Andreas Carlson

Fru talman! Per-Arne Håkansson har frågat mig om jag avser att hörsamma det samlade engagemang som visats i frågan och ta initiativ för att långsiktigt säkerställa statligt övertagande av Ängelholm-Helsingborg flygplats.

Jag vill börja med att tacka Per-Arne Håkansson för hans engagemang för luftfarten och de regionala flygplatserna. Jag delar synen att luftfarten är en viktig del av transportsystemet. I ett land som Sverige med långa avstånd och många glest befolkade områden är flyget särskilt viktigt för inrikesresor. Det har även stor betydelse för Sveriges ekonomi, konkurrenskraft och öppenhet gentemot omvärlden.

Därför har regeringen vidtagit flera viktiga åtgärder för att stärka luftfartens konkurrenskraft och förbättra förutsättningarna för god tillgänglighet med flyg. Jag kan som exempel nämna avskaffandet av flygskatten från och med den 1 juli i år och en ökning av det statliga bidraget för driftsstöd för icke-statliga flygplatser.

Regeringen tar också steg för att göra flyget mer hållbart - vilket i sin tur gör det till ett mer attraktivt färdmedel i vårt avlånga land - såväl genom en nordisk deklaration för att främja utvecklingen av kommersiellt elflyg som genom införandet av de gemensamma europeiska reglerna om inblandning av hållbara flygbränslen som förhandlades klart i EU under ledning av det svenska ordförandeskapet.

Som Per-Arne Håkansson mycket riktigt påpekar redovisade en så kallad bokstavsutredare i betänkandet Statens ansvar för det svenska flygplatssystemet - För tillgänglighet och beredskap (Ds 2023:3) ett förslag om ett utökat nationellt basutbud av flygplatser genom ett statligt övertagande av en till fyra kommunala flygplatser.

Den 12 januari i år skrev jag och några av mina kollegor inom Tidösamarbetet en debattartikel i Aftonbladet. Artikeln var föranledd av att flygbolaget Bra har upphört med sin linjetrafik vid Bromma flygplats. Med anledning av detta gjordes ett internt analysarbete på Regeringskansliet.

Analysarbetet har gett vid handen och samarbetspartierna har dragit slutsatsen att flera frågor behöver utredas mer på djupet innan vidare ställningstaganden kan göras.

En av de frågor som kommer att utredas vidare är hur det statliga basutbudet av flygplatser bör se ut och flygplatsernas roll i infrastruktursystemet för att bidra till att hela Sverige kan fungera och utvecklas.

Som jag tidigare informerat om i andra sammanhang avser regeringen att återkomma till formerna för denna utredning.

Fru talman! Vi har samsyn, och jag är väldigt glad över det.

Jag kan bara understryka vad Katarina Luhr tog upp i sitt avslutande inlägg här. Det var vad jag också var inne på med beredskap och resiliens som en viktig fråga att foga till den redan viktiga frågan om att minska utsläppen och stärka konkurrenskraften.

Jag tycker att ledamoten i ett tidigare inlägg var inne på en annan intressant och viktig aspekt att ha med sig: att kulturmiljön i sig är viktig och att den sammanfaller med flera andra intressen.

Hållbarhetsbegreppet är ju ganska brett - det omfattar inte bara hållbarhet i meningen att minska utsläppen utan också social hållbarhet, där kulturmiljön förstås har en viktig plats och en helt naturlig och avgörande plats för många. Det är en av drivkrafterna för att stå och slipa, kanske i flera dygn, på en dörr som man vill återbruka för att kunna måla om den och använda den igen.

Det finns ett engagemang här som varken börjar eller slutar med att vi kommer fram med nya steg och beslut politiskt. Det som vi pratar om nu är hur vi kan underlätta, understödja och riva hinder för en utveckling som redan är väldigt starkt driven av enskilda människor och företag, av väldigt många i vårt land som ser det självklara i detta.

För mig som kristdemokrat ligger det nära hjärtat att tala om sunt förvaltarskap, att förvalta det man har och nyttja våra resurser på ett så effektivt sätt som möjligt för sig själv men också för kommande generationer. Det är därför jag tycker att cirkulärt byggande och cirkulär ekonomi är en avgörande och viktig del i klimatomställningen men också i berättelsen om svensk konkurrenskraft och att vi som land och människor kan bidra till att nyttja resurserna på ett ännu mer effektivt sätt, inte bara i vårt eget land utan också utomlands.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det viktigaste tror jag är att ta steg baserat på vad som får effekt snabbast och i så stor utsträckning som möjligt och som gynnar omställningen och stärker konkurrenskraften för företagen så att man ser vinningar i det av flera skäl, inte minst resurseffektivitet och minskade utsläpp.

Det kommer att bli intressant att ta del av synpunkterna på den rapport som nu är remitterad.

Vi ser från regeringens sida att cirkulär ekonomi är ett avgörande verktyg i klimatomställningen och att vi kan lösa omställningen genom en ekonomi som växer och präglas av ökad konkurrenskraft, tillväxt, stärkt beredskap och resiliens, som är ett annat viktigt perspektiv att ha med sig i frågan om att minska utsläppen och öka resurseffektiviteten.

En ambitiös, långsiktig och effektiv klimat- och miljöpolitik innebär, som jag har varit inne på, fru talman, stora möjligheter för det svenska näringslivet att ta marknadsandelar och komma in på helt nya marknader med sina fossilfria och resurseffektiva produkter, tjänster och tekniska lösningar.

Regeringen har under den här mandatperioden lagt en större tyngdpunkt på näringslivets roll i klimatomställningen. Ett mycket konkret exempel är att Delegationen för cirkulär ekonomi nu har nya ledamöter och en ordförande som representerar fler företag och branscher. Detta är en viktig del i arbetet med att ha träffsäkra åtgärder och lägga fram de förändringar som får bäst effekt och förstärker den redan väldigt starka drivkraft som jag möter och som jag vet att också Katarina Luhr möter i branschen och de sektorer som är involverade.

Det finns en hel rad punkter i rapporten, som är väldigt omfattande, och ledamoten tog upp några av dem. Det är viktigt att det är tydligt och att det finns ett regelverk som underlättar och inte sätter käppar i hjulet för omställningen och den stärkta konkurrenskraften.

Precis som Katarina Luhr hänvisade till framgick det av ett av remisssvaren att det gäller att också ha de små och medelstora företagens blick och att inte enbart titta på de stora svenska företagen. Det ska vara möjligt, enkelt och överblickbart också för små och medelstora företag.

Fru talman! Jag tänkte inte gå in på de enskilda delarna av rapporten, för att inte föregripa remissprocessen, som jag ser fram emot. Jag tog del av rapporten som presenterades i december och fick en genomgång av dem som har arbetat med den på Boverket, och nu kommer jag att inhämta synpunkterna från remissinstanserna.

Jag tror att man ska se detta i ett sammanhang med alla andra delar vi gör för att underlätta nyttjandet av befintligt bestånd mer. För att svara på ledamotens fråga: Mål och nationella strategier har förstås sin plats. Jag använder inte det här för att tala ned det eller säga att det inte är viktigt, men att ändra på kraven vid ombildning får kanske ännu mer konkret effekt och kan vara en viktig del i ett mål eller en nationell strategi.

Det är också viktigt att olika typer av styrdokument är så precisa och träffsäkra som möjligt. Där har regeringen redan valt att i det här läget gå fram med ett uppdrag till Boverket att föreslå lättnader i byggkraven, till exempel.

Vi står redo att vidta fler åtgärder när vi har analyserat behovet baserat på de inhämtade synpunkter som kommer att komma till oss när rapporten har varit ute på remiss.

Fru talman! Katarina Luhr har helt rätt i att jag i mitt svar sa att vi kommer att följa utvecklingen. I samma mening sa jag också att vi kommer att analysera behovet av ytterligare åtgärder.

Den rapport Boverket redovisade för mig i december 2024 om just cirkulär ekonomi gick i går ut på remiss, och detta är ett besked jag är glad att kunna ge här i kammaren i dag. Detta innebär att vi inväntar synpunkter på Boverkets förslag, och jag räknar med ett starkt engagemang från många olika intressenter och att vi utifrån det kan få en vägledning i vad som är allra högst prioriterat för att få en ökad resurseffektivitet och ett ökat cirkulärt byggande.

I rapporten konstaterar Boverket att det finns brister i statistik och uppföljning när det gäller materialåtervinning av byggmaterial, för att ta ett exempel i Boverkets ganska omfattande rapport. Man beskriver också att när det gäller återbruk är luckorna ännu större vad gäller statistik och uppföljning. EU:s krav på att mängden återbrukat och återvunnet byggmaterial ska kunna redovisas leder troligtvis till nya metoder för datainsamling som kan förbättra underlaget, och Boverket lägger i rapporten fram förslag om digitalisering som skulle kunna bidra till detta.

Jag kommer inte i dag att föregripa remissprocessen, och vi kommer givetvis att invänta synpunkter även på detta förslag.

Men för att svara på frågan på ett konkret sätt är detta en av de intressanta delarna eftersom vi inom det svenska miljömålssystemet har etappmål för bygg- och rivningsavfall där det anges att förberedande för återanvändning, materialåtervinning och annan återvinning av icke-farligt bygg- och rivningsavfall årligen fram till 2025 ska uppgå till minst 70 viktprocent. Detta mål följs av Naturvårdsverket, och då blir det särskilt intressant och viktigt att följa upp just Boverkets iakttagelser av bristerna i uppföljning och statistik knutet till just materialåtervinning och byggmaterial.

Fru talman! Jag kan också säga att Boverket i regleringsbrevet för 2024 fick i uppdrag att analysera vilka hinder som kan finnas för ökad användning av hållbara och innovativa konstruktionslösningar inom bostadsbyggandet, till exempel industriellt träbyggande. Boverket har återkommit och pekar inte på några särskilda hinder för att bygga med biobaserade material men lyfter fram att problematiken i huvudsak finns i detaljplaner. Det handlar framför allt om reglering av höjd på byggnadsverk och viss mån även nyttjandegrad. Det finns alltså delar att följa upp i detaljplanerna.

Jag vill avsluta med att understryka regeringens mycket tydliga fokus på ett betydligt bättre utnyttjande av det befintliga beståndet och upprepa att Boverket har fått i uppdrag att föreslå lättnader i byggkrav vid ändring och ombyggnad.

Många gånger ställs i dag i princip nyproduktionskrav vid ombildning av en befintlig fastighet. Detta kan leda till att man ställs inför faktumet att det blir betydligt enklare och kanske till och med billigare att riva och bygga nytt, i stället för att man skulle kunna få lättnader i byggkraven vad gäller både tillgänglighet och ljusinsläpp i vissa delar av fastigheten, som kanske först byggdes för kontor, inte bostäder.

När det gäller den typen av lättnader har Boverket fått i uppdrag att föreslå hur cirkulärt byggande kan möjliggöras och hur det befintliga beståndet kan nyttjas betydligt mer effektivt än i dag.

Fru talman! Katarina Luhr har frågat mig hur jag och regeringen anser att Boverkets omfattande arbete och arbetet med att få igång en betydande cirkulär ekonomi inom byggsektorn ska tas vidare framåt.

Jag vill inledningsvis betona att regeringen ser cirkulär ekonomi som ett viktigt verktyg för att minska utsläppen. Regeringen ser positivt på Boverkets senaste redovisning av miljöindikatorerna, som visar att växthusgasutsläppen från byggsektorn i perioden 2008-2022 minskat parallellt med att sysselsättningen ökat. En cirkulär ekonomi kan bidra till den nedåtgående trenden och öka både resurseffektivitet, självförsörjningsgrad och svensk konkurrenskraft samtidigt som utsläppen av föroreningar och kemikalier minskar.

Regeringen arbetar för att få till regleringar som ger rättvisa villkor för den cirkulära ekonomin. Politiken ska stimulera och skapa rätt förutsättningar för omställningen. Åtgärder som främjar rena avfallsströmmar och stärker marknaden för återvunnet, återbrukat och fossilfritt material måste komma på plats.

Boverket redovisade i december 2024 uppdraget om att utveckla arbetet med omställning till en cirkulär ekonomi i byggsektorn, och rapporten bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Begreppet cirkulär ekonomi innehåller många olika dimensioner, och regeringen har tagit flera initiativ för att stärka dess genomslag inom bygg och fastighetsbranschen.

En prioriterad fråga för regeringen, som också betonas i klimathandlingsplanen, är att bättre utnyttja det befintliga beståndet, något som skulle ha omfattande klimat- och resursfördelar. I spåren av pandemin har andelen tomma lokaler ökat. Regeringen införde därför 2024 en planeringsstimulans för att uppmuntra kommuner att anta detaljplaner som möjliggör för fler bostäder genom omvandling från lokaler till bostäder. Därutöver har Boverket fått i uppdrag att föreslå lättnader i byggkraven vid ändring och ombyggnad.

Vidare vill jag uppmärksamma problematiken kring byggfel, som uppskattas innebära fastighetsekonomiska kostnader om 80-110 miljarder kronor per år. Detta innebär såväl stort slöseri av byggmaterial som ökade byggkostnader. Färre byggfel leder till bättre resurseffektivitet och således en stärkt cirkulär ekonomi i byggbranschen. Boverket har därför i budgeten för 2025 tilldelats 10 miljoner kronor per år under perioden 2025-2030 för att systematiskt arbeta med att motverka byggfel.

Avslutningsvis vill jag betona att en ökad cirkulär ekonomi i byggsektorn är av stor betydelse för att åstadkomma en mer hållbar och konkurrenskraftig sektor. Regeringen och jag kommer även fortsättningsvis att följa utvecklingen och analysera behovet av ytterligare åtgärder.

Fru talman! Jag vill tacka Katarina Luhr för hennes engagemang i denna fråga. Jag delar det engagemanget. Det är väldigt viktigt att minska utsläppen och stärka konkurrenskraften samt att ta vara på den kraft som finns i det svenska samhället för att göra detta och för att kunna exportera de här produkterna.

När jag tog emot EU-ministrar i Stockholm på ett informellt transportministermöte visade jag, tillsammans med delar av det svenska näringslivet, upp vad som redan i dag finns på marknaden. Vi fick prova grävmaskiner som drivs på el och köra eldrivna lastbilar. En av kollegorna - jag ska inte berätta vilken nationalitet denna kollega hade, fru talman - hoppade ut och sa: Vilken bra prototyp! Vad spännande att prova! När kommer den ut på marknaden? Då sa jag att den finns på marknaden och att det säkert går att beställa hem den redan i dag.

Det är klart att den typen av exempel påverkar förhandlingsbordet på EU-nivå. Det är där vi behöver jobba tillsammans i Sverige, och jag tror att vi har en väldigt bred samsyn i detta. Det gäller ju att vi kan påverka på EU-nivå. Vi behöver förstås göra vår del för att minska utsläppen ytterligare, men vi ligger långt framme redan i dag och ska vara stolta över det.

Vi har mycket att lära våra bröder och systrar. Inte minst finns det ett väldigt stort intresse när det gäller återuppbyggnaden av Ukraina. Dagar som dessa kan det vara ännu viktigare att tala om detta, för det kommer även framöver att vara viktigt att ha ett brett sätt att se på hur vi ska minska utsläppen för att göra det så snabbt som möjligt och med så stor effekt som möjligt. Det är därför, fru talman, jag hänvisar till den delegerade akt som nu finns på EU-nivå.

Vi kommer att få återkomma till frågan, men arbetet pågår i mycket hög takt. Jag är glad för ledamotens engagemang, och jag delar det.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Ledamoten talade om att inte göra någonting, men detta stämmer ju inte riktigt. Regeringen gör väldigt mycket för att minska utsläppen i bygg- och anläggningssektorn.

Ledamoten tog också upp att flera har lyft fram att det redan i dag finns möjligheter. Ja, det finns möjligheter. Man pekar också på att det många gånger även är förenat med sänkta kostnader. Näringslivet ser alltså att omställningen går hand i hand med jobb, tillväxt och stärkt konkurrenskraft. Detta är en väldigt stark drivkraft. Regeringen har i sitt arbete betonat att det är viktigt att detta synkas så att det går hand i hand med de olika insatser som görs för att stärka konkurrenskraften i byggsektorn. Det handlar inte bara om att minska utsläppen i vårt eget land utan även om att kunna exportera detta kunnande och påverka utsläppen också på EU-nivå och på global nivå.

En sak som regeringen har gjort är att förstärka det marknadsintroduktionsstöd som finns för anläggningsmaskiner som drivs med fossilfria drivmedel, till exempel elektrifierade grävmaskiner och lastbilar. De har ett högre inköpspris, och det är därför rimligt med ett marknadsintroduktionsstöd. Regeringen har alltså förstärkt och utökat detta i den senaste budgeten.

Här i Stockholmsområdet har man pekat på goda exempel vid byggandet av Slakthusområdet. De ökade kostnaderna för inköp av maskiner har lett till att man har kunnat planera och bygga på ett ännu effektivare sätt. De uppgifter jag har fått från parter som är verksamma i projektet tyder på att kostnaderna faktiskt inte blir högre utan att detta snarare stärker konkurrenskraften. Dessutom blir arbetsmiljön bättre.

Det tycker jag är ett väldigt bra exempel på att detta redan i dag är möjligt, precis som ledamoten sa. Det finns också en vinst med att ställa om, både för klimatet - förstås - och på sista raden när man räknar på kostnaderna i kronor och ören.

Att ta en del av kostnaderna för att köpa nya anläggningsmaskiner som drivs av el är ju ett mycket konkret sätt att underlätta för de företag som bygger, så att de kan minska utsläppen utan att det påverkar konkurrenskraften. Tvärtom blir det en grundläggande förutsättning för en fossilfri konkurrenskraft. Detta är precis vad bygg- och anläggningssektorn har tagit fram i sin färdplan, som pekar på flera stora framsteg.

Fru talman! Ja, visst är det bråttom, och visst är det viktigt att vi får ett så stort genomslag som möjligt för att påverka inte bara Sveriges utan också Europas och EU:s utsläpp.

Som jag sa i mitt svar ligger de nordiska länderna i framkant i arbetet med klimatdeklarationer och i mycket av det vi i dag arbetar med kring energieffektivisering. Det är förstås förenat med höga kostnader om man inte energieffektiviserar i vår del av Europa, men det finns även ett stort värde för andra länder att ta del av svensk kunskap och svensk innovationskraft. Svenska företag kan arbeta både för att minska utsläppen och för att stärka jobb och tillväxt i Sverige.

Det är därför jag i mitt svar också pekar på konkurrenskraft och den färdplan som bygg- och anläggningssektorn själva har tagit fram och uppdaterat. De regler, beslut och regleringar som vi antar nationellt ska inte leda till en alltför stor administrativ börda som kan minska de svenska företagens konkurrenskraft på EU-nivå.

Vi arbetar också på nordisk nivå för att försöka se hur vi kan ensa regelverken och se hur vi kan få ut mer av nordiskt byggande, exempelvis vad gäller trähus och andra sätt att minska utsläppen. Därför är det viktigt, fru talman, att ta i beaktande det arbete som också sker på EU-nivå så att vårt arbete i möjligaste mån synkas med det - men förstås inte sinkas, eftersom det är viktigt att arbeta i ett högt tempo.

Som jag sa i mitt svar på ledamotens frågor ska kommissionen senast den 31 december i år ta fram en delegerad akt som slår fast hur växthusgasutsläpp ska beräknas inom en unionsram. Den akten kommer att sätta ramarna för det fortsatta arbetet och utvecklingen av klimatdeklarationen för byggnader samt gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan. Jag nämnde också det uppdrag som Boverket har att genomföra kravet på klimatberäkningar för nya byggnader och ta fram en färdplan för gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan.

Det är alltså ett uppdrag som vi har gett till Boverket och ett arbete som pågår i kommissionen. Vi har förstås även genomfört flera olika åtgärder - det ska man inte glömma bort - och ligger långt fram, men det är viktigt att inte föregripa dels Boverkets utredning, dels den delegerade akt som alltså kommer att komma från EU under det här året.

Fru talman! Katarina Luhr har frågat mig vad som händer framöver med Boverkets rapport Gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan och en utökad klimatdeklaration och när gränsvärden kommer att införas för byggnaders klimatpåverkan. Katarina Luhr har också frågat mig om jag anser att Boverkets förslag på gränsvärden är rimliga och om jag anser att det brådskar att minska klimatutsläppen från byggsektorn.

Regeringens klimatpolitiska arbete utgår från att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.

Fortsatta åtgärder för att minska utsläppen inom bygg- och fastighetssektorn är viktigt för att upprätthålla svensk konkurrenskraft och tillväxt. Bygg- och anläggningssektorns uppdaterade färdplan för fossilfri konkurrenskraft visar att branschen gör framsteg. Regeringen genomför flera åtgärder som bidrar till byggsektorns omställning till en fossilfri ekonomi. Bland annat genomförs åtgärder för att främja ett mer effektivt nyttjande av det befintliga byggnadsbeståndet.

Det krav på klimatdeklaration vid uppförande av byggnader som infördes den 1 januari 2022 är ett viktigt informationsverktyg för att samla branschen för minskad klimatpåverkan ur ett värdekedjeperspektiv. Sett ur ett EU-perspektiv ligger Sverige och de nordiska länderna i framkant i arbetet med klimatdeklarationer.

Regeringen bedömer att klimatdeklarationerna bör utvidgas för att uppfylla de krav som följer av EU:s regelverk och för att omfatta fler byggnadsdelar och processer samtidigt som den administrativa bördan begränsas. Boverkets förslag om gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan har remitterats och bereds fortsatt inom Regeringskansliet.

För regeringen är det viktigt att i sammanhanget uppmärksamma att artikel 7 i EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda innehåller bestämmelser om beräkning och redovisning av växthusgasutsläpp under byggnadens livscykel för nya byggnader. Dessutom ska medlemsländerna ta fram en nationell färdplan om införande av gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan.

Kommissionen ska senast den 31 december 2025 anta en delegerad akt som fastställer en unionsram för hur växthusgasutsläppen ska beräknas. Den delegerade akten kommer alltså att sätta ramarna för den fortsatta utvecklingen av klimatdeklarationer för byggnader i Sverige. Regeringen följer kommissionens arbete med den delegerade akten.

I december 2024 gav regeringen Boverket i uppdrag att bland annat lämna förslag på genomförande av kraven på klimatberäkningar för nya byggnader. Boverket ska senast den 1 juni 2026 redovisa nödvändiga författningsförslag och senast den 1 oktober 2026 redovisa förslag till färdplan om gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan. Regeringen vill inte föregripa myndighetens utredning om hur systemet med klimatdeklarationer och gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan kommer att utvecklas framöver.

Fru talman! Jag håller med Mattias Ottosson om mycket - jag tror att vi är överens. Men det är en sak jag inte håller med Mattias Ottosson om: Jag tycker inte att Mattias Ottosson behöver skämmas för att vara isbrytarnörd. Det är något fint, och jag tror att vi båda är det - just av de anledningar som Ottosson pekar på. Det är viktiga nyttor som isbrytarna bidrar med. De är viktiga för industrins behov och för vår säkerhet, och därför är detta en angelägen fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är också en viktig del i det arbete vi nu bedriver för att stärka sjöfartens konkurrenskraft.

I det underlag som Trafikverket tog fram till grund för infrastrukturpropositionen fanns det, just med tanke på det som regeringen har pekat på angående trafikslagsövergripande perspektiv och vikten av att på ett tydligare sätt få med både sjöfarten och luftfarten, en särskild bilaga som rör sjöfart. Det var en del av Trafikverkets underlagsredovisning som låg till grund för infrastrukturpropositionen, och det kommer att vara viktigt också i nästa steg.

Vi har processerna. Man kan tycka att de är långsamma och att det borde gå fortare, men så här ser planeringsprocessen ut. Det beslut som den förra regeringen tog om att tillskjuta medel till isbrytare var bra och välkommet, men det räckte inte. Det var tyvärr underfinansierat och räcker bara till en isbrytare just nu. Men vi kommer att återkomma framöver med hur den samlade planeringen ser ut.

Jag har i den här interpellationsdebatten också redogjort för vad vi gör här och nu i ett fördjupat samarbete med Finland. Att stärka sjöfartens konkurrenskraft brett är en viktig fråga i sig. Det handlar om arbetstillfällen, som Mattias Ottosson är inne på, men det handlar i stor utsträckning också om säkerhetspolitik, industripolitik och stärkt konkurrenskraft. I det läge vi nu befinner oss i behöver konkurrenskraften stärkas inte bara i Sverige utan i Europa, där sjöfarten är viktig.

Jag tackar för denna kanske inte nördiga men väl intressanta och viktiga debatt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det är, tycker jag, en helt korrekt bild som ges när det gäller isbrytaren Idun. Den förvärvades på andrahandsmarknaden, och den håller på att anpassas för att kunna ingå i Sjöfartsverkets flotta. Det är väldigt ovanligt att man över huvud taget kan få tag på isbrytare - de finns så att säga inte på hyllan att köpa in - och därför är det långa ledtider i dessa processer. Därför är det förstås viktigt att det finns tillräckligt med medel i en infrastrukturproposition för att kunna planera för olika investeringar i infrastrukturen, där isbrytarna ingår. Bara för att en plan sträcker sig fram till 2037 innebär inte det att allt kommer att ske just 2037. Jag delar uppfattningen att detta är angeläget.

Det är också angeläget att vidta de åtgärder man kan vidta för att fortsätta underhålla de befintliga isbrytarna på ett så gott sätt som möjligt. Precis som Mattias Ottosson säger är det svårt att få tag på reservdelar till isbrytarna. Vi såg detta - Mattias Ottosson var också med - när jag själv deltog vid isbrytaren Atles 50-årsjubileum och vi fick röra oss i maskinrummet och se hur väl underhållet det är men också fick beskrivet hur sårbart det är. Detta är förstås något som är viktigt att ta in i debatten här i dag. Vi är väl medvetna om problemet, men vi ska inte säga att skicket på dessa isbrytare är sämre än det är. De är fortfarande i trafik, och de är väl underhållna. De som arbetar med detta gör stora insatser för att det ska kunna fortsätta vara så.

Precis som Mattias Ottosson säger är de 50 år gamla, men gångtiden är låg i förhållande till åldern. En isbrytare som är 50 år gammal har en total gångtid på 40 000-50 000 timmar. Det är en gångtid som en färja kommer upp i redan efter fem till tio år. Detta är också en viktig aspekt att ha med här. Jag säger inte detta för att säga att vi inte behöver planera och agera för att få nya isbrytare på plats. Men samtidigt behöver vi ta väl hand om dem vi har, och det finns olika planer för detta hos Sjöfartsverket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill, fru talman, informera om det fördjupade samarbete mellan Sverige och Finland som är aviserat vad gäller isbrytare. I den deklaration som vi undertecknade när Sverige och Finland hade ett gemensamt regeringssammanträde den 16 september förra året ingår att vi ska fortsätta det nära samarbetet när det gäller isbrytarverksamhet, att det ska fördjupas och att det handlar om den pågående förnyelsen av båda ländernas isbrytarflottor. Det närmare samarbetet ska ses i ljuset av isbrytarflottornas alltmer strategiska betydelse i Östersjön. Vi är överens om och slog fast att vi ska inrätta en gemensam arbetsgrupp för att genomföra ett gemensamt utredningsarbete. Mycket av det operativa arbetet sker i dag tillsammans med Finland, och därför är det också viktigt att närma sig frågorna om förnyelse av isbrytarflottan tillsammans med våra finska kollegor.

Sjöfartsverket kommer, liksom Trafikledsverket i Finland, att få ett uppdrag som kommer att ta sikte på förnyelse av isbrytarflottorna. Det handlar om de gemensamma utmaningarna vad gäller driften i syfte att förstärka den samlade isbrytarförmågan i farvattnen norr om Ålands hav. Detta är viktigt för industrins behov och även ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv. Det handlar alltså om åtgärder som vi har vidtagit och saker som händer här och nu och i de arbetsgrupper som finns, som ska ses tillsammans med de stora satsningar som nu ger utrymme för ökad utveckling i infrastrukturpropositionen.

Fru talman! Mattias Ottosson har en viktig poäng i det han framför i kammaren. Det här är väldigt angeläget, även för regeringen. Men om man hade velat ha mer action i det här läget kommer man ändå inte ifrån hur det ligger till. Den plan som gäller för transportinfrastrukturen nu är den som beslutades av den förra regeringen. Jag säger inte detta för att peka finger utan för att vi ska ha samma utgångspunkt.

Jag var tydlig och noggrann i mitt svar med att det var den förra regeringen som fattade beslutet att tillskjuta ungefär 3,4 miljarder till Sjöfartsverket för att de skulle kunna upphandla två nya isbrytare, vilket var välkommet och efterlängtat av många.

Sedan har det visat sig att de anvisade medlen inte räcker till två nya isbrytare. Det är tyvärr ett av flera exempel på att den nuvarande nationella planen är underfinansierad; den underfinansierades av den förra regeringen. Riksrevisionen har granskat den förra regeringens nationella plan och valde att ge sin rapport underrubriken Lovar mer än den kan hålla.

Detta var självklart viktigt när vi lade fram en infrastrukturproposition som fick riksdagens stöd före jul. Den innehåller en historiskt stor satsning på just transportinfrastruktur. Det är en ökning med hela 27 procent jämfört med den nuvarande nationella planen, vilket innebär 1 171 miljarder kronor. Som jag sa i mitt interpellationssvar är de medel som föreslogs i den nationella planen för utveckling av transportsystemet och nu har antagits av riksdagen bland annat sådant som kan gå till isbrytare.

Hur vi prioriterar detta blir förstås viktigt i vårt fortsatta arbete. Jag tror att det finns en samsyn om att vi behöver förstärka transportinfrastrukturen i Östersjön och Bottniska viken men också i väst-östlig ledd när det gäller Malmbanan, som Ottosson är inne på, fru talman. I fråga om det har vi också kunnat konstatera att i den nu gällande planen slutar planeringen och de beslut som är fattade vid Luleå station. Det går alltså inte vidare till Luleå hamn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill inte uttrycka mig vanvördigt, men det här blir förstås viktigt i vårt fortsatta städarbete med att få bättre kopplingar mellan järnväg och sjöfart. Sjöfarten är en prioriterad fråga, men det är också väldigt prioriterat för oss att binda ihop de olika trafikslagen. Här tror jag att det finns en mycket bred samsyn mellan mig och Mattias Ottosson. Orsaken till att vi i dag står där vi står är dock faktiskt en följd av tidigare beslut. Vi vill förstås åtgärda detta så snabbt som möjligt. Vi såg väldigt positivt på att Sjöfartsverket kunde köpa in en begagnad isbrytare på andrahandsmarknaden.

Situationen förra året berodde på att isförhållandena var mycket svåra. Det tog 36 timmar att bogsera ut fartyg ur den mest kompakta ismassan, vilket vid en enskild assistans innebar en bränsleförbrukning för isbrytaren på 150 000 liter diesel. Det handlar inte om bristande kapacitet i isbrytarflottan, utan man bedömde att kostnaderna för både Sjöfartsverket och i förlängningen handelssjöfarten samt kostnaderna för miljön skulle bli orimligt höga under de mycket utmanande isförhållandena.

Det finns även säkerhetsaspekter att ta hänsyn till i extrema situationer. Fartyg och isbrytare kan köra fast och kan till följd av det skadas av en kraftig ispress i sådana situationer. Därför fattade Sjöfartsverket sitt beslut, vilket förstås inte på något sätt var önskvärt men nödvändigt. Jag kan återkomma till det.

Fru talman! Mattias Ottosson har frågat mig vilka åtgärder jag har vidtagit för att säkra isbrytningen under innevarande säsong.

En förstärkning av den svenska isbrytarkapaciteten har varit en prioriterad fråga för regeringen under flera år. I den nu gällande nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet för perioden 2022-2033, som den tidigare regeringen beslutade om, anvisas 3 440 miljoner kronor till Sjöfartsverket för att upphandla två nya isbrytare. De anvisade medlen räcker dock inte för att upphandla två nya isbrytare. Av det skälet upphandlar Sjöfartsverket nu en ny isbrytare. Utöver denna isbrytare har Sjöfartsverket under föregående vinter anskaffat ytterligare en isbrytare på andrahandsmarknaden, en resurs som förstärker Sjöfartsverkets kapacitet här och nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den 3 oktober 2024 överlämnade regeringen en infrastrukturproposition till riksdagen med historiskt stora satsningar på transportinfrastrukturen. Efter att riksdagen nu har behandlat propositionen kommer regeringen att ge Trafikverket i uppdrag att ta fram ett förslag till en ny nationell plan för transportinfrastrukturen för perioden 2026-2037. I denna process identifieras vilka åtgärder som bör prioriteras in i planen. Medel i den nationella planen för utveckling av transportsystemet kan bland annat användas för bidrag till isbrytare.

Sjöfartsverket har regelbundet en nära dialog med hamnar samt företrädare för rederier och industrier kring isbrytning och utmaningarna i verksamheten både före och efter issäsongen. Därigenom har de olika aktörerna möjlighet att delge erfarenheter och utmaningar som isbrytningen för med sig för att Sjöfartsverket på bästa sätt ska kunna tillgodose de behov som finns.

Det finns även ett omfattande samarbete mellan Sverige och Finland inom isbrytningsverksamheten. Hörnstenen i samarbetet är att de båda ländernas isbrytare används som en gemensam resurs, vilket innebär att svenska isbrytare kan bryta is inom finskt vattenterritorium och vice versa.

Isbrytarna må vara ålderstigna, men de är väldigt väl underhållna och i gott skick. Under tider när isbrytarna inte är i drift arbetar Sjöfartsverket intensivt med att underhålla isbrytarna, vilket möjliggör en verksamhet som i stort fungerar väl.

Herr talman! Jag tackar Laila Naraghi för frågan, som är väldigt angelägen. Situationen är mycket tuff för dem som har förlorat jobbet, riskerar att förlora jobbet och är varslade, och företag har det väldigt tufft. Det är flera som har gått i konkurs, vilket ledamoten var inne på.

Regeringen vidtar åtgärder bland annat genom att bekämpa inflationen. Den är orsak till precis det ledamoten tar upp. Det handlar om lågkonjunkturen vi fortfarande är i och om att vi har en tid bakom oss med hög inflation, som har drivit upp räntorna. Det har gjort att produktions- och finansieringskostnaderna ökat.

Om man inte bekämpar grundproblemet kan man heller inte lösa den situation som ledamoten tar upp. Problemet har dessutom förvärrats av att det under lång tid har saknats strukturella reformer för att få en bättre fungerande marknad. Det tar regeringen också tag i med full kraft för att öka bostadsbyggandet och för att landet ska komma ur krisen. Vi ser en ljusning nu, men det är fortfarande en mycket tuff situation.

Herr talman! Man kan ju lägga ihop klipp från olika tidningar i hela landet och ställa olika saker mot varandra, och det står förstås varje ledamot fritt att göra det.

Jag fick själv frågor om Norrbotniabanan när jag var i Haparanda i måndags. Jag svarade då på samma sätt som jag kommer att svara ledamoten i kammaren i dag, herr talman, nämligen att frågan bereds i Regeringskansliet.

Detta är en angelägen fråga. Det är viktigt att stärka infrastrukturen, och det är förstås viktigt att bereda dessa frågor i god ordning. Vi bereder dem i ett högt tempo, och jag ser fram emot att återkomma både till dem som ställer frågorna i olika delar av landet och till ledamoten här i kammaren.

Med detta är svaret i dag att frågan bereds i Regeringskansliet.

Herr talman! Jag är helt enig med Adam Reuterskiöld om att långa ledtider är ett av de strukturella problem som påverkar byggandet av bostäder mycket negativt i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Regeringen har beslutat om ett tilläggsdirektiv till Miljötillståndsutredningen, som just syftar till att korta handläggningstider bland annat genom ökade krav på prövningstillstånd och en ändrad instansordning. Utredaren ska titta på hur kretsen som kommunen ska samråda med i ett detaljplaneärende kan minskas, om kretsen som kan överklaga kan minskas och om man ska kunna införa en avgift för att överklaga för att på det sättet få en högre framdrift och ett högre tempo. Det ska också bedömas om det offentligas behov av utredningar inom ramen för planprocessen kan begränsas och förtydligas, och man ska även analysera ytterligare förslag från det som i branschen heter Bygg i tid.

Det här är viktiga åtgärder för att korta ledtiderna och få ett ökat byggande i Sverige, och vi har nu tagit ett viktigt steg kring det.

Herr talman! Jag ska gärna göra det. Caroline Högströms fråga skulle man kunna besvara under resten av frågestunden. Det pågår ett mycket omfattande arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

En del anknyter faktiskt till Jacob Risbergs fråga om Bromma. Försvarsmakten har förstås sagt att det inte i direkt anslutning till militär förmåga är viktigt. Men man understryker betydelsen av att utreda Bromma ur ett totalförsvarsperspektiv. Jacob Risberg tog bara med en del av Försvarsmaktens yttrande.

Det är alltså viktigt att jobba nära Försvarsmakten - det gör vi. Det är viktigt att ta in de här perspektiven i arbetet med en nationell plan - det gör vi. Det är viktigt att vi inte bara tittar på infrastrukturen, att den i sig är robust. Det handlar också om att vi har tillförlitliga transporter.

Inom beredskapssektor Transporter, som Trafikverket är ansvarig myndighet för, pågår ett fördjupat samarbete mellan privat och offentlig sektor. Det inbegriper kommuner. Det inbegriper reservdelsberedskap, reparationsberedskap och också det som ledamoten är inne på och som handlar om att inte lägga alla ägg i samma korg utan ha redundans också i fråga om fordon.

Herr talman! Jag hade som sagt kunnat fortsätta resten av frågestunden, men jag avslutar här.

Herr talman! Jacob Risberg ger en djupt förenklad bild av situationen på Bromma. Luftrumsrörelserna är i stor utsträckning kvar över Stockholm - 10 000 luftrumsrörelser per år. Luftrumsövervakningen sker i dag från Bromma flygplats. Det går inte, enligt de bedömningar som är gjorda, att flytta luftrumsövervakningen från huvudstaden till Arlanda. Det finns inget svar på hur man skulle lösa luftrummets övervakning i vår huvudstad om man skulle stänga flygledartornet på Bromma flygplats.

Detta tror jag inte att någon vill chansa på i de säkerhetspolitiska tider vi lever i - i synnerhet inte eftersom vårt luftrum är integrerat, civilt och militärt. Det finns också viktig verkstadsfunktion på Bromma som inte har någon plats på Arlanda.

Sedan tycker jag att Jacob Risberg förringar det samhällsviktiga flygets roll och hur viktig Arlanda flygplats är och hur viktig Bromma flygplats är. Det finns i dag viktiga funktioner. Man kan lasta patienter i hangarer på ett väldigt smidigt sätt på Bromma flygplats. Det finns det inte lösningar för om man skulle flytta allt detta till Arlanda.

Det finns många fler delar i det här som man kommer att se över i den utredning som är aviserad.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Anna Lasses, för frågan!

Situationen som har uppstått är till följd av att BRA i stället för att flyga trafik på Bromma har beslutat att teckna ett avtal med SAS och flyga åt SAS på Arlanda. Det är en affärsuppgörelse som jag inte har anledning att kommentera. Men det är bakgrunden till den uppkomna situationen.

I det läget är det förstås viktigt att ha lite is i magen och se vad man kan göra för att stärka situationen på Arlanda. Där pågår ett arbete av den av regeringen utsedda Arlandasamordnaren som bland annat har i uppgift att lämna förslag på hur man kan stärka tillgängligheten till och från Arlanda för att underlätta för resande, precis som ledamoten är inne på.

Den andra frågan som uppstår handlar om Bromma flygplats. Vi i regeringen har aviserat att vi ska tillsätta en utredare för att se hur Bromma flygplats kan stärkas och hur viktiga funktioner som i dag finns på Bromma kan säkras i den fortsatta flygplatsinfrastrukturen. Detta kommer vi att återkomma till.

Herr talman! Tack så mycket, Thomas Morell, för en väldigt angelägen fråga!

Kontroll och tillsyn av taxiverksamhet och övrig yrkestrafik är förstås väldigt angeläget. Vi har tillskjutit mer medel till Transportstyrelsen för att kunna utföra de uppgifterna. Polismyndigheten får, som kammaren väl känner till, kraftigt förstärka resurser för att kunna utföra kontroll och tillsyn.

Som svar på frågan har jag haft flera möten med Taxiförbundet också om den specifika punkt som ledamoten tar upp. Vi bereder hemställan på departementet.

Jag vill också tillägga att vi sedan ett tag tillbaka har en förverkandelagstiftning på plats som medger att man kan förverka verktyg, statussymboler och kontanter som har koppling till den grovt kriminella miljön.

Det gäller även olaga och otillåten taxitrafik, vilket blir ett mycket kraftfullt verktyg i kampen för en bättre konkurrens på taximarknaden.