Herr talman! Markus Kallifatides har frågat mig om jag instämmer i hans beskrivning av utvecklingen på området främjande av byggande av permanenta bostäder sedan 2014 och om jag i så fall avser att ta initiativ till parlamentariska bostadspolitiska diskussioner med beskrivningen som gemensam utgångspunkt. Markus Kallifatides har också frågat mig om jag har tagit initiativ till en prognos över hur många nya bostäder som kommer att färdigställas respektive påbörjas under perioden 2023-2026 och om jag i så fall kan redogöra för siffrorna.

Inledningsvis vill jag påpeka att den tidigare borgerliga alliansregeringen under åren 2006-2014 inledde ett mycket omfattande reformarbete för att förenkla och effektivisera regelverket för bostadsbyggande. Flera av de reformer som S-ledda regeringar senare fattat beslut om, som interpellanten beskriver, har också sin bakgrund i tillkännagivanden som de borgerliga partierna har tagit initiativ till, exempelvis vad gäller bygglovsbefriade åtgärder. Det finns således mycket som regeringen och jag kan instämma i vad gäller synen på behovet av reformer för ett varaktigt högt bostadsbyggande.

Samtidigt kan jag konstatera att det finns betydande skillnader i synsätt. Regeringen anser inte att bostadsbristen kan lösas med kostsamma subventioner med låg träffsäkerhet. I stället vill regeringen ta fram reformer som ökar tillgången till byggbar mark, förenklar och förbättrar byggreglerna samt ger incitament till ökat bostadsbyggande.

Mot den bakgrunden har regeringspartierna tagit initiativ till att avveckla investeringsstödet och fokuserar nu reformarbetet på de åtgärder som är mest effektiva och ändamålsenliga för att underlätta bostadsbyggandet. Det finns inte utrymme att inom ramen för ett interpellationssvar kommentera alla de reformer som tas upp i interpellationen, men jag finns givetvis tillgänglig för att informera riksdagen närmare om regeringens arbete i andra sammanhang. Jag har inga planer på att ta initiativ till en bred parlamentarisk diskussion om bostadspolitiken, men jag har god dialog med civilutskottets representanter och kan tala med alla riksdagens partier.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Statistiska centralbyrån har ansvar för att ta fram officiell statistik om bland annat bostadsbyggande och ombyggnad samt bygglovsstatistik för bostäder och lokaler. Boverket ska inom ramen för sin instruktion i fråga om boende aktualisera statistik, och de genomför regelbundet prognoser för bostadsbyggandet. Dessa prognoser kan i tider av ekonomisk osäkerhet självfallet komma att revideras i takt med att det ekonomiska läget förändras. Inför prognostillfällena kompletterar Boverket statistiken från Statistiska centralbyrån med annat underlag när myndigheten gör sina analyser. Myndigheten har till exempel kontakter såväl med kommuner som med företag inom sektorn. Jag följer givetvis Boverkets arbete.

Prognoser för bostadsbyggandet är att betrakta som bedömningar av den framtida utvecklingen. Dessa bedömningar kan självklart komma att ändras i takt med den övriga samhällsutvecklingen. Det rådande läget medför även en ytterligare osäkerhet i prognoserna.

Statistiska centralbyrån mäter initialt datum för påbörjande utifrån kommunernas startbesked. Komplettering görs sedan med faktiskt påbörjande från byggherren för de projekt som ingår i statistiken. Såväl den officiella statistiken och metoden för framtagandet av denna som Boverkets prognoser publiceras, vilket gör det möjligt för andra aktörer att göra sina egna analyser och bedömningar. Vi ser fram emot Boverkets uppdaterade prognos som förväntas komma under första halvan av juni.

Regeringen ser inget behov av att ta fram ytterligare prognoser än den som tas fram inom ramen för Boverkets befintliga ansvar.

Avslutningsvis vill jag säga det självklara: Regeringen följer situationen på bostadsmarknaden och när det gäller bostadsbyggandet noggrant, och detta görs inte enbart baserat på eftersläpande statistik i ett läge där förändringar sker snabbt.

Fru talman! Jag vill inledningsvis tacka ledamoten Kallifatides och bostadsministern för debatten i dag. Bostadspolitiken är viktig och central för Sverige och för utvecklingen av Sverige som ett land där jämlikhet, solidaritet och möjlighet ska vara ledord i alla människors liv.

I statsrådets svar liksom i debatten i övrigt försvinner en viktig grupp i de bostadspolitiska resonemangen. Som socialdemokrat vill jag ta tillfället i akt att lyfta denna grupp i dag. Gruppen jag pratar om är studenter. Det är få grupper i samhället som är lika beroende av en aktiv, ambitiös och initiativrik bostadspolitik som just studenter. Universiteten och högskolorna finns inte i varje bostadskvarter utan är utspridda på olika håll i landet. Vissa utbildningar finns bara i vissa städer. Det är helt enkelt många unga som behöver flytta för att kunna ägna sig åt högre studier.

Fru talman! Bostadssituationen för studenter i Sverige har länge varit svår. Sveriges förenade studentkårer släppte i augusti förra året en rapport över bostadssituationen på 34 av landets studieorter. 61,5 procent av landets studenter bor på en studieort som är rödlistad i Sveriges förenade studentkårers rapport. Vad innebär då det? Jo, att 61,5 procent av landets studenter inte kan erbjudas en bostad under en termin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sveriges förenade studentkårer slår i samma rapport larm om att allt fler studentboenden har omvandlats under pandemin. Vidare höjs hyrorna på flera håll i landet. Detta förvärrar bostadskrisen för Sveriges studenter och gör det svårare för dem med föräldrar utan tjocka plånböcker att studera på högskola eller universitet. Potential för Sverige går till spillo. Ungas drömmar slås sönder. Människors rätt att få leva sina drömmars liv tas ifrån dem. Det är förkastligt.

Fru talman! Det har än så länge inte hörts så mycket från regeringen om hur det ska byggas fler bostäder för landets studenter och om hur fler ska få möjligheten att flytta till en universitetsstad och läsa till exempelvis civilingenjör, jurist eller läkare.

Omvandling av hyresrätter är inget som efterfrågas av Sveriges studentorganisationer. Det investeringsstöd som den förra socialdemokratiska regeringen införde får ofta kritik av högerregeringens företrädare och av bostadsministern. Det är kostsamma subventioner med låg träffsäkerhet, sägs det. Precis som ledamoten Kallifatides lyfter i interpellationen byggdes dock fler bostäder med hjälp av investeringsstödet. Det är ett faktum. Något alternativ som kan leda till fler bostäder för Sveriges studenter har inte presenterats av regeringen. Det är också ett faktum. Vi befinner oss helt enkelt i ett bostadspolitiskt vakuum.

Låt mig ta ett exempel på hur investeringsstödet har hjälpt Sveriges studenter. I Lambohov i Linköping byggdes år 2021 studentbostäder med hjälp av investeringsstödet. Hyran landade på 5 468 kronor. Utan investeringsstödet hade hyran varit 800 kronor högre. 800 kronor är en ansenlig summa om det slås ihop under ett år. Det finns helt enkelt tydliga exempel på att investeringsstödet har gjort att studentbostäder har byggts och att det har lett till lägre hyror för studentbostäder.

Studentbostadsföretagen säger att över hälften av deras medlemmar uppger att det slopade investeringsstödet innebär att ett eller flera planerade projekt i form av nyproduktion stoppas. Studentbostadsföretagen har efterfrågat att regeringen tar initiativ till blocköverskridande samtal för att stimulera bostadsbyggandet när det kommer till studentbostäder, alltså det som ledamoten Kallifatides frågar om i sin interpellation.

Bostadsministern har i sitt svar på interpellationen i dag avvisat en bred parlamentarisk diskussion för att ta fram fler bostadspolitiska reformer.

Min fråga till statsrådet är om statsrådet åtminstone är beredd att gå studentbostadsföretagen till mötes och ordna blocköverskridande samtal för fler studentbostäder.

Fru talman! Jag tycker att statsrådet är lite passiv, och det har jag tyckt länge. Jag tycker att regeringen generellt är väldigt passiv när man avvaktar och hänvisar till inflationsbekämpningen. Om man inte gör någonting så ägnar man sig åt att bekämpa inflationen, verkar regeringen tycka. Jag delar inte riktigt den uppfattningen.

Min partikollega Markus Kallifatides ställde ett par frågor, och jag tänkte haka på fråga nummer två. Han säger: Har statsrådet tagit initiativ till en prognos över hur många nya bostäder som kommer att färdigställas respektive påbörjas under 2023-2026? Och kan statsrådet i så fall redogöra för siffrorna?

Svaret blir: Regeringen ser inget behov av att ta fram ytterligare prognoser än dem som Boverket tar fram. Regeringen hänvisar alltså till att det är Boverkets ansvar.

Jag tänkte påminna lite grann om hur Kristdemokraternas tidigare bostadspolitiska talesperson Larry Söder så sent som förra mandatperioden ansåg att detta skulle göras. Han skriver: "Kristdemokraterna anser att det är hög tid att bostadsintresset uppvärderas i Sverige." Jag delar denna uppfattning. Han skriver också: "Politiken måste ta ett fastare tag om bostadsbyggandet." Det tycker jag också att ni borde göra; jag delar Larrys uppfattning även i den frågan. Larry Söder fortsätter sedan: "Vi anser att regeringen bör sätta ett mål i faktiska tal för bostadsbyggandet. I dag är Boverkets prognoser det bästa mått som går att hitta, men när det faktiska byggandet kraftigt understiger behovet bör en regering ta till sig det och presentera åtgärder för att öka byggandet.

Med ett nationellt mål för bostadsbyggandet kan ett tydligt arbete för att nå det sättas igång och förslag som syftar till att målet uppnås tas fram. I de fall byggandet inte når upp till målet kan det också utvärderas varför det inte har byggts tillräckligt."

Detta var under en tid då man hade en prognos på 40 000 bostäder om året. Sedan blev det ännu fler. Jag kommer inte ihåg den exakta siffran, men Boverket hävdade att man behövde ha 50 000 bostäder och vi överskred det målet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I dag pratar vi om siffror på runt 25 000 bostäder om året. Det är en halvering jämfört med detta. I det sammanhanget sitter bostadsministern nöjd och inflationsbekämpar. Det lär inte bli så många bostäder med den politik som ni för. Det finns inte ett konkret förslag på riksdagens bord om att få igång bostadsbyggandet.

Mina frågor till statsrådet är: Har Kristdemokraterna helt ändrat uppfattning? Har ni tappat initiativförmågan? Tycker ni inte att bostadspolitiken förtjänar bättre?

Fru talman! Jag tackar statsrådet för att han mödosamt betar av frågorna en efter en.

Eftersom vi inte, vilket jag beklagar, har några rejäla parlamentariska samtal på detta politikområde får jag försöka använda den knappa tiden i en interpellationsdebatt till att ändå lyfta åtgärder som ur mitt perspektiv vore önskvärda.

Ur mitt perspektiv är det stora och avgörande strukturella hindret för ett bostadsbyggande i Sverige som gör att vi når våra bostadspolitiska mål förmögenhets- och inkomstfördelningen i landet. Väldigt många människor har helt enkelt inte råd att efterfråga nybyggda bostäder. När kommuner, kyrka, grevar och baroner ska ha fullt marknadspris för sin mark, när banker och byggmaterialleverantörer, ibland oligopolister eller till och med monopolister, ska ha sina vinstmarginaler och när byggnadsarbetare ska ha sjyst lön, vilket de ska ha, blir det för dyrt för undersköterskor, lagerarbetare, taxichaufförer, poliser med flera. Det är det stora strukturella hindret.

På det fanns det inte en fullständig lösning men en rimlig typ av lösning, nämligen ett investeringsstöd för byggande av hyresrätter med lägre hyresnivå. Det är under avveckling.

På längre sikt skulle jag önska att vi till exempel i rediga parlamentariska samtal kom fram till nya former för finansiering av nybyggnation i Sverige. Det skulle kunna vara kreditgarantier; det skulle kunna vara förmånliga bygglån. Denna typ av system behöver vara långsiktiga för att olika marknadsaktörer och även delar av den offentliga sektorn ska kunna lita på dem och våga ta viktiga och långsiktiga steg i sina verksamheter - investera pengar, tid och kraft, ändra regler med mera.

Det fanns alltså ett värde i att vi var mer överens än vad jag uppfattar att vi just nu är med tanke på att investeringsstödet, som nu två utredningar har visat fungerade, är det jag uppfattar att statsrådet tydligast tar avstånd från i sitt interpellationssvar till mig. Jag beklagar detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad skulle vi kunna göra på kort sikt från Sveriges riksdag, där regeringen har initiativmöjlighet? Förutom att låta ett investeringsstöd rulla i mål, eventuellt kompletterat med ett nytt liknande, kan vi gå på att befria allmännyttan från lagen om offentlig upphandling. Tyvärr föll det i finansutskottet och i kammaren här nyligen, men frågan finns. Allmännyttan hävdar att det skulle kunna ge en 10 procent lägre nivå.

Till mitt tredje förslag på kortsiktiga åtgärder, här och nu, för att möta en akut krissituation - som Andreas Carlson inte är skyldig till, absolut inte, och inte heller någon regering - med inflation i världsekonomin och så vidare tar jag inspiration från utbildningsminister Mats Persson. Han uppmanade Magdalena Andersson att kalla till sig socialdemokratiska kommunpolitiker för att kräva mer pengar till välfärden. Då får jag väl uppmana Andreas Carlson att kalla till sig sverigedemokratiska, kristdemokratiska och moderata kommunpolitiker och uppmana dem att trycka på byggknappen.

Min avslutande fråga får bli: Har statsrådet gjort något av detta, eller avser statsrådet att överväga något av dessa tre förslag till omedelbara åtgärder för att öka byggandet i Sverige?

Fru talman! Sverige går mot en långvarig samhällsbyggnadskris. Det konstaterar Veidekke i sin senaste rapport, Kollaps för bostadsbyggandet.

Fru talman! I mitt förra inlägg hänvisade jag till åren 2007-2014 därför att bostadsministern hänvisade till det regeringen gjorde mellan 2006 och 2014. Under den tiden byggdes 200 000 bostäder, medan det under den socialdemokratiska regeringens tid byggdes dubbelt så många - 400 000. Det handlar inte om något annat. Det är bara fakta.

Problemet är inte att vi går mot de sju svåra åren. Problemet är precis det vi debatterar just nu; när det är kris gör alla ansvarsfulla regeringar i hela världen något för att mildra krisen. Som min kollega Kallifatides just nämnde kan man fundera på bland annat de här tre förslagen och åtminstone säga om de är bra eller dåliga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det kommer också varsel inom byggbranschen. Det konstateras också att de varslen kommer att sprida sig till många andra branscher, till exempel stålbranschen eftersom det behövs armering till byggande. Det kan sprida sig till träindustrin, eftersom det behövs trä för att bygga husen. Detsamma gäller vitvarubranschen, isoleringsbranschen och så vidare. När man inte gör någonting för att hjälpa till är många branscher drabbade till slut.

Dessutom hotas den gröna omställningen. Byggbranschen behöver gå igenom den gröna omställningen, bland annat för att vi ska nå klimatmålen.

Hur och när bedömer ministern att vi kommer att se konkreta förslag? Jag förstår att man hänvisar till åtta månader. Men behöver man åtta år, sex år eller fyra månader till? Vad är bedömningen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Markus Kallifatides identifierar ett problem; vi behöver underlätta för fler att ta steget in på bostadsmarknaden, inte minst den ägda bostadsmarknaden. Det första vi ska ha med oss nu är att det största hindret mot byggandet är den vikande efterfrågan. Det redogjorde jag också för häromveckan när jag besökte civilutskottet och träffade flera av ledamöterna där.

För att hushållen ska återfå efterfrågan behöver vi bekämpa inflationen. Det gör vi nu på många olika sätt. Jag kommer inte att redogöra för alla delarna i detta korta interpellationssvar. Men det är en av de viktigaste åtgärderna för att få bukt med problemet.

Det är också en pågående kommitté som arbetar med att se över låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder, för att de ska bli mer ändamålsenliga. Det handlar om både bolånetaket och amorteringskravet.

Vi har även tillsatt en utredning om hyrköp, som är en framgångsrik modell i andra nordiska länder och som delvis redan finns på marknaden i Sverige. Det finns stor potential i att kunna köpa en del av bostaden och att betala av den andra delen genom hyran. Man leasar en del av bostaden. Det sänker förstås kravet på att ha kapital om man till att börja med köper bara halva bostaden. Det är ett viktigt steg för att fler ska få in en fot på den ägda bostadsmarknaden.

Tre olika förslag nämns. Kallifatides tar också upp att man ska så att säga befria allmännyttan från LOU. Det är ett av förslagen i Karolina Skogs utredning, som har sökt lösningar för att bidra till en utveckling där fler utifrån sin egen förmåga klarar att få en god bostad. Jag har full respekt för de beslut som fattas under hanteringen av motionsbetänkanden i riksdagen. Men ett av förslagen i Skogs utredning är ett av dem som vi nu bereder i Regeringskansliet, och som jag kommer att återkomma till.

Det svarar på någon av ledamöternas frågor: Varför inte använda det underlag som finns? Det gör vi. Vi använder och går igenom beredningsunderlag som den förra regeringen lät ligga, från alliansregeringens tid men också från den socialdemokratiskt ledda regeringens tid, och ser vad vi kan få fram med högt tempo i detta tuffa läge. Det finns många intressanta förslag.

Ett av de områden som vi kommer att jobba med - det här svarar på en av Kallifatides frågor - är att uppmana kommuner att höja sin planberedskap. Det gör jag gärna med varje kommunpolitiker jag träffar. Jag har gjort det med kristdemokratiska kommunpolitiker, och jag har gjort det när jag träffat företrädare för SKR. Jag gör det också i den mån någon kommunpolitiker följer den här debatten. I vår första budget har vi också skrivit att vi ska stimulera kommuner att höja sin planberedskap. Här kommer vi att återkomma.

Jag går tillbaka till Begics fråga om effekterna av de åtgärder som vidtagits. Det är klart att finanskrisen var en faktor. Med tanke på de långa ledtiderna hade det varit intressant att höra Begic utveckla om man såg att någon av de åtgärder som alliansregeringen genomförde hade någon effekt under de år som Socialdemokraterna sedan satt vid makten. Det är ju långa ledtider. Det tar lång tid. Det är också därför vi nu ser att det finns ett eftersatt behov. Och därför jobbar vi på i ett högt tempo.

Jag vet mycket väl hur situationen är för många hustillverkare och har en god dialog och kontakt med dem. Det är mycket bekymmersamt, och det finns därmed desto större anledning att bekämpa inflationen och ta fram träffsäkra reformer där det tidigare funnits hinder för strukturellt riktiga åtgärder. Det kommer jag att återkomma till.

Fru talman! Det gläder mig att ledamoten upplever att han har fått svar på sina frågor i den här interpellationsdebatten. Grunden för en god dialog är att konkreta frågor får konkreta svar och att man kan diskutera över ett ganska brett spann till exempel på temat reformer för bostadsbyggande, som den här interpellationen har visat. Jag ser fram emot att återkomma med reformer som ska genomföras och att ha fortsatt dialog med ledamöterna i riksdagen.

Den här interpellationen grundades på en ganska omfattande promemoria med en genomgång av den tidigare regeringen. Man skulle kunna tolka det som att ledamoten är nöjd med det som har gjorts, men jag tycker att det hade behövt göras ännu mer. Man hade behövt komma igång mycket tidigare. Nu står vi där vi står.

Det låter ibland i debatten som att på de inte ens åtta månader som den nytillträdda regeringen har haft ansvar för frågorna borde man ha gjort mer än vad den egna regeringen mäktade med på åtta år. Jag tackar för tilliten och förtroendet, och jag ser fram emot att återkomma under de kommande månaderna och åren i ett högt tempo. Det är olika reformer som ska tas fram, och det har redan kommit både uppdrag till Boverket och länsstyrelserna och utredningsuppdrag. Det är bara början. Vi sitter inte nöjda, som någon ledamot - Leif Nysmed tror jag att det var - var orolig för. Det kommer mer, och jag ser fram emot en fortsatt god dialog.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det gläder mig att Socialdemokraterna är redo att ta ett helhetsgrepp kring bostadsfrågan - jag tror att det var så Kallifatides uttryckte det. Det ser jag fram emot. Jag ser fram emot en god dialog och att regeringens reformer och förslag kommer att få brett stöd i Sveriges riksdag. Det behövs sannerligen, med tanke på de stora behoven på svensk bostadsmarknad. Tack för debatten!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.