Andreas Carlson

Herr talman! Min uppmaning är mycket klar och tydlig: Vi ska inte ställa olika trafikslag emot varandra. Flyget är en bärande del för att Sverige ska fungera. Det har byggt Sverige starkt. Det är viktigt i dag, och det kommer att vara viktigt även i framtiden.

Sverige har också en unik möjlighet att bidra till det globala flygets minskade utsläpp med den spetskompetens som finns i vår flygindustri i Sverige. Vi har också flygbolag som är världsledande när det kommer till att driva utvecklingen av hållbart flygbränsle. Vi har elflygsföretag som står på randen till ett genombrott. Men en sak är säker: Vi kommer inte att lyckas påverka flygets utsläppsminskningar på global nivå om vi låter flyget i Sverige dö svältdöden.

Det som är viktigt är att hela Sverige ska fungera, och där är flyget förstås en viktig del. Men det ska inte vara det på bekostnad av andra trafikslag, utan alla trafikslag är viktiga för att vi ska få ett robust transportsystem att lita på.

(Applåder)

Herr talman! Syftet med samförståndsavtalet är att stärka och förbättra samarbetet avseende transportberedskap och gränsöverskridande transportinfrastruktur mellan de nordiska länderna.

Om några veckor kommer Trafikverket att stå värd för ett samarbetsprojekt som kallas för Platform North, som syftar till precis det frågeställaren är inne på: att vår planering ska synkas tätare mellan de nordiska länderna. Det spelar ingen roll om vi förstärker Malmbanan om det inte görs motsvarande förstärkningar på Ofotbanen. Det behövs mer systemsyn också i ett nordiskt perspektiv.

Herr talman! Det görs väldigt mycket. Det nordiska samarbetet på transportområdet är av naturliga skäl tätare än på mycket länge. I vår omvärld har vi osäkerhet, och det är krig i Europa. Då är vårt samarbete väldigt viktigt. Att hålla sina vänner närmare än någonsin är centralt. Det är också helt avgörande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Transporter av exempelvis livsmedel för vår försörjningsförmåga och av militär materiel kommer att vara viktiga för att upprätthålla vår möjlighet att ge värdlandsstöd till Nato. Vi har alltså fördjupat vårt samarbete på ministernivå.

Vi uppdaterade och fördjupade vårt samarbete i en överenskommelse vid det ministermöte som jag stod värd för i Göteborg förra året. Vi har nu också gett våra myndigheter i uppdrag att på ett mycket operativt och nära sätt samordna sina insatser. Där företräds Sverige av Trafikverket.

Vi kommer också att vidta ytterligare åtgärder bara de kommande veckorna i det här avseendet.

Herr talman! Jag litar på att ni kommer att följa frågan noga, Kadir Kasirga, och jag tackar för det.

Jag kan inte uttala mig om något specifikt utskottsinitiativ. Det pågår mycket arbete, och regeringen kommer som sagt att invänta Delegationen mot arbetslivskriminalitets förslag. Jag hoppas att de kommer att vara av den karaktären att vi kan arbeta vidare med dem. Det gör vi gärna i god och nära dialog.

Klart är att dåliga arbetsvillkor inte ska vara en konkurrensfördel i Sverige och att vi behöver se till att stävja det fusk och den kriminalitet som finns. Här behöver vi ta steg, och vi har tagit en hel del steg redan. Jag tycker mig höra att det finns en samsyn kring att vi kommer att behöva göra mer för att använda de verktyg som finns, följa upp de regler som finns och ge de resurser som behövs för att vi ska kunna få en taximarknad som man kan lita på och som håller undan för den kriminalitet som jag tror att vi alla vill bekämpa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tack så mycket för diskussionen! Jag ser fram emot fortsatt dialog.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag vill lyfta in diskussionen, som jag tycker är väldigt konstruktiv och viktig.

Jag understryker precis det som ledamöterna är inne på: Taxiverksamheten i Sverige har en mycket viktig roll att spela för att hela Sverige ska fungera. Den är viktig för många olika transporter och en viktig del i hela vårt transportsystem. Då är det viktigt att också främja en sund konkurrens och se till att bekämpa den typ av fusk och kriminalitet som vi diskuterar i den här debatten. Det handlar förstås om regler och, som jag också har sagt, om regelefterlevnad. Man ska ha tillräckligt med resurser för att kontrollera och utöva tillsyn av verksamheten, och vi har förstärkt både polisens och Transportstyrelsens möjligheter att göra just det.

Jag vill lägga till att Delegationen mot arbetslivskriminalitet är i slutfasen av sitt arbete. Den ska senast i slutet av februari i år föreslå effektiva åtgärder för att motverka arbetslivskriminalitet. Det blir förstås väldigt viktigt att ta del av det som delegationen kommer att komma fram med. Det gäller inte minst i frågan om arbetslivskriminalitet inom transportbranschen, där delegationen kommer att lämna förslag.

Jag vill säga detta eftersom vi har diskuterat att ta in lärdomar från de andra nordiska länderna. Jag bejakar det, och jag har som sagt varit på besök i Oslo. Jag tror att vi kan dra nytta av att studera hur andra länder arbetar inom det här området, men det finns en poäng i att vi har gett delegationen uppdraget att specifikt granska den svenska transportbranschen.

I detta ligger förstås en möjlighet för delegationen att ta in intryck av vad som fungerar i vår omvärld, men syftet med uppdraget - som jag ser fram emot att ta del av om bara några veckor, herr talman - är att hitta de skarpaste åtgärderna som fungerar just i Sverige. En del av dessa förslag kan möjligtvis vara överlappande med det som fungerar i Danmark eller det som ledamöterna här hänvisar till att det egna partiet har föreslagit. Jag har ingen prestige i detta, men jag kommer att invänta det mycket seriösa och gedigna arbete som Delegationen mot arbetslivskriminalitet har bedrivit.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Därefter ska jag se vilka förslag som delegationen lämnar just vad gäller arbetslivskriminalitet inom transportbranschen, och jag har ingen anledning att tro något annat än att det kommer att finnas konkreta förslag att arbeta vidare med där.

Jag välkomnar den dialog framöver som Serkan Köse nämner. Jag tror att vi har stor anledning att se på frågan så brett som möjligt och att få fram åtgärder steg för steg i så hög hastighet som möjligt. Här är, som sagt, förverkandelagstiftningen ett nytt verktyg som jag hoppas ska leda till att man får ännu mer kraft i den tillsyn som behöver ske för att stävja osund konkurrens och få en bättre fungerande marknad.

Herr talman! Jag vill tacka både Kadir Kasirga och Serkan Köse för engagemanget. Det har vittnats om under de år som jag har varit infrastrukturminister. Vi har haft utbyte i frågan tidigare.

Sedan vi debatterade förra gången har exempelvis förverkandelagstiftningen kommit på plats. Den möjliggör nu att man kan förverka, alltså beslagta, en bil som används i svarttaxiverksamhet och i olaga eller otillåten taxitrafik. Det är ett mycket potent verktyg. Det har visat sig på andra områden att man kan gå på den kriminella ekonomin. Jag ser framför mig att förverkandelagstiftningen blir ett av de verktyg som kan användas utöver de förstärkningar som görs på polisen.

Vi talar om regler. Men som jag sa i mitt svar, herr talman, är det också väldigt viktigt med kontroll och att regelefterlevnad följs upp. Det är också därför som Transportstyrelsen har fått mer medel och har kunnat utöka sin verksamhet.

Herr talman! Frågan var också om jag är nöjd med utvecklingen. Nej, det är jag inte. Det har tagits steg i en riktning som syftar till att få undan kriminalitet och fusk och för att få en bättre och sundare konkurrens.

Alla arbetstagare i Sverige ska ha goda arbetsvillkor och en säker arbetsmiljö oavsett formen för arbetet. Förändringarna i arbetslivet påverkar hur vi arbetar. Goda arbetsvillkor och en hög skyddsnivå på både arbetsmiljö- och arbetstidsområdet ska gälla för alla arbetstagare. Dåliga arbetsvillkor och en osäker arbetsmiljö får aldrig bli en konkurrensfördel i Sverige.

När det kommer till plattformsbolagen, som ledamöterna hänvisar till, har regeringen tillsatt en utredning som ska gå igenom hur plattformsdirektivet ska genomföras i svensk rätt.

Plattformsdirektivet innehåller bestämmelser som handlar om hur korrekt sysselsättningsstatus ska kunna fastställas för personer som utför plattformsarbete. Det handlar i huvudsak om att kunna fastställa om en person som utför plattformsarbete är arbetstagare. När det är fråga om plattformsarbetstagare finns också en arbetsgivare. Detta är frågor som rör social trygghet och skatterättsliga och straffrättsliga frågor. Utredningen som arbetar med detta kommer att redovisa sitt uppdrag senast den 31 december i år.

Jag vill också säga att vi förstås också tittar på internationella jämförelser och jämförelser mellan de nordiska grannländerna. Jag var nyligen i Norge och tittade på hur man har organiserat taxiangöringen till flygplatsen på Gardermoen. Där har man egentligen inte behövt någon ny lagstiftning. Enligt det som beskrevs för mig, och som jag såg på plats, har man fått en tydligare och mer transparent bild för den enskilda taxikunden om vad prisuppgiften kommer att vara så att man kommer undan från en situation som vi också har fått exempel på i Sverige, där turister inte på förhand vet vad resan kommer att kosta. Det är någonting att ta lärdom av.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kommer gärna att titta mer på det danska exempel som Serkan Köse tog upp här i interpellationsdebatten. Jag har inte fördjupat mig i den lagstiftningen eller det regelverket. Jag kan inte kommentera det mer än att säga att det givetvis är väldigt intressant att ta den diskussionen tillsammans med våra nordiska grannländer och de nordiska transportministerkollegorna, som jag har ett väldigt gott samarbete med.

Det var några svar på de frågor som har ställts. Jag tror att vi är väldigt överens om att vi här behöver göra mer för att få en bättre fungerande taximarknad i Sverige.

Herr talman! Kadir Kasirga har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att taxibranschen fungerar på ett hållbart och rättvist sätt, med ordning och reda som grund, och hur jag ser på behovet av en helhetsöversyn av taxibranschen, särskilt med fokus på att minska förlorade skatteintäkter och stärka regelverket för att säkerställa konkurrens på lika villkor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Låt mig inledningsvis konstatera att jag delar Kadir Kasirgas uppfattning att det är oacceptabelt att vissa företag inte följer reglerna. Det skapar ojämna konkurrensförhållanden gentemot de företag som sköter sig, och det påverkar arbetsförhållandena för förare negativt.

Sedan taximarknaden avreglerades 1990 har en rad regeländringar genomförts för att minska skatteundandragande och annat fusk samt skapa förutsättningar för sund konkurrens inom branschen. När det gäller skattekontroller har regelverket om redovisningscentraler och den nya skyldigheten för plattformsoperatörer att lämna uppgifter om försäljning via digitala plattformar gett Skatteverket väsentligt förbättrade möjligheter att kontrollera taxiföretag.

Det räcker dock inte med välutformade regler för att komma till rätta med problemen inom taxibranschen, utan kontrollerna av regelefterlevnaden är också viktiga. Regeringen har vidtagit åtgärder för att öka antalet poliser. Transportstyrelsen har tack vare ökade medel inom yrkestrafikområdet kunnat utöka sin tillsyn av taxibranschen, vilket bland annat yttrat sig i fler utfärdade varningar.

Tidigare saknades möjligheter att förverka brottsvinster hos den som döms för olaga eller otillåten taxitrafik. Med den nya förverkandelagstiftningen är det numera möjligt att förverka brottsvinster vid dessa brott. Vidare kan en bil som använts i olaga eller otillåten taxitrafik förverkas som ett hjälpmedel, förutsatt att ett förverkande i det enskilda fallet inte framstår som uppenbart oskäligt.

Herr talman! Det finns alla möjligheter för ledamoten att gå tillbaka och titta i protokollet och se skriftligt vad jag sa muntligt: att det nu pågår ett arbete för att bereda förslaget. Ambitionen och riktningen är att det ska komma fram ett lagförslag som gör att vi får på plats en ny förköpslagstiftning riktad just mot organiserad brottslighet och totalförsvarets behov. Det är det arbete som pågår.

Ledamoten vet mycket väl hur arbetet fungerar. Vi tillsätter utredningar och inhämtar synpunkter för att vi ska få ett så bra underlag som möjligt. Jag har i dag inget besked om tidsplanen för när ledamoten kan förvänta sig en proposition på riksdagens bord. Men arbetets riktning är förstås att vi ska förändra lagstiftningen för att det här ska bli ett av de verktyg som kan användas i kampen mot den organiserade brottsligheten. Det hoppas jag ska lugna ledamoten. Alla andra som har lyssnat på den här debatten har nog redan lugnats.

Med detta tackar jag för engagemanget och för diskussionen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Det är många frågor som ledamoten vidrör här.

Ledamoten påstår att mitt svar är vagt, herr talman. Ledamoten har förstås all rätt att tycka precis vad hon vill om en ministers svar här i kammaren. Men var det något som var vagt var det de utredningsdirektiv som den förra regeringen gav. Det handlar inte om en pingpongmatch på något sätt, utan det handlar om att idka någon form av självrannsakan när man riktar väldigt tuff kritik mot regeringen i en fråga där man faktiskt bär ansvar för att arbetet har sinkats i den mening som ledamoten är inne på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det var nämligen så att de utredningsdirektiv som gavs till den här utredningen från början inte över huvud taget hade med det brottsförebyggande perspektivet. Ni nämnde inte ens det brottsförebyggande perspektivet i de utredningsdirektiven. Det var därför vår regering gjorde detta, med tanke på just den problematik som jag delar ledamotens syn på. Vi ser att det här är ett viktigt område. Vi ser att det är ett område där det är rimligt och skulle vara lämpligt att ha förköpslagstiftning riktad mot just organiserad brottslighet och även för totalförsvarets behov.

Det var den inriktning som vi gav utredningen. Vi fick ett underlag. Nu är det ute på remiss. Vi har förstås inga ambitioner att dra det här i långbänk utan kommer att bereda det i så högt tempo som möjligt. Men anledningen till att vi inte har detta på plats redan i dag vågar jag påstå är att man missade det brottsförebyggande perspektivet mot organiserad brottslighet från början. Det fick vi städa upp, och det har vi nu gjort.

Jag hoppas att jag kan lugna ledamoten med att vi kommer att fortsätta bereda det här med inriktningen att det ska bli en proposition och ny lagstiftning som blir ett viktigt verktyg för att bekämpa grov organiserad brottslighet och ge stöd till totalförsvaret och totalförsvarets behov.

Jag har ägnat många år åt arbete i riksdagens justitieutskott, så jag är mycket väl medveten om att de satsningar som behöver göras för att bekämpa brottsligheten inte bara handlar om de historiskt stora satsningar vi gör på svensk polis och inte bara handlar om mycket effektiva åtgärder vad gäller sociala förebyggande insatser med familjestödsprogram, förbättrade åtgärder för socialtjänsten och ändringar i sekretesslagstiftningen som gör att man kan samarbeta bättre för att förhindra att unga rekryteras och dras in kriminalitet. Väldigt mycket handlar också om att få med hela samhället, inte minst fastighetssidan och fastighetsägare.

Det är det som den här lagstiftningen kommer att syfta till. Men nu är vi i ett läge där vi bereder förslaget från en utredning. Det har remitterats. Det har sin gång. Jag kan dock lugna ledamoten med att säga att det här inte är något som ligger på hyllan. Det är ett av regeringens viktiga, prioriterade områden för att bekämpa brottslighet.

Sedan tycker jag att ledamoten gör en lite för stor poäng av mitt svar att det här kan vara ett av verktygen. Det är en hel verktygslåda som behöver finnas på plats för att vi ska lyckas trycka tillbaka brottsligheten, och statistiken visar att den här regeringen hittills har varit framgångsrik i det arbetet. Vi är inte på något sätt klara.

Jag uppskattar att ledamoten understryker att det här är något som vi i grunden är överens om. Då hoppas jag också på stöd i det fortsatta arbetet.

Herr talman! Jag uppfattar det som att ledamoten har ett starkt engagemang för detta. De berättelser, ögonblicksbilder och beskrivningar av verkligheten som ledamoten tar upp är ju anledningen till att vi behöver skärpt lagstiftning på det här området. Syftet är att komma åt organiserad brottslighet men också att möjliggöra förköp vad gäller totalförsvarets behov.

Herr talman! Det är möjligt att jag skulle ha betonat svaret på ett annat sätt: En förköpslag kan vara ett verktyg. Det behövs många verktyg för att bekämpa den organiserade brottsligheten, och det här kan vara ett av dem.

Herr talman! Det är lite förvånande att tonläget är förhållandevis högt. Det var ju vår regering som fick skärpa direktivet till utredningen vars förslag vi nu diskuterar. Den socialdemokratiska regeringen tillsatte utredningen med det övergripande syftet att ge kommunerna verktyg att bedriva en aktiv markpolitik - inte att motverka organiserad brottslighet. Det är alltså bakgrunden till vårt tilläggsdirektiv.

Vårt tillägg innebar skärpt fokus på just organiserad brottslighet. Hade det varit med från början, herr talman, hade vi haft ett beredningsunderlag på plats tidigare. Vi fick i stället skärpa utredningens direktiv och har nu ett underlag på bordet. Utredningen är klar och har remitterats, och vi bereder detta.

Det finns alltså möjligen visst utrymme för självrannsakan. Om man tycker att det borde ha varit på plats för länge sedan fanns det möjligheter redan när man tillsatte utredningen att rikta den mot just organiserad brottslighet. Det gjorde inte den förra regeringen. Därför gjorde vår regering det genom ett tilläggsdirektiv som gett ett betydligt skarpare underlag till att få en ny förköpslag på plats. Fokus ligger på att bekämpa kriminalitet och underlätta för totalförsvaret.

Herr talman! Ingela Nylund Watz har frågat mig när jag och regeringen avser att komma med en proposition till riksdagen som möjliggör införandet av en ny förköpslag. Jag tackar Ingela Nylund Watz för interpellationen om denna viktiga fråga.

Den organiserade brottsligheten är systemhotande. Våldet, hoten, rekryteringen av barn och den kriminella ekonomin innebär både direkt och indirekt påverkan på människors trygghet och säkerhet liksom på samhällsviktiga funktioner. Jag vill börja med att slå fast att uppgiften att trycka tillbaka den organiserade brottsligheten är en av regeringens allra viktigaste.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den 2 juni 2022 gav den dåvarande regeringen en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag till ny förköpslag. Den nuvarande regeringen ändrade i maj 2023 inriktningen på utredningens uppdrag till att lämna förslag på åtgärder för att motverka den organiserade brottsligheten och underlätta för det civila försvarets och det militära försvarets skydd.

Det finns tecken på att aktörer inom den organiserade brottsligheten har gett sig in på bostadsmarknaden och bland annat använder fastighetsaffärer för penningtvätt. Samhällets motståndskraft mot den här kriminaliteten måste förstärkas i grunden. Att stärka kommunernas förmåga att motverka den organiserade brottsligheten kräver flera verktyg. Möjligheten till förköp vid överlåtelser av fastigheter kan vara ett av dem.

Det försämrade säkerhetspolitiska läget har också förstärkt behovet av att främja Sveriges säkerhet och hävda Sveriges territoriella integritet. Utredningen har därför lämnat förslag på en statlig förköpsrätt av fastigheter för det civila och det militära försvaret.

Utredningens betänkande har under hösten varit ute på remiss, och det har inkommit många remissvar. Beredning av betänkandets förslag pågår inom Regeringskansliet. Det är i dagsläget för tidigt att säga när regeringen kan lämna en proposition till riksdagen.

Fru talman! Det handlar inte om en ovilja att ta ansvar, tvärtom. Vi har vidtagit åtgärder, som ledamoten väl känner till.

En faktor, som också var en av orsakerna till att vi var tvungna att vidta åtgärder, är att det har brustit i informationsgivning till Regeringskansliet i de aktuella avseendena tiden före våren 2024. Det har jag också varit tydlig med utanför den här kammaren, fru talman.

Det finns många relevanta frågor som behöver ställas och som jag själv har ställt. Jag har själv inte fått svar på alla delar. Det är därför som vi i dag har fattat beslut om ett uppdrag att stärka arbetet med intern styrning och kontroll. Vi har gett besked om att det ska tillsättas en utredare för att gå till botten med de förevarande händelserna före våren 2024. Parallellt med detta är det förstås viktigt att myndigheten har de resurser som krävs för att kunna genomföra sitt uppdrag att öppna registren på ett säkert sätt och så effektivt och tidigt som möjligt. Här har myndigheten inte kommit med någon hemställan. Det pågår ett arbete internt på myndigheten som jag ser som mycket angeläget och som leds av den vikarierande generaldirektören.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När vi får ett underlag och svar på de frågor som vi ställt om vad som kan behövas kommer vi förstås att vara beredda att fatta de beslut som kan krävas för att få en så viktig aktör som Lantmäteriet i en bättre funktion. Den har en avgörande del i samhällsbyggnadsprocessen, precis som Jennie Nilsson också understryker.

Om man tycker att nedstängningen är nödvändig tror jag att man behöver ta konsekvenserna av sina egna krav. Om man arbetar med att öppna registren på ett säkert sätt och samtidigt tycker att man inte kan öppna dem på ett osäkert sätt behöver man förstås be myndigheten att arbeta med detta och förstås ställa frågor till regeringen om hur man ska göra. Men jag har i dag svarat på de frågor som ledamoten har ställt, fru talman.

Därmed vill jag tacka för debatten och önska god jul.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag tror att ledamoten vet svaret på om jag är nöjd med hur saker och ting har förhållit sig på Lantmäteriet. Jag tror att budskapet har varit ganska tydligt från regeringens sida och från min sida när det gäller den här händelsen och situationen. Vi ser mycket allvarligt på det inträffade.

Men det är också viktigt att Jennie Nilsson själv tar konsekvenser av vad hon konstaterar.

Att den nödvändiga nedstängningen gjordes innebär att det behöver vidtas åtgärder som gör att man kan öppna detta på ett säkert sätt. Den exakta omfattningen av detta arbetar myndigheten med - i detta nu, kan jag tänka mig. Jag har sagt detta i ett tidigare svar. Jag har beskrivit att myndigheten har nyanställt ett tjugotal personer och att långt fler än så har kunnat omdisponeras inom Lantmäteriet för att kunna hantera den uppkomna situationen.

Fru talman! Jag har svarat tidigare att det finns indikationer på att det behövs mer medel för att hantera detta under 2025, men man har inte kunnat precisera något när vi har ställt frågan. Jag har sagt att den nya, vikarierande generaldirektören behöver komma en bit längre i arbetet för att kunna ge det underlag som behövs för att regeringen ska kunna fatta ett beslut. Det är förstås viktigt. Men regeringen står redo att fatta de beslut som kan krävas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Mer än så tror jag inte behöver sägas. Jag tror att vi är överens om detta. Jag tror att vi ser konsekvenserna av detta för samhällsbyggnadssektorn. Jag har uppfattat att vi är överens om de bedömningar som gjorts när det gäller att det var en nödvändig nedstängning och att den kanske till och med borde ha gjorts tidigare. Där delar jag Jennie Nilssons bedömning.

Det är därför som vi har gett myndigheten i uppdrag att stärka sin interna styrning och kontroll och aviserat att det ska utses en utredare som ska gå till botten med händelseförloppet före våren 2024.

Det finns ingen anledning, fru talman, att blåsa upp detta till en stor konflikt. Jag tror att det finns en mycket stor samsyn i denna fråga.

Fru talman! Jag ska börja med att konstatera att jag inte hör något annat från Jennie Nilsson än att hon gör samma bedömning som myndigheten har gjort, nämligen att det är nödvändigt med en nedstängning av säkerhetsskäl. Jag har inte hört något annat än det.

Då ligger det förstås på myndigheten att aktivt arbeta för att de konsekvenser som detta innebär avhjälps i så hög hastighet som möjligt. Regeringen ser mycket allvarligt på det inträffade. Det tror jag inte har undgått någon. Men det är också viktigt att konstatera att myndigheten inte har hemställt till regeringen om några åtgärder för att få ned handläggningstiderna.

Vi har följt detta noga. Vi har förstås varit i nära kontakt med myndigheten sedan vi fick information om detta i våras. Men det har inte funnits något underlag för regeringen att ta ställning till vad gäller exempelvis ökade ekonomiska resurser för att hantera situationen.

Det jag däremot har fått information om och som jag också kan informera kammaren om är att Lantmäteriet sedan i våras har inlett en så kallad särskild händelse med anledning av frågorna kring utlämning av handlingar både via kundtjänst och via e-tjänster. Myndigheten arbetar fortfarande med bedömningar av de ekonomiska och verksamhetsmässiga effekterna, och de beror i stor utsträckning på när och under vilka förutsättningar som e-tjänsten kan öppna igen.

Lantmäteriet har i år nyanställt ett tjugotal personer för att arbeta med sekretessprövning. Man har omdisponerat långt fler personer inom myndigheten för samma uppgift. För 2025 indikerar myndigheten att man kommer att behöva ytterligare medel för att hantera utlämnande av handlingar på ett någorlunda rimligt sätt, men denna fråga får vi återkomma till när vi vet mer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Myndigheten har nu en ny ledning i form av en ny, vikarierande generaldirektör som arbetar för fullt både vad gäller säkerhetsfrågorna och vad gäller det nödvändiga i att kunna öppna upp detta så säkert och effektivt som möjligt. Den nya, vikarierande generaldirektören kommer förstås att få prioritera det arbetet. Men jag upprepar att det inte finns någon hemställan eller förfrågan om ökade resurser.

Då är det förstås viktigt att Lantmäteriet går till botten med vad som har hänt och hur man på ett säkert sätt kan öppna upp dessa viktiga akter igen.

Som jag sa i mitt tidigare svar har regeringen i dag fattat beslut om att ge Lantmäteriet i uppdrag att stärka sitt arbete med intern styrning och kontroll. Styrelsen i myndigheten har sedan tidigare tagit extern hjälp från annan myndighet. Jag har också aviserat att ytterligare åtgärder kommer att vidtas för att gå till botten med den situation som uppstått.

Detta är förstås viktigt, men jag vill återkomma till att jag inte har hört Jennie Nilsson säga att hon har några synpunkter på nedstängningen som sådan. Då är det förstås viktigt att vi ger den nya vikarierande generaldirektören förtroendet att arbeta med frågan internt på myndigheten.

När vi har mer precisa indikationer på hur mycket medel man skulle behöva är regeringen förstås beredd att fatta de beslut som kan krävas. Men vi har inte något sådant underlag. Vi har ingen hemställan från myndigheten.

Baserat på detta hoppas jag att jag kan svara på de frågor som Jennie Nilsson har ställt här i kammaren i dag.

Fru talman! Jennie Nilsson har frågat mig vilka åtgärder jag har vidtagit för att säkerställa att nedstängningen av Lantmäteriets digitala tjänster inte får orimliga konsekvenser för samhällsekonomin och samhällsutvecklingen.

Jag vill inleda med att säga att Lantmäteriet är en central aktör för att samhällsbyggnadssektorn ska fungera. Med det sagt har nedstängningen som genomfördes i maj bedömts som nödvändig av säkerhetsskäl.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringskansliet fick i slutet av mars 2024 information om att Lantmäteriet uppmärksammat brister i sekretessgranskningen när kundtjänst lämnade ut handlingar och att myndigheten planerade att vidta åtgärder inom kort. Efter det har Regeringskansliet haft löpande kontakt med myndigheten och fick i maj information om ytterligare brister i hanteringen av akter i e-tjänster och vilka åtgärder som planerades för att åtgärda dessa brister.

Myndigheten har inte hemställt om åtgärder från regeringen. Det var myndighetens beslut att stänga tjänsterna, och myndigheten har också aviserat att fler åtgärder för att lösa problemen är att vänta. Regeringen ser allvarligt på det inträffade. Regeringen har tillsatt en vikarierande generaldirektör i väntan på tillsättningen av en ny generaldirektör.

Regeringen följer utvecklingen och konsekvenserna för samhällsbyggnadssektorn. I regleringsbrevet för 2025 har regeringen i dag gett myndigheten ett uppdrag att redovisa hur arbetet med att stärka den interna styrningen och kontrollen för att främja en god förvaltningskultur framskrider. Regeringen kommer även att vidta åtgärder för att se över och förstärka förutsättningarna för Lantmäteriets arbete med informationssäkerhet. Vilka ytterligare åtgärder som kan komma att bli aktuella att vidta från regeringens sida får jag återkomma till.

Fru talman! Leif Nysmed kommer inte ifrån det faktum att det inte ens med de subventioner som fanns på plats tidigare, i en högkonjunktur och en lågräntemiljö - till och med en minusräntemiljö - byggdes så många bostäder som skulle ha behövts.

Det är väldigt många ord och ett högt tonläge, men det finns också ett ansvar. Om de åtgärder som inte vidtogs utan saknades hade vidtagits hade vi haft förenklade regler, kortare ledtider och tillgängliggjord mark i attraktiva lägen när vi gick in i detta läge. Då hade vi varit bättre förberedda. Men den skenande inflationen och den lågkonjunktur vi gick in i har fått mycket dramatiska konsekvenser.

Att göra gällande att ett eller flera förslag i en skuggbudget i riksdagen skulle lösa detta är inte riktigt ärligt, fru talman.

Det är inflationsbekämpning och att få en bättre fungerande bostadsmarknad, vilket ju har varit ett problem i decennier, som är vägen framåt.

Sedan är det viktigt att vidta träffsäkra åtgärder. Regeringen har presenterat medel för bostadsutveckling i norr, i kommuner som expanderar mycket, men det viktiga är att fortsatt ha en framdrift i de åtgärder som skulle göra att marknaden fungerar bättre, så att det blir fler som får ihop kalkylerna när de till exempel ska bygga hyresrätter.

Remisstiden när det gäller förslagen om presumtionshyressystemet löper ut på måndag, dagen före julafton, och vi kommer förstås att titta på remisserna, analysera dem och återkomma. Jag tror att det finns en stor samsyn om att det är ett tufft läge men att vi också behöver träffsäkra åtgärder som ger hopp för dem som söker bostad i Sverige och för dem som i dag möter en tuff verklighet i byggbranschen. Det tar vi på allra största allvar.

Avslutningsvis vill jag också önska ledamöterna en god jul. Tack för den här debatten!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack så mycket till Leif Nysmed för det han kallar tips - dem ska vi förstås ta till oss och titta lite närmare på.

Det finns väldigt stor samsyn, tror jag, om att vi ska få bättre ordning och reda på byggmarknaden och byggsektorn. I byggbranschen samarbetar man tätt - både byggföretagen och Byggnads har förstås, som Leif Nysmed pekade på, ett gemensamt intresse. Jag följer detta arbete noga.

Det är också viktigt att man i Delegationen mot arbetslivskriminalitet tittar på och arbetar med det som rör byggsektorn. En viktig del av arbetet för att motverka byggfusk och byggfel är att stärka kontrollen vad gäller byggprocessen. I enlighet med förslagen i regeringens budgetproposition kommer Boverket bland annat att tilldelas 10 miljoner kronor för att systematiskt arbeta med att motverka byggfel.

Byggfel uppskattas innebära fastighetsekonomiska kostnader på hela 80-110 miljarder kronor per år. Dessa kostnader belastar både offentliga och privata beställare av byggnader och ökar byggkostnaderna. I detta ryms också många fler av de problem som Leif Nysmed beskrev i sin fråga, fru talman.

I budgetpropositionen avsätter regeringen dessutom medel till Boverket för att förstärka kontrollen under byggprocessen och under förvaltningsskedet. Förstärkta kontroller minskar risken för olyckor och kan även leda till kostnadsbesparingar och bidra till att motverka just arbetslivskriminalitet inom byggsektorn. Ytterligare åtgärder som kan övervägas kommer vi förstås gärna att ta till oss av.

Fru talman! Det går inte att förneka att det finns ett stort engagemang i frågan hos ledamöterna som representerar olika delar av Stockholmsområdet. Det tackar jag för. Sedan finns det några frågor som vi kanske behöver bena lite grann i.

Den första, som Leif Nysmed också tar upp i interpellationen, handlar om något som vi har diskuterat ganska många gånger här, fru talman, nämligen investeringsstödet. Nysmed betecknar det som framgångsrikt, samtidigt som vi vet att cirka 10 miljarder kronor har gått till lägenheter som ändå hade byggts, enligt en rapport som Hyresgästföreningen tagit fram. Det var 10 miljarder som hade kunnat användas till skola, vård och omsorg, som jag vet brukar vara populära och viktiga områden även för socialdemokrater att prioritera.

Denna typ av åtgärder genomfördes ju också under den förra regeringen, då det rådde högkonjunktur och lågräntemiljö. Ändå nådde man inte under något enskilt år upp till de behov som enligt Boverket fanns.

Jag skulle vilja se någon form av ödmjukhet och självrannsakan kring de åtgärder som hade behövt komma på plats tidigare för att vi skulle vara bättre rustade i den tuffa situation som slog och slår väldigt hårt när det blev både lågkonjunktur och mycket hög inflation samtidigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är där frågan om strukturella hinder kommer in, fru talman. Dessa slår hårt både i högkonjunktur och i lågkonjunktur, men de känns extra mycket i detta mycket bekymmersamma läge. Det jag sa är glädjande är de tecken på återhämtning som finns, men det är verkligen fortfarande en tuff situation. Det är därför det är angeläget att fortsatt bedriva en ekonomisk politik som tar ansvar men också skapar förutsättningar för att skynda på återhämtningen.

Det frågades efter konkreta förslag. Jag tog upp några i mitt svar, fru talman. Markus Kallifatides tog upp trösklarna till bostadsmarknaden, och de behöver förstås sänkas. Här finns förslag som vi nu bereder och som vi tog emot så sent som för två veckor sedan. Ett gäller hyrköp, något som fungerar väldigt väl i exempelvis Norge. Den som ska komma in på bostadsmarknaden kan köpa halva bostaden och sedan successivt betala av den andra halvan genom hyra. Det sänker kapitalkravet och därmed trösklarna in.

Det finns även andra förslag som bereds, om bolånetak och amorteringskrav. Vi genomför åtgärder för studentbostäder. Om dessa kommer vi att återkomma. Där hoppas jag förstås på så brett stöd som möjligt i riksdagen så att fler ska få in en fot på bostadsmarknaden i Stockholmsområdet och andra områden i vårt land.

Det pågår alltså mycket. Det är också viktigt att lyfta fram - även om det kanske inte i första hand rör Stockholmsområdet - de åtgärder som vi har presenterat vad gäller bostadsutvecklingen i norr. Även om dessa kommer vi att återkomma. Det finns nu medel i budgeten som kommer att vara betydligt mer träffsäkra än de mycket dyra reformer, till exempel investeringsstödet, som inte ledde till avsedd effekt.

Det är bra att vi har den här diskussionen igen, men jag skulle också önska en något mer självkritisk och ödmjuk ton från ledamöterna. Vad kunde man själv ha gjort för att vara i en bättre situation när vi hamnade i en lågkonjunktur med hög inflation? Det är ju det som är orsaken till nedgången. Där ligger orsakerna till att det blev så väldigt mycket dyrare att både finansiera och producera bostäder, vilket har lett till en dramatisk nedgång i bostadsbyggandet.

Fru talman! Leif Nysmed har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att stärka bostadsbyggandet och byggbranschen och säkra kompetensförsörjningen också i Stockholmsregionen, och om inte, varför.

Jag vill inledningsvis betona att förutsättningarna för bostadsbyggandet och byggbranschen är en angelägen fråga för regeringen. Det är också kompetensförsörjningen. Hela Sverige ska fungera, och villkoren för att leva, bo och verka i hela landet ska stärkas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Omvärldsfaktorer som hög inflation och höjda räntor har de senaste åren kraftigt försämrat förutsättningarna för bostadsbyggandet. Regeringen har inriktat sitt arbete på att åtgärda de strukturella hinder som präglar bygg- och bostadsmarknaden för att Sverige ska stå bättre rustat och för att möjliggöra ett ökat byggande av bostäder.

Det är glädjande att byggsektorn nu visar vissa tecken på återhämtning. Byggkostnaderna stiger till exempel inte längre i samma snabba takt, och byggherrekostnaderna har minskat med närmare 6 procent för flerbostadshus under den senaste tolvmånadersperioden.

När tiderna ser ljusare ut ökar även kompetensbehovet. Tillgång till personal med rätt kompetens är viktigt för Sveriges konkurrenskraft. Möjligheten till omställning och utbildning behöver därför stärkas. Av den anledningen prioriterar regeringen medel till fler platser inom både yrkeshögskolan och den yrkesinriktade vuxenutbildningen.

För att bredda utbudet av yrkesutbildningar på gymnasial nivå som svarar mot arbetslivets behov har Myndigheten för yrkeshögskolan också fått i uppdrag att genomföra en pilotverksamhet med en nationell yrkesutbildning för vuxna på gymnasial nivå enligt yrkeshögskolans modell. Ett av de områden som har varit aktuella för den första ansökningsomgången för den nya yrkesutbildningen är bygg och anläggning.

Krångliga regelverk är dock fortsatt en faktor som hämmar bostadsbyggandet. Regeringen vidtar en rad åtgärder för att avhjälpa problemet. Till exempel bereder Regeringskansliet nu Boverkets rapport om betydande lättnader i byggkraven för studentbostäder samt en lagrådsremiss utifrån Bygglovsutredningens förslag. Regeringen har även gett Boverket i uppdrag att föreslå lättnader i byggkraven i plan- och bygglagstiftningen vid ändring och ombyggnad samt att genomföra en kompetenssatsning inom tillämpningen av plan- och bygglagen riktad mot kommunerna.

Herr talman! Jag säger inte att ledamoten ställer en orimlig fråga, och så tror jag inte att det uppfattades heller. Jag vill bara försöka förklara att det inte är samma budget vi talar om här. Det är förstås en rimlig fråga när vi diskuterar trafikering och infrastruktur tillsammans. Det är därför vi har drygt 1 miljard i budgeten för de statliga trafikavtalen, och det finns mer pengar i anslaget för nästa år.

I denna debatt har vi kunnat konstatera att Trafikverket har gett flera positiva besked. Sedan är det förstås viktigt att följa den situation som ledamoten sätter ljuset på. Det är Trafikverket som har uppdraget att ansvara för trafikavtalen, men detta är självfallet en fråga som jag kommer att fortsätta följa.

Precis som ledamoten var inne på, herr talman, finns det flera aktörer som kan vara med och bidra i detta. Eftersom det är regional kollektivtrafik det handlar om är det i grunden regionen som har huvudansvaret, men det finns också en möjlighet genom de avtal som Trafikverket ansvarar för.

Jag hoppas att vi kommer att kunna fortsätta att ha en god dialog i denna fråga. Jag tackar för debatten i dag och önskar ledamoten en fortsatt fin och glad lucia och så småningom en trevlig helg.

(LINUS LAKSO (MP): Tack detsamma!)

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.