Andreas Carlson

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Markus Kallifatides identifierar ett problem; vi behöver underlätta för fler att ta steget in på bostadsmarknaden, inte minst den ägda bostadsmarknaden. Det första vi ska ha med oss nu är att det största hindret mot byggandet är den vikande efterfrågan. Det redogjorde jag också för häromveckan när jag besökte civilutskottet och träffade flera av ledamöterna där.

För att hushållen ska återfå efterfrågan behöver vi bekämpa inflationen. Det gör vi nu på många olika sätt. Jag kommer inte att redogöra för alla delarna i detta korta interpellationssvar. Men det är en av de viktigaste åtgärderna för att få bukt med problemet.

Det är också en pågående kommitté som arbetar med att se över låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder, för att de ska bli mer ändamålsenliga. Det handlar om både bolånetaket och amorteringskravet.

Vi har även tillsatt en utredning om hyrköp, som är en framgångsrik modell i andra nordiska länder och som delvis redan finns på marknaden i Sverige. Det finns stor potential i att kunna köpa en del av bostaden och att betala av den andra delen genom hyran. Man leasar en del av bostaden. Det sänker förstås kravet på att ha kapital om man till att börja med köper bara halva bostaden. Det är ett viktigt steg för att fler ska få in en fot på den ägda bostadsmarknaden.

Tre olika förslag nämns. Kallifatides tar också upp att man ska så att säga befria allmännyttan från LOU. Det är ett av förslagen i Karolina Skogs utredning, som har sökt lösningar för att bidra till en utveckling där fler utifrån sin egen förmåga klarar att få en god bostad. Jag har full respekt för de beslut som fattas under hanteringen av motionsbetänkanden i riksdagen. Men ett av förslagen i Skogs utredning är ett av dem som vi nu bereder i Regeringskansliet, och som jag kommer att återkomma till.

Det svarar på någon av ledamöternas frågor: Varför inte använda det underlag som finns? Det gör vi. Vi använder och går igenom beredningsunderlag som den förra regeringen lät ligga, från alliansregeringens tid men också från den socialdemokratiskt ledda regeringens tid, och ser vad vi kan få fram med högt tempo i detta tuffa läge. Det finns många intressanta förslag.

Ett av de områden som vi kommer att jobba med - det här svarar på en av Kallifatides frågor - är att uppmana kommuner att höja sin planberedskap. Det gör jag gärna med varje kommunpolitiker jag träffar. Jag har gjort det med kristdemokratiska kommunpolitiker, och jag har gjort det när jag träffat företrädare för SKR. Jag gör det också i den mån någon kommunpolitiker följer den här debatten. I vår första budget har vi också skrivit att vi ska stimulera kommuner att höja sin planberedskap. Här kommer vi att återkomma.

Jag går tillbaka till Begics fråga om effekterna av de åtgärder som vidtagits. Det är klart att finanskrisen var en faktor. Med tanke på de långa ledtiderna hade det varit intressant att höra Begic utveckla om man såg att någon av de åtgärder som alliansregeringen genomförde hade någon effekt under de år som Socialdemokraterna sedan satt vid makten. Det är ju långa ledtider. Det tar lång tid. Det är också därför vi nu ser att det finns ett eftersatt behov. Och därför jobbar vi på i ett högt tempo.

Jag vet mycket väl hur situationen är för många hustillverkare och har en god dialog och kontakt med dem. Det är mycket bekymmersamt, och det finns därmed desto större anledning att bekämpa inflationen och ta fram träffsäkra reformer där det tidigare funnits hinder för strukturellt riktiga åtgärder. Det kommer jag att återkomma till.

Fru talman! Det gläder mig att det finns ett stort engagemang i denna för oss alla så viktiga fråga, nämligen hur vi ska få upp bostadspolitiken på agendan. Det bidrar ledamöterna till, och också till att diskutera olika förslag om hur man kan dämpa effekten och framför allt få bort de strukturella hinder som finns.

Markus Kallifatides har pekat på ganska många saker i sin omfattande interpellation, och jag kan därför inte gå in på dem var en för sig. Jag vill dock nämna förstudien kring fysisk planering, där riksintressesystemet ingår. Bostadsintresset är inte ett riksintresse, men att det ofta hamnar väldigt långt bakom riksintressena är ett av de strukturella hinder som finns. Jag ser verkligen fram emot den förstudien, som ska presenteras i september.

Jag har ingen anledning att peka finger och säga att någon har gjort något dåligt. Detta var ett bra beslut som den förra regeringen tog - om än något sent, kan man tycka. Allt det som Markus Kallifatides lyfter fram i interpellationen, som Möjligheternas byggregler och Skogs utredning, som vi bereder i Regeringskansliet och kommer att återkomma till, hade ju kunnat vara på plats om man hade haft ännu högre tempo.

Ibland låter det i debatten som att det som den socialdemokratiskt ledda regeringen inte lyckades göra på åtta år ska den nya regeringen lösa på åtta månader. Vi har ett väldigt högt tempo. Vi jobbar på med många av de frågor som har varit uppe i den här debatten.

När det till exempel gäller studentbostäder har vi givit ett uppdrag till Boverket med betydande lättnader för att öka produktionen och det differentierade utbudet. Det handlar inte om att gena i kurvorna när det gäller tillgänglighet. Det ska vara god besökstillgänglighet. Det ska finnas bostäder för den som behöver en anpassad bostad. Men man kan förenkla och sänka kostnaderna så att det blir fler studentbostäder i ett land som Sverige, som är en kunskapsnation men där man behöver kunna flytta dit där man kommer in på en utbildning till hösten eller längre fram och där det i dag är mycket svårt att få tag i en bostad.

Att göra förändringar här är svar på både Adrian Magnussons och Begics fråga.

Jag ska gå tillbaka till frågan om bostadspolitiska samtal. Jag tror att det i någon interpellationsdebatt lite raljerande har sagts att man inte kan bo i en regelförenkling när jag har lyft fram att vi kommer att arbeta med regelförenklingar. Jag skulle kunna kontra med att säga att man inte kan bo i ett samtal, men jag kommer inte att göra det. Däremot är fokus för regeringen, som också har en majoritet i riksdagen bakom sig med samarbetspartierna, att ta fram de förändringar och reformer som det i huvudsak finns samsyn kring, vilket den här debatten också åskådliggör, och genomföra dem i så högt tempo som möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan har jag gärna dialog. Jag har gärna samtal med civilutskottets ledamöter, med branschen och med olika aktörer kring vad som är viktigast och vad vi ska prioritera. Men regeringen har en majoritet bakom sig med samarbetspartierna, och vi lägger fokus på att ta fram reformer snarare än att prata om reformer. Jag tror också att vi som är här i kammaren i dag vet vilka olika reformer det framför allt handlar om.

När det kommer till Begics fråga där han jämför bostadsbyggandets utveckling under den förra alliansregeringen och under den socialdemokratiska regeringen vet jag ärligt talat inte exakt vilken effekt ledamoten vill uppnå, men jag kan ju påminna om finanskrisen 2007-2010. Det är klart att man kan skylla den på alliansregeringen och inbromsningen nu på den nya regeringen, men jag tror att alla som följer den här debatten och även ledamöterna förstår att det är betydligt mer komplicerat än så.

Åt Leif Nysmeds fråga har jag nu tyvärr bara tio sekunder kvar av mina fyra minuter, men regeringen sitter inte nöjd. Jag sitter inte nöjd. Jag ser fram emot att återkomma med reformer som ska ta oss framåt, och vi gör det i högt tempo.

Herr talman! Markus Kallifatides har frågat mig om jag instämmer i hans beskrivning av utvecklingen på området främjande av byggande av permanenta bostäder sedan 2014 och om jag i så fall avser att ta initiativ till parlamentariska bostadspolitiska diskussioner med beskrivningen som gemensam utgångspunkt. Markus Kallifatides har också frågat mig om jag har tagit initiativ till en prognos över hur många nya bostäder som kommer att färdigställas respektive påbörjas under perioden 2023-2026 och om jag i så fall kan redogöra för siffrorna.

Inledningsvis vill jag påpeka att den tidigare borgerliga alliansregeringen under åren 2006-2014 inledde ett mycket omfattande reformarbete för att förenkla och effektivisera regelverket för bostadsbyggande. Flera av de reformer som S-ledda regeringar senare fattat beslut om, som interpellanten beskriver, har också sin bakgrund i tillkännagivanden som de borgerliga partierna har tagit initiativ till, exempelvis vad gäller bygglovsbefriade åtgärder. Det finns således mycket som regeringen och jag kan instämma i vad gäller synen på behovet av reformer för ett varaktigt högt bostadsbyggande.

Samtidigt kan jag konstatera att det finns betydande skillnader i synsätt. Regeringen anser inte att bostadsbristen kan lösas med kostsamma subventioner med låg träffsäkerhet. I stället vill regeringen ta fram reformer som ökar tillgången till byggbar mark, förenklar och förbättrar byggreglerna samt ger incitament till ökat bostadsbyggande.

Mot den bakgrunden har regeringspartierna tagit initiativ till att avveckla investeringsstödet och fokuserar nu reformarbetet på de åtgärder som är mest effektiva och ändamålsenliga för att underlätta bostadsbyggandet. Det finns inte utrymme att inom ramen för ett interpellationssvar kommentera alla de reformer som tas upp i interpellationen, men jag finns givetvis tillgänglig för att informera riksdagen närmare om regeringens arbete i andra sammanhang. Jag har inga planer på att ta initiativ till en bred parlamentarisk diskussion om bostadspolitiken, men jag har god dialog med civilutskottets representanter och kan tala med alla riksdagens partier.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Statistiska centralbyrån har ansvar för att ta fram officiell statistik om bland annat bostadsbyggande och ombyggnad samt bygglovsstatistik för bostäder och lokaler. Boverket ska inom ramen för sin instruktion i fråga om boende aktualisera statistik, och de genomför regelbundet prognoser för bostadsbyggandet. Dessa prognoser kan i tider av ekonomisk osäkerhet självfallet komma att revideras i takt med att det ekonomiska läget förändras. Inför prognostillfällena kompletterar Boverket statistiken från Statistiska centralbyrån med annat underlag när myndigheten gör sina analyser. Myndigheten har till exempel kontakter såväl med kommuner som med företag inom sektorn. Jag följer givetvis Boverkets arbete.

Prognoser för bostadsbyggandet är att betrakta som bedömningar av den framtida utvecklingen. Dessa bedömningar kan självklart komma att ändras i takt med den övriga samhällsutvecklingen. Det rådande läget medför även en ytterligare osäkerhet i prognoserna.

Statistiska centralbyrån mäter initialt datum för påbörjande utifrån kommunernas startbesked. Komplettering görs sedan med faktiskt påbörjande från byggherren för de projekt som ingår i statistiken. Såväl den officiella statistiken och metoden för framtagandet av denna som Boverkets prognoser publiceras, vilket gör det möjligt för andra aktörer att göra sina egna analyser och bedömningar. Vi ser fram emot Boverkets uppdaterade prognos som förväntas komma under första halvan av juni.

Regeringen ser inget behov av att ta fram ytterligare prognoser än den som tas fram inom ramen för Boverkets befintliga ansvar.

Avslutningsvis vill jag säga det självklara: Regeringen följer situationen på bostadsmarknaden och när det gäller bostadsbyggandet noggrant, och detta görs inte enbart baserat på eftersläpande statistik i ett läge där förändringar sker snabbt.

Fru talman! Jag betvivlar inte Alireza Akhondis ambitioner eller intentionerna bakom förslaget. Men det som behövs nu är inte kompromissande - nu krävs ett genomförande. Det är därför regeringen arbetar i högt tempo, i konstruktiv anda, och lyssnar in förslag till åtgärder.

Men vi har också lagt fram de områden där reformer ska tas fram under mandatperioden. Det gjorde vi redan i vår första budget bara veckor efter att vi tillträtt, vilket har gjort att vi kan jobba i högt tempo och kommer att återkomma.

Det finns inte, som ledamoten är inne på, en enskild lösning på problemet, utan det handlar om ett mönster inom många delar av politiken. Läget på bostadsmarknaden får också stor effekt på makroekonomin, och det är därför angeläget att se detta som en del i vår produktivitetstillväxt.

Den kommission som tillsatts ska inom ramen för sitt uppdrag titta på hur vi kan ha en ändamålsenlig makrotillsyn och på amorteringskrav och bolånetak. Där är vi alltså redan igång. Experter leder detta arbete i kommittéer, och de kommer att lägga fram förslag för regeringen som vi kan hantera så att vi i god parlamentarisk ordning kan återkomma till riksdagen och fatta beslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta lägger grunden och är en förutsättning för att kunna fatta beslut som har långsiktig bäring. För detta är det viktigt med dialog, absolut, och det har jag gärna med civilutskottet och Alireza Akhondi. Jag ser fram emot en fortsatt sådan dialog framöver, i takt med att vi lägger fram förslag till reformer och åtgärder som snabbt och successivt ser till att vi får en bättre fungerande bostadsmarknad i det mycket tuffa ekonomiska läge vi har nu, där det kommer mycket allvarliga och oroväckande rapporter och prognoser. Desto större anledning att jobba hårt, och det gör vi.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! I det senare är vi överens - vi kommer att behöva få bukt med de här problemen. Det är därför vi lägger fokus på att arbeta med de strukturella hinder som finns på bostadsmarknaden.

Jag är väldigt glad för Alireza Akhondis tillit och tilltro till regeringens möjligheter att genomföra fler reformer på ett halvår än den förra regeringen kunde göra på åtta år. Riktigt så enkelt är det inte, men vi jobbar på. Jag förstår att ledamoten bekräftar att vi jobbar hårt med tanke på vad han säger, och jag ser fram emot att återkomma i högt tempo. Redan om 45 minuter kommer jag att ta ett steg och presentera en nyhet som jag tror kommer att glädja många, inte minst dem som har svårt att komma in på bostadsmarknaden i dag.

Frågan är vad en parlamentarisk utredning i det här läget skulle göra för att öka tempot i det som vi i princip redan är överens om, som Alireza Akhondi har beskrivit. Jag för gärna mycket dialog med Centerpartiet och andra partier i Sveriges riksdag. Jag träffar också väldigt många i branschen av de byggherrar och husproducenter som har det tufft just nu och hör med dem vilka åtgärder de ser behövs för att dämpa effekterna här och nu men framför allt bygga bort de strukturella hinder som finns för att få en bättre fungerande bostadsmarknad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att jag svarar nej på frågan om att tillsätta en parlamentarisk utredning handlar alltså inte om att jag är emot dialog. Det är tvärtom, och det vet Alireza Akhondi. Däremot måste vi hålla högt tempo och genomföra de förändringar som krävs. Jag ser gärna ett så stort stöd som möjligt för detta i Sveriges riksdag, och jag för gärna en god dialog för att vi ska uppnå det. Men vi har majoritet. Vi kan lägga fram förslag och utgå från dem när vi fattar kloka beslut för att få en bättre fungerande bygg- och bostadsmarknad, och det kommer vi att göra.

Fru talman! Det var inte ett icke-svar som jag gav till ledamoten. Ledamoten ställde två frågor i sin interpellation. I den första frågan är två frågor inbakade. Jag kan upprepa: "Är statsrådet beredd att agera" - svaret är ja - "exempelvis genom att tillsätta en parlamentarisk utredning" - svaret är nej. Alireza Akhondi beskriver också mycket väl varför. Det finns många färdigutredda förslag. Det finns beredningsunderlag. Som jag sa i mitt interpellationssvar finns det också i huvudsak en samsyn.

Nu handlar det om att arbeta i högt tempo. Det finns ett eftersatt reformbehov, inte minst eftersom det var svängdörrar till bostadsministerposten under den förra regeringen, som Centerpartiet gav stöd till. Det är klart att vi hade varit i ett bättre läge om man hade fortsatt i den takt som rådde när Kristdemokraterna hade bostadsministerposten förra gången. Nu återupptar vi arbetet, och vi har rivstartat det. Vi ser inte behov av en parlamentarisk utredning eftersom vi har majoritet i riksdagen för de förslag som kommer att komma.

"Är statsrådet beredd att inom sitt ansvarsområde också titta på skattemässiga effekter" var den sista frågan i interpellationen. Svaret är ja. Jag nämnde Produktivitetskommissionen. Dessutom beslutade regeringen den 13 april att ge en kommitté i uppdrag att analysera hur låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder, såsom bolånetak och amorteringskrav, har fungerat hittills och hur de kan utformas på ett ändamålsenligt sätt. Det här är på gång. Jag kan också informera ledamoten om att jag om 50 minuter kommer att hålla en pressträff där jag presenterar ytterligare ett steg i den riktningen.

Vi jobbar på i högt tempo. Det kommer att komma reformer; vi har aviserat på vilka områden. Det handlar om att ta tag i de strukturella hinder som finns för en fungerande bygg- och bostadsmarknad. Där uppfattar jag att det i huvudsak finns samsyn.

Fru talman! Alireza Akhondi har frågat mig om jag är beredd att agera, exempelvis genom att tillsätta en parlamentarisk utredning, för att ta tag i alla delar som behöver styras upp för att få bukt med strukturproblemen på bostads- och fastighetsmarknaden. Alireza Akhondi har även frågat mig om jag är beredd att inom mitt ansvarsområde också titta på skattemässiga effekter, då just skatternas utformning påverkar både rörlighet och tillkomst av nya bostadsytor.

Som Alireza Akhondi skriver i sin interpellation måste vi mycket riktigt få bukt med strukturproblemen på bostadsmarknaden. Regeringen ser däremot inget behov av att tillsätta en parlamentarisk utredning. Samarbetspartierna som utgör regeringsunderlaget har majoritet i Sveriges riksdag, och min uppfattning är dessutom att det i huvudsak råder enighet kring vilka strukturella hinder som präglar den svenska bygg- och bostadsmarknaden.

Regeringen arbetar redan med att ta tag i strukturproblemen på bostadsmarknaden. Reformer ska tas fram för att öka tillgången till byggbar mark, reglerna för att bygga ska förenklas betydligt och kommuner uppmanas och stimuleras att höja sin planberedskap, särskilt vad gäller småhus. Sådana strukturella reformer har regeringen aviserat i budgetpropositionen för 2023 så att svensk bygg- och bostadsmarknad står bättre rustad när konjunkturen så småningom vänder upp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Hela den svenska ekonomin har ända sedan finanskrisen 2008 haft en svag produktivitetsutveckling. Det är utmärkande för hela näringslivet, inte minst byggsektorn. Om den här utvecklingen fortsätter kommer det att påverka de svenska reallönerna och vår konkurrenskraft negativt. För att vända trenden är det därför viktigt att vi genomför reformer som ökar den svenska produktiviteten. Vi behöver undersöka vilka strukturella problem som finns och hur vi kan komma till rätta med dem.

Regeringen beslutade därför den 20 april att tillsätta en kommission som ska kartlägga hinder och möjligheter för att återigen stärka produktiviteten i hela ekonomin, näringslivet såväl som offentlig sektor. Kommissionen kan inom ramen för sitt uppdrag lämna alla typer av förslag, bland annat sådana som påverkar såväl statens inkomster som dess utgifter. En väl fungerande och flexibel bostadsmarknad är en förutsättning för en väl fungerande arbetsmarknad genom att människor enkelt ska kunna flytta för att ta ett nytt jobb eller påbörja studier. Produktivitetskommissionen ska därför bland annat analysera behovet av reformer på bostadsmarknaden för att höja produktivitetstillväxten i näringslivet.

När det gäller åtgärder inom skatteområdet av betydelse för bostadsmarknaden remitterades den 28 april en promemoria med förslag om höjt schablonavdrag vid uthyrning av privatbostadsfastigheter, privatbostäder och hyreslägenheter. Privatpersoners upplåtelse av den egna bostaden utgör ett betydelsefullt komplement till den ordinarie bostadsmarknaden. Det är därför viktigt med en väl fungerande marknad för privatuthyrning. Ett höjt schablonavdrag vid upplåtelse av den egna bostaden utgör ett ekonomiskt incitament som kan leda till att fler privatpersoner väljer att hyra ut hela eller delar av bostaden. Detta möjliggör ett effektivt utnyttjande av bostadsbeståndet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr ålderspresident! Jag tror att det vi nyss hörde här i kammaren är ett uttryck för hur det kan bli om man har ett färdigskrivet slutanförande och inte anpassar det till vad man hört i debatten.

Jag har redogjort för många olika åtgärder och beslut som regeringen redan har vidtagit och fattat. Vi kommer att återkomma med ytterligare reformer.

Regeringen prioriterar situationen på bostadsmarknaden, precis som jag har redogjort för. Vi prioriterar att bygga bort de strukturella hinder som finns för bostadsbyggande. Jag har redogjort för det. Vi kommer att återkomma med fler reformer.

Jag ser fram emot dialogen. Jag uppskattar engagemanget. Malcolm Momodou Jallow säger att vi kan prata med varandra. Det gör vi här i dag, och det ska vi göra nästa vecka också. Jag ser fram emot att komma till civilutskottet och fortsätta dialogen.

Dessförinnan, herr ålderspresident, tror jag att det snart är dags att önska varandra en trevlig helg. Det tänkte jag också passa på att göra så här i slutet av denna interpellationsdebatt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr ålderspresident! Jag tackar Malcolm Momodou Jallow för frågorna. Jag har redan besvarat flera av dem.

Låt mig konstatera att det är hedrande av ledamoten att ändå lyfta upp omvärldsfaktorerna, det vill säga den höga inflationen, kriget i Europa och att hushållens köpkraft minskar. Det är den typen av omvärldsfaktorer och det vikande konjunkturläget som alltid har påverkat bostadsbyggande och gör det även den här gången. Det är i sig inget oväntat.

Samtidigt är det med politiska beslut förstås viktigt att se till att ha en ansvarsfull budget för att hålla nere inflationen. Det är den viktigaste åtgärden för de allra mest utsatta, och det är därför regeringen har presenterat en stram och återhållsam budget. Den innehöll samtidigt stora satsningar och ett förstärkt bostadsbidrag för de allra mest utsatta: för 110 000 barn i de familjer som omfattas av den. Jag har också redogjort för de uppdrag som vi har gett till exempelvis Kronofogdemyndigheten vad gäller att motverka vräkning och avhysning.

Malcolm Momodou Jallow frågar också hur fler ska kunna låna. Regeringen beslutade den 13 april om att ge en kommitté i uppdrag att analysera hur låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder som bolånetaket och amorteringskravet har fungerat hittills och hur de kan utformas framöver för att hantera både makroekonomiska risker och konsumentskydd på ett ändamålsenligt sätt. En kommitté har tillsatts för att jobba med detta.

Låt mig också berätta om det uppdrag som jag har gett till länsstyrelserna att redovisa vilka åtgärder som genomförs i samverkan med kommunerna för att främja ett ökat bostadsbyggande. Jag har redan nämnt uppdraget till Boverket för betydande lättnader i byggkraven för studentbostäder, för att det ska bli fler studentbostäder i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen bereder även betänkandet av utredningen om en socialt hållbar bostadsförsörjning. Utredningen har sökt lösningar som kan bidra till en utveckling där fler utifrån egen förmåga klarar att ordna en god bostad. Dessutom ligger Bygglovsutredningens många förslag på regeringens bord. Den syftar till ett enklare, effektivare och mer ändamålsenligt regelverk. Betänkandet har remitterats, och förslagen bereds nu i högt tempo i Regeringskansliet.

Regeringen tillsatte den 24 april en kommitté för högre produktivitetstillväxt. Kommittén ska analysera vilka faktorer som påverkar produktivitetstillväxten och lämna förslag för att höja den i näringslivet och öka produktiviteten i den offentliga sektorn. I uppdraget ingår bland annat att analysera behovet av reformer för att höja produktivitetstillväxten i näringslivet, bland annat inom området bostadsmarknad. Det här var ett fåtal åtgärder, men de visar ändå på vilket högt tempo vi har. Jag ser fram emot att återkomma med de reformer som vi har slagit fast i budgeten och presenterat för riksdagen att vi arbetar med.

När Malcolm Momodou Jallow säger "ingenting" kan den som lyssnar på den här debatten jämföra det med alla de åtgärder som jag redan har presenterat och dem som vi avser att återkomma till.

Herr talman! Malcolm Momodou Jallow ställde fyra frågor i interpellationen. Jag rekommenderar ledamoten att gå in på riksdagens förträffliga hemsida och spola tillbaka debatten och lyssna på de svar som jag gav på var och en av frågorna.

Det handlar till exempel om de mest ekonomiskt utsatta hushållen, där regeringen har förlängt men också höjt det tillfälliga bostadsbidraget för barnfamiljer. Det träffar 110 000 barn i familjer som har de allra tuffaste villkoren och de allra lägsta marginalerna.

När det kommer till uppdraget till Kronofogdemyndigheten och uppdraget till länsstyrelserna gav jag svar på frågorna om vad vi gör för de allra mest utsatta.

När det kommer till frågan om den kraftiga inbromsningen av bostadsbyggandet är det precis som jag sa, herr ålderspresident, i mitt inledande svar: Bostadsbyggandet har alltid påverkats av konjunkturläget. Det är alltså i sig inte överraskande att bostadsbyggandet nu avtar när konjunkturen viker.

Den minskade byggtakten beror i huvudsak på stigande räntor, den kraftiga inflationen, som förstås påverkar byggkostnaden, och höjda energipriser, som även minskar köpkraften hos hushållen. Det här är en utveckling som i allt väsentligt beror på omvärldsfaktorer och som i det korta perspektivet är mycket svår att påverka.

Regeringen är fast besluten att ta fram reformer och genomföra åtgärder som kan motverka nedgången men också i ett längre perspektiv bygga bort de strukturella hinder som finns och som har byggts upp under lång tid. Det handlar om planer, mark och ledtider samt om att förkorta och förbättra byggregler.

Jag hör hur Malcolm Momodou Jallow talar om viljan som inte bara regeringen har utan många människor i Sverige har, nämligen att kunna äga sitt eget boende, att bo i ett småhus. Sju av tio vill bo i småhus, enligt flera olika mätningar. Att inte ta det i beaktande och se vad vi kan göra för att sänka trösklarna så att fler kan äga sitt eget boende, att fler kan förverkliga sina boendedrömmar, är kanske svaret på varför det ser ut som det gör när Malcolm Momodou Jallow talar på det här sättet i kammaren om den önskan som så många människor i vårt land har. Det innebär inte att det inte samtidigt ska finnas olika upplåtelseformer som passar i olika skeden av livet. Det framgick också i mitt tidigare svar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har gett Boverket i uppdrag att förenkla reglerna betydligt vad gäller studentbostäder så att fler som flyttar till en ort för att studera ska kunna ha ett boende på den orten, vilket är viktigt för en kunskapsnation som Sverige.

Det pågår ett intensivt och aktivt arbete, och jag ser fram emot att återkomma till riksdagen med många reformer på bostadsområdet under mandatperioden.

Herr talman! Malcolm Momodou Jallow har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att bidra till att bostadsbyggandet ökar, hur jag avser att möta bostadsbristen för de mest utsatta hushållen, som de facto inte kan köpa ett småhus eller annat ägt boende, vilka bostadspolitiska åtgärder jag med tanke på situationen på bostadsmarknaden och på det ekonomiska läget avser att vidta så att hushållen inte blir ännu mer skuldtyngda än i dag, och vad jag inom mitt ansvarsområde avser att göra på kort sikt för att säkerställa att barn i familjer som i dag är i farozonen inte ska vräkas från sina hem.

Jag vill inleda med att poängtera att det är av största vikt för regeringen att det byggs bostäder i hela landet. Vi befinner oss i ett besvärligt ekonomiskt läge, och många hushåll har fått ökade levnadsomkostnader. Bygg och bostadsmarknaden är under hård press. Bostadsbyggandet har alltid påverkats av konjunkturläget, så det är inte överraskande att bostadsbyggandet nu avtar när konjunkturen viker. Den minskade byggtakten beror bland annat på de stigande räntorna, den kraftiga inflationen, som förstås påverkar byggkostnaderna, och höjda energipriser som även minskar köpkraften hos hushållen.

Under det tuffa ekonomiska läge som rått sedan regeringen tillträdde har regeringen fokuserat på att stötta särskilt utsatta hushåll. För att skydda barnfamiljer med låga inkomster mot de kraftiga prisuppgångarna har regeringen därför i vårändringsbudgeten för 2023 prioriterat att föreslå en förlängning och höjning av det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag under perioden 1 juli-31 december 2023.

Det här är viktigt för alla barn i de cirka 110 000 familjer som i dag får bostadsbidrag. Det är en åtgärd som även kan minska risken för skuldsättning och eventuell vräkning. Regeringen beslutade den 13 april att ge en kommitté i uppdrag att analysera hur låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder såsom bolånetak och amorteringskrav har fungerat hittills och hur de kan utformas framöver för att hantera makroekonomiska risker och konsumentskydd på ett ändamålsenligt sätt.

Kronofogdemyndigheten har fått i uppdrag att verka för att ett avhysningsförebyggande samarbete ska etableras med socialtjänst och hyresvärdar i samtliga kommuner. Arbetet ska särskilt inriktas på att förebygga avhysningar som berör barn. Uppdraget ska slutredovisas i årsredovisningen för 2024. Länsstyrelserna har, som en del av hemlöshetsstrategin, fått i uppdrag att under 2022-2026 stödja kommunerna i deras arbete med att motverka hemlöshet.

Regeringen anser inte att bostadsbristen kan lösas med kostsamma subventioner med låg träffsäkerhet. I stället vill regeringen ta fram reformer som ökar tillgången till byggbar mark, förenklar och förbättrar byggreglerna samt ger incitament till ökat bostadsbyggande.

För att människors efterfrågan och behov av bostäder ska mötas är det viktigt att det finns ett utbud av olika typer av upplåtelseformer och bostäder som passar i olika skeden av livet. Boverket arbetar med projektet Möjligheternas byggregler, som går ut på att modernisera och förenkla Boverkets byggregler och konstruktionsregler. De nya reglerna ska främja innovation och teknisk utveckling och bidra till att effektivisera byggandet och gynna ökad konkurrens. Kommuner ska uppmanas och stimuleras att höja sin planberedskap, särskilt vad gäller småhus. Jag vill även nämna regeringens uppdrag till länsstyrelserna att redovisa vilka åtgärder som har vidtagits i samverkan med kommunerna för att främja ett ökat bostadsbyggande.

Herr talman! Budskapet från interpellanten har gått fram. Jag tackar för engagemanget. Jag tror faktiskt att jag har fått en sådan påse tidigare. Jag har varit i kontakt med företrädare för Öresundsmetron och för Malmö stad och har många kontakter. Det finns många olika önskemål och ett stort engagemang i Öresundsregionen. Det visar på vad infrastruktur kan innebära för att binda ihop arbetsmarknadsregioner och vad de investeringar som har gjorts tidigare, i Öresundsbron, har inneburit.

Hanteringen är som den brukar. Trafikverket har ett uppdrag som de arbetar med, och jag utgår från att man tar in alla relevanta underlag för den processen. Regeringen får återkomma inom ramen för revidering av nationell plan. Så har det varit, och det har tjänat Sverige väl. Det är högt tempo i arbetet, och jag uppskattar engagemanget och frågan och tackar för den här debatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag vill ge Jamal El-Haj rätt i att det är helt avgörande hur Danmark ställer sig. Jag förutsätter att Trafikverket i sin utredning tar med alla underlag som de bedömer är relevanta. Jamal El-Haj har ju här i kammaren också argumenterat för olika skäl och underlag som jag förutsätter finns med på bordet när man arbetar med det här uppdraget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill inte föregripa arbetet med uppdraget. Jag vill inte kortsluta Trafikverkets arbete. Det är ett uppdrag som Jamal El-Hajs partiföreträdare i den förra regeringen ganska nyligen gav Trafikverket och som jag följer mycket noga, ser fram emot att ta del av och också att arbeta med tillsammans med alla mina nordiska kollegor för gränsöverskridande transporter. I övrigt kommer regeringen att återkomma i frågor kring den långsiktiga infrastrukturplaneringen under mandatperioden.

Jag tackar för engagemanget och för argumenten och ser också behov av att stärka redundans och kapacitet. De järnvägssatsningar som regeringen gör ska gå till arbetspendling och förstärkt godstrafik som stärker jobb och tillväxt i hela landet. Men låt oss se vad Trafikverket jobbar med. De har ett uppdrag som Jamal El-Hajs regering gav dem och som vi nu ser till att följa i god ordning för att ha ett bra underlag för fortsatt hantering av frågan.

Herr talman! Tack, ledamoten, för engagemanget i frågan!

Redundans och kapacitet nämns. Det är också det som ligger i Trafikverkets uppdrag att titta på när det gäller förbindelser och transporter över Öresund.

Jag vill inte föregripa den utredning som Trafikverket redan arbetar med. Men den nya regeringen har också gett Trafikverket i uppdrag att utreda kapacitetshöjande åtgärder också till följd av att Fehmarn Bält-förbindelsen mellan Danmark och Tyskland öppnar kring år 2029 och att beakta de kapacitetshöjande åtgärder som behöver tillkomma med anledning av det.

Trafikverket jobbar nu med utredningen, och de jobbar i högt tempo. Men man skulle kunna dela in det i olika tidsaspekter. När det kommer till Fehmarn Bält-förbindelsen är det väldigt bråttom att se till att godskapacitet finns för det ökade behov man kan vänta sig med tanke på öppningen 2029. Därför ligger det också i uppdraget till Trafikverket att utöver det befintliga uppdraget se över ytterligare förbindelser över Öresund. Man kan också tänka i ett längre perspektiv och i flera steg, inte minst i ett längre tidsperspektiv när Öresundsbron beräknas inte längre räcka till, men det finns mycket att göra även inom ramen för nuvarande kapacitet för att snabba på.

I remissen till nationell plan förra gången - det är ganska nyligen som den nationella planen beslutades här i riksdagen - pekade Trafikverket exempelvis på tre olika åtgärder på den svenska sidan som skulle kunna ge kapaciteten på Öresundsbron en väldigt stor procentuell ökning: från 8 tåg i timmen till 14 tåg i timmen inom nuvarande kapacitet. Det är viktigt att ha med sig i det lite kortare perspektivet. Trafikverket har i uppdrag att se över vad som behöver göras i det lite längre perspektivet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som jag sa i mitt inledande svar ser jag fram emot att arbeta tillsammans med mina nordiska kollegor kring transporter över gränserna.

Herr talman! Jamal El-Haj har frågat mig om jag avser att ta initiativ för att tillsammans med min danska motsvarighet gå vidare med en gemensam utredning av Öresundsmetron.

Transporter över gränserna har stor betydelse för jobb och tillväxt i de nordiska länderna. Det gäller inte minst i Öresundsregionen. Trafikverket har i uppdrag att utreda kapacitet och redundans för transporter över Öresund, inklusive fortsatt fördjupning av Helsingborg-Helsingör. Uppdraget är, som det är formulerat, inte insnävat till att avse enbart en specifik förbindelse. Jag förutsätter att Trafikverket i sin utredning tar med alla underlag som de bedömer är relevanta. Jag kommer att noga följa deras fortsatta arbete med frågan.

Jag ser fram emot att arbeta tillsammans med alla mina nordiska kollegor och fortsätta dialogen för att utveckla våra gränsöverskridande transporter.

Regeringen avser att återkomma om den långsiktiga infrastrukturplaneringen under mandatperioden.

Herr ålderspresident! Tack, ledamoten Alireza Akhondi, för interpellationen som har väckts och för den här debatten!

Flera saker samtidigt, nämner Akhondi. Det är ju egentligen det som regeringen gör: att inte lägga alla ägg i samma korg och ha de mycket stora undanträngningseffekter som nya stambanor för höghastighetståg hade inneburit.

Trimningsåtgärder är ett av de finaste ord jag vet. Även underhåll är ett väldigt fint och viktigt ord i sammanhanget, och det är också det som vi behöver ha råd med för att ha så mycket effekt som möjligt av våra skattemedel när det kommer till infrastrukturåtgärder.

Alireza Akhondi nämner även annan typ av finansiering. Medfinansiering är en sådan. Det ligger med i Trafikverkets uppdrag när det kommer till översynen om vad man kan göra i norr för att påskynda infrastrukturplaneringen där. För att få spår på plats snabbare ska man också se möjligheter till medfinansiering och göra det i dialog med fler olika aktörer, näringslivet inkluderat, och förstås även regioner och kommuner.

Jag ser fram emot att ha ett högt tempo i de här frågorna, trots att tiderna är kärva. Vi har inte obegränsat med utrymme med tanke på det ekonomiska läget och de kostnadsökningar som kommer i spåret av det. Därför är det så viktigt att kunna prioritera och att också göra det, även om vi kan ha lite olika syn på hur det ska göras. Men jag uppskattar den dialog vi har haft i dag och ser fram emot fortsatt god dialog framöver - kanske också inkluderat ålderspresidenten, så att vi kan ha ett trepartssamtal utan att bryta mot olika debattregler här i kammaren.

(ÅLDERSPRESIDENTEN: Tack så mycket! Det låter frestande.)

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr ålderspresident! Låt mig inleda med den principiella frågan. De överenskommelser som Alireza Akhondi hänvisar till skulle ingås med förbehållet att efterföljande rättsliga prövningar samt regeringens och i förekommande fall riksdagens godkännande fanns på plats. Med tanke på regeringens nya riktning när det gäller stambanor för höghastighetståg råder inte längre denna förutsättning. Vi har dock givetvis ett ansvar att hantera denna typ av avtal, och denna beredning pågår som sagt i Regeringskansliet.

Så till sakfrågan. Jag håller helt och hållet med Alireza Akhondi om att det behöver finnas ett transportsystem som är robust, säkert och tillgängligt i hela landet. Mot bakgrund av just detta avbröt regeringen planerna på stambanor för höghastighetståg eftersom de riskerar att äta upp en alltför stor del av kakan. Oavsett om den är statisk eller kan växa hade det varit en betydande undanträngningseffekt för andra viktiga åtgärder. Det fanns också kritik från Riksrevisionen när det kommer till de mycket stora kostnaderna och bristande kontroll.

Ett exempel där vi i regeringen nu har lagt i en ny växel är att vi, när det kommer till norr, har gett ett uppdrag till Trafikverket för att se vad man kan göra för att skynda på investeringar i de så nödvändiga förbättringsåtgärder som behövs för både arbetspendling och godstrafik för att möjliggöra den gröna omställningen och nyindustrialisering. Det är ett kort uppdrag till Trafikverket, bara sex månader, och jag ser fram emot att ta del av det.

Det andra exemplet är det uppdrag som vi har gett till Trafikverket vad gäller de södra delarna av landet. Med tanke på att Fehmarn Bält-förbindelsen öppnas om bara några år mellan Danmark och Tyskland förväntas trycket öka ännu mer på det svenska transportsystemet. Detta är sex år framåt, 2029. Det går liksom inte att vänta på väldigt långa planer som är klara om väldigt lång tid, utan vi behöver se vad kan vi göra inom ramen för befintlig infrastruktur. Det fanns till exempel förslag i Trafikverkets remiss till nationell plan om kapacitetshöjande åtgärder på den svenska sidan av Öresundsbron. Det är relativt små åtgärder i sammanhanget men som skulle ha väldigt stor effekt för att öka kapaciteten på bron och gå från 8 tåg i timmen till 14 tåg i timmen. Detta fanns inte med i den nationella planen men är någonting som förstås Trafikverket kan titta på inom ramen för det uppdrag som regeringen nu har gett. Där kan man också se hur man kan öka kapaciteten på Lund-Hässleholm och andra delar i Skåne som kan komma på plats betydligt snabbare än vad nya stambanor för höghastighetståg hade gjort. De kan också vara mer kostnadseffektiva och ha en annan samhällsekonomisk kalkyl som gör att vi får mer för pengarna och möjliggör jobb och tillväxt i hela landet.

Det är två exempel på hur regeringen jobbar med att påskynda och se till att vi höjer kapaciteten och samtidigt skapar utrymme för att också ha pengar till de viktiga underhållsåtgärderna för att vara förebyggande och prediktiva och inte tvingas åka ut på akututryckningar när kontaktledningarna har rasat utan vara på plats tidigare och förebygga i underhållet. Det finns många behov, och då gäller det att kunna prioritera och att göra det i ett högt tempo för att vi ska stärka järnvägsinfrastrukturen i vårt land.

Herr ålderspresident! Regeringen har ända sedan den tillträdde varit tydlig med att växlarna för järnvägsinfrastrukturen läggs om. Men jag har respekt för att man kan ha olika syn i sakfrågan.

I interpellationen tas överenskommelserna upp, och precis som jag sa inledningsvis skulle överenskommelserna ingås med förbehåll för efterföljande rättsliga prövningar samt regeringens och i förekommande fall riksdagens godkännande.

Det är intressant att den tidigare regeringen hade de avtal Sverigeförhandlingen hade tecknat med kommuner och regioner längs de planerade sträckorna på bordet i nästan i fem år, alltså under mer än en mandatperiod, utan att godkänna dem. Förra regeringen hade ju ett samarbete med Centerpartiet, så Alireza Akhondi kan kanske ställa frågan internt varför Centerpartiet inte drev på en så för partiet angelägen fråga när man hade chansen inom ramen för förra regeringens mandat.

Att den nya regeringen med tanke på den nya riktningen och de beslut vi har fattat har en annan ingång och inriktning kan inte komma som en överraskning.

Detta är som sagt en fråga som vi får hantera. En beredning av detta pågår i Regeringskansliet, och jag kan i dag inte säga mer om innehållet.

Jag blir nästan lite lockad att vända mig till herr ålderspresidenten i detta sammanhang i egenskap av min företrädare på posten som infrastrukturminister, men det ska jag förstås inte göra här i dag. Men det finns frågor att ställa till den dåvarande regeringen om hanteringen av detta.

För nuvarande regering, som har varit på plats i sex månader, är det svenska järnvägsnätet av största vikt för att hela Sverige ska fungera. Underhållet är eftersatt sedan många år, och därför behövs en ny inriktning på investeringarna som ska genomföras så att inte nya investeringar tränger undan stora och viktiga underhållsåtgärder.

Det är därför vi prioriterar upprustning av befintlig järnväg och investeringar i kapacitetshöjningar när det gäller att bygga bort flaskhalsar och se till att vi får just högre kapacitet, vilket Alireza Akhondi är inne på. De satsningar som görs på järnväg ska i första hand underlätta för arbetspendling och godstrafik eftersom det främjar jobb och tillväxt i hela landet.

Jag vill även påminna om att Riksrevisionen kritiserade den förra regeringen för att den trots mycket stora kostnader och bristande kontroll ändå valde att driva på höghastighetstågsprojektet.

Nu har vi en annan inriktning, och vi har gett Trafikverket i uppdrag att ta fram planer för genomförande av de sträckningar som redan fanns i den nationella planen. Vi har också gett Trafikverket i uppdrag att se vilka möjligheter som finns att skynda på infrastrukturinvesteringar i järnvägsnätet i de norra delarna av landet - detta för att möjliggöra och omhänderta den mycket omfattande nyindustrialisering vi ser och för att transportsystemet som sådant inte ska bli en flaskhals i den gröna omställningen.

Vi har alltså höga ambitioner, jobbar hårt och har gett Trafikverket uppdrag. Jag ser dock också fram emot att återkomma inom ramen för den vanliga revideringen av den nationella planen.

(ÅLDERSPRESIDENTEN: Hur frestande det än är håller jag mig till att vara ålderspresident i detta sammanhang och ger mig in i debatten vid ett annat tillfälle.)

Herr ålderspresident! Alireza Akhondi har frågat mig vilket ansvar jag anser att staten har i förhållande till berörda kommuner när planeringen av nya stambanor stoppats samt om jag avser att ta några initiativ för att från statligt håll kompensera berörda kommuner för kostnader som kan kopplas till planeringen av bostäder med anledning av de nya stambanorna.

Den statliga utredningen Sverigeförhandlingen hade flera uppdrag med anknytning till planerna på nya stambanor. Den skulle bland annat ingå överenskommelser med berörda kommuner och andra aktörer om finansiering och utformning av spår och stationer där stambanorna ansluter till respektive stad. Överenskommelserna skulle ingås med förbehåll för efterföljande rättsliga prövningar samt regeringens och i förekommande fall riksdagens godkännande.

Sverigeförhandlingen lämnade sin slutredovisning i december 2017. I redovisningen ingick avtal som Sverigeförhandlingen tecknat med kommuner och regioner längs järnvägen. Avtalen omfattade åtaganden från kommuner om att medfinansiera höghastighetsjärnvägen om sammanlagt 1,24 miljarder kronor samt att sammantaget bygga 92 270 nya bostäder. Vidare innehöll avtalen bestämmelser om hastighetsstandard på järnvägen, stationslägen och uppföljningsorganisation. Utredningen föreslog i sitt slutbetänkande att regeringen skulle godkänna avtalen.

Den nuvarande regeringen var redan när den tillträdde tydlig med att den prioriterar upprustning av befintlig järnväg, bättre vägstandard och utbyggd laddinfrastruktur före investeringar i nya stambanor för höghastighetståg. Trafikverket har också fått fyra uppdrag som gäller den fortsatta hanteringen av de nya stambanorna.

Slutligen kan jag konstatera att den tidigare regeringen har haft dessa avtal i nästan fem år - mer än en mandatperiod - utan att godkänna dem. När nuvarande regering nu har fattat beslut om den fortsatta hanteringen av höghastighetsjärnvägen blir det naturligt att behandla avtalen. En beredning av detta pågår i Regeringskansliet.

Herr ålderspresident! Tack, Alireza Akhondi, för denna angelägna interpellationsdebatt!

Låt mig ta fasta på något som ledamoten sa precis på slutet, nämligen att detta är en mycket viktig och angelägen fråga. Det råder en mycket tuff situation i svensk ekonomi och på svensk bostadsmarknad. Trösklarna, som var höga redan före denna mycket tuffa ekonomiska situation, höjs ytterligare för många som har svårt att komma in på bostadsmarknaden och att få hushållskassan att gå ihop.

Detta är en angelägen fråga för regeringen. Finansministern aviserade vid budgetpresentationen förra veckan att det ska tas fram reformer. Några av dem, som vi jobbar mycket med, har jag redogjort för här.

I den produktivitetskommission som utsågs i går lyfts bostadsmarknaden och behovet inom byggsektorn när det gäller produktivitet och tillväxt fram. Detta är någonting som hela regeringen fäster sin uppmärksamhet på nu. Det är inte bara en fråga för mig som bostadsminister, utan det är något som är angeläget för hela regeringen.

Vi arbetar med detta på ett holistiskt sätt och på många olika fronter. Det finns, som sagt, inte en enkel lösning som snabbt löser detta, utan det här kommer att kräva stora insatser och god dialog mellan olika partier. Jag välkomnar förstås alla riksdagens partier till denna dialog.

Vi ses igen i civilutskottet nästa vecka, då jag som bostadsminister kommer dit på besök. Det ser jag fram emot.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.