Andreas Carlson

Herr talman! En fråga som Jim Svensk Larm tog upp handlade om parterna. Myndigheterna som samverkar mot arbetslivskriminalitet har träffat en överenskommelse om partssamverkan med Svenskt Näringsliv och LO. Centralt beslutades att inrätta en nationell strategisk grupp bestående av representanter från båda organisationerna och de deltagande myndigheterna. Skatteverket är sammankallande. Myndigheterna och arbetsmarknadens parter har valt ut byggbranschen som en pilotbransch för samverkan, och här pågår arbete.

En av de frågor som lyfts fram inom partssamverkan och detta pilotprojekt är kommunernas möjlighet till strategisk styrning av sitt inköpsarbete för att motverka arbetslivskriminalitet.

Regeringen arbetar för att påskynda utvecklingen av en mer ändamålsenlig styrning och organisering av inköpsverksamheterna, bland annat genom uppdraget till Upphandlingsmyndigheten. Som jag sa i min inledning fick myndigheten i årets regleringsbrev ett treårigt uppdrag att särskilt fokusera på bygg- och anläggningssektorn när det gäller styrning och utveckling av inköpsarbetet.

Etableringen av arbetslivskriminalitetscenter kommer att fortsätta under 2023. Vi arbetar offensivt och förstärker offensiven mot kriminaliteten. Det är en viktig del i att ge arbetstagare ett socialt hållbart arbetsliv, och offensiven mot arbetskriminalitet på hemmaplan fortsätter därför. De nio myndigheter som samverkar i arbetet täcker många stora och viktiga samhällsfunktioner för att ta ett helhetsgrepp och ge ett helhetsperspektiv.

Ledamoten ställde åter frågan om sekretesslagstiftning. Vi är på gång att göra den både bredare och betydligt mer användbar, till skillnad från den förra regeringen. Ni hade makten i åtta år men står fortfarande här och pratar om det. Om det på allvar var en viktig prioritering hade vi kunnat förvänta oss lite högre framdrift i att få till ett system för det alla lyfter fram som det stora problemet: att olika myndigheter inte kan dela information när de ska jobba gemensamt för att trycka tillbaka grov organiserad brottslighet.

Så till frågan om regeringens utredning om skärpta villkor för arbetskraftsinvandring. Den 17 februari beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till utredningen om en behovsprövad arbetskraftsinvandring. Syftet är dels att skärpa villkoren för arbetskraftsinvandring, dels att främja högkvalificerad arbetskraftsinvandring. Sverige ska värna och förbättra reglerna för kvalificerad och högkvalificerad arbetskraftsinvandring. För såväl seriösa företag som arbetstagare är det viktigt att kriminalitet och fusk som är kopplad till arbetskraftsinvandring bekämpas med full kraft, som min kollega migrationsministern sa när detta presenterades.

Leif Nysmed och andra intresserade kan ta del av detta tilläggsdirektiv. Det handlar inte om en schweizerost utan om att på allvar få bukt med problemet, inte bara med ord i riksdagens kammare utan också i handling i verksamheterna som jobbar med detta. De kommer att få betydligt bättre verktyg, vilket nu bereds i hög takt hos regeringen.

Herr talman! Jag tackar ledamöterna för engagemanget och frågorna.

Jag tog upp en sak i min inledning som ingen av ledamöterna tog upp. Jag skulle vilja att vi lyfter fram något som har tagits upp under många år, inte minst av myndigheterna i det myndighetsgemensamma arbetet mot grov organiserad brottslighet, nämligen sekretesslagstiftningen. Det handlar om att man ska kunna dela all relevant information.

Här ser jag med stor glädje på all tillit som de socialdemokratiska ledamöterna sätter till mitt och regeringens arbete under de 150 dagar som vi har suttit vid makten. Detta har dock varit ett problem under betydligt längre tid än så. Det finns utpekat i Tidöavtalet att en ny huvudregel i sekretesslagstiftningen ska tas fram, och det är framför allt detta som kommer att göra att myndigheter kan samarbeta med full kraft.

Herr talman! Jag har under många år suttit i riksdagens justitieutskott och har varit ute på många byggarbetsplatser. Jag har fått beskrivet för mig hur svårt det är för myndigheterna att jobba gemensamt när de inte kan dela information. Ett exempel som har nämnts är att man om man kommer ut från tre olika myndigheter behöver prata vid tre olika tillfällen eftersom man riskerar att få ta del av information som man enligt dagens sekretesslagstiftning inte har rätt att ta del av.

Redan innan vi i denna regering tillträdde pekade vi ut i Tidöavtalet att vi behöver ta fram en ny huvudregel i sekretesslagstiftningen, och det arbetet pågår.

Leif Nysmed påstod att ansvariga inte verkar vilja svara på frågor, men det är ju precis tvärtom - detta är en prioriterad fråga för hela regeringen. Om man specifikt pratar om frågor som ligger på migrationsministerns bord är det förstås migrationsministern som kommer att komma hit och svara på frågorna. Om man, som ledamoten Svensk Larm har gjort i dag, ställer frågor om arbetslivskriminalitet inom byggbranschen kommer jag som bostadsminister att vara här och svara på frågor.

Vi jobbar gemensamt och på bred front för att få till det paradigmskifte som verkligen behövs för att utvecklingen ska kunna vändas. Detta arbete har jag redogjort för. En del påbörjades under den förra regeringen. Det som är bra kommer vi förstås att bygga vidare på och växla upp. Det som dock har saknats är en hörnsten i arbetet, nämligen en ny sekretesslagstiftning som möjliggör att myndigheterna delar all relevant information för att de ska ha samma bild och kunna jobba ännu mer gemensamt för att trycka tillbaka den grova organiserade brottsligheten. Detta arbete har vi rivstartat, och mer kommer att ske; det kan ni vara säkra på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jim Svensk Larm har frågat jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsministern om hon avser att vidta några konkreta åtgärder för att komma till rätta med arbetslivskriminaliteten inom byggbranschen och i så fall vilka. Interpellationen har överlämnats till mig.

Det är viktigt att det råder ordning på arbetsmarknaden och att lagar, regler och avtal efterlevs. Goda villkor ska gälla för alla som arbetar i Sverige. Det är förstås på inget sätt försvarbart att människor, vare sig de kommer till Sverige för att arbeta eller utgör inhemsk arbetskraft, utnyttjas. Fusk, missbruk och kriminalitet måste bekämpas med full kraft.

Det förekommer oseriösa företag som använder sig av affärsmodeller där de systematiskt bryter mot bestämmelser i författningar eller avtal som rör arbetslivet. Det leder till att konkurrensen snedvrids och att seriösa företag inte klarar av att driva sin verksamhet. Även detta måste bekämpas med full kraft. Inkomsterna från de oseriösa företagen går också ofta till den organiserade brottsligheten. Att aktörerna inom organiserad brottslighet har förmåga att använda företag som brottsverktyg och agera i samhällets legala sfär är särskilt allvarligt.

Regeringen är fast besluten att bekämpa brott, fusk och missbruk kopplat till arbetsmarknaden. Nio myndigheter arbetar gemensamt för att motverka arbetslivskriminalitet på flera olika fronter. Här ingår även ett arbete mot människohandel och människoexploatering, vilket är ett sätt för de oseriösa företagen att utnyttja arbetskraft på den svenska arbetsmarknaden.

Fler regionala center mot arbetslivskriminalitet kommer att vara ett viktigt verktyg för att motverka denna form av kriminalitet. Under 2023 kommer ytterligare fem nya regionala center mot arbetslivskriminalitet att öppna runt om i landet, utöver de två som redan har öppnats i Umeå och Göteborg.

Centren ska fungera som ett nav för myndigheternas arbete avseende planering, genomförande och uppföljning av gemensamma aktiviteter, med fokus på myndighetsgemensamma kontroller. De regionala centren ska dela kontor med de regionala underrättelsecenter som redan finns inom ramen för myndighetssamverkan mot organiserad brottslighet. Genom samlokaliseringen utnyttjas befintliga resurser effektivt, och samverkan mellan myndigheterna underlättas.

Offentlig upphandling syftar till att främja sund konkurrens och motverka exempelvis korruption och andra oegentligheter inom offentliga affärer. En bra styrning och uppföljning av ingångna avtal är även ett effektivt verktyg för att motverka arbetslivskriminalitet. Upphandlingsmyndigheten har ett treårigt uppdrag att fokusera särskilt på bygg- och anläggningssektorn när det gäller styrning och utveckling av inköpsarbetet.

Vidare pågår just nu en utredning som ska föreslå ett effektivt och tillförlitligt system för leverantörskontroll i samband med offentlig upphandling. Regeringen har även tillsatt en utredning som ska se över lagen om entreprenörsansvar för lönefordringar i bygg- och anläggningssektorn för att se om den fungerar så effektivt som önskas eller om den kan stärkas.

För att få ytterligare verktyg att bekämpa bland annat arbetslivskriminalitet vill regeringen, i enlighet med Tidöavtalet, att all relevant information hos berörda myndigheter ska kunna delas med brottsbekämpande myndigheter för att bekämpa brott, vilket har efterfrågats under en längre tid. Utökade möjligheter till utbyte av information mellan myndigheter är även ett viktigt verktyg för att motverka den organiserade brottslighetens exploatering av arbetskraft.

En utredare har haft i uppdrag att utvärdera möjligheterna till informationsutbyte bland annat för att mer effektivt samverka och kontrollera arbetsplatser i syfte att motverka arbetslivskriminalitet. Regeringskansliet bereder för närvarande de förslag som utredaren lämnade i departementsskrivelsen Utökat informationsutbyte.

Herr talman! Thomas Morell kommer tillbaka till den allra viktigaste frågan på slutet: Det handlar om människoliv. Vi har en nollvision som vi arbetar för att nå. Vi gör betydande insatser i många delar och har så gjort under lång tid när det gäller just väg- och trafiksäkerhetsarbetet, och varje del är självklart viktig. Underhållet och vinterväghållningen är inga undantag, och det är därför som jag också har meddelat i dag i kammaren att departementet tittar på frågan och avser att återkomma.

Jag vill återigen tacka för engagemanget i frågan under lång tid. Vi räknar med att det kommer att fortsätta under lång tid framåt, herr talman, så att vi kan se till att få ännu säkrare vägar. Det är något som förstås är viktigt i sig, men det är också viktigt för näringslivet att kunna konkurrera på lika villkor och att ha en god arbetsmiljö för de många människor som arbetar på våra vägar dag som natt, år ut och år in.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! När det gäller de olika uppgifterna som tidningen Trailer rapporterar kan jag inte gå in i dem i detalj. Men jag har tagit del av dem, och jag har också fått situationen beskriven för mig av åkare. Detta är även en arbetsmiljöfråga för dem som kör på vägarna.

Det är också viktigt att den här typen av uppgifter kompletteras med ytterligare uppgifter, och Trafikverket gör förstås redan i dag mycket noggranna olycksutredningar gällande allvarliga olyckor för att få fram rätt fakta för att kunna göra korrigerande åtgärder. Det är ju viktigt att man drar lärdom av de mycket tragiska och fruktansvärda olyckorna. En dödsolycka är givetvis en för mycket, och vid varje sådant här tillfälle måste man se till att göra en mycket gedigen och noggrann utredning för att se vad som behöver förändras så att man inte ska hamna där igen.

Detta förutsätter jag att Trafikverket gör, och vi har förstås dialog med myndigheten. De gör den här typen av olycksutredningar vid varje allvarlig olycka, och detta behöver förstås också vara vägledande i arbetet framåt för att öka trafiksäkerheten och se till att vi får ordning på situationen.

När det gäller vädersituationerna där temperaturen pendlar kring noll grader och det regnar finns det utmaningar med halkbekämpningen. Regnet spolar bort vägsalt, och återfrysning kan ske. Ofta förekommer även underkylt regn som fryser på kalla vägbanor. Det är en realitet i dag som allt fler vittnar om. Det här beskrevs häromdagen i en tidningsartikel i Dagens Nyheter, och på samma sida beskrev jag också regeringens prioriteringar vad gäller just underhållet av vägar.

För att vidga frågan lite ytterligare kompliceras förstås vinterväghållningen av att vi har en så väldigt dålig standard på våra vägar i dag. Vi har en underhållsskuld som har byggts på under väldigt lång tid, och det är därför som regeringen har prioriterat underhåll före nyinvesteringar i projekt som vi egentligen inte har råd med. Fakta kan man dubbelkolla, men det var någon som sa till mig att det var första gången som ordet "underhåll" stod med i en regeringsförklaring i samband med infrastruktur, väg och järnväg.

Det är alltså en prioriterad fråga för regeringen att få ordning på underhåll också av det eftersatta vägnätet. Där är förstås även vinterväghållningen en viktig del, eftersom många av våra vägar är vintervägar under den här tiden på året.

Vi har alltså anledning att återkomma i frågan. Som jag sa tittar departementet på just de frågor som Thomas Morell har lyft i dag, och jag ser fram emot att återkomma både här i kammaren och i den dialog som vi har i samarbetspartierna.

Herr talman! Jag vill inledningsvis tacka Thomas Morell för en viktig interpellation. Detta är inte första gången som Thomas Morell sätter ljuset på den här viktiga frågan, på trafiksäkerhet och också på företags konkurrenskraft och möjlighet att bedriva verksamhet. Det är ju detta det faktiskt handlar om när så många fabriker och industrier har en stor del av lagret på vägarna. De blir direkt påverkade om det blir stopp i trafiken.

Det jag framför allt vill understryka är dock de mycket tragiska och fruktansvärda olyckorna med dödlig utgång. De ska bekämpas, och det ska göras med all kraft.

Jag vill tacka Morell för hans engagemang i detta under många år. Ledamoten har ju också stor erfarenhet och kompetens i frågorna och har jobbat med detta länge. Jag sätter också stort värde på de samtal som vi har samarbetspartierna emellan när det kommer till dessa och många andra frågor.

Inför den här vintern har det införts förändrade regler och ändringar i trafikförordningen för att säkerställa att fordonen har tillräckligt med tryck på drivande axlar och därmed förbättra förutsättningarna för dem att hantera hala väglag. Det syftar bland annat till att förebygga de problem som förekommit med så kallade EU-trailrar, som i halt väglag lätt viker sig på mitten som en fällkniv. Det är någonting som vi också följer upp. Detta träffar ju situationen bredare och kanske inte just de specifika fall som Morell lyfter fram.

Det handlar om att ha krav som hela tiden lyfter fram och premierar trafiksäkerhet och konkurrenskraft. Vi ser i dag en osund konkurrens i åkerinäringen. De som sköter sig och gör stora investeringar behöver förstås ta betalt för detta på slutfakturan till kund, och de konkurrerar i dag med företag som inte i alla delar har följt samma standard som de skötsamma företagen. De nya kraven syftar till att möta detta.

När det kommer till den specifika situationen är det ju Trafikverket som har ansvar för vinterväghållningen. De har också ansvaret att upphandla genomförandet genom de entreprenörer som är ute och ska sköta vinterväghållningen. Ledamoten hänvisar tillbaka till den förra regeringen, och då handlar det just om de metoder som finns för att se att entreprenörerna lever upp till sina krav. De är moderna och baseras på gps-teknik och så vidare.

Man behöver dock titta närmare på frågan, inte minst med tanke på den situation som många gånger uppstår när det är runt noll grader och det ömsom smälter och fryser på. Saltet kan försvinna, och man får då den extrema halka som Morell beskriver. Det är många som berättar att man nästan kan åka skridskor på vägarna.

Det var ganska länge sedan någon utomstående tittade närmare på detta. Det finns någon rapport från 2011. Nu jobbar Trafikverket löpande med detta. Som statsråd förutsätter jag förstås att den myndighet som har ansvar för frågan hela tiden jobbar med att utveckla sina metoder.

Jag ska dock också säga att vi på departementet tittar på frågan för att se hur vi ytterligare skulle kunna stärka arbetet i det här avseendet. Men med detta sagt vill jag också säga att Trafikverket tittar på frågan. Regering och riksdag har beslutat om de ekonomiska ramar som ska skapa förutsättningar för Trafikverket att också genomföra det uppdrag man har.

Här är min talartid slut. Jag återkommer i nästa inlägg.

Herr talman! Thomas Morell har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att säkerställa en acceptabel nivå på underhållet av landets vintervägar.

En väl fungerande infrastruktur är viktig för att säkerställa en långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Det är av stor betydelse att vinterväghållningen av vägarna håller en hög kvalitet. Det har betydelse för såväl framkomlighet som trafiksäkerhet.

Trafikverket har regeringens uppdrag att ansvara för vinterväghållningen på de statliga vägarna och har tagit fram krav för vad som ska gälla för genomförandet. Kraven ser olika ut beroende på vägtyp och trafikering, men de gäller dock lika i alla delar av landet.

Trafikverket upphandlar genomförandet av vinterväghållningen av entreprenörer. För att följa upp verksamheten och att ställda krav på genomförande uppfylls har Trafikverket utvecklat moderna metoder och arbetssätt. Bland annat används gps i fordonen, vilket möjliggör att det utförda arbetet kan följas på en detaljerad nivå. Trafikverket anlitar även en tredjepart som följer entreprenörernas utförda arbete och kontrollerar att insatser både startar och blir slutförda i rätt tid och med rätt kvalitet. Det är viktigt att säkerställa att entreprenörerna uppfyller sina åtaganden.

Riksdagen och regeringen har beslutat om ekonomiska ramar som skapar förutsättningar för Trafikverket att genomföra uppdraget. Under 2023 avsätts mer än 14 miljarder kronor för drift och underhåll av de statliga vägarna. Det skapar förutsättningar för att bedriva nödvändig vinterväghållning.

Fru talman! Regeringen ska ta fram reformer som ökar tillgången till byggbar mark, förenklar byggreglerna, kortar ledtider och ger incitament till ökat byggande. Jag har sagt det några gånger i den här interpellationsdebatten.

Jag får tacka för den unika möjlighet som Linus Sköld gav mig. Men så unik är den i själva verket inte, utan vi får många möjligheter att diskutera det här.

En av frågorna var: Vilka idéer och vilken idébank har statsrådet? Ja, idéerna hämtade vi inte från den förra regeringens hyllor när vi klev in på departementet, kan jag säga. Jag har många idéer. Det viktiga är reformer, och det är dem vi tar fram.

En annan fråga var: Är statsrådet beredd att underlätta för bostadsbyggande? Ja, det är det som är själva poängen med de reformer som ska tas fram. Det här kommer vi att återkomma till. Jag ser fram emot en mycket god dialog med Linus Sköld och alla andra ledamöter av Sveriges riksdag i det här avseendet. Vi kommer att återkomma. Det kan ni vara säkra på.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Förutsättningarna för bostadsbyggandet har försämrats snabbt under det senaste året på grund av höga byggkostnader, stigande räntor och energipriser samt minskad köpkraft hos hushållen. Regeringen har därför lagt om bostadspolitiken och i högt tempo förbereder arbetet med de utpekade reformer som ska tas fram under mandatperioden.

I mitt förra inlägg pekade jag på att vi hade varit i ett bättre läge i dag om den förra regeringen hade haft mer fokus på att ta fram de reformer som krävs för att hålla igång byggtakten när konjunkturen viker.

Vi ska nu jobba i kapp detta i högt tempo. Samtidigt pågår flera olika insatser för norra Sverige, vilket jag redogjorde för i mitt interpellationssvar. Jag missade att svara på Anna-Caren Sätherbergs frågor i mitt förra inlägg, men vad vi nu gör är att ta ett samlat grepp. Vi lägger ihop infrastruktur med bostads- och planfrågor och landsbygdspolitik i samma departement. Vi har en strategi för norra Sverige där kompetensförsörjningen ingår, vilket arbetsmarknadsministern ansvarar för. Här ingår även energipolitiken, som vice statsministern och energiministern har ansvar för.

Vi arbetar i väldigt högt tempo med de reformer vi tar fram och med regelförenklingar för att det ska bli enklare att bygga och för att ledtiderna ska bli kortare, vilket gör att kostnaderna blir lägre.

Mikael Eskilandersson tog upp den viktiga frågan att mer byggbar mark behöver tillgängliggöras. Vi har tagit det första steget genom ett uppdrag till länsstyrelserna, som jag tidigare redogjorde för.

Vi har även en pågående förstudie som ska titta på nationell fysisk planering. I det ingår exempelvis riksintressesystemet i miljöbalken, där statens anspråk på mark och vatten främst tar sig uttryck. Förstudien tittar på hur det skulle kunna förändras för att i högre grad svara mot de behov som finns i samhället i dag.

När 52 procent av landets totala yta täcks av riksintressen - och i ännu högre grad i de norra delarna av Sverige, vilket Mikael Eskilandersson var inne på - kommer bostadsbyggande som intresse ofta att hamna i underläge. Detta ska förstudien titta på, och den arbetar i högt tempo med det. Det här är förstås processer som tar lite tid, eftersom det handlar om komplicerade frågor.

Parallellt med det jobbar vi i högt tempo med andra åtgärder liksom med insatser som utgörs av länsstyrelseuppdrag. Det är oerhört viktigt att vi har ett högt tempo här för att svara mot det behov som finns, som interpellanten och övriga ledamöter här pekar på. Vi är helt överens om det, och regeringen kommer att jobba i högt tempo.

Om jag får bestämma kommer vi inte att byta ut bostadsministern vartannat år eller ännu oftare som regeringarna har gjort under de senaste åtta åren. Nu kan vi jobba mer samlat, och jag ser fram emot en god dialog med Sveriges riksdag också i detta avseende.

Fru talman! Jag vet att det här är ett politiskt område som väcker stort engagemang. Det gör det just med tanke på att det finns stora möjligheter med nyindustrialiseringen av norra Sverige, som såklart gynnar norra Sverige men även hela landet och i förlängningen hela Europa.

Jag ska börja med att svara på interpellantens fråga. Det går inte att lägga detta bara på kommunerna. Det huvudsakliga ansvaret för bostadsförsörjningen åvilar kommunerna, men situationen ser olika ut för de berörda orterna. Bristen på bostäder är ett av de främsta hindren för att fler människor ska kunna rekryteras till de aktuella företagen och kommunerna i Norrbotten och Västerbotten. Det är därför de åtgärder jag redogjorde för i mitt svar har vidtagits.

En samordnare har fått i uppdrag att främja koordineringen av statliga insatser för hållbart samhällsbyggande och gestaltad livsmiljö i Norrbottens och Västerbottens län. Regeringen har gett Länsstyrelsen i Norrbotten i uppdrag att fördela och betala ut ekonomiska stöd för innovativa och hållbara samhällsbyggnadsprojekt till de kommuner som berörs av omställningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vidare har regeringen beslutat om regler kring tidsbegränsade bygglov. Den tillfälliga regleringen förlängs med fem år till den 1 maj 2028. En kommun kan alltså bevilja ett tidsbegränsat bygglov på sammanlagt 15 år för en byggnad för bostadsändamål, och det är viktigt för att påskynda byggnation i norra Sverige, vilket samordnaren också påpekat.

Det har varit fem bostadsministrar de senaste åtta åren. Jag förstår att förväntningarna är väldigt höga på den nya regeringens bostadsminister, men på fyra månader har vi lagt om bostadspolitiken, rivstartat arbetet och pekat ut på vilka områden reformer ska tas fram när det gäller att få en effektivare bostadspolitik för ökat bostadsbyggande.

Det handlar om reformer som ökar tillgången till byggbar mark, förenklar byggreglerna, ger incitament till ökat bostadsbyggande och kortar ledtiderna. Vi - jag - har träffat väldigt många under regeringens första fyra månader och inventerat de förslag som redan finns och som vi snabbt kan gå fram med. En del annat tar längre tid.

Frågan går naturligtvis tillbaka till interpellanter från det nyss varande regeringspartiet: Varför gjorde man inte ännu mer för att förbereda den här expansionen när man hade åtta år på sig? Det har ju tyvärr varit alltför svagt när det kommer till reformtempo i de strukturella förändringar som behövs för att få en effektivare bostadspolitik. Nu ändrar vi på det och lägger om.

Vi ser stora vinster i att lägga ihop infrastrukturen - som inte minst Jimmy Ståhl var inne på - samhällsplaneringen och planeringen av bostadspolitiken i samma ministerportfölj på det nyinrättade Landsbygds- och infrastrukturdepartementet där också frågor om regional utveckling ligger. Detta är en tydlig signal. Regeringen har redan rivstartat arbetet och mycket mer är på gång.

När det kommer till investeringsstödet är det en fråga som debatterats i den här kammaren några gånger tidigare. Jag svarar gärna på frågorna igen. Det går att läsa riksdagens protokoll från de här debatterna om man vill veta mer, men Mikael Eskilandersson har en poäng: Varför anslår inte Socialdemokraterna en enda krona i sin budget till detta när de talar så mycket och så ofta om saken?

När det gäller Norrbotniabanan och ledamoten Sätherbergs fråga finns den väl beskriven i ett interpellationssvar från förra veckan. Det går också att ta del av i efterhand. Regeringens besked är tydligt: Intensifieringen av arbetet pågår. Trafikverket har det uppdraget, och jag förväntar mig att arbetet bedrivs i högt tempo.

Fru talman! Linus Sköld har frågat mig hur jag avser att agera för att all den arbetskraft som nu behövs i norra Sverige också ska få någonstans att bo och hur jag avser att underlätta bostadsförsörjningen i samhällsomvandlingen i Kiruna och Gällivare.

Till att börja med vill jag klargöra att jag är mycket angelägen om att det finns en väl fungerade bostadsmarknad i hela landet. Det är en förutsättning för människors trygghet och livskvalitet samt för en konkurrenskraftig ekonomi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För att skapa goda förutsättningar för att bo och leva i hela landet har Landsbygds- och infrastrukturdepartementet inrättats. Där ingår bostadsfrågorna. Kommuner ska uppmanas och stimuleras att höja sin planberedskap, särskilt vad gäller småhus. Vidare har länsstyrelserna fått i uppdrag att, inom ramen för sina uppgifter i fråga om samhällsplanering och boende, redovisa vilka åtgärder som har genomförts i samverkan med kommunerna för att främja ett ökat bostadsbyggande där det finns underskott på bostäder.

Länsstyrelserna i Norrbottens och Västerbottens län ska enligt uppdrag i regleringsbrev erbjuda ett särskilt planeringsstöd åt de kommuner som står inför stora planeringsutmaningar till följd av större industrietableringar.

Som komplement till detta har Länsstyrelsen i Norrbottens län i uppdrag att fördela och betala ut ekonomiskt stöd för innovativa och hållbara samhällsbyggnadsprojekt i samband med företagsetableringar och företagsexpansioner samt stads- och ortsutvecklingsprocesser i Norrbottens och Västerbottens län. Här ingår Kiruna och Gällivare.

Syftet är att ge de berörda kommunerna, vars resurser för att planera för expansion är mycket begränsade, bättre förutsättningar att ta vara på de möjligheter till hållbar stadsutveckling som skapas genom industrisatsningarna. För att främja koordinering av statliga insatser för hållbart samhällsbyggande och gestaltad livsmiljö i dessa län har en samordnare tillsatts.

Det finns en gyllene möjlighet för norra Sverige att leda den nya industriella revolutionen och bli en motor för gröna innovationer som kan gynna nordligaste Sverige, hela landet och i förlängningen hela Europa. Den möjligheten kommer regeringen att arbeta för att ta till vara.

Fru talman! Tack, Adrian Magnusson, för interpellationen!

Jag fastnade för någonting som Adrian Magnusson sa i inledningen av sitt slutanförande. Han sa att den förra regeringen lade 22,5 miljarder på statsbidrag till kommunsektorn på åtta år. Jag har i denna interpellationsdebatt berättat om de satsningar som denna regering har gjort i sin första budget. De uppgår till 12 miljarder - 6 plus 6 miljarder - på bara fyra månader. Vi får väl se om åtta år - eller om tolv år, för denna regering har som ambition att sitta betydligt längre än dessa fyra månader. Den här regeringen har i alla fall kommit mer än halvvägs jämfört med det som den förra regeringen lyckades med på åtta år. Det finns säkert saker att återkomma till.

Detta är ju medel som kommunerna och regionerna kan använda till det som de tycker är bäst i den regionala situation som de befinner sig i. Kollektivtrafiken är ju ett sådant område, och det är så det bör vara.

Vi följer detta väldigt noga från regeringens sida.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag tackar för inläggen.

Låt mig först understryka att vi ser just arbetspendling som något som det är viktigt att underlätta för när vi närmar oss frågor om infrastruktursatsningar. Det är därför vi har avbrutit mycket dyra och kostsamma projekt med stambanor för höghastighetståg. De skulle ha käkat upp utrymmet för andra viktiga investeringar i både arbetspendling och godstransport, som dessutom kan komma på plats mycket snabbare.

I den här debatten är det också viktigt att klargöra för dem som lyssnar att höjningen av prisbasbeloppet och höjningen av brytpunkten för statlig skatt sker per automatik. Det innebär att också studiestöd, garantipension och sjukersättning höjs. Det talar Adrian Magnusson inte lika mycket om. Man kan vända på frågan: Vilka sjuksköterskor och poliser är det som ska få en kraftig skattehöjning med Socialdemokraternas politik? De skulle få ännu svårare att betala sina resor i kollektivtrafiken. Där är Adrian Magnusson svaret skyldig.

Återigen: Detta är en debatt som handlar om kollektivtrafik. Vi har gett ett bra och klart svar på frågan, nämligen att vi har tillskjutit 12 miljarder till kommuner och regioner i generella och riktade statsbidrag. Det är kommuner och regioner som har beslutsmandat, makt och förmåga att hantera detta på ett klokt och bra sätt utifrån de regionala förutsättningar som finns i just den regionen.

Vi följer detta mycket noga. Vi står i kontakt med Svensk Kollektivtrafik, Tågföretagen och Sveriges Bussföretag för att titta på utvecklingen, och det ser ändå rätt positivt ut. Resandet är på väg tillbaka efter pandemin, och vi ser hur viktigt det är med en bra och utvecklad kollektivtrafik för att människor ska kunna ta sig till och från jobbet eller åka och hälsa på nära och kära. Det är en viktig fråga för regeringen. Ansvaret för att bedriva och organisera lokal och regional kollektivtrafik är dock fördelat på de 21 regionerna.

Fru talman! Jag tackar för ett stort engagemang i frågan. Låt mig understryka det som jag sa i mitt svar, nämligen att kollektivtrafiken fyller en mycket viktig roll i samhället. Förutom att skapa tillgänglighet och vidga arbetsmarknadsregionerna bidrar den till att minska trängseln i storstäderna. Utsläppen från kollektivtrafiken är mycket låga. En ökad andel kollektivtrafik skulle medverka till att minska utsläppen från transporter inom landet.

Jag ska börja med att svara på Jimmy Ståhls fråga. Vi tittar på flera olika möjligheter, men framför allt finns möjligheterna regionalt och lokalt. Det är där man ser vilka möjligheter, och även utmaningar, som finns i regionen. Vi följer nu utvecklingen väldigt noga. Men det finns en poäng i, precis som jag sa i svaret, att det är ett ansvar som ligger på lokal och regional nivå och som är fördelat på 21 regioner med tanke på att förutsättningarna för att bedriva kollektivtrafik varierar så mycket inom landet. Med ett regionalt ansvar är det också möjligt att anpassa kollektivtrafiken efter lokala förhållanden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Priset på biljetterna i den lokala och regionala kollektivtrafiken sätts efter politiska beslut på regional nivå. Och det huvudsakliga statliga ansvaret består i att finansiera investeringar i infrastruktur. Där ser vi också en kraftig kostnadsutveckling till följd av oro i omvärlden, omständigheter efter pandemin och det nya säkerhetspolitiska läget som tillsammans med kompetensbrist och arbetskraftsbrist har gjort att det har blivit ökade kostnader även i denna del. Det är i detta sammanhang viktigt när det gäller det statliga ansvaret att det finns medel både att investera och att underhålla infrastrukturnätet för att underlätta för arbetspendling och även för godstrafik. Det är regeringens inriktning på området.

Staten tar ett stort generellt ansvar för kommunsektorn genom de generella statsbidrag som kan användas för att finansiera all kommunal verksamhet. Regeringen följer mycket noga den ekonomiska utvecklingen inom kommunsektorn och har noterat att inflationstakten och de prisökningar som följer av den innebär en utmaning för kommuner och regioner.

De generella statsbidragen till kommunsektorn ökade i regeringens budget med 6 miljarder kronor för 2023. De riktade statsbidragen för satsningar på vård, skola och omsorg motsvarar också 6 miljarder kronor. Det innebär att vi riktar statsbidrag både generellt och direkt till vård- och skolsektorn på 12 miljarder kronor, vilket utgör en betydande del av hela reformutrymmet på 40 miljarder kronor. Detta möjliggör för kommuner och regioner att utifrån de egna förutsättningarna fatta de beslut som de anser behövs i beaktande av det vi diskuterar här i dag, nämligen kollektivtrafiken.

Jag träffade kollektivtrafikbranschen - Svensk Kollektivtrafik, Tågföretagen och Sveriges Bussföretag - i veckan. De har lanserat en ambitiös programförklaring för att nystarta kollektivtrafiken efter pandemin. Den innehåller flera konkreta åtgärder som branschen själv kan vidta för att öka attraktiviteten och öka andelen kollektivtrafik inom landet liksom förslag på åtgärder på politisk nivå, för kommuner, regioner och staten.

Det finns utmaningar här, och jag ser fram emot en fortsatt god dialog med Svensk Kollektivtrafik och i denna fortsatta interpellationsdebatt i Sveriges riksdag.

Fru talman! Adrian Magnusson har frågat mig om jag avser att vidta några nationella åtgärder med anledning av de höjda avgifterna i kollektivtrafiken och, om inte, vid vilken prisnivå jag kan tänka mig att agera i frågan.

Den höga inflationstakten medför ett kostnadstryck som påverkar hela samhället, där även priser på transporter och kollektivtrafik ökar. Jag har stor förståelse för att detta påverkar människor som i sin vardag är beroende av en väl fungerande kollektivtrafik.

Som jag förklarade i svaret på en tidigare riksdagsfråga från Adrian Magnusson är ansvaret för lokal och regional kollektivtrafik fördelat på kommuner och regioner. Biljettpriserna i denna typ av trafik beslutas av regionerna, och trafiken finansieras alltså genom biljettintäkter och kommunala skattemedel.

De statliga generella bidragen till kommunsektorn är betydande och förstärktes inför 2023 med 6 miljarder kronor. De generella statsbidragen till kommunsektorn är en viktig del av finansieringen av kommunal verksamhet.

Regeringen följer noga den ekonomiska utvecklingen inom kommunsektorn, men för närvarande är det inte aktuellt att rikta särskilda bidrag till kollektivtrafiken.

Fru talman! Låt mig först bara understryka det som Åsa Karlsson tar upp här: att det sker en remarkabel industriutveckling som inte bara är viktig för Sverige och Norden utan också för hela EU och för hela EU:s omställning - för att vi ska klara av de högt uppsatta målen när det gäller att minska våra utsläpp och minska vår klimatpåverkan. Detta skapar också jobb och är en viktig del av konkurrenskraften för Sverige, för våra nordiska länder och för EU även på en global marknad.

Företagen ligger i framkant, sa Åsa Karlsson. Jag kan bara understryka detta och hålla med om det. Just därför är det viktigt med ett fördjupat nordiskt samarbete. Jag tror egentligen inte att vi talar förbi varandra här, utan det är precis detta som är grunden för det samarbete som redan sker och som vi har fördjupat med denna deklaration. Det är också därför som jag för samtal med min kollega i Finland och min kollega i Norge om just det som interpellanten tar upp. Regeringen arbetar väldigt aktivt med detta.

När vi hade möjligheten att bjuda kommissionen till Kiruna och de norra delarna av Sverige kunde vi peka på att den gröna omställning som sker är möjlig tack vare den utveckling som vi har i vårt eget land, i Norrland, och i vår del av unionen. Men vi kunde också peka på de säkerhetspolitiska aspekterna, som är i ett helt annat ljus i dag. Därför är samarbete mer angeläget än någonsin. Det är också angeläget att vi kan underlätta för gods- och persontrafik och arbetspendling för att omhänderta den utveckling som faktiskt redan sker.

Det är detta som är på agendan i det nordiska samarbetet, tillsammans med de andra delar som jag läste upp i deklarationen. Som jag har sagt ser jag också fram emot en dialog med Sveriges riksdag i det arbetet. Vi kommer att återkomma inom ramen för revideringen av nationell plan med olika insatser och vad de får för effekt på arbetet framåt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tackar för debatten här i dag.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! En av anledningarna till att det behövs ett starkt nordiskt samarbete är just att vi ska kunna genomföra det som vi är överens om. Det är något som vår del av Europa tjänar på och som vi själva som grannländer har mycket att vinna på. Det har också visat sig i spåren av pandemin. Med krig i vårt närområde sätts säkerhetspolitiken också i ett helt annat ljus.

Syftet skulle enligt interpellanten vara att samla de nordiska ministrarna. De nordiska ministrarna är redan samlade och har under ett antal år jobbat väldigt aktivt. Den deklaration som är antagen är ytterligare ett steg i att stärka det nordiska samarbetet. Det är en signal om att arbetet inte bara fortskrider utan också intensifieras, som jag också sa när jag läste upp de olika delar av deklarationen som vi är överens om.

Detta var i november. Det var strax efter tillträdet för den nya regeringen, och det var ett viktigt avstamp i att stärka det nordiska transportministersamarbetet.

Det finns ett transportministerråd som jobbar. Formerna för framtiden är jag öppen för att diskutera, men vi behöver också se vad som blir utkomsten av det. Jag vet att det finns önskemål om att stärka det nordiska samarbetet. Det är också detta som vi har enats om tillsammans redan i november, bara en dryg månad efter att den nya regeringen tillträtt. Nu jobbar vi genom att förbereda och ta nya steg i att fördjupa och stärka det nordiska samarbetet.

Jag ser fram emot att göra detta. Det behövs. Det är väldigt angeläget, och jag har gärna god dialog med riksdagen om det också.

Fru talman! Som jag var inne på i mitt svar finns det ett väldigt gott och nära samarbete mellan de nordiska transportministrarna. Det är ett samarbete som också min företrädare Tomas Eneroth deltog väldigt aktivt i. Den deklaration som vi antog vid mötet i Fredrikstad i Norge den 7-8 november avser just det som interpellanten frågar efter: förstärkt samarbete och bättre koordinering.

Jag kan upprepa några av punkterna och utveckla ännu mer vad som ingår i den deklaration vi enades om. Jag tar det punktvis, fru talman:

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

stärka det nordiska samarbetet för att främja innovativa lösningar inom teknologier med inga eller låga utsläpp

stärka nordisk forskning och utveckling, inklusive pilotprojekt som syftar till att implementera innovationer och dela med sig av best practice och kunskap

bereda väg för etablerande av nordiska fossilfria flygsträckor senast 2030 - genom att främja en fossilfri luftfartssektor som helhet och uppmuntra framtida samarbete mellan nordiska länder

förbättra laddinfrastruktur för vägtransporter, med extra uppmärksamhet på gränsöverskridande kopplingar

fortsätta samarbetet gällande gröna korridorer för sjöfarten,

fortsätta arbetet med EU:s solidaritetskorridorer

överväga närmare civilt samarbete över gränserna i frågor som gäller beredskap och motståndskraft

överväga att sammanställa en nordisk strategi för långsiktig utveckling av gränsöverskridande relationer baserat på varje lands strategiska transportplaner

överväga närmare samarbete gällande sociala villkor inom transportsektorn, inklusive arbetsvillkor, striden mot arbetsrelaterad brottslighet och social dumpning samt rekrytering av transportarbetare, framför allt yrkesförare.

Vi blev också överens om fortsatt samarbete när det gäller att:

fortsätta den höga nivå av aktivitet som etablerades under det norska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet under 2022, med frekvent dialog och med ambitionen att träffas minst en gång om året

bibehålla en nordisk kontaktgrupp som koordinerar och förbereder möten och aktiviteter

fortsätta med nordiska förmöten inför formella möten mellan EU:s transportministrar.

Fru talman! Regeringens ambition och bedömning är att vi har och ska ha ett tätt och gott samarbete. Den deklaration som vi har enats om sätter riktningen för det arbetet. Det arbetet är redan igång. Jag ser fram emot att vara en del av det arbetet och också ha en god dialog med Sveriges riksdag för att vi gemensamt ska kunna leva upp till våra åtaganden och också återkomma till de överväganden som vi behöver göra inför vår egen planrevidering när det kommer till nationell plan och de delar som berörs av det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Åsa Karlsson har frågat mig om jag avser att verka för att inrätta ett nordiskt ministerråd inom infrastruktur.

Jag värderar högt det nuvarande nordiska samarbetet kring transporter och infrastruktur och samarbetet för en grön omställning av transportsektorn. I samarbetet ingår bland annat att genomföra förmöten inför formella möten på EU-nivå. Jag deltog i ett sådant förmöte söndagen den 4 december, dagen före mötet i rådet för transport, telekommunikation och energi. I det nordiska samarbetet ingår även en nordisk kontaktgrupp som koordinerar och förbereder möten och andra aktiviteter.

Den 7-8 november deltog jag i ett nordiskt transportministermöte i Fredrikstad. På mötet enades vi om en deklaration för att stärka våra länders samarbete inom transport- och infrastrukturfrågor. I deklarationen framhöll vi att vi är överens om att stärka samarbetet kring transport och infrastruktur för att följa upp Vision 2030 - Norden som världens mest hållbara och integrerade region.

Mot den bakgrunden kommer ministrarna att stärka det nordiska samarbetet på flera viktiga områden såsom innovation, forskning, fossilfritt flyg och laddinfrastruktur. Jag ser nu fram emot att fortsätta och stärka samarbetet tillsammans med mina ministerkollegor i de nordiska länderna.

Fru talman! Tack så mycket, ledamoten, för engagemanget! Jag vill inte gå in i detalj när det gäller överklagandeärenden. Regeringen hanterar dem på sedvanligt sätt när de kommer på regeringens bord, det vill säga vi bereder dem. Det är förstås i varje sådant ärende angeläget med en hög hastighet i arbetet med att hantera dem i den ordning som det ska ske. I övrigt varken kan, bör eller vill jag gå in i detalj på hanteringen av överklagandeärenden som ligger på regeringens bord.

När det gäller frågan om att intensifiera arbetet kommer vi, som jag har sagt tidigare i debatten, att återkomma till riksdagen när vi ska arbeta med revideringen av den nationella planen. I övrigt har jag gett tydliga besked om de skrivningar som redan finns kring intensifiering av planeringen och de sträckor som ligger i innevarande plan.

Tack för debatten!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.