Andreas Carlson

Herr ålderspresident! Låt mig först notera att jag inte får något svar på frågan varför de åtgärder som fanns i Trafikverkets remiss inte lades in i den nationella planen. Då hade vi varit i ett betydligt bättre läge beträffande kapaciteten på Öresundsbron, framför allt på den skånska sidan, i Malmö. Det är någonting som Trafikverket nu får titta på särskilt i det snabbuppdrag som de har.

Vi kommer förstås att återkomma till hur regeringen tar frågan vidare. Men vi har pekat ut att Fehmarn Bält-förbindelsen är en viktig omständighet som kommer att påverka det svenska transportsystemet och hur vi behöver planera. Även den nationella plan vi har nu hade behövt påverkas. Det skedde inte i tillräckligt stor utsträckning. Jag kommer inte att ta upp den frågan igen, men för Socialdemokraterna är det lätt att tycka att den nuvarande infrastrukturministern ska lösa saker på åtta månader som den tidigare egna infrastrukturministern inte lyckades lösa på åtta år. Regeringens prioritering handlar om arbetspendling och godstrafik.

Jag fick frågan från Carina Ödebrink vad medskicket är från näringslivet när det gäller kapaciteten. Det ser förstås lite olika ut beroende på var i landet man befinner sig. Det som är samlande för alla delar är att kapaciteten behöver höjas. Det är därför kapacitetshöjande åtgärder finns med i de uppdrag som vi har gett. Man ska göra det snabbare och mer träffsäkert för att bygga bort flaskhalsar, men utan de undanträngningseffekter som nya stambanor för höghastighetståg hade givit vid handen.

En annan del, som jag tror har lyfts i alla samtal jag haft, är att läget för underhållet påverkar näringslivet negativt. Det är en del av förklaringen till att underhållet är så prioriterat för regeringen. Och det påverkar inte bara näringslivet. Det påverkar även barnfamiljer i deras vardag, när de inte vet om tåget går eller inte. Barnfamiljer påverkas i sin vardag när de ska skjutsa till träningar, hämta efter jobbet eller hälsa på någon sjuk anhörig och är beroende av bilen men underhållet av vägarna är så dåligt att det finns risk för påverkan på trafiksäkerheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag ska ge Carina Ödebrink 50 procent rätt. Hon beskriver regeringens arbete som "lappa och laga". "Laga" är helt rätt. Vi kommer att prioritera att laga den svenska infrastrukturen, för den är sannerligen trasig. Vi har en underhållsskuld som tillåtits växa under väldigt lång tid. I det arbetet är det viktigt att se i stråk vilka åtgärder som behöver vidtas för att höja kapaciteten. I det sammanhanget behöver vi möta investeringsbehoven med ingången att arbetspendling och godstrafik är prioriterat, och vi ska underlätta för den trafiken för att hela Sverige ska fungera.

Herr ålderspresident! Jag gläder mig över engagemanget för att öka kapaciteten till följd av Fehmarn Bält-förbindelsens öppnande kring år 2029. Om jag får önska en sak hade jag önskat att det socialdemokratiska partiet hade visat samma engagemang när man hade möjlighet att påverka hur man snabbt hade kunnat bygga bort flaskhalsar för att ta höjd för Fehmarn Bält-förbindelsens öppnande kring 2029.

Det här var ingen nyhet när man lade fram den nationella planen. Det var heller ingen nyhet att det fanns fyra åtgärder på Malmösidan av Öresundsbron i Trafikverkets remiss till den nationella planen som skulle ha höjt kapaciteten över Öresundsbron från 8 till 14 tåg i timmen.

Det är märkligt att man inte tog det i beaktande. Det handlar om investeringar i storleksordningen 1 miljard kronor i det penningvärde som var då. Detta fanns inte med i den nationella planen, men det hade ökat kapaciteten över Öresundsbron snabbt.

Detta får den nya regeringen nu ta ansvar för. Det ligger i Trafikverkets uppdrag för Skåne att ta fram förslag på kapacitetshöjande åtgärder. Vi pekar också ut Fehmarn Bält-förbindelsens öppnande som en omständighet som Trafikverket särskilt ska beakta. Regeringen tar alltså ansvar för den uppkomna situationen, men vi hade inte behövt vara här om dessa åtgärder redan funnits med i den nationella planen.

Jag kan inte svara på varför den förra regeringen inte tog ansvar för detta. Kanske kan ledamöterna redogöra för det i den fortsatta debatten.

Vilka nya konventionella spår kan det handla om? I de uppdrag som vi har givit till Trafikverket pekas särskilt sträckan Lund-Hässleholm ut. Man ska fortsätta med sträckan Göteborg-Borås utan att trafikstart påverkas.

De 3 miljarderna för planeringsåtgärder, som nu inte kommer att användas för att planera nya stambanor för höghastighetståg, kommer vi att återkomma om samlat. Vi ser också en avsevärd kostnadsökning för stora delar av infrastrukturinvesteringar. Jag tror att riksdagsledamöterna känner till det väl.

Vi har i nuläget ingen beredning för att utanför planen och ensidigt peka ut vad pengarna skulle kunna användas till. Vi är i startgroparna för att ta fram ett inriktningsuppdrag till Trafikverket inför nästa planperiod. Den jackar i den befintliga, så det här kommer att ske på ett naturligt sätt. Det handlar om medel som kan användas till många angelägna åtgärder. Men framför allt riskerar projektet som helhet att tränga ut andra viktiga kapacitetshöjande åtgärder, också underhållsåtgärder, vilket jag redogjorde för i den tidigare interpellationsdebatten.

Ledamoten frågar om detta inte borde ha underställts riksdagen för beslut. De av riksdagen fastställda ramarna gäller även fortsättningsvis, och det är inom dem som regeringen planerar och beslutar om infrastrukturåtgärder.

Herr ålderspresident! Carina Ödebrink har frågat mig om jag avser att återkomma till riksdagen när det gäller att medel avsatta i nationell plan för fortsatt planläggning plockas bort.

Carina Ödebrink har vidare frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att öka kapaciteten på järnvägen på den svenska sidan i samband med att förbindelsen över Fehmarn Bält tas i drift 2029.

När det gäller den första frågan kommer regeringen att ta ställning till medel i nationell plan i samband med den kommande infrastrukturplaneringen. Regeringen står i begrepp att inleda en ny infrastrukturplaneringsprocess och avser att återkomma i frågor kring den långsiktiga infrastrukturplaneringen.

Behoven inom infrastrukturen är stora, och det är nödvändigt att göra genomtänkta prioriteringar mellan olika åtgärder. Det är viktigt med en ordnad process med tillräckligt underlag där behov av kapacitetsökande åtgärder är en viktig del.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller den andra frågan vill jag påminna om att regeringen i slutet av 2022 gav Trafikverket i uppdrag att utreda kapacitetshöjande åtgärder i järnvägssystemet i Skåne. I det uppdraget ska Trafikverket beakta effekter av att Fehmarn Bält-förbindelsen öppnar kring år 2029.

Herr ålderspresident! Min övertygelse om att underhållet behöver prioriteras behöver ingen ytterligare förstärkning. Det är en prioritet för mig och regeringen. Precis som Kalle Olsson refererade till stakades den linjen ut redan i regeringsförklaringen.

Vi har ju också lagt om på departementen så att Landsbygds- och infrastrukturdepartementet är samlat. Där ligger detta naturligt i det löpande arbetet för min kollega landsbygdsministern och mig på Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Det kommer att vara vägledande för det uppdrag vi ger Trafikverket och för arbetet med nationell plan. Det är också därför vi har avbrutit planeringen av nya stambanor för höghastighetståg, som annars skulle riskera att äta upp en väldigt stor del av infrastrukturkakan för lång tid framöver i Sverige. Dels hade det trängt ut egna underhållsåtgärder, dels hade det ätit upp mycket av kakan för andra åtgärder.

Herr ålderspresident! Jag refererade till att ett trumbyte eller ett beläggningsarbete kanske inte alltid ger de allra största rubrikerna, men det kan få väldigt stor påverkan på människors vardag på landsbygden om sådana problem inte åtgärdas. Därför är det en prioritet för regeringen.

Jag ser fram emot fortsatt dialog och välkomnar verkligen interpellationen och engagemanget. Jag har fått en inbjudan från regionerna och har gett besked att jag ser fram emot att ha en dialog också i arbetet med att ta fram en nationell plan med de regionerna och med alla regioner i Sverige. Det är en viktig del av den processen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr ålderspresident! Kalle Olsson sa om sin första del av inlägget att det var ett viktigt medskick. Jag vill bara kvittera det medskicket.

Kalle Olsson säger att det sakta men säkert blir sämre. Det går inte särskilt sakta på alla ställen, utan det går ganska snabbt nu. Precis som jag beskrev är en stor del av det svenska vägnätet byggt före 1970 och börjar passera sin livslängd. Därför är underhållsbehoven betydande.

Vilken transparens som råder kan vi diskutera. Det är regeringen som lägger fram förslag på nationell plan. Men redan nu har vi pekat ut att underhållet av vägarna och järnvägarna ska vara prioriterat. Det står i regeringsförklaringen, och det framgår av vår första budget. Vi kommer att återkomma med detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det första steget i arbetet är just inriktningsuppdraget. Trafikverket kommer att få i uppdrag att ta fram ett inriktningsunderlag. Det kommer i sin tur att ligga till grund för den kommande infrastrukturpropositionen, där regeringen lämnar förslag till riksdagen om ekonomiska ramar och om inriktningen för den nya planperioden. Att underhållet ska uppvärderas i det arbetet kan inte, med tanke på regeringens prioriteringar, komma som en överraskning för någon.

Den nationella plan som gäller nu är den dåvarande regeringen ansvarig för. Kalle Olsson kan ställa frågor till det tidigare styret om varför de inte har prioriterat upp underhållet i tillräcklig omfattning. Jag kan ge besked för den här regeringens arbete. Sedan får vi återkomma till hur det materialiseras i budgeten, vilka förstärkningar som kan komma att vara möjliga när det gäller länsplanerna och regionernas ansvar och vad de kan påverka.

Det viktiga beskedet i dag är att underhållet ska prioriteras upp. Jag uppskattar Kalle Olssons engagemang för detta. Jag hoppas att fler riksdagsledamöter kommer att instämma. Jag har fått frågor om den förra omprioriteringen och vilka signaler det ger att prioritera upp vägunderhåll. Mitt besked är att det ger bra signaler. Många människor är beroende av bilen i sin vardag för att få vardagspusslet att gå ihop.

Det ger en ännu positivare signal med tanke på de elbilar som blir en allt större del av fordonsflottan. Det kommer att krävas ett bättre vägnät, eftersom de väger mer än bilar med förbränningsmotor. Att vägunderhållet är prioriterat är alltså också en viktig del i omställningen av fordonsflottan. Vi kommer att återkomma. Jag ser fram emot det. Jag fortsätter gärna dialogen med Kalle Olsson.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr ålderspresident! Tack, Kalle Olsson, för att du sätter ljuset på en mycket angelägen fråga! Det här är en prioritet för regeringen - att rusta upp den svenska infrastrukturen, att börja beta av den stora underhållsskuld som har byggts upp under väldigt lång tid, inte minst vad gäller vägnätet.

Man behöver inte färdas många mil på vägarna i vårt avlånga land för att se och inse att betydande investeringar behöver göras. Stora delar av vägnätet är byggt före 1970 och har en teknisk livslängd på mellan 40 och 60 år. Om den inte redan har passerats börjar det närma sig sin livslängd. För regeringen innebär det att vi under den kommande mandatperioden ska prioritera fortsatta förbättringar av den infrastruktur vi har, reparera där det behövs och förvalta våra gemensamma resurser på bästa sätt. Det är därför jag har pekat ut underhållet som en prioriterad fråga.

Det var också därför som vi i den första budgeten, som vi presenterade bara veckor efter tillträdet, förstärkte underhållet. Vi flyttade medel från järnvägsunderhållet, som annars inte hade kunnat omsättas i operativt arbete, till vägsidan. Och vi förstärkte med ytterligare en kvarts miljard kronor. Det räcker ändå inte på något sätt, med tanke på de stora behov vi har, herr ålderspresident.

Men låt mig börja med att besvara de två frågorna med att jag inser och medger att det kanske inte i första hand handlar om hur fördelningen ska se ut utan om att kakan behöver växa när det kommer till underhållsåtgärder. Precis som Kalle Olsson beskriver är det inte bara i Jämtland som behoven är stora. Det gäller i varje region. Därför är det viktigt att underhåll prioriteras upp.

I det arbetet välkomnar jag alla initiativ, som den här interpellationen och andra diskussioner vi kan ha, för att synliggöra detta. Det är inte alltid som just vägunderhåll, trumbyten och beläggningsarbeten ger de största rubrikerna. Det är de lite större projekten som sätter olika kommuner och orter på kartan. Det är då man klipper band.

Jag skulle gärna komma till Jämtland och klippa något band för till exempel ett beläggningsarbete eller något som gör livet lättare för människor som är beroende av bilen i sin vardag. Vi ska inte peka finger och säga att det är fel prioritering. Man har inget annat val, precis som Kalle Olsson säger. Därför är vägunderhållet viktigt.

Mitt svar när det gäller beräkningsgrunderna var ett försök att beskriva hur begreppen förhåller sig till varandra och vem som har ansvar för vad. Men huvudfrågan i de två frågor som Kalle Olsson ställer handlar om resurserna i sin helhet och att det finns resurser för att underhålla våra vägar och även järnvägar i Sverige.

Underhållsskulden har tillåtits växa så mycket under så lång tid. Vi kommer nog inte att kunna vända allt under en mandatperiod. Men vi har pekat ut en tydlig riktning: att vägunderhållet behöver prioriteras. Det står i regeringsförklaringen. Det framgår av budgeten. Och vi kommer att återkomma med fler reformer i den riktningen. I det arbetet ser jag fram emot fortsatt dialog med Kalle Olsson.

Jag känner väl till vägar i olika delar av landet. Jag har även färdats på vägar i Jämtland och vet att behoven är betydande. Det är därför underhåll och upprustning är en prioritet för regeringen.

Herr ålderspresident! Kalle Olsson har frågat mig om jag är beredd att se över beräkningsgrunderna för de regionala länsanslagen så att de avspeglar omfattningen av vägnätet och medborgarnas och industrins behov av fungerande vägar. Kalle Olsson har vidare frågat mig om jag är beredd att ge Trafikverket i uppdrag att redovisa en analys över vägstandarden i länen för att få ett mer rättvisande underlag inför kommande beslut om länsanslagens fördelning.

En väl fungerande infrastruktur är viktig för att säkerställa en långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Det är av stor betydelse att underhållet av vägarna håller en hög kvalitet. Det är viktigt för såväl framkomlighet som trafiksäkerhet.

Precis som i mitt svar på en skriftlig fråga nyligen från Kalle Olsson vill jag återigen komma med ett förtydligande. Vad det gäller underhållsåtgärder sätts det av medel på nationell nivå, och det är Trafikverket som planerar för hela den verksamheten. Länsplanerna omfattar investeringar i transportinfrastrukturen på de så kallade länsvägarna. Där har regionerna möjlighet att göra de överväganden och prioriteringar som anses lämpliga. Det är dock viktigt att påpeka att länsplanerna inte hanterar drift och underhåll på våra statliga vägar. Kalle Olssons frågor avseende beräkningsgrunder för anslag till ramarna för länsplaner och kopplingen till vägunderhåll blir därför missvisande.

Vägunderhåll är ett prioriterat område för regeringen. Regeringen har därför genomfört satsningar på vägunderhåll i budgetpropositionen för 2023. Det skapar bättre förutsättningar för att förbättra infrastrukturen och bland annat stärka robustheten, höja standarden och öka tillgängligheten.

Behoven inom infrastrukturen är stora, och det är nödvändigt att göra genomtänkta prioriteringar mellan olika åtgärder. Det är viktigt att det görs i en ordnad process med ett tillräckligt underlag. Regeringen står i begrepp att inleda en ny infrastrukturplaneringsprocess och avser att återkomma i frågor kring den långsiktiga infrastrukturplaneringen. I den processen kommer vi också att ta ställning till länsplanerna.

Herr ålderspresident! Jag kommer inte att kommentera det enskilda fallet. Mer generellt ska man dock inte sticka under stol med att det finns intressekonflikter i den här typen av projekt. Enskilda intressen kan stå emot andra enskilda intressen, och enskilda intressen kan stå emot det allmänna intresset. Det är det som Trafikverket har i sitt uppdrag att bedöma när man planerar och lägger fram förslag på infrastrukturåtgärder. Men när man väl har fattat beslut är det också viktigt att de störningar som uppkommer under byggtiden minimeras. I det avseendet är det också viktigt med en god och fungerande dialog lokalt och regionalt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr ålderspresident! Jag ber om ursäkt för att jag fipplade med mobilen - jag började kolla i kalendern för augusti, men vi kanske inte ska ta det live i kammaren. Jag får återkomma till det. Jag ska föregå med gott exempel och inte stå här och kolla mobilen, herr ålderspresident, men jag vill påpeka att det var för att kolla kalendern.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill understryka att jag och Martina Johansson delar uppfattningen att hela Sverige ska fungera. Detta är en prioritet för regeringen och för det departement som jag arbetar på. Det är viktigt med en god och väl utbyggd infrastruktur och ett underhåll av densamma. Då är det också viktigt med precis det som Martina Johansson pekade på, det vill säga att Trafikverket har en god dialog med lokala och regionala företrädare.

Jag vill återkomma till vad jag sa i ett av mina inledande inlägg: Detta ligger redan i Trafikverkets instruktion och i myndighetens uppdrag, och det är en av de punkter som vi löpande följer upp med myndigheten.

När denna typ av investeringar görs kan det förstås uppstå motstående intressen. Det är därför det är viktigt att Trafikverket har ansvar för helhetslösningar och har rutiner och arbetssätt för att ta vara på inflytande och ha en god dialog lokalt och regionalt. Man kanske inte alltid är glad över exakt hur utformningen blir, men om man har haft en god dialog och mötts av förståelse kanske det är lättare att köpa beskedet. Detta ansvar, med fokus på dialog, ligger som sagt inom ramen för Trafikverkets uppdrag.

Herr ålderspresident! Jag tittar gärna i kalendern för att se om det går att klämma in ett besök för att träffa de här personerna. Jag träffar gärna personer och organisationer som känner sig förfördelade eller upplever att de inte blir lyssnade på. Det är väldigt viktigt att även myndigheterna har denna inställning, detta arbetssätt och detta förhållningssätt. Det har de också i sitt uppdrag.

Jag vill ändå understryka att jag inte behöver ett sådant besök för att bli övertygad om att det är viktigt att Trafikverket håller en god dialog och arbetar med detta. Det gör man kontinuerligt och med ett särskilt fokus sedan generaldirektören tillträdde så sent som i mars förra året. Detta är någonting som jag följer noga.

Jag tackar ledamoten för engagemanget och för interpellationen.

Herr ålderspresident! Det finns faktiskt ingen irritation alls, och vi följer och arbetar med frågan med stort intresse. Martina Johanssons upplevelse av att jag på något sätt skulle vara irriterad över att få denna fråga igen stämmer inte. I mitt svar redogjorde jag bara för att vi har haft denna diskussion tidigare.

Jag vill tacka Martina Johansson för frågan och för engagemanget. Jag vet att det betyder mycket att en lokal politiker, eller en lokal eller regional riksdagsledamot, engagerar sig i en sådan här fråga och uppmärksammar och lyfter fram frågor som är viktiga på den enskilda orten eller i den enskilda regionen.

Den tidigare interpellation som berördes i mitt svar var kopplad till bron över järnvägen i Vrena. Jag vill understryka att samverkan med andra aktörer är en viktig del av Trafikverkets uppdrag. Enligt sin instruktion ska Trafikverket ha väl fungerande rutiner, arbetssätt och samverkansformer som tillvaratar och möjliggör lokalt inflytande. Trafikverket har alltså detta i sin instruktion, och jag förutsätter förstås att det är något som Trafikverket kontinuerligt ser över och utvecklar inom ramen för detta uppdrag.

Jag förutsätter att Trafikverket inom alla sina projekt arbetar med att minimera störningar som kan uppkomma under byggtiden, och en god dialog med lokala aktörer är ofta både en förutsättning för och en möjlighet att hitta bra lösningar.

Jag kan konstatera att Trafikverkets generaldirektör ända sedan han tillträdde i mars 2022 har haft ett särskilt fokus på vikten av nära dialog med bland annat medborgare, regioner, kommuner och näringsliv. Enligt de uppgifter jag har från myndigheten har detta arbete utvecklat dialogerna i en positiv riktning. Myndigheten arbetar nu vidare med att förbättra och utveckla de regionala relationerna. Detta är ett arbete som jag följer noga.

Ledamoten frågade också om jag själv har undersökt och satt mig in i hur detta påverkar en liten bygd. Det har jag i allra högsta grad, i synnerhet i min tidigare roll som riksdagsledamot. Jag har också haft mycket dialog med parter som varit berörda av ett projekt som alla längtade efter och ville ha på plats men som, när det väl utformades, inte kände att den stora myndigheten lyssnade på dem.

Detta synliggör behovet som interpellanten tog upp av att man har som utgångspunkt att på ett tydligt och inlyssnande sätt ha en god dialog med berörda. Generaldirektören har pekat ut detta som ett fokusområde, och det är något som jag följer upp i den regelbundna myndighetsdialogen.

Herr ålderspresident! Martina Johansson har frågat mig om regeringen och jag kommer att prioritera att följa upp att den samverkan som bland annat Trafikverket är skyldig att göra verkligen sker och att de underlag som används är baserade på verkliga fakta.

Frågan har varit uppe tidigare, och jag har ett liknande svar i dag. Jag förutsätter att Trafikverket arbetar för att minimera de störningar som kan uppstå i samband med byggprojekt. Inom ramen för sitt uppdrag har Trafikverket ett ansvar att föra dialog med berörda aktörer i samband med planering och genomförande av projekt. Syftet är att säkerställa att relevanta omständigheter beaktas och begränsa störningar och olägenheter för berörda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Precis som Martina Johansson framför ankommer det inte på regeringen eller ett enskilt statsråd att detaljstyra myndighetens arbete i enskilda projekt. Jag förutsätter att Trafikverket arbetar strategiskt för att utveckla sina relationer och sin kommunikation med människor och organisationer som berörs av olika åtgärder. Hur Trafikverket interagerar med sin omvärld är en av flera frågor som mina medarbetare och jag löpande följer upp i dialogen med myndigheten.

Herr ålderspresident! Daniel Helldén gör ett antal antaganden och tolkningar av olika saker som jag låter stå för honom.

När det gäller om det är läge för en väldigt stor statlig omorganisation av Trafikverket är Daniel Helldén förstås svaret skyldig gällande hur han tror att en sådan omorganisation skulle förbättra situationen här och nu avseende att göra allt man kan för att åtgärda problemet. Det är det som är mitt fokus när jag har en löpande dialog med Trafikverket. Jag följer frågan mycket nära och vinnlägger mig om att man kraftsamlar. Man har fått igång sin krisledning, som jobbar intensivt med frågan. Detta är mitt fokus, inte en stor statlig omorganisation som det kanske skulle ta flera år att utreda hur den ska gå till och så vidare.

Vi kanske får återkomma till detta i en annan debatt om ledamoten tycker att det är en viktig fråga, men ärendet för dagen handlar om störningar i järnvägssystemet. Där måste vi gå från dagar i planeringen till åtminstone veckor, och det måste ske mycket snabbt. Det förväntar jag mig av Trafikverket, och det har jag även framfört i den dialog som jag har med myndighetens ledning.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr ålderspresident! Det finns inga underlag som ger vid handen att Trafikverket skulle ha vetat om att detta system inte skulle fungera som en del i regeringens beslut att prioritera och förändra underhållsbudgeten och ta från järnvägsunderhåll och lägga på vägunderhåll. Anledningen till att detta beslut togs var Trafikverkets underlag som pekade just på att det inte gick att omsätta dessa medel i operativ verksamhet under detta budgetår. Dessa pengar hade riskerat att brinna inne, samtidigt som vi ser ett stort underhållsbehov också på vägsidan. Detta underhållsbehov kan förväntas tillta med tanke på en ökad grad av elektrifierade fordon som väger mer och som ställer högre krav på vägunderhållet för att vi ska få ett så bra resande som möjligt. Dessa fordon ger inte några utsläpp, vilket är fördelen med elbilar. Det är därför som efterfrågan på denna typ av transporter är stor. Men det är också därför som vi behöver se att varje trafikslag i transportsystemet fungerar. Det gör det inte i alla delar kring järnvägen i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kan hålla med Daniel Helldén i allt väsentligt när det gäller att man ska kunna lita på att tåget går. Att något går som tåget, herr ålderspresident, ska inte vara ett uttryck av historisk karaktär, utan det ska vara någonting som faktiskt är med sanningen överensstämmande - att tåget går i tid. Det ska inte vara ett uttryck som får omvandlas till någonting annat än det ursprungligen innebar. Det är därför som jag följer frågan mycket noga och har en mycket tät dialog med Trafikverket och förväntar mig att de gör allt vad de kan för att säkra att tåget ska kunna gå i tid och att de också får bukt med det problem som nu är påtagligt.

Trafikverket har aktiverat sin krisledning. De har allokerat om resurser. Jag har också fått information om att det i vissa delar blir bättre. Det ser något ljusare ut vad gäller inte minst godstrafiken när det gäller att man inte ska hamna i en planering från dag till dag. Som jag sa i mitt tidigare inlägg förväntar jag mig att man åtminstone ska kunna tala om veckor och inte dagar successivt tills man kommer upp till det som lagstiftningen kräver. Det är givetvis grundförutsättningen att våra myndigheter följer den svenska lagen. Därmed tror jag, herr ålderspresident, att jag har svarat på Daniel Helldéns frågor.

Vad gäller just det intermodala resandet och att man ska använda det transportsätt som är bäst lämpat för resans ändamål finns det också goda exempel i branschen där svensk åkerinäring samarbetar med tågföretagen och svensk sjöfart för att se hur man ska kunna jobba gemensamt för att ha ett så effektivt transportsystem som möjligt, så att de transporter som är bäst lämpade att gå på järnväg gör det, men att man också ska kunna använda sjöfartens kapacitet och att transporternas sista mil går med fordon som har nollutsläpp, i bästa fall, och är elektrifierade.

Här pågår ett arbete, och detta är det förhållningssätt regeringen har när det gäller att utforma ett transportsystem som fungerar. Men en grundförutsättning är ju att man ska kunna lita på tåget och att järnvägen ska vara en bärande del av det framtida resandet och transportsystemet. Därför är det mycket angeläget att Trafikverket åtgärdar dessa brister - och gör det snabbt.

Herr ålderspresident! Jag har stor respekt för Daniel Helldéns engagemang, och jag delar det. Jag är oerhört frustrerad över den oacceptabla situation som råder på järnvägsmarknaden. Det är inte acceptabelt. Det är bekymmersamt att järnvägsföretagen har fått det svårt att planera sin verksamhet, med negativa konsekvenser för både resenärer och transportköpare.

Jag ser också allvarligt på risken att problemen påverkar tilliten till tåget som färdmedel negativt. Vi har stora utmaningar i vårt transportsystem som helhet. Alla trafikslag behövs.

Järnvägen är en viktig del av vår historia i Sverige och en viktig del av vår framtid och det framtida resandet, inte minst för att möjliggöra ökade godstransporter till följd av investeringar i exempelvis batterifabriker och landvinningar med ny teknik och ovanliga mineral som kan vara en viktig del i den gröna omställningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Transporterna kommer att vara viktiga, och järnvägstransporterna för gods är avgörande. De är en ryggrad i den svenska ekonomin. De har varit det historiskt och kommer att vara det i framtiden. Jag är därför oerhört bekymrad. Jag ser väldigt allvarligt på detta, och det är därför jag säger att detta inte är acceptabelt.

När det kommer till planeringssystemet är det en operativ fråga för myndigheten. Det som jag gjorde redan den första veckan när jag hade tillträtt, när vi fick information om MPK-systemet vid den regelbundna dialog som vi har med myndigheten, var att fråga om det behövs mer resurser och om det finns beslut som behöver fattas av regeringen för att implementeringen ska fungera. Myndighetens svar var nej på båda dessa frågor. Vi vidtog åtgärder - jag vidtog åtgärder - redan den första veckan genom att ställa dessa frågor.

Därefter var detta myndighetens ansvar. Men regeringen - jag - följer detta mycket noga. Det ska inte vara så att planeringen sker från dag till dag. Vi nöjer oss inte med att systemet som helhet är klart till december, utan fram till dess behöver planeringshorisonten gå åtminstone från dag till dag till veckor så att det blir bättre förutsättningar successivt.

Här ser vi att det har blivit något bättre. Det finns nu biljetter att köpa till sommarens resor, och framförhållningen för godset förbättras. Men jag är inte på något sätt nöjd utan ser fram emot att detta kommer att förbättras ytterligare de kommande veckorna. Det förväntar jag mig, och jag följer detta noga i dialogen med myndigheten.

Myndigheten har gett besked om att detta kommer att ta tid, men de ska förhålla sig till lagen. Lagstiftningen är tydlig med vad som gäller, och det är detta som Trafikverket nu kraftsamlar kring - både att följa lagen och att se till att tilliten till järnvägsresande och järnvägstransporter inte påverkas negativt. Vi ser att detta kanske redan har skett till viss del. Men därför är det oerhört angeläget att Trafikverket arbetar i högt tempo för att säkra framdrift.

När det gäller underhållsåtgärder hade vi det underlag som Trafikverket gav oss. Och i detta läge är det en delikat uppgift för myndigheten att balansera det stora underhållsbehovet. Om underhållet ska rullas ut får det påverkan på kapaciteten på järnvägsnätet. Även denna fråga följer jag mycket noga. Och det är ingen överraskning för någon i kammaren att underhåll av järnväg och väg är en prioriterad fråga för regeringen för att man ska underlätta för arbetspendling och godstrafik i hela landet.

Herr ålderspresident! Daniel Helldén har frågat mig om jag tänker vidta några ytterligare åtgärder för att svensk järnväg ska fungera utan återkommande störningar.

Jag vill inledningsvis understryka att den rådande situationen som präglar den svenska järnvägen inte är acceptabel. Biljetter ska kunna bokas med framförhållning. Både resenärer och transportköpare ska kunna lita på att komma fram i tid och att leveranser kan ske enligt avtal. Det är en grundläggande förutsättning.

Daniel Helldén och jag diskuterade frågan så sent som i mars här i kammaren. Jag redogjorde då för järnvägssystemets problem, till exempel införandet av ett nytt planeringssystem och Trafikverkets problem med att hålla utsatta tidsfrister i revisionsprocessen för tåglägen och att järnvägsunderhållet är eftersatt.

Mitt svar i dag blir detsamma som senast, att jag förväntar mig att Trafikverket fortsatt arbetar så hårt de bara kan för att lösa situationen. I dialogen med Trafikverket har jag försäkrat mig om att de gör vad som krävs för att få bukt med problemen. Enligt myndigheten kommer det tyvärr att ta tid att helt lösa situationen.

Trafikverkets kraftsamling för att komma till rätta med problemen fortskrider. Myndigheten och leverantören av det nya planeringssystemet arbetar med att förbättra prestandan i systemet. Trafikverket ser även över de interna arbetssätten och förstärker med personal. Myndigheten har vidare en löpande dialog med järnvägsbranschen om framdrift och de olika åtgärder som vidtas. Jag kommer fortsatt att följa frågan nära.

Fru talman! Jag delar uppfattningen att vi är långt ifrån klara.

Om man förutsätter eller försäkrar är kanske närmast en semantisk fråga. Jag följer detta mycket noga. Jag har redogjort för att Trafikverket i sitt svar till försvarsutskottet gett beskedet att det ska genomföras en säkerhetsskyddad upphandling. Då kommer också samråd med Försvarsmakten att ske för att deras behov ska beaktas inom ramen för den upphandlade trafiken. Detta kommer jag att följa. Jag förutsätter att båda dessa viktiga myndigheter gör sitt jobb för att vinnlägga sig om de intressen som är viktiga att försvara och beakta i det här sammanhanget.

Fru talman! Jag får tacka för omdömet att det i alla fall var ett 50-procentssvar på den första frågan. Det är inte alltid man når upp i de nivåerna; Peter Hultqvist har stor erfarenhet av interpellationssvar från alla håll och kanter. Självklart följer vi detta noga. När det kommer till eget tonnage blir det kanske ett ännu sämre svar i procent räknat. Jag avfärdar ingenting. Fördjupad kunskap, som Hultqvist nämner, är jag alltid för. Trafikverket har nu tagit upp detta. Självklart kommer vi i god dialog att följa frågan vidare.

Här och nu är det viktiga för regeringen och för mig att förutsätta och försäkra oss om att den här upphandlingen löper på. Det är Trafikverkets ansvar. Jag är trygg i att de efter uppföljningen, försvarsutskottsmötet och det pm som skickats in med redogörelser och svar på frågor från riksdagen kommer att genomföra upphandlingen på ett korrekt och bra sätt.

Låt oss återkomma till frågan om att inympa säkerhetstänket i alla delar av statsförvaltningen och i hela det svenska samhället! Detta tror jag att vi båda två är rörande överens om. Här finns det mycket mer att göra. Tack för debatten!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Vad gäller den första frågan behöver Trafikverket självklart ta hänsyn till det rådande säkerhetspolitiska läget i vårt närområde. Jag förutsätter och är förvissad om att Trafikverket gör det. Säkerhetsskyddslagen, som jag nämnde i mitt tidigare anförande, gäller, och de statliga myndigheterna följer förstås den.

Är det uteslutet att stärka detta ytterligare i regleringsbrev och andra uppdrag och instruktioner? Nej, det är inget som jag avfärdar, fru talman. Detta besvarar Peter Hultqvists första fråga.

Enligt dagens modell för upphandling upphandlar Trafikverket en operatör som har eget tonnage. När det gäller i vilken mån staten ska ändra detta förhållande har jag i dag inga nya besked att ge. Jag vill inte ta ställning till det. Det är dessutom en fråga som ligger långt fram i tiden, och man kan självklart diskutera den. Men jag konstaterar att också den föregående regeringen avstod från att ta ställning till om staten skulle äga eller råda över eget tonnage i Gotlandstrafiken.

Nu är vi där vi är. Vi har en upphandling som är igång. Vi har redogjort för vad Trafikverket tar i beaktande i sitt arbete. Det är det viktigaste att följa här och nu. Sedan får vi återkomma i andra diskussioner längre fram. Jag har inget nytt besked att ge i denna debatt, fru talman.

Fru talman! Jag hade gärna kommit hit tidigare för att diskutera frågan, men jag förstod det som att också ledamoten hade förhinder vid något tidigare tillfälle. Nu är vi dock här.

Jag drar slutsatsen att det här är positivt. Jag tror att vi har gemensamma intressen i detta. Sverige har ett intresse, och det är att det ska ske på ett så bra sätt som möjligt. Jag har givetvis informerat mig om både mötet i försvarsutskottet och uppföljningen efteråt.

I det underlag som Trafikverket har skickat in till försvarsutskottet ser jag att man där har gett besked om hur Trafikverket kommer att hantera arbetet framåt. Det är ju Trafikverket som ansvarar för upphandlingen. Jag följer detta noga.

Av det skriftliga underlaget framgår följande: Försvarsmakten använder den upphandlade färjetrafiken till och från Gotland för sina behov av transporter av både personal, utrustning och fordon. När nuvarande avtal upphandlades ansågs inga behov finnas att särskilt peka ut Försvarsmaktens krav på säkerhetsskydd. Eftersom säkerhetsläget sedan dess har skärpts i vårt närområde kommer Trafikverket att genomföra en säkerhetsskyddad upphandling. Samråd kommer att ske med Försvarsmakten för att beakta deras behov av detta inom ramen för den upphandlade trafiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Flera delar av det som Peter Hultqvist nämnde i sitt inledande anförande finns i detta. Det handlar om ägandeförhållanden, ledning, underleverantörer och språk.

Jag vill understryka en sak som Peter Hultqvist sa: säkerhetskulturen i statsförvaltningen. Den behöver givetvis stärkas. Under den förra mandatperioden var jag vice ordförande i justitieutskottet, och vi arbetade mycket med säkerhetsskyddslagen. Vi alla är förstås måna om att implementeringen av den sker så snabbt som möjligt. Det är något jag följer väldigt noga och nära de myndigheter som ligger under mitt ansvarsområde. Trafikverket är en sådan i det specifika fallet.

Jag tycker att det svar som har givits i detta läge - att man kommer att genomföra en säkerhetsskyddad upphandling och göra det i samråd med Försvarsmakten - möter den oro som jag tror låg bakom den fråga som interpellanten ställde och att han därmed har fått svar på den, fru talman.

Fru talman! Peter Hultqvist har frågat försvarsministern vilka initiativ han är beredd att ta för att värna försvars- och säkerhetspolitiska intressen i samband med upphandlingen av färjetrafiken Visby-Nynäshamn och Visby-Oskarshamn. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde och i Europa innebär att frågor om beredskap och totalförsvar är i fokus. Gotlands strategiska läge i Östersjön kan inte överskattas, och färjetrafiken som staten upphandlar via Trafikverket har stor betydelse för såväl den enskilde resenären som för totalförsvaret. Särskilt viktigt är Försvarsmaktens behov av säkra och smidiga transporter av militär materiel och personal till och från ön, liksom att säkra nödvändig försörjning av varor till civilbefolkningen samt materiel för att kunna säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna på ön.

Trafikverket ska i sin roll som upphandlande myndighet, beaktande gällande upphandlingsregelverk, ställa de krav som är nödvändiga för att säkerställa att tjänstekoncessionen avseende färjetrafik till och från Gotland uppfyller resenärers och andra aktörers behov.

Fru talman! Det gläder mig att ledamoten upplever att han har fått svar på sina frågor i den här interpellationsdebatten. Grunden för en god dialog är att konkreta frågor får konkreta svar och att man kan diskutera över ett ganska brett spann till exempel på temat reformer för bostadsbyggande, som den här interpellationen har visat. Jag ser fram emot att återkomma med reformer som ska genomföras och att ha fortsatt dialog med ledamöterna i riksdagen.

Den här interpellationen grundades på en ganska omfattande promemoria med en genomgång av den tidigare regeringen. Man skulle kunna tolka det som att ledamoten är nöjd med det som har gjorts, men jag tycker att det hade behövt göras ännu mer. Man hade behövt komma igång mycket tidigare. Nu står vi där vi står.

Det låter ibland i debatten som att på de inte ens åtta månader som den nytillträdda regeringen har haft ansvar för frågorna borde man ha gjort mer än vad den egna regeringen mäktade med på åtta år. Jag tackar för tilliten och förtroendet, och jag ser fram emot att återkomma under de kommande månaderna och åren i ett högt tempo. Det är olika reformer som ska tas fram, och det har redan kommit både uppdrag till Boverket och länsstyrelserna och utredningsuppdrag. Det är bara början. Vi sitter inte nöjda, som någon ledamot - Leif Nysmed tror jag att det var - var orolig för. Det kommer mer, och jag ser fram emot en fortsatt god dialog.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det gläder mig att Socialdemokraterna är redo att ta ett helhetsgrepp kring bostadsfrågan - jag tror att det var så Kallifatides uttryckte det. Det ser jag fram emot. Jag ser fram emot en god dialog och att regeringens reformer och förslag kommer att få brett stöd i Sveriges riksdag. Det behövs sannerligen, med tanke på de stora behoven på svensk bostadsmarknad. Tack för debatten!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.