksamhet som sker på eller påverkar statlig trafikinfrastruktur. Jag hör också engagemanget i kammaren i den här debatten, och det uppskattar jag.

Men även jag noterar att den tidigare socialdemokratiska regeringen kände till Trafikverkets ändrade arbetssätt redan i februari 2022. Jag noterar också att Isacssons partis företrädare i den tidigare regeringen valde att inte göra något förrän i september 2022. Först då gavs Trafikverket i uppdrag att utreda frågan under sex månader - en måhända orimligt lång tid med tanke på de 14 sidor som levererades i rapporten häromdagen.

Med tanke på hur angelägen den här frågan är, inte bara för idrottsrörelsen utan även för enskilda föreningar, är den tidigare regeringens senfärdiga agerande häpnadsväckande. Men jag kan försäkra kammaren och alla som följer den här debatten i kväll om att mitt parti och den här regeringen tar ansvar. Hela Sverige ska fungera. Vi är väl införstådda med problematiken.

Jag uppskattar också att Trafikverket kunde slutföra utredningen något tidigare än utsatt datum. Vi arbetar redan nu för att hitta en långsiktig lösning. Trafikverkets förslag har ju, såvitt jag har kunnat bedöma hittills, också uppskattats av Riksidrottsförbundet och Cykelförbundet. Det har tagits väl emot. Det är förstås en del i den analys och beredning av frågan som vi nu gör i högt tempo i Regeringskansliet. Detta är en brådskande fråga.

Fru talman! Ledamoten Isacsson frågar mig vilket som är det mest intressanta av Trafikverkets förslag. Det är sex olika förslag som Trafikverket har i sin redovisning. Det mest intressanta och det som jag tror att många ser som det mest angelägna på kort sikt är det förslag som finns i redovisningen om "att regeringen beslutar att uppsättning av vägmärken ska bli kostnadsfritt för ideella föreningar och organisationer under 2023, samt att regeringen beslutar om hur detta ska hanteras för 2024 och framåt. Möjliga alternativ som bör övervägas är om det även fortsättningsvis ska vara kostnadsfritt för ideella organisationer, alternativt om utökade ekonomiska bidrag eller någon form av stödförordning ska införas." Det är ett av de sex förslagen som är intressanta och som vi nu analyserar i Regeringskansliet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi tog emot det häromdagen. Det är i dag den 28 mars. Trafikverket skulle ha slutredovisat uppdraget om några dagar, den sista mars. Det är alltså positivt att vi redan nu har detta på bordet. Vi har kunnat starta arbetet.

Jag förstår att det finns en oro, men den beror mycket på senfärdigheten från den förra regeringen. Man visste om detta i februari 2022 och gav uppdraget i september 2022.

Nu kan vi lägga detta bakom oss. Jag uppskattar enigheten i kammaren och att det nu finns ett stöd för att vi ska kunna ha goda förutsättningar för att bedriva idrott och annan verksamhet som sker på, eller påverkar, statlig trafikinfrastruktur. Vi kommer att återkomma. Det kommer vi att göra så fort vi kan. Vi jobbar skyndsamt. Det är en prioriterad fråga.

Fru talman! Lars Isacsson har frågat mig om jag kommer att ta initiativ till en dialog med Trafikverket om verkets tolkning av det regelverk som ger Trafikverket möjlighet att ta ut avgifter vid tävlingar som påverkar statlig trafikinfrastruktur. Lars Isacsson har vidare frågat mig om jag kommer att ta initiativ till en lagändring som möjliggör för ideella föreningar att fortfarande ordna arrangemang utan stora avgifter till Trafikverket.

Det är viktigt att föreningslivet har goda förutsättningar för att bedriva idrott och annan verksamhet som sker på, eller påverkar, statlig trafikinfrastruktur.

Därför fick Trafikverket den 1 september 2022 i uppdrag att analysera hur arbetssätt och regelverk kan förändras för att underlätta och förenkla för föreningslivets verksamhet som bedrivs på, eller påverkar, statlig trafikinfrastruktur. Trafikverket har redovisat uppdraget den 21 mars 2023. Redovisningen analyseras för närvarande i Regeringskansliet, och jag avser att återkomma i dessa frågor.

Fru talman! Tack, ledamöterna, för det här samtalet! Jag uppskattar engagemanget.

Jag har redogjort för två av de första uppdragen. Vi kommer att återkomma med flera - det kan riksdagen vara så säker på. Reformer ska tas fram för att öka tillgången till byggbar mark, och reglerna för att bygga ska förenklas och förbättras betydligt. Ledtiderna behöver kortas. Kommuner ska, som vi har varit inne på, uppmanas och stimuleras att höja sin planberedskap.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns, fru talman, inga genvägar här. Det handlar om många olika delar där man behöver gå framåt parallellt; man behöver ha ett holistiskt perspektiv.

Det som åskådliggörs i denna diskussion är, återigen, att Socialdemokraterna under åtta år hade en reform i lådan, nämligen investeringsstödet. Det var framför allt det. Det behövs mycket mer. Vi behöver ta tag i de strukturella problem som har byggts upp under mycket lång tid. Det kommer att ta tid att vända, men den här regeringen har rivstartat arbetet.

Vi kommer att återkomma med många reformer och förslag och också, kan jag tänka mig, en och annan dialog i kammaren under interpellationsdebatter, där vi även framöver får glädjen att ha utbyte av varandra. Det ser jag fram emot!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Tack, ledamöterna, för engagemanget i den här debatten!

Jag fastnar för Markus Kallifatides resonemang kring studentbostäderna och det uppdrag som regeringen nu har gett till Boverket. Det är alltså bredare och går ut på att göra det enklare och billigare att bygga utifrån studenters behov. I uppdraget ligger också att överväga exempelvis besökstillgänglighet för att tillgodose alla de behov som finns. Boverket ska också samverka med studentorganisationer, bygg- och fastighetsföretag, funktionshindersorganisationer och myndigheter.

Men ska vi tolka Markus Kallifatides kritik i kammaren i kväll som att Socialdemokraterna är emot detta? Det vore i så fall ett väldigt tydligt besked till Sveriges studenter, som i dag inte kommer in på bostadsmarknaden. I en kunskapsnation ska man kunna flytta dit där man kommer in på en studieplats; då ska det också finnas boende.

I uppdraget ingår också att se över bullerreglerna så att det exempelvis kan byggas i miljöer där det bullrar på utsidan men man kan sova gott eller studera i lugn och ro om man har stängt fönstret eller balkongdörren. På det sättet kan byggande möjliggöras där det i dag hindras, vilket många lyfter fram som ett problem.

Det finns även andra delar i uppdraget som syftar till att avsevärt förenkla att bygga för studenter, där trösklarna in i dag är så höga.

Det är just detta som den förra regeringen inte har tagit tag i. Man har inte sänkt trösklar, man har inte kortat ledtider, man har inte förenklat byggregler, man har inte gett länsstyrelserna i uppdrag att samarbeta med kommunerna med det tydliga syftet att stimulera och planera för att öka sin planeringsberedskap.

När det gäller småhus kommer vi att återkomma. Vi vet nämligen att sju av tio vill bo i småhus, men nyproduktionstakten i Sverige är bara 20 procent jämfört med 40 procent på EU-nivå. Vi halkar alltså efter även i det avseendet.

Allt detta jobbar vi med i högt tempo. Vi har presenterat två reformer, två uppdrag, och vi kommer att fortsätta med detta.

Det är, fru talman, ganska vanligt när Markus Kallifatides och jag har samtal i kammaren på tisdagskvällar att investeringsstödet kommer på tal oavsett vad frågan var från början i en interpellation. Det förstår jag, men det som inte så ofta kommer fram är att Socialdemokraterna i sin skuggbudget inte avsatte en krona mer än regeringen gjorde när vi ansvarsfullt avvecklade det. Vi tillskjuter ju medel för att alla som har fått stöd beviljat och har påbörjat byggnation fortsatt ska få stöd när det avvecklas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det var ett ansvarsfullt agerande från regeringen när vi föreslog detta för riksdagen och det beslutades. Det var också så vi behövde hantera det när vi såg det tuffa ekonomiska läge vi är i och kommer att vara i ett tag till. Vi var i det då, när vi lade fram förslaget.

Ett investeringsstöd till byggnader som i stor utsträckning kanske ändå hade byggts hade ätit upp en väldigt stor del av reformutrymmet. Detta är pengar som vi har lagt på att lindra effekterna för hushållen i första hand, för vi vet att det är det som är prioriterat och viktigt i detta tuffa läge, när vi också har en svagt åtstramande budget för att ta ansvar för inflationen.

Fru talman! Vi återupptar nu interpellationsdebatten i kammaren. Före avbrottet för gruppmöten gav jag svar på Markus Kallifatides frågor. De frågor som Kallifatides ställde handlade i stora drag om tillförlitligheten när det gäller tillgänglig kunskap om nedgången i byggandet av bostäder och om huruvida statsrådet, alltså jag, ser anledning att vidta åtgärder för att klarlägga hur många bostäder som faktiskt påbörjas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill först konstatera det som jag också var inne på i mitt tidigare svar, fru talman: Den statistik som finns när det gäller bostadsbyggande är i grunden tillförlitlig, men den släpar av naturliga skäl alltid efter. Kallifatides redogjorde i sin fråga och i sitt följande inlägg för de förändringar som skett. Dessa förändringar sker snabbt och dramatiskt, och då uppstår det alltid osäkerhet om hur uppgifterna ska tolkas. All officiell statistik är offentlig, liksom dess kvalitet och aktualitet, vilket gör att alla kan göra sina egna analyser och bedömningar. Statistik och prognoser måste självklart alltid tolkas utifrån den tidpunkt som statistiken avser.

Ledamoten frågade också om regeringens analyser och prognoser. Det är egentligen inget nytt - Regeringskansliet har alltid gjort analyser och prognoser för viktiga makroekonomiska nyckeltal. Detta är bland annat viktigt för att kunna bedöma effekter av förändrade omvärldsfaktorer och av den samlade politik som en regering bedriver.

I arbetet som bostadsminister har jag, liksom ledamöterna av Sveriges riksdag, många kontakter med relevanta organisationer, företag och andra aktörer som kan tillföra aktuell lägesinformation. Detta är ju alltid viktigt, liksom den statistik från SCB och Boverket som togs upp i frågan.

Det vi kan se - och det som jag tror att alla ser - är att vi har ett väldigt allvarligt läge på bostadsmarknaden och fastighetsmarknaden. Oavsett vilken prognoskälla vi använder eller vem vi pratar med ser vi just nu hur omvärldssituationen, nedgången i konjunkturen, den höga inflationen, de höga räntorna och den minskade köpkraften hos hushållen påverkar bostads- och fastighetsmarknaden. Regeringen tar detta på allra största allvar och följer det mycket noga.

Det är också därför det är så angeläget med regeringens reformer. Det första steg som nu har tagits är att lägga om bostadspolitiken för att påbörja arbetet med att skapa en grund för ett långsiktigt hållbart bostadsbyggande. Vi har, som ledamoten Beckman var inne på, gett länsstyrelserna i uppdrag att redovisa vilka åtgärder de vidtar i samverkan med kommunerna för att främja ett ökat bostadsbyggande.

Regeringen har också gett Boverket i uppdrag att föreslå lättnader i byggkraven för studentbostäder. I detta tuffa läge behöver vi se till att trösklarna in på bostadsmarknaden, till det första boendet, inte blir ännu högre. Vi behöver fler studentbostäder, och därför är detta ett angeläget uppdrag.

Fru talman! Jag ser fram emot att återkomma till riksdagen med ytterligare reformer som, enligt vad vi har pekat ut, ska tas fram. Vi arbetar i hög takt med detta, och det är ännu mer angeläget med tanke på det mycket tuffa ekonomiska läge som nu råder.

Fru talman! Markus Kallifatides har frågat mig hur jag och regeringen ser på tillförlitligheten i tillgänglig kunskap om nedgången i byggandet av bostäder, om jag ser anledning att vidta åtgärder för att klarlägga hur många bostäder som faktiskt påbörjas samt vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta i närtid för att bostadsbyggandet ska öka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Inledningsvis kan jag konstatera att Markus Kallifatides har rätt i att det finns osäkerheter i den statistik som Statistiska centralbyrån, SCB, levererar, statistik som av självklara skäl också är eftersläpande. Osäkerheterna i statistiken är också i stort sett desamma över tid, varför just data som signalerar förändringar över tid torde tala sitt tydliga språk. De osäkerheter som finns i statistiken är dessutom väl kända och går att ta hänsyn till. SCB mäter initialt datum för påbörjande utifrån kommunens startbesked, men komplettering görs sedan med faktiskt påbörjande från byggherren för de projekt som ingår i statistiken. Såväl den officiella statistiken och metoden för framtagandet av denna som Boverkets prognoser publiceras, vilket gör det möjligt för andra aktörer att göra sina egna analyser och bedömningar. Att överväga om det finns behov av kompletterande mått till de nuvarande är i nuläget inte aktuellt.

Boverket genomför regelbundet prognoser för bostadsbyggandet. Inför prognostillfällena kompletteras SCB:s statistik med annat underlag när de gör sina analyser. Myndigheten har till exempel kontakter såväl med kommuner som med företag inom sektorn. Jag följer givetvis Boverkets arbete. Jag vill dock betona att det oberoende av SCB:s och Boverkets prognoser och mätningar även inom Regeringskansliet utförs analyser av och prognoser för bland annat investeringar i bostadsbyggande.

Fru talman! Vad gäller Markus Kallifatides tredje fråga vill jag först betona att det är en angelägen fråga för regeringen att bostadsförsörjningen fungerar. Vi befinner oss i ett bekymmersamt ekonomiskt läge där förutsättningarna för bostadsbyggandet har försämrats snabbt, främst på grund av höga byggkostnader, stigande räntor, hög inflation och minskad köpkraft hos hushållen. Svaret på detta kan dock inte vara kostsamma subventioner som bara riskerar att driva på kostnadsutvecklingen. Regeringen vill ta fram reformer som ökar tillgången till byggbar mark, förenklar byggreglerna och ger incitament till ökat bostadsbyggande. Kommuner ska uppmanas och stimuleras att höja sin planberedskap, särskilt vad gäller småhus. Detta kommer på sikt att leda till en ökad och mer hållbar nivå på bostadsbyggandet samtidigt som fler får möjlighet att uppfylla sina boendedrömmar. Regeringen har hittills tagit flera steg för att påbörja det arbetet. Regeringen har gett länsstyrelserna i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som har vidtagits i samverkan med kommunerna för att främja ett ökat bostadsbyggande och gett Boverket i uppdrag att föreslå lättnader på byggkraven för studentbostäder.

Avslutningsvis vill jag säga det självklara, att regeringen följer den ekonomiska utvecklingen noggrant, vilket också gäller situationen på bostadsmarknaden och bostadsbyggandet och då inte enbart baserat på eftersläpande statistik i ett läge där förändringar sker snabbt.

Herr talman! Tack för debatten om två angelägna interpellationer! Vi kommer att ha stor anledning att återkomma både i trafikutskottet och mellan samarbetspartierna. Jag ser fram emot det samarbetet.

När det gäller frågan om kapacitet är det nya systemet till för att utnyttja den kapacitet som redan finns. Den måste också underhållas på ett bättre sätt än vad vi gjort tidigare. Det har tidigare varit nedprioriterat.

Man har talat ganska snabbt om nya spår som ligger långt fram i tiden. Jag menar att man har missat det väsentliga i att underhålla det vi redan har. Det är också därför som det krävs en omläggning.

Det synliggjordes vid mitt besök på Öresundsbron. I Trafikverkets remiss till nationell plan fanns det tre förhållandevis billiga åtgärder på den svenska sidan för att öka kapaciteten över Öresundsbron. Dessa fanns inte ens med i nationell plan.

Det finns inte så mycket att jobba med nu. Men det blir en viktig del i planrevideringen och arbetet för vår del och också i det uppdrag som ligger till Trafikverket att höja kapaciteten när Fehmarn Bält-förbindelsen öppnar.

Det var åtgärder som motsvarar ungefär 1 miljard kronor enligt remissvaret. De på Öresundsbron berättade att man hade kunnat öka kapaciteten per timme över bron från 8 tåg till 14 tåg. Det ligger inte särskilt långt bort i tiden.

Det man i den här debatten fastnar i är att tala om det som ligger långt fram och stora investeringar. Man missar de mindre flaskhalsåtgärderna och underhållet. Det är därför som regeringen har tvingats att prioritera detta i sitt arbete när vi nu ser att kostnaderna ökar så mycket.

Det kommer vi att fortsätta med. Underhållet är viktigt. Det ska göras nyinvesteringar där det behövs. Men vi behöver få systemet att fungera. Jag förväntar mig att Trafikverket jobbar med det och kommer att fortsätta att göra det. Jag räknar med att vi som är i den här kammaren i dag kommer att följa det. Jag kommer i alla fall att göra det.

Herr talman! Tack för en bra diskussion.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag vill inleda med att kommentera det som jag sa med anledning av Patrik Jönssons inlägg just kring järnvägsunderhållet. Min poäng var att det i förhållande till vägunderhållet har sett något bättre ut när det gäller järnvägsunderhållet där man har satsat något mer. Men det finns fortfarande en underhållsskuld som är betydande och som är väldigt viktig att prioritera, beta av och jobba ikapp. Det är också viktigt att jobba mer med ett förebyggande underhåll - ett planerat underhåll. De underhållsinsatser som i dag görs räcker inte ens för att bibehålla den standard som finns i dag. Det blir gradvis, och tyvärr i ganska hög takt, sämre på både väg och järnväg. Detta är en prioriterad fråga för regeringen. Och de insatser som görs ska göras för att framför allt underlätta för arbetspendling och godstrafik. Därför vill jag tacka Patrik Jönsson för att han just nämnde godset.

Av de transportköpare som jag nämnde, och tågföretag, som i dag drabbas finns det väldigt många godsleverantörer som är riktigt illa ute. Också branschorganisationen Tågföretagen lyfter fram vad det innebär för dem. Det sker i ett läge då vi ser en explosionsartad nyindustrialisering i de norra delarna av vårt land, där tåget är en väldigt viktig del för att ge möjlighet till den gröna omställning som är viktig att påskynda snarare än att sätta käppar i hjulet för, vilket bristande underhåll och kapacitet kan leda till.

När MPK, själva systemet som Daniel Helldén var inne på, är utrullat och fungerar är det en viktig del i att faktiskt få en bättre anpassad tilldelning. Trafikverket byter ut ett gammalt planeringssystem till ett mer modernt och digitaliserat system med nya verktyg och gemensamt gränssnitt inom branschen. Syftet är att det ska bli enklare att planera och ansöka om tider på spåret, och det ska bidra till att järnvägen nyttjas på ett bättre sätt. När detta är utrullat och på plats är syftet alltså att det ska bli på det sättet.

Detta systemstöd har utvecklats under lång tid. Införandet har skett i tre etapper. Den första sjösattes våren 2021, och den tredje sjösattes i december 2022.

Men problemen som också denna debatt synliggör är större än så, och det är dessa problem som vi gemensamt behöver se till att ta oss an. Det jobbar vi med. Självklart ska vårt eget trafikverk leva upp till den svenska lagen, och denna planering ska vara tillgänglig 18 veckor innan enligt kraven i SERA-direktivet. Det är någonting som jag förväntar mig att Trafikverket jobbar hårt med, och jag vet att de gör det.

Ledamoten Jönsson tyckte att vi ska fundera på om det finns något mer som vi kan göra. Det gör vi, och vi har en nära dialog. Vi följer, som sagt, detta. Det innebär inte ett passivt följande utan ett aktivt. Vi ser om det finns några hinder. Men det som nu är viktigt är att Trafikverket anställer folk. Det är också en startsträcka för just utbildning, och de arbetar med detta. Det har jag försäkrat mig om. Och vi kommer givetvis att fortsatt följa detta.

När det kommer till kapacitet är det viktigt att när det gäller underhållet, som Daniel Helldén var inne på och som vi har haft en debatt om tidigare, titta på var flaskhalsarna finns. Det är detta uppdrag som Trafikverket har att förbereda i Skåne inför öppnandet av förbindelsen Fehmarn Bält. Det diskuterade jag i måndags när jag var på Öresundsbron och träffade vd:n för Öresundsbrokonsortiet. Jag kan återkomma till mer kring detta i mitt nästa inlägg.

Herr talman! Tack, interpellanterna, för engagemanget! Er beskrivning av problembilden är i huvudsak densamma som min - där är vi eniga. Alla vi som sitter i kammaren här i dag är eniga när det gäller problemet och också om angelägenheten av att det löses. Det är av stor betydelse att Trafikverket förbättrar framförhållningen vid planeringen av banarbeten och tilldelningen av kapacitet.

I mitt svar att jag kommer följa Trafikverkets arbete med att förbättra och utveckla kapacitetstilldelnings- och revisionsprocessen ingår förstås att följa den mycket noga i den myndighetsdialog som man som statsråd kan ha.

Den organisation vi har i vårt land, som har tjänat Sverige väl, är att det är myndigheterna som har ansvaret. I detta fall har de ett lagbundet ansvar som de har brutit emot. En annan myndighet, Transportstyrelsen, har granskat detta och har i sin tillsyn kommit fram till de slutsatser som Daniel Helldén redogjorde för. Detta är mycket allvarligt.

Hur ska det lösas? Detta är ett problem som båda interpellanterna är inne på och som har byggts upp under lång tid. En viktig del är järnvägsunderhållet, att ha ett förebyggande underhåll och att planera för det på ett annat sätt. Vi ser att underhållet av järnväg har varit eftersatt. Det har kommit ikapp lite grann de senaste åren jämfört med vägunderhållet, men samtidigt har anläggningsmassan och trafiken ökat, mycket tack vare att järnväg och tåg är ett populärt färdmedel i dag.

Man ska kunna lita på att man kan boka en biljett och därefter självfallet på att tågen går som de ska och i tid. Här finns mycket att göra, och underhållet, som har varit eftersatt, behöver prioriteras.

Jag förväntar mig att Trafikverket arbetar så hårt de bara kan, och det gör de. I vår dialog har de försäkrat att de gör en kraftsamling. Jag har förstås också en dialog med branschen och de järnvägsföretag och tågföretag som är drabbade, både de större aktörerna och den branschorganisation som representerar de mindre aktörerna.

Precis som beskrivs har vissa, inte minst SJ, valt att avvakta med att sälja biljetter inför påskresandet. Förseningarna påverkar även järnvägsföretagens verksamhet när det gäller att planera omlopp för både personal och fordon, och Trafikverket har fått kritik från branschen som vi har kunnat ta del av i medierna. Det är alltså inte bara vi tre här i kammaren i dag som är eniga om att detta är ett stort problem som behöver lösas.

Jag försäkrar mig om att Trafikverket, som är den ansvariga myndigheten, gör det de kan och det som krävs för att få bukt med problemet, och som jag sa kommer jag att fortsätta att följa detta mycket noga. Jag ser fram emot en god dialog med riksdagens trafikutskott och de ledamöter som jag vet är engagerade i frågan.

Självklart ska man, som Daniel Helldén var inne på, kunna lita på att man kan boka biljetter. Tåget är ett väldigt populärt färdmedel, och det blir en del av själva resandet som man, som nu, riskerar att inte kunna genomföra när det inte går att boka biljetter. Detta är allvarligt, och jag förväntar mig att Trafikverket gör allt de kan för att lösa problemet.

Herr talman! Patrik Jönsson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att leveransen av tåglägen till tågföretagen ska göras enligt stipulerade tider. Daniel Helldén har frågat mig om jag tänker vidta några åtgärder för att banunderhåll ska planeras i tid och att resenärerna ges möjlighet att med god framförhållning planera sitt tågresande samt vilka åtgärder jag tänker vidta på kort respektive lång sikt. Jag väljer att svara på frågorna i ett sammanhang.

Trafikverket är infrastrukturförvaltare för det järnvägsnät som tillhör staten och ansvarar inom ramen för gällande författningar för planering av tågtrafik och planering av banarbeten. Trafikverket har att följa de bestämmelser som följer av det så kallade SERA-direktivet och järnvägsmarknadslagen.

Jag kan konstatera att införandet av ett nytt planeringssystem har medfört problem i Trafikverkets planeringsarbete. Det nya systemet är en av de största förändringarna som skett inom järnvägsbranschen på väldigt länge. Det är en viktig omställning. Samtidigt är det mycket bekymmersamt att järnvägsföretagen fått det svårt att planera för sin verksamhet med negativa konsekvenser för resenärer och transportköpare.

Transportstyrelsen har genomfört tillsyn och i juni 2022 beslutat om ett föreläggande till Trafikverket med anledning av Trafikverkets problem att hålla utsatta tidsfrister i revisionsprocessen. Transportstyrelsen konstaterar i sin tillsyn att Trafikverket inte följer villkoret om 18 veckors framförhållning vid revisioner av tågplanen. I februari 2023 beslutade Transportstyrelsen om ett nytt föreläggande till Trafikverket att åtgärda brister i kapacitetstilldelningsprocessen.

Trafikverket gör nu en kraftsamling för att komma till rätta med problemen. Trafikverket och leverantören av det nya planeringssystemet arbetar med att förbättra prestandan i systemet. Trafikverket ser även över de interna arbetssätten, och de förstärker med personal. Trafikverket har löpande en dialog med järnvägsbranschen om framdrift och de olika åtgärder som vidtas.

Jag kommer att följa Trafikverkets arbete med att förbättra och utveckla kapacitetstilldelnings- och revisionsprocessen. Jag kommer även att följa Transportstyrelsens löpande tillsyn av järnvägsmarknaden. Det är av stor betydelse att Trafikverket förbättrar framförhållningen i planeringen av banarbeten och tilldelning av kapacitet.

Herr talman! Låt mig inleda med att tacka Jim Svensk Larm för interpellationen och debatten. Det är positivt att vi har en bred uppslutning över partigränserna om vikten av att bekämpa arbetslivskriminalitet.

Om jag minns rätt sa ledamoten i sitt första inlägg att på svensk mark ska svenska lagar gälla, och det håller jag med om till hundra procent.

Det är viktigt att vi jobbar brett, hårt, effektivt och med full kraft. Den förra regeringen startade upp en del bra saker, och dem kommer vi att fortsätta att jobba med och öka takten. Vi kommer också att ta itu med de luckor som finns. Det gäller framför allt sekretesslagstiftningen, och här verkar det finnas en samsyn.

Jag räknar därför med ett starkt stöd när vi lägger fram de förslag som nu bereds i Tidöavtalets riktning: att ta fram en ny huvudregel i sekretesslagstiftningen. Då kan vi på allvar se till att myndigheter kan dela den information som behövs för att de gemensamt ska kunna jobba mer strategiskt och med full kraft för att säkerställa det som ledamoten sa om att på svensk mark ska svensk lag gälla.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.