Andreas Carlson

Herr talman! Jag ska inte rätta ledamoten, men var det inte i går som riksdagen beslutade om kommunikationer? Eller nej, det var infrastrukturpropositionen i går och utgiftsområde 22 i onsdags. Jag får rätta mig själv i stället. Men budgeten är en helhet, och budgetprocessen i riksdagen är pågående. Det var detta jag menade i mitt förra inlägg.

Precis som Linus Lakso säger finns det fler parter än regeringen här. Den regionala kollektivtrafiken är ett regionalt ansvar, och den interregionala kollektivtrafiken ska i första hand bedrivas på kommersiella villkor. Staten kan agera för att få till stånd mer trafik än vad marknaden tillhandahåller om det annars uppstår brister i tillgängligheten. Det är därför vi har systemet med trafikavtal.

För att jämföra med rätt siffror tycker jag att man ska ta hela den dryga miljard kronor som avsätts i budgeten. Det är något annat än den infrastrukturram som Linus Lakso hänvisar och relaterar till. Man kan förstås hänvisa till trafikeringen i en del av infrastrukturen, som det handlar om här, men infrastrukturramen handlar om själva infrastrukturen i sig. Det går alltid att jämföra på olika sätt, men i budgeten för nästa år avsätts alltså drygt 1 miljard kronor för detta ändamål, en ökning med 50 miljoner kronor.

Jag kan konstatera att Trafikverket har aviserat att de trafikavtal som myndigheten tecknade för 2024 även kommer att tecknas för 2025. Detta har man alltså kunnat göra med den ram för statliga trafikavtal som finns.

Som sagt finns det fler parter än regeringen. Jag kommer att fortsätta att följa denna fråga noggrant. Jag tror att det har ett stort värde att många är med och bidrar och har ett sådant intresse. Vi kommer förstås att följa detta även framöver.

Beskedet i dag är dock det som jag har sagt, nämligen att det är glädjande och att förutsättningarna för en bibehållen tillgänglighet förbättras i hela landet med de besked som Trafikverket har kunnat ge utifrån både den budget man har och den bedömning och de analyser som man gör inom sitt uppdrag att hantera de statliga trafikavtalen.

Herr talman! Tack, Linus Lakso, för frågorna och engagemanget! Det värdesätter jag.

Trafikverkets besked är som sagt glädjande. De har aviserat att de trafikavtal som myndigheten tecknat för 2024 även kommer att tecknas för 2025. Det har man gjort inom de ramar som finns föreslagna i den budget som riksdagen ännu inte ens har beslutat om i alla delar.

Herr talman! Det är nog för tidigt att redan i dag fråga efter besked i vårändringsbudgeten, om vi ska ha respekt för riksdagens budgetprocess. Men jag kan konstatera att den dryga miljard kronor som avsätts i budgeten för att finansiera statens trafikavtal innebär en ökning med 50 miljoner kronor jämfört med anslagsnivåerna för 2024. Trafikverket, som har i uppdrag att ansvara för statens trafikavtal, har också sett att de har möjligheter att förlänga eller teckna avtal även för 2025. Det var ett besked som jag vet att många tog emot med glädje och viss lättnad i delar av landet.

När det gäller bedömningar av sträckor och avtal får jag hänvisa till Trafikverket, som har regeringens uppdrag att sköta det arbetet, ingå de avtalen och göra bedömningar. Som underlag för upphandlingarna kartlägger myndigheten tillgängligheten mellan olika delar av landet, och baserat på de utredningarna genomför Trafikverket upphandlingar och ingår samverkansavtal. Här vill jag upprepa att mer pengar avsätts för detta uppdrag i budgeten för 2025 än för 2024. Det handlar om drygt 1 miljard, och Trafikverket har redan tecknat en rad avtal. Det har varit ett lugnande besked.

Jag förstår och hör att man efterfrågar ännu bättre långsiktighet i detta. Det tror jag att man alltid vill ha, och det är väl lovvärt, men nu har vi fått besked av Trafikverket. Det vet jag att många tycker är positivt.

Herr talman! Linus Lakso har frågat mig om jag avser att tillföra de medel som Trafikverket har äskat för att finansiera trafikavtalen, om jag anser att regeringen har gett de berörda trafikhuvudmännen tillräcklig tid att på egen hand hantera den situation regeringen orsakat samt om jag kan ge en tydlig bild av hur regeringen långsiktigt ser på regional tågtrafik med statliga trafikavtal för interregional kollektivtrafik.

Som Linus Lakso känner till var jag här i kammaren den 8 november och debatterade frågan om trafikavtal med Lars Isacsson och Åsa Karlsson. Jag vill även den här gången inleda med att understryka att regeringens utgångspunkt för infrastrukturpolitiken är att hela Sverige ska fungera och att det därför är angeläget med god tillgänglighet mellan landets olika delar. Sedan dess har Trafikverket aviserat att de trafikavtal som myndigheten har tecknat för 2024 även kommer att tecknas för 2025. Det är glädjande och förbättrar förutsättningarna för bibehållen tillgänglighet i hela landet.

Det har framförts önskemål om att staten i vissa fall ska öka medfinansieringen, men som Linus Lakso vet är de medel som är avsatta för trafikavtal begränsade. Det har Trafikverket att ta hänsyn till när avtal tecknas.

Jag vill samtidigt påminna om att regeringen i budgetpropositionen för 2025 föreslår att drygt 1 miljard kronor ska avsättas för att finansiera statens trafikavtal 2025. Det är cirka 50 miljoner kronor mer än anslagsnivåerna för 2024.

Herr talman! Det är ju för dessa människors skull - de som är beroende av att ta sig fram på vägarna för att ta sig till jobbet eller som arbetar på väg - som andra som kan avstå från att ta bilen om det är väldigt dåligt väglag faktiskt ska göra det. Det är min rekommendation. Det är just för de personer som är beroende av att kunna färdas på vägarna som andra som kanske kan avstå resan eller vänta en dag ska göra det om de kan. Det är det som är min vädjan, helt enkelt.

Herr talman! Det var väldigt bra att vi fick ett tydligt svar på frågan varför Socialdemokraterna i sin följdmotion på infrastrukturpropositionen och i sin reservation föreslår en neddragning med 45 miljarder kronor på väg. De säger att det såklart handlar om prioriteringar. Det är ett bra besked till den som riskerar att fastna i ett potthål på väg till jobbet eller att behöva köra på en väg som inte kunnat repareras i den takt regeringen vill.

Regeringen lägger nu för första gången fram en plan för att åtgärda hela underhållsskulden på vägsidan. Med Socialdemokraternas politik skulle det inte vara möjligt. Den satsning vi gör på vägsidan gäller alltså hela underhållsskulden. Den satsning vi gör på järnvägssidan är maximalt av vad Trafikverket bedömer att de kan omsätta. Om man räknar på samma sätt som i den gällande planen, som den förra regeringen tog fram, ökas järnvägsunderhållet med 18 procent. Det är en kraftig förstärkning av även järnvägsunderhållet.

Herr talman! Jag tror att frågorna kommer att fortsätta komma om hur Socialdemokraterna kunde gå fram med en så dramatisk nedskärning av vägunderhållet, men i dag i kammaren har vi fått ett svar. Det var en nedprioritering. Regeringen gör en annan prioritering. Vi maximerar underhållet på både väg- och järnvägssidan för att man ska kunna lita på vägnätet och järnvägen i hela Sverige. Tack för debatten!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Inget kan vara mer fel.

Carina Ödebrink! Jag bara påkallar ledamotens uppmärksamhet, herr talman. Jag vill svara på ledamotens direkta fråga. Syftet är inte marknaden i sig, utan det är funktionen.

Ledamoten talar själv om mer pang för pengarna här, och som jag slagit fast många gånger behöver vi mycket mer pengar till infrastruktur men också mer infrastrukturunderhåll för pengarna. Då är det viktigt att se kraften i alla de aktörer som kan vara med och bidra, men det är förstås också viktigt att Trafikverkets arbete med upphandlingar stärks och att beställarkompetensen och den operativa förmågan stärks. Allt det arbetar vi med.

Detta är också ett svar på Gunilla Svantorps fråga. Jag kommer att utveckla svaret ytterligare något. Jag förväntar mig då också svar på hur man har mage att stå och tala om vikten av vägunderhåll och samtidigt skära bort 45 miljarder kronor. Det förväntar jag mig också svar på, herr talman.

Det är ju förebyggande underhåll och innovativa metoder vi behöver få in så att det blir betydligt bättre funktion i underhållet på både vägsidan och järnvägssidan. Då finns det företag som kan vara med och bidra. De ska inte stängas ute av något ideologiskt skäl eller för att man tycker att det man själv varit med och faciliterat när man suttit i regeringsställning nu är ett misslyckande. Det handlar om att rätta till de brister vi ser, och det är där regeringen nu vidtar åtgärder för att stärka Trafikverkets arbete.

Inför vintern ändrar Trafikverket ett antal arbetssätt för att stärka just den proaktiva förmågan i händelse av extrema vädersituationer eller besvärliga vädersituationer.

Åtgärderna stärker möjligheten att tillsammans med entreprenörerna agera proaktivt. Det kan handla om omfördelning av resurser och om resursförstärkningar som finansieras av Trafikverket. Det kan också handla om att ta in mer information och ha bättre dialog med de entreprenörer som är ute på vägarna och underhåller både vinter- och sommartid. Det ger bra underlag för de beslut som ska fattas, framför allt på vintern.

Det finns också ett arbete med att ta in data från fordon som färdas på vägarna där man kan få in bättre och mer träffsäkra åtgärder.

Allt detta är viktigt att stärka i det system för vägunderhåll som vi haft sedan 90-talet. Regeringens ambition är att stärka funktionen i detta, och marknaden och de aktörer som finns är förstås ett medel för att vi ska få bättre fungerande vägar.

En risk med att återkommande tala om detta som ett hot och marknaden i sig som ett av problemen och sedan inte göra någonting åt det när man sitter i regeringsställning är att de aktörer som faktiskt skulle kunna gå in och investera i att stärka underhållet drar sig för det eftersom de ser en risk att de inte får fortsätta att utveckla sin verksamhet långsiktigt.

Det är viktigt att se värdet av upphandling och konkurrens. Men det är inte bara lägsta pris, som ledamöterna är inne på, som ska vara vägledande. Det är också effektiva åtgärder så att man får hög framkomlighet, stärkt arbete med trafiksäkerhet och även så liten påverkan som möjligt på den trafik som är beroende av att färdas på väg - eller för den delen järnväg, som vi också arbetar mycket med att stärka underhållsarbetet på.

Herr talman! Det är ett svar på frågan till Gunilla Svantorp, som är interpellant. Jag förväntar mig ett svar på frågan hur man kan dra ned 45 miljarder och samtidigt stå här i kammaren i dag och tala om vikten av att satsa på vägunderhåll.

Herr talman! Jag tackar ledamöterna för engagemanget.

Detta är en fråga som jag har haft återkommande diskussioner om både här i kammaren och i trafikutskottet. Jag har även i konstitutionsutskottet svarat på frågor om regeringens agerande i samband med situationen på E22:an och kan konstatera att konstitutionsutskottet inte har pekat på några brister i regeringens agerande i frågan. Det handlade dock om ganska stora brister i myndigheternas arbete, vilket har blivit väl omhändertaget i de utredningar som har gjorts. Varje myndighet vidtar åtgärder. Jag förväntar mig också att man gör det, för det som hände på E22:an i början av året kan inte ses som något annat än ett stort misslyckande.

Det var också därför regeringen gav ett mycket tydligt uppdrag till Trafikverket att ta fram en handlingsplan för förbättrad vinterväghållning, som presenterades i höstas. Den innehåller mycket tydliga delar som handlar om att stärka den egna förmågan, samarbetet med andra aktörer och informationen till samhället samt om att ha en bättre lägesbild för att kunna ge välgrundad information. Det är inte så, som någon av ledamöterna menade, att vi bara pekar på det personliga ansvaret. Tvärtom har vi verkligen pekat på myndigheternas ansvar och med dessa åtgärder visat att vi tar detta på fullt allvar.

Varför kostar det mer, frågade Carina Ödebrink. En av de åtgärder Trafikverket vidtar är att man nu har beredskap för att ha tungbärgare redo i olika delar av landet och kunna flytta dem dit där det väntas bli väldigt besvärliga väderförutsättningar, så att man är förberedd och kan agera proaktivt. Det är klart att detta kostar mer pengar, men det är någonting som bedöms vara värt insatsen och som också fanns på plats under hösten.

Jag tycker att man ska vara lite försiktig med att säga att det är en exakt repris och att det vi såg på E22:an för några veckor sedan, i början av vintern, är samma sak som hände på E22:an i början av året. Så är det ju inte. Nu såg vi att myndigheterna arbetade mycket närmare. Även i samband med situationen vid E4:an, som jag tror att Carina Ödebrink känner till väl, såg vi att myndigheterna arbetade mycket mer proaktivt och att de dragit lärdom av det som hänt.

Grundfrågan handlar också om hur man organiserar underhållet på väg. Här är det väldigt viktigt att stärka beställarkompetensen och att varje skattekrona går till det som den är avsedd för. Det handlar dock också om prioritering. Anna Wallentheim sa att man vet att underhållet inte prioriteras, men det är ju detta vi ändrar på nu. Vi ändrar på vägunderhållet och gör en historiskt stor satsning på det - så stor att Socialdemokraterna inte mäktar med att vara med hela vägen utan gör en neddragning med hela 45 miljarder under den kommande tolvårsperioden i jämförelse med regeringens historiskt stora vägunderhållssatsning. Det är därifrån pengarna till vinterväghållningen tas.

Menar man allvar med att underhållet behöver prioriteras upp och med att vinterväghållningen och snöröjningen behöver bli bättre? Hur ska man få ihop det de kommande tolv åren när man samtidigt minskar budgeten för vinterväghållningen med hela 45 miljarder kronor? Den totala underhållsskulden på vägsidan bedöms ju vara 35 miljarder, herr talman, så Socialdemokraterna tar alltså bort ännu mer än den totala skulden.

Jag har gärna en bra och konstruktiv diskussion om detta. Jag vädjar dock till ledamöterna att ta ansvar för de fina orden här i kammaren i de egna budgetförslagen på infrastrukturområdet, där man faktiskt gör drakoniska nedskärningar på vinterväghållningen som får direkta effekter för dem som ska färdas på vägarna i vårt avlånga land.

Herr talman! Gunilla Svantorp har frågat mig om jag avser att se över hur det system med upphandling som råder runt snöröjning fungerar i praktiken och vid behov ändra det med fokus på funktion och inte marknad.

Det är prioriterat för regeringen att forma ett robust och effektivt system för transportinfrastrukturen där varje trafikslags fördelar kan utnyttjas på bästa sätt och komplettera varandra. Både underhåll och investeringar i transportinfrastruktur behöver göras på ett kostnadseffektivt sätt där så stor samhällsnytta som möjligt skapas inom en given ekonomisk ram. Stora delar av Trafikverkets verksamhet utförs av upphandlade leverantörer sedan en lång tid tillbaka.

En av förutsättningarna för att långsiktigt skapa produktivitet, ökad tillväxt, ekonomiskt välstånd och konkurrenskraft är att det råder en effektiv konkurrens på de marknader där företagen bedriver verksamhet. För att säkerställa detta behöver verksamheten styras och följas upp så att upphandlade leverantörer uppfyller sina åtaganden. Trafikverket har utvecklat moderna metoder och arbetssätt för uppföljning. Bland annat används gps i de fordon som snöröjer, vilket gör det möjligt att följa upp det utförda arbetet på en detaljerad nivå. Trafikverket anlitar även en tredje part som följer entreprenörernas arbete och kontrollerar att insatser både startar och blir slutförda i rätt tid och av rätt kvalitet. Det är viktigt att säkerställa att entreprenörerna uppfyller sina åtaganden.

Regeringen har vidtagit åtgärder. Trafikverket arbetar nu med genomförande av den handlingsplan som upprättats utifrån det regeringsuppdrag som myndigheten haft och nyligen redovisat. Uppdraget omfattade att redogöra för förbättringsåtgärder i vinterväghållningen som syftar till att säkerställa framkomligheten, tillförlitligheten och trafiksäkerheten i vägtrafiken.

Avslutningsvis vill jag också lyfta fram betydelsen av att vara väl förberedd och planera sina resor vintertid, inte minst vid oväder. Om snön faller tungt, särskilt i kombination med vind, är förutsättningarna för att bedriva en fungerande vinterväghållning utmanande. Snödrev kan sätta igen vägar mycket fort och skapa framkomlighetsproblem. Givetvis måste var och en också ta ett personligt ansvar och överväga om det är lämpligt att ge sig ut, i synnerhet om fordonet inte är utrustat med vinterdäck.

Fru talman! Jag delar Maria Stockhaus bild av läget. Det är allvarligt inte minst för det samhällsviktiga flyget. Det är viktigt för näringslivets behov och för att man ska kunna resa och besöka nära och kära som kanske bor i en annan del av vårt avlånga land.

Därför vidtar regeringen en rad åtgärder. Flygskatten tas bort. Vi har mer än dubblat stödet till de regionala flygplatserna. Vi har tillfört 1 miljard för att hantera en covidskuld, kan man säga, för flygets bagage- och säkerhetskostnader.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi har därutöver inlett ett arbete med att stärka luftfartens konkurrenskraft. I det ingår också att Regeringskansliet har sett över vår resepolicy så att den är färdmedelsneutral.

Jag vill uppmuntra fler att göra det och att inte på förhand straffa ut flyget utan att värdera varje trafikslag på samma sätt och att ha färdmedelsneutrala trafikslagsövergripande resepolicyer som inte på förhand straffar ut ett av de viktiga trafikslagen i Sverige.

(Applåder)

Fru talman! Det är en väldigt angelägen frågan. Den är inte ny för mig på något sätt. Regeringen har redan sedan ganska lång tid tillbaka gett Trafikverket i uppdrag att stärka sin beställarkompetens, operativa förmåga och samverkan med alla underhållsentreprenörer som har nya sätt att arbeta på. De är inte så jättenya. Det är bara det att de inte än har använts fullt ut i Sverige.

Det är ett sätt att arbeta på som tar hänsyn till att göra det mer effektivt och innovativt och att påverka trafiken i så liten utsträckning som möjligt. Här har det funnits förslag sedan tidigare som den förra regeringen lade i byrålådan. Nu plockar vi upp dem igen.

Här har pågått ett arbete i det vi kallar för punktlighetsuppdraget som syftar till att stärka järnvägstrafikens robusthet, tillförlitlighet och pålitlighet. Det handlar väldigt mycket om att ge goda villkor och att upphandla på rätt sätt så att man får mer pengar till underhåll men också mer underhåll för pengarna.

Fru talman! Det KD-ledda arbetet i regeringen på det här området innefattar så många åtgärder att jag inte hade kunnat gå in på alla även om jag hade använt hela min talartid till det; det hade blivit drygt en åtgärd per sekund. Ledamoten vet detta, eftersom jag redogjorde för det vid ett möte i civilutskottet ganska nyligen. Regeringen vidtar många åtgärder för att få en betydligt bättre fungerande bostadsmarknad, tillgängliggöra mark, korta ledtider, förenkla regelverk och få fler att kunna gå över tröskeln till en bostad.

Vad gäller stödet för bostadsbyggande i norr kommer konstruktionen att vara mycket mer träffsäker än för de tidigare investeringsstöden, som hade en bristande effekt, till och med enligt Hyresgästföreningens egen utvärdering. Vi kommer att återkomma med den exakta utformningen. Men de totala 1 ½ miljarder som det handlar om och som kommer att underlätta för bostadsbyggande i norr är mycket välkomna.

Fru talman! Det är en fråga som många riksdagsledamöter förstås också vill ha svar på. Svaret är att när vi har fått riksdagens beslut kommer regeringen att ge Trafikverket ett uppdrag om att ta fram förslag till en nationell plan.

Parallellt med det kommer vi också att utse en OPS-utredare. Vi kommer att öppna upp och aktivt pröva alternativa driftsformer så att vi kan få en benchmarking gentemot Trafikverket men också för att vi ska kunna få fler infrastrukturprojekt på plats. Då kommer det förstås att bli många tillfällen att ge inspel i processen.

Fru talman! Jag tackar för en väldigt angelägen fråga, Helena Gellerman. Detta är en av de bärande delarna i infrastrukturpropositionen. Den handlar om mer pengar till infrastruktur men lika mycket om mer infrastruktur för pengarna. Skattebetalarnas pengar ska gå till det de är avsedda för. Då är kostnadskontroll, budgetdisciplin och transparens förstås väldigt viktiga delar.

Trafikverket har olika uppdrag från regeringen för att stärka detta arbete. Arbetet förstärks i och med infrastrukturpropositionen. Trafikverket har också vidtagit egna åtgärder för att genomlysa den egna organisationen så att man stärker sin beställarkompetens, upphandlingsförmåga och operativa förmåga, vilket går i linje med flera av de regeringsuppdrag som myndigheten har.

Redan nu har de sett åtgärder som kan vidtas för att effektivisera organisationen. Regeringen flyttar därmed pengar från nästa års budget motsvarande 300 miljoner från förvaltning till andra förstärkningar inom underhåll och väg. Detta är en viktig del av det kostnadskontrollarbete som pågår.

Fru talman! Jag vill tacka Nils Seye Larsen för frågan.

Frågan består av två delar. Den första gäller finansieringen. Norrbotniabanan med de tre sträckor och åtgärder som ledamoten syftar på ligger i den nationella planen. Ett problem har varit att den inte är fullt ut finansierad i den nuvarande nationella planen. Här kommer regeringen att få återkomma när vi nu tar arbetet med revideringen av den nationella planen vidare. Som jag var inne på i mitt tidigare svar har vi gjort historiskt stora satsningar på infrastruktur. Vi kommer alltså att få återkomma till det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

När det gäller byggstartsbeslutet kommer vi också att återkomma. Jag ser fram emot det. Det är, precis som ledamoten tar upp, en viktig sträcka för arbetspendling och godstrafik. Det är angeläget att det kommer ett beslut. Och det kommer det att göra, men jag har i dag inget besked om när.

Fru talman! Problemet när det gäller den svenska järnvägen har inte varit visionerna. Det har funnits storslagna visioner om fantastiska projekt, som i många fall har legat väldigt långt fram i tiden. Problemet har varit genomförandet, att ta tag i de problem som finns på de banor vi har.

Det är där vi nu lägger om växlarna. Vi ska få mer underhåll för pengar och fokusera på att få en bättre funktion i järnvägen. Det motsvarar både näringslivets och medborgarnas förväntningar; man ska kunna lita på tåget. Det jobbar vi med nu.

Fru talman! Jag vill tacka Ulrika Heie för frågan. Det är en fråga som vi ofta återkommer till, inte minst i dialogen i trafikutskottet.

Vi hade en debatt här i kammaren i går om en proposition, som jag tror att riksdagen ska fatta beslut om i dag. Jag ser mycket fram emot det beslutet. Jag ser också positivt på den breda ansats som finns här i riksdagen för att ge stöd åt regeringens arbete med att nu ta tag i det eftersatta underhållet.

Det många efterfrågar är inte överenskommelser i första hand, utan det är att vägarna håller, att man kan lita på tågen och räkna med sjöfarten och att luftfartens konkurrenskraft stärks. Det är det som är prioriterat i denna proposition. Jag hoppas förstås att den ska få brett stöd så att vi kan planera långsiktigt för att vi ska få en infrastruktur som man kan lita på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är när det gäller detta vi nu lägger om växlarna i politiken. Vi ska fokusera på underhåll, ta hand om det vi har, för att också ge utrymme för nyinvesteringar och mer pengar till infrastruktur och mer infrastruktur för pengarna.

Fru talman! Vi ser en fantastisk utveckling för flera trafikslag. Alla sektorer och branscher arbetar med att ställa om sin del av transportsystemet. Det är viktigt att ha en hög framdrift i detta. Regeringen vidtar åtgärder och gör det exempelvis enklare att ha last mile-leveranser med elektriska fordon, med försöksverksamhet inom viktklassen 3 ½ ton för att kunna köra en tyngre lastbil med B-körkort, vilket är en viktig del i omställningen. Det finns många exempel på att regeringen gör väldigt mycket just nu. Det kommer vi att fortsätta göra.

Vi gör också stora satsningar på vägunderhåll. Jag ska erkänna att jag är glad - det lyfts fram här som en snedvridning, men Miljöpartiet satsar ju lika mycket på vägunderhåll som regeringen gör. Frågan är hur man ska få igenom detta med Socialdemokraterna, som vill skära ned på vägunderhållet med 45 miljarder. Detta kommer att vara en viktig del i omställningen, eftersom elbilar väger betydligt mer och sliter mer på vägbanorna än bilar som drivs med fossila drivmedel.

Linus Laksos första fråga var om jag är nöjd med våra pengar till järnvägen. Det är 18 procent mer än i den nu gällande planen. Jag hade gärna sett mer om det hade varit möjligt, men nu avsätter vi lika mycket som Trafikverket bedömer att man kan omsätta. Det är alltså ett maximalt utfall.

Infrastrukturfrågor

Den här planen ska revideras om fyra år. Vi tror att de åtgärder vi nu vidtar för att öka punktligheten och tillförlitligheten i järnvägsunderhållet och för att stärka Trafikverkets beställarkompetens, operativa förmåga och samverkan med underhållsentreprenörer samt verkets förmåga att ta in mer innovation och ta mer hänsyn till påverkan på trafiken i upphandlingarna kommer att få resultat - förhoppningsvis snabbt. Då kommer vi att kunna revidera planen. Nu ser vi dock att vi har maxat järnvägsunderhållet, och det är jag nöjd med.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 12 december.)

Fru talman! Jag uppskattar den här debatten. Jag uppskattar dock också saklighet i en debatt, och här tycker jag att det finns lite utvecklingspotential för ledamoten.

Det jag refererade till var inte ett misslyckande i en förhandling. Som man kommer att kunna se i protokollet efteråt, fru talman, refererade jag till att det inte går att omsätta mer medel med tanke på att det har varit en för låg nivå. Entreprenörsmarknaden är anpassad efter de senaste årens låga underhåll. Det är långa ledtider. Det handlar om tider i spår, maskinparker som behöver upphandlas och kompetens som behöver förstärkas.

När det gäller den förhandling som har gjorts är jag väldigt glad över att vi har kunnat ge Trafikverket maximalt av vad de själva bedömer att de kan omsätta.

Det var också märkligt att höra att det var ett enögt fokus. Jag tyckte att jag gick in ganska mycket i detalj på delar där vi faktiskt har städat upp efter den förra regeringens misslyckande. Nu satt Miljöpartiet kanske inte i regeringen när den förra nationella planen lades fram, men vad gäller de landanslutningar som behövs för att öka kapaciteten över Öresundsbron vore det intressant att höra varför man inte gjorde ett större nummer av att öka kapaciteten till följd av Fehmarn Bält-förbindelsens öppnande.

Det har definitivt inte varit ett enögt fokus - tvärtom. Jag uppmuntrar ledamoten att i sitt nästa inlägg redogöra för hur han själv ser att man skulle kunna omsätta detta. Gunnar Alexandersson hade ju förslag i den utredning som alliansregeringen tillsatte redan för drygt tio år sedan. Han pekade på att man skulle kunna ändra upphandlingsinstrumentet. Det gjorde inte Miljöpartiet något åt i regeringsställning när de själva hade chansen.

Det är nu vi vidtar åtgärder för att få tid i spår, som är en viktig faktor för att få ett bättre underhåll. Det vi ser i dag är till stor del frukten av tidigare misslyckanden.

Fru talman! Jag kan illustrera en del av svaret på den fråga som ledamoten ställer med det exempel jag just gav i talarstolen om åtgärder vi kan få på plats vad gäller landanslutningar till Öresundsbron, inom samma ram och för samma belopp som det tidigare planerades för, med tåg som går i 320 kilometer mellan Lund och Hässleholm. Genom att sänka hastigheten till 250 kilometer fick vi plats med ytterligare landanslutningar som ökar kapaciteten hos befintlig förbindelse med över 30 procent, givet de satsningar som också görs på dansk sida. Besluten togs på samma dag av den svenska och den danska regeringen. Detta är beräkningar som kommer från Öresundsbrokonsortiet, vilket innebär att kapacitetsbehovet säkras fram till 2050, enligt de bedömningar Öresundsbrokonsortiet har gjort.

Detta är ett exempel på den mycket praktiska vision jag har. Vi behöver stärka kapaciteten genom att vidta träffsäkra åtgärder så snabbt som möjligt.

Det talas ibland om visioner. Jag tror att det kanske har varit lite för många långtgående visioner med ganska liten effekt på det vi har här och nu. Nu har vi en situation där vi inte fullt ut kan lita på järnvägen eller infrastrukturen. Då kommer det att vara viktigt att se på vad vi kan göra inom den befintliga strukturen för att öka kapaciteten.

Jag känner inte till det exakta antalet hastighetsnedsättningar på Västra stambanan i dagsläget, men jag tror att det är ungefär 100. Genom att bygga bort dem kan man öka kapaciteten på exempelvis Västra stambanan. Genom att införa det digitala signalsystemet ERTMS kan man också öka trafikeringen. Jag hinner inte gå in på alla nackdelar med ATC-systemet från 70-talet, men man kan trafikera på ett annat sätt med ett betydligt bättre och mer anpassat digitalt signalsystem. Det här är också viktiga delar när vi nu rustar upp och ökar kapaciteten. Underhåll och ökad kapacitet hänger ihop, fru talman.

Jag vill tacka trafikutskottets ordförande för debatten och för konstruktiva inlägg.

Fru talman! Jag tror att jag börjar med det sista, nämligen de gränsöverskridande transporterna. De hänger också i ganska stor utsträckning ihop med den första frågan om totalförsvarets behov eftersom detta är en mycket viktig del i det nordiska samarbetet och också i de krav som ställs på oss till följd av vårt Natomedlemskap. De allierade behöver kunna använda Sverige som ett land där det ges värdlandsstöd. Detta kommer förstås att vara en viktig fråga i det fortsatta arbetet.

Vad gäller gränsöverskridande transporter har vi förstärkt det nordiska samarbetet. Vi har ett arbete igång för att fördjupa analysen och i möjligaste mån synka våra planeringsprocesser närmare. Det spelar ju inte så stor roll om vi gör förstärkningar på exempelvis Malmbanan om de inte följs av förstärkningar på Ofotenbanan till Narvik, på norska sidan.

På samma sätt är det när det gäller Öresund viktigt att förstärka redundansen till Öresundsbron. Detta är en av de faktorer som den svenska Försvarsberedningen pekar på. Den pekar även på andra delar: redundans till Göteborgs hamn och kopplingar i väst-östlig riktning, från Oslo, Trondheim och Narvik österut.

Detta är de delar vi nu arbetar med också vad gäller totalförsvarets behov. Det framgår i totalförsvarspropositionen, fru talman, att transportinfrastrukturen är central för andra viktiga förmågor i vår beredskap med koppling till totalförsvaret.

När det gäller den andra frågan, vad som nu händer framöver, är tanken att den utredare som ska tillsättas ska se över och ta fram förslag på olika modeller för OPS:er och alternativa driftsformer och att detta ska ske i högt tempo så att vi kan landa i olika beslut i takt med att den nationella planen presenteras. Detta är inget som dras i långbänk, utan det kommer att arbetas med i hög hastighet. Det är också viktigt att det blir rätt.