Merit Frost Lindberg

Fru talman! Jag konstaterar att Socialdemokraterna vill ha kriskommission på kriskommission. Om Socialdemokraterna under de åtta år man var i regering såg detta som en quickfix undrar jag varför en sådan inte redan finns på plats.

Moderaterna och den moderatledda regeringen har bit för bit förändrat lagstiftningen. Vi har ökat skyddet, och vi jobbar med förebyggande insatser.

Det jag lyfte här i dag är ett grundläggande demokratiskt problem som vi har både i samhället och i riksdagen. Jag tycker att det vore utmärkt om vi kunde enas för att med alla krafter motverka mäns våld mot kvinnor. Jag kan dock inte se detta som en seriös möjlighet så länge som både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, och Centern dessutom, understöder kontakter med organisationer som motarbetar detta och har en kvinnosyn, som jag sa, från medeltiden. Det rimmar illa, och det finns inte längre någon trovärdighet i detta. Man gömmer sig bakom andra partier, men man står inte upp för de värderingar som man faktiskt understöder.

Det skulle vara fantastiskt om Socialdemokraterna äntligen kunde stå upp för kvinnors rättigheter i alla delar, även i handling, i de samarbeten och kontakter man fortfarande har.

Jag skulle vilja ställa en fråga till ledamoten. Med den information som under lång tid har framkommit om socialdemokratiska ledamöters och andra representanters kontakter med muslimska organisationer, till exempel Hamas som står för en kvinnosyn som är nedtryckande och våldsam och där kvinnor inte anses vara värda något alls; hur går det ihop med jämställdhetspolitiken?

(Applåder)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Mäns våld mot kvinnor är inte bara ett akut samhällsproblem. Det är en kränkning av mänskliga rättigheter och ett hot mot vår demokrati. Den moderatledda regeringen har därför vidtagit kraftfulla åtgärder för att stärka jämställdheten, öka tryggheten och skapa verklig förändring.

Men även om vi ser en del positiva effekter, som att utsattheten för sexuellt våld bland kvinnor och flickor minskar och att fler deltar i återfallsförebyggande program, finns det långtifrån anledning att vara nöjd.

Vägen ut ur våld är i dag alldeles för svår. Därför arbetar regeringen med ett lämnaprogram som är en helhet. Det handlar om tryggt boende, ekonomiskt stöd, skydd samt psykologisk och juridisk hjälp.

I åtgärdsprogrammet fram till 2026 finns över 130 konkreta åtgärder. Utöver lämnaprogram prioriteras också fortsatt kraftsamling mot hedersrelaterat våld och förtryck, utökat stöd till barn och unga som är utsatta för våld samt fördjupad kunskap om de digitala dimensionerna av våld och förtryck, även med fokus på prostitution. Dessutom pågår flera initiativ för att stärka skyddet mot psykiskt och ekonomiskt våld, både genom utredning inför lagstiftningsarbete och genom granskning av befintliga åtgärder.

Men jämställdheten hotas inte bara av enskilda gärningsmän utan också av ideologier och politiska miljöer där kvinnors rättigheter relativiseras, där heder sätts framför frihet, där gruppen sätts framför individens självklara rätt att forma sitt eget liv och där män alltid sätts framför kvinnor.

Man skulle kunna tro att alla partier i riksdagen arbetade enhälligt för jämställdhet och allas lika värde. Men bakom retoriken finns i grunden stora ideologiska skillnader, inte minst i synen på vilka allianser man är beredd att ingå och vilka värderingar man är beredd att kompromissa med. Tyvärr har vi sett hur oppositionen gång på gång brister i sitt ansvar.

Vänsterpartiet samarbetar med grupper som försvarar hedersförtryck. Företrädare marscherar under Hamasflaggor och får dessutom stor uppbackning av sina partikollegor.

I Socialdemokraterna har vi sett företrädare delta i Hamasanknutna evenemang och bli försvarade av sin partiledare, samtidigt som man upprätthåller kontakter med muslimska organisationer som har en kvinnosyn från medeltiden.

Det är inte enskilda misstag jag talar om utan ett mönster – ett mönster där man blundar för hedersförtryck och samarbetar med krafter som motverkar kvinnors frihet och jämställdhet.

Det är inte bara illa att detta händer utan också att andra partier accepterar det.

Samtidigt som Centern vägrar samarbeta med SD med hänvisning till värdegrund väljer man att samarbeta med partier som ursäktar islamistiska krafter och motarbetar just jämställdheten. Vad säger det om Centerns prioriteringar?

Man kan inte tala om jämställdhet och samtidigt stötta partier som blundar för islamistiska ideologier. Det är inte en slump utan aktiva val att sätta politiska allianser framför kvinnors trygghet.

Oppositionens jämställdhetspolitik brister i trovärdighet. Man talar om jämställdhet men vägrar ta avstånd från organisationer som försvarar kvinnoförtryck och hedersvåld. Det är ett dubbelt budskap. Det är en farlig väg att gå. Det underminerar arbetet för kvinnors frihet.

Den moderatledda regeringen kompromissar inte om mänskliga rättigheter, jämställdhet och kvinnors frihet. Det är hög tid att oppositionspartierna står upp för detsamma.

(Applåder)

Fru talman! Regeringen fick en rejäl utmaning när den tillträdde. Arbetslösheten var nästan den högsta i EU och inflationen extremt hög. Det viktigaste regeringen har gjort för både hushållen och företagen är att ha bekämpat inflationen. Därtill har vi som sagt genomfört ett flertal åtgärder för att underlätta för företagen.

Vad gäller skattesänkningar prioriterade den förra regeringen framför allt de välbeställda. Som moderat tycker jag att alla skattesänkningar är positiva, så länge de är effektiva. Men den här regeringen har prioriterat skattesänkningar för alla inkomstgrupper – framför allt vanliga människor med vanliga yrken. Senast häromdagen deklarerade vi att vi kommer att höja subventionsgraden för rot, vilket också är positivt för företagen, när vi nu pratar om skatter.

Jag fick faktiskt inte svar på min fråga. Jag ställer den igen: Hur ska Centerpartiets företagspolitik planeras tillsammans med Socialdemokraterna eller Vänstern? Vilken plan finns?

Fru talman! Vi kan väl åtminstone vara ärliga i debatten när det kommer till skattesänkningar och skattehöjningar, för det här är ju inte en regering som höjer skatten. Vi har tvärtom sänkt skatten, inte minst genom jobbskatteavdraget, i två omgångar.

Vi har också gjort väldigt många andra satsningar på företagen under den korta tid vi har hunnit vara i regeringsställning. En del av dem lyfte jag fram när jag talade om upphandling. Jag kanske inte behöver räkna upp allting. Men apropå småföretagen har vi höjt omsättningsgränsen för moms för att minska administrationen. Vi satsar även på investeringar i elförsörjning och energiproduktion. Ränteavdragsreglerna ligger fast, och vi har inte gått vidare med de skadliga skatteförslag som diskuterades av den tidigare regeringen.

Regeringen har också infört ett förenklingsråd och ett regelråd. Ett antal åtgärder har alltså vidtagits för att underlätta för Sveriges alla företagare – och då räknar jag som sagt inte upp allt jag lyfte fram i mitt anförande om just upphandling. Den här regeringen har verkligen haft fokus på småföretagen.

Men jag har en fråga. Centern pratar ju gärna om företag – just i dag småföretag. Det är glädjande. Men är det inte lite svårt för Centern att sätta planen för företagspolitiken i verket tillsammans med Socialdemokraterna eller Vänstern? Finns det någon annan plan som vi kan bli delgivna?

Fru talman! Här får jag konstatera att ledamoten verkar ha missuppfattat Moderaternas politik. Vi vill inte nödvändigtvis ta bort så mycket som möjligt. Vi vill bara ta bort det som är onödigt och som försämrar möjligheterna för företag att verka – och då menar jag givetvis seriösa företag.

Vi debatterar i dag upphandling. Syftet med upphandlingslagstiftningen är att den ska vara effektiv och rättssäker men också ta till vara konkurrensen på marknaden. Om den ska göra det måste det också finnas några företag kvar som kan konkurrera.

Moderaternas politik uppmuntrar både stora och små aktörer. Vi vill ha en bred skara av företag, inte bara storföretag. Många av de åtgärder som har lyfts här i dag, både av Socialdemokraterna och av Vänsterpartiet men även av Miljöpartiet, kommer att slå ut småföretag. De kommer att omöjliggöra för många företag att verka på marknaden.

Återigen: Det Moderaterna vill – det är en självklar linje vi driver – är att oseriösa aktörer, fusk och kriminalitet ska bort. Jag tror också att vi har varit mer än tydliga när det gäller detta. Vi vill dock inte slå ut alla småföretag på köpet. Då blir det ju ingen konkurrens kvar. Det blir heller inte möjligt för dem som ska ta del av dessa tjänster att välja någonting. Det kommer också att bli svårare att få del av tjänsterna.

Fru talman! Det är mycket fokus här i dag på kriminalitet och oseriösa aktörer. Här finns inte någon skiljelinje, och även om det är en debatt här i dag uppfattar jag inte överlag att regeringen är ifrågasatt för att inte ta krafttag mot kriminaliteten. Regeringen har tvärtom gått minst sagt hårt fram.

Jag vill tydligt säga att vi är överens om målsättningen; det finns ingen här inne som vill se till att kriminaliteten kan fortsätta. Den ska bara bort.

Däremot har vi väldigt skilda bilder av företagandet och Sveriges företagare. Jag skulle därför vilja passa på att få med en annan verklighetsbild. När vi pratar om småföretagen finns det en människa bakom. Det är en person som har satsat tid, kraft och pengar – ofta familjens pengar – på att uppnå någonting gott. Det vanliga är inte att företag startas på grund av vinstintresse, utan det handlar om en eldsjäl som ser att någonting kan göras bättre och att någonting kan uträttas.

Jag träffar många företagare som tycker att det är oerhört tufft att mötas av den bild som basuneras ut av oppositionspartierna. Jag skulle därför vilja bjuda med ledamoten på en företagsdag, där vi träffar några av alla de företag som kämpar och försöker bidra med något gott. Min fråga är om ledamoten kan tänka sig att följa med på någonting sådant.

Fru talman! Eftersom talartiden är begränsad väljer jag att inte åter räkna upp alla de åtgärder som regeringen nu genomför för att motverka kriminalitet och se till att seriösa aktörer ska kunna verka på marknaden. Jag har redan redogjort för detta i mitt huvudanförande.

Kommuner ska kunna påverka, säger ledamoten. Jag läser: ”Samhället ska alltid ha veto när man etablerar en skattefinansierad välfärdsverksamhet, säger Hallengren.” Nu är det så att vi har fått lära oss att besked från Socialdemokraterna minst sagt kan vara det ena eller det andra beroende på vem som talar. När det gäller att begränsa arbetstiden säger den ena socialdemokraten att vi ska gå ned i arbetstid medan den andra säger att det är motsatsen som gäller. Ni kanske inte riktigt har koll på er politik själva. Med ödmjukhet inför att det är svårt att få besked från Socialdemokraterna vill jag ändå återigen ställa en fråga som jag inte upplevde att jag fick svar på.

Man avskaffar fri etableringsrätt. Man vill begränsa antalet underleverantörsled, vilket kommer att utesluta väldigt många småföretag från att kunna verka. Ska vi ens ha ett valfrihetssystem? Den frågan var ledamoten inne på. Man vill också begränsa vinster. Vilken valfrihet och möjlighet till vård och skola tänker sig Socialdemokraterna att man ska kunna erbjuda Sveriges medborgare, elever och vårdtagare?

Fru talman! Jag har en fråga. Jag tror också att det finns anledning att lägga till lite information.

Socialdemokraterna säger i utspelet om att avskaffa den fria etableringsrätten: Den fria etableringsrätten betyder inget annat än att det är den privata aktörens, marknadens och riskkapitalistens intressen som styr.

Jag tror att det behövs lite tilläggsinformation här. Socialdemokraterna behöver bli upplysta om en liten detalj. Det är nämligen så att det som styr var företagen etablerar sig och verkar är kundernas efterfrågan, elevernas val av skola och patienternas behov av vård. Den delen verkar Socialdemokraterna helt bortse från.

Mycket riktigt kan man se hur en styrning av Socialdemokraterna skulle kunna se ut i hela Sverige om man bara tittar på Sveriges skyltfönster Stockholm. Här höjer man både skatterna och priset på SL-kort, och busslinjer dras in. Man drar också ned på vårdvalen av ideologiska skäl, inte minst när det gäller kvinnosjukvård, gynekologiska verksamheter och ätstörningsvård. Detta är dessutom ett hårt slag mot kvinnligt företagande i den enda bransch där kvinnor är i majoritet bland företagarna. Det här är den bild som vi nu ser.

Socialdemokraterna vill avskaffa fri etablering och begränsa antalet underleverantörsled. Valfrihetssystemet ifrågasattes precis här av ledamoten också. Dessutom vill man begränsa vinster. Vilken valfrihet och möjlighet till vård och skola vill Socialdemokraterna att Sveriges elever, invånare och patienter erbjuds?

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Begränsningen av antalet underleverantörsled har utretts i Leverantörskontrollutredningen. Förutom att begränsningar inte är förenliga med EU-rätten gällande fri rörlighet för tjänster har de också en stor negativ påverkan på konkurrensen. Jag konstaterade i mitt anförande att det är uppenbart att de kommer att resultera i att ett flertal små företag slås ut. Det är ett så stort ingrepp att det skulle innebära strukturella förändringar för en hel bransch. Ledamoten vet säkert att många offentliga upphandlingar rör större branscher och företag, och ett flertal mindre aktörer kan inte erbjuda en helhetslösning. Lösningarna bygger i stället på underleverantörsled.

Svaret på frågan om vi skulle vara beredda att gå vidare med att begränsa antalet underleverantörsled är inte nej bara med hänsyn till EUrätten, utan det är framför allt nej med hänsyn till konkurrenssituationen och småföretagens möjligheter att fortsätta finnas och verka på dessa marknader.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Jag har räknat upp ett antal åtgärder som regeringen arbetar aktivt med för att motverka kriminalitet och oseriösa aktörer. Vi har också skärpt lagstiftningen inom flera andra områden där ett flertal andra partier har stretat emot. Att den här regeringen tar krafttag mot kriminalitet är tydligt på flera plan på många områden, varav det här är ett.

Precis som ledamoten konstaterar blir skattebetalarna lidande när oseriösa aktörer kan verka på marknaden, och seriösa företag som försöker göra ett gott arbete slås ut. De tvingas konkurrera på helt ojämlika villkor till förutsättningar som i många fall är närmast omöjliga att följa upp. Situationen blir akut, och den här regeringen har agerat kraftfullt – precis som jag har räknat upp. Det finns flera delar i detta. Leverantörskontrollutredningen är en del av många förslag som regeringen har lagt fram.

På många områden vill partierna röra sig mot samma mål, men vi har olika vägar för att komma dit. När jag tittar på hur Socialdemokraterna driver sin politik framåt är jag inte så säker på att det stämmer. Jag tog senast i går del av information om att man vill avskaffa den fria etableringsrätten.

Min fråga tillbaka till ledamoten är följande. Vill Socialdemokraterna ens ha privata aktörer på marknaden? Hur tänker Socialdemokraterna om valen när det gäller skola, vård och omsorg för medborgarnas del?

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Sverige står inför stora utmaningar. Vi behöver stärka vår ekonomi, förbättra välfärden, möta klimatkraven och samtidigt värna varenda skattekrona. I detta arbete är offentlig upphandling ett av våra allra viktigaste verktyg. Varje år upphandlar offentlig sektor varor och tjänster för närmare 900 miljarder kronor. Därför måste upphandlingsprocesserna präglas av konkurrens, effektivitet och transparens.

Men alltför ofta ser vi någonting annat. Vi ser hur offentlig upphandling används som verktyg för att driva politiska agendor som saknar koppling till upphandlingens egentliga syfte: att säkerställa bästa möjliga kvalitet till bästa möjliga pris.

Vi moderater vänder oss mot denna politisering. Vi säger nej till upphandlingspolitik där politiska symboler och ideologiska krav väger tyngre än sunt förnuft. Detta är en linje som Socialdemokraterna och deras stödpartier står för, och det är en linje som fördyrar offentlig verksamhet och stänger ute företag.

Givetvis ska positiva samhällseffekter främjas, men krav ska vara rimliga, relevanta och möjliga att följa upp samt stå i proportion till upphandlingens syfte. Det måste finnas en balans. När krav drivs av ideologi snarare än resultat förlorar både företag, arbetstagare och inte minst skattebetalarna på det.

Fyra av fem jobb i Sverige skapas i små och medelstora företag. Det är de som skapar tillväxt i hela landet, driver innovation, tar risker och i hög grad också deltar i offentlig upphandling. Dessa företag förtjänar inte bara en rejäl klapp i ryggen utan också konkret stöd i förenklingar och förbättringar.

Det som är så ledsamt är att Socialdemokraterna med vänstern i ryggen aldrig missar ett tillfälle att tala illa om och dra undan mattan för Sveriges alla företagare. I det här sammanhanget är undertonen nästan alltid att företagare är giriga och potentiellt kriminella. Det ska tvingas fram kollektivavtal även för småföretag som följer lagen, och man drar sig inte för att begränsa antalet underleverantörsled trots att det är uppenbart att detta kommer att slå ut många småföretag. Det strider dessutom mot EU-rätten.

Miljöpartiet vill å sin sida ställa långtgående miljö och klimatkrav utan att ta ansvar för vare sig kostnader eller möjlighet att följa upp. Och vad blir resultatet? Jo, det blir färre anbud, högre kostnader och sämre konkurrens. Detta är inte bara oansvarigt. Det är också ett svek mot de företag som skapar jobben och håller vår ekonomi levande och ett svek mot skattebetalarna.

Samtidigt har den moderatledda regeringen tagit krafttag mot arbetslivskriminalitet och de oseriösa aktörer som utnyttjar systemen. Regeringen har förstärkt samverkan mellan myndigheter som Skatteverket, Polismyndigheten och Arbetsmiljöverket, infört fler kontrollmöjligheter i utsatta branscher och skärpt kraven på personalliggare.

Ett konkret exempel är ökade insatser mot fusk och utnyttjande inom bygg och städbranschen. Där har kontroller lett till att oseriösa aktörer har uteslutits och att rättssäkra villkor har kunnat upprättas.

Regeringen kommer också att gå vidare med Leverantörskontrollutredningens förslag gällande registerkontroll av leverantörer, och Konkurrensverkets upphandlingstillsyn kommer att förstärkas. Statskontoret har också i uppdrag att föreslå åtgärder för att förbättra kommuners och regioners uppföljning och kontroll av privata utförare vid upphandlingar.

Vi moderater tror på företagandet. Vi tror på konkurrens, kvalitet och innovation. Vi vet att varje skattekrona ska användas med största ansvar. Därför har den moderatledda regeringen under sina första två år vidtagit flera viktiga steg för att förbättra företagsklimatet och för att underlätta för företag att delta i upphandlingar. Omsättningsgränsen för moms har höjts, vilket innebär att flera små företag minskar sin administration och kan fokusera på kärnuppdraget. Företagsportalen verksamt.se har också förbättrats med upphandlingsstöd. Detta gör det enklare att hitta relevanta upphandlingar, förstå reglerna och delta.

Regeringen har beslutat om ändringar i hur upphandlingar annonseras. Då det blir tydligare vilka krav som ställs och lättare att hitta rätt uppdrag.

Upphandlingsstatistiken förbättras så att upphandlande myndigheter ska ange alla företag som har deltagit, inte bara den vinnande parten. Då skapar vi en bättre bild av konkurrenssituationen, framför allt för småföretag att ta del av.

Upphandlingsmyndigheten har också i uppdrag att identifiera åtgärder som kan underlätta för företag och idéburna aktörer att delta i offentlig upphandling.

Offentlig upphandling kan också vara ett kraftfullt verktyg för att främja innovation och hållbarhet. Det förutsätter dock att upphandlingsprocesserna är flexibla nog att möta framtidens utmaningar. Bland annat pågår arbete med att inrätta en innovationsupphandlingsarena.

Upphandling ska handla om kvalitet, pris och öppenhet – inte om ideologisk styrning. Hållbarhet och sjysta villkor – ja. Ineffektivitet, symbolpolitik och politiska krav som inte följs upp eller fungerar – nej. Vi ska öppna upp, göra det enklare, minska trösklarna och låta fler företag delta – inte färre.

Vi vill inte ha en upphandling som detaljstyr med politiska pekpinnar, utan vi vill ha en upphandling som bygger ett starkare Sverige.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga är till jämställdhetsminister Paulina Brandberg.

Hedersvåld och hedersförtryck är bland de absolut grövsta formerna av förtryck. Därför är jag lättad och stolt över att den moderatledda regeringen tydligt har visat att man tar den här frågan på största allvar genom ett flertal lagändringar och också nu genom ett eget delmål.

Samtidigt ser vi att det finns stora brister i kommunernas arbete. Vi har till och med fått ta del av rapporter som visar att det finns personal i förskolan som på grund av egna värderingar i sitt yrke understöder hedersvåld och hedersförtryck.

Min fråga är vad man kan göra för att säkerställa att regeringens tydliga linje att kraftigt motverka och bekämpa hedersvåldet implementeras och efterföljs i alla delar av vårt samhälle, inte minst inom socialtjänst, skola och förskola.

Fru talman! Jag är medveten om att jag svävade ut lite, och det är ju många ledamöter här som har tagit sig den friheten för att kunna lyfta fram viktiga frågor för jämställdheten.

Det grundläggande i vår politik och skiljelinjen här handlar egentligen om att vi vill gruppen lågavlönade kvinnor väl. Som jag konstaterar är det verkligen ett prioriterat område och en av anledningarna till att jag vill vara engagerad i politiken. Här har vi en fullständig samstämmighet.

Det som vi däremot ser väldigt olika på är hur man förbättrar deras situation. Min bild är att vi moderater tror på förmågan hos de här kvinnorna. De ska inte behöva förlita sig på bidrag. I stället för en bidragslinje med höjda skatter tror vi på en jobblinje.

De här kvinnorna är i dag med och finansierar alla de bidrag som går till människor som inte jobbar. Det är i dag inte särskilt mycket som skiljer mellan den som har bidrag och den som har de riktigt låga lönerna. Jag tycker att det är förmätet att just dessa kvinnor ska behöva betala till människor som i dag kan rulla tummarna.

Vi vet mycket väl att det finns många som vill jobba, och dem kommer vi att stötta med utbildning och kompetenshöjande åtgärder. Men det finns också en alltför stor andel människor i Sverige i dag som inte vill bidra och jobba. Det är också dem som de här kvinnorna får vara med och finansiera, och det kommer de att få fortsätta göra med Miljöpartiets politik.

Jag vill gärna ha en kommentar till det.

Fru talman! Ledamoten talar mycket om den grupp som jag verkligen känner starkt för, nämligen de kvinnor som har de allra lägsta lönerna.

Det har varit en väldigt tuff tid. När den moderatledda regeringen tog över fick vi också med oss den inom EU nästan högsta arbetslösheten, samtidigt som vi också har haft lågkonjunktur och hög inflation. Det viktigaste som vi har kunnat göra den här tiden, framför allt med hänsyn till dem som har haft det allra tuffast, har varit att bekämpa inflationen, för den slår hårdast mot dem.

Nu kommer jag från Stockholm, där den rödgröna oppositionen styr tillsammans med Miljöpartiet. Stockholm är ju verkligen ett område där kvinnorna har det väldigt svårt. Jag kan därför inte låta bli att undra lite över hur ledamoten ser på hur man där har höjt både kommunalskatt och regionskatt. Man höjer också priserna i kollektivtrafiken, som är dagliga kostnader för de här kvinnorna, och drar dessutom in flera linjer.

Inte minst drar man drastiskt ned vårdvalen inom kvinnosjukvården, framför allt inom gynekologiska verksamheter och ätstörningsvård, av ideologiska skäl. Det försämrar verkligen möjligheterna till vård för kvinnor. Det är dessutom ett hårt slag mot kvinnliga företagare, om vi nu talar om kvinnors ekonomiska egenmakt, för det är den enda bransch där kvinnor har varit framstående och den stora andelen företagare.

Jag skulle gärna vilja ha en kommentar till detta.

Fru talman! Vi har gjort en mängd förändringar lagmässigt för att stärka kvinnor och skydda kvinnor mot våld. Jag kan försäkra att även det här förslaget ska komma på plats.

Jag skulle vilja återknyta till det vi pratade om, nämligen hur kvinnor uppmuntras genom Socialdemokraternas politik. Jag nämnde att vi tog bort sambeskattningen på 70-talet. Det är något som jag förstår att många är stolta över. Det vi gjorde då var att göra det dyrare att vara hemma. Vi försöker göra precis samma sak nu med den bidragsreform som vi kommer att genomföra. Det är inte en hård politik, utan det är en politik där vi tror på kvinnor.

Jag skulle gärna vilja höra hur ledamoten resonerar om sambeskattningen. Var det fel steg att ta? Vad är det som skiljer den resan mot det vi nu gör för att få utlandsfödda kvinnor i arbete? De är också värda den jämställdhetsresan. Mycket av det vi pratar om, skillnader i lön och hur man tar ut föräldraledighet, är inte ens en del i detta. Dessa kvinnor är hemma innanför fyra väggar och sköter precis allt. Det är nu deras tur att göra resan. Varför är inte det prioriterat för Socialdemokraterna?

Fru talman! Som tidigare konstaterats lägger inte Socialdemokraterna mer pengar i den här budgeten specifikt till detta än vad vi gör. Det vill jag börja med att påminna om.

Vi har på flera sätt visat hur vi jobbar med de här delarna, inte minst i det åtgärdsprogram som vi nu också har uppdaterat fram till 2026.

Jag lyssnade precis till ledamoten Amlohs anförande, där hon talade om kvinnors ekonomi. När vi pratar om jämställdhet och hedersvåld, som jag precis lyfte upp, vill Socialdemokraterna hellre prata om de rika Moderaterna.

Jag vänder mig väldigt mycket emot den bild man försöker skapa av att man är kvinnornas parti. Jag kommer själv från en bakgrund med en ensamstående mamma som städade på kvällarna och borde i så fall ha en ganska bra grund för att rösta på er. Men ni är ju ett låtsasparti för kvinnor. Jag tycker att ni lurar kvinnor. Ni står bakom de kvinnor som tjänar riktigt lite, säger ni. Men det ni inte talar om är att de är med och finansierar alla dessa bidrag till alla som inte jobbar.

Om vi i stället kan se till att fler jobbar, som jag talade om i mitt anförande, och om vi räknar in alla dem som skulle kunna jobba i dag men som inte gör det, då kan vi prata om en helt annan budget för det här anslaget. Då behöver vi inte prata om de bidrag som Socialdemokraterna hela tiden återkommer till.

Vi tror väldigt mycket mer på kvinnor, men så fort en kvinna lyckas höja sin lön är Socialdemokraterna där och vill ta hela kakan för att finansiera dem som inte jobbar. Det finns ett glastak i er politik. Det är inte så att man får en klapp i ryggen som kvinna när det går bra, utan man ska hållas på mattan. Det är låtsaspolitik för kvinnor!

Fru talman! Jag är inte bekväm. Jag är inte ett dugg bekväm med att stå här i dag och konstatera att kvinnor fortfarande mördas av sina män och att vi lever i ett samhälle där hedersvåld och förtryck fortfarande tillåts breda ut sig. Jag är inte ett dugg bekväm med att män tjänar mer än kvinnor och att kvinnor gör mer hemarbete än män. Jag är inte heller bekväm med att kvinnor utsätts för övergrepp som prostitution.

Vi och regeringen kommer att göra allt vi kan för att komma till rätta med alla dessa problem. Som jag konstaterade är jag inte heller bekväm med att stå och prata om skatt på prostitution, för prostitution borde över huvud taget inte existera i ett samhälle som Sverige. Det är inte värdigt.

Fru talman! Tack, ledamoten, för en väldigt viktig fråga! Jag har noterat att ledamoten också har pratat om detta i medierna.

Jag delar absolut uppfattningen att prostitution inte alls är världens äldsta yrke; det är inget annat än ett fruktansvärt övergrepp. Det finns ingen annan inställning än att vi på alla sätt vi kan måste motverka detta. Jag hoppas att vi kan stå enade över partigränserna i dessa frågor, och jag kan inte tro att det finns någon annan vilja än att vi alla ska jobba mot detta.

Det är en av de delar som finns med i det åtgärdsprogram som vi också har uppdaterat för 2026, och vi stärker stödet till utsatta för prostitution.

Diskussionen om skatt på prostitution tror jag absolut kommer att fortsätta framöver. Det är en väldigt märklig diskussion på många sätt; jag kan dela den bilden.

Jag nöjer mig med det svaret. I den här budgeten och i mycket av det som vi har pratat om i dag tror jag att vi har tydliggjort att prostitution är något vi aldrig kan acceptera i vårt samhälle. Vi står nog väldigt enade i kampen mot detta.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

I ett jämlikt samhälle är du fri att älska vem du vill och vara precis den du är. Det duger och räcker. Det finns en plats åt alla. Det är ett samhälle där man kan lita på att man när man blir gammal fortfarande ses som viktig och värdefull. I takt med att vårdbehovet ökar kommer man att bli väl omhändertagen. Det är ett samhälle där alla barns förmågor tas till vara och tillåts utvecklas och där alla de barn som har stora behov av stöd får all hjälp de behöver innan deras föräldrar fullständigt går under. Föräldrarna ska kunna känna tryggheten att samhället kommer att träda in den dag då de själva inte längre finns där. Den hederliga människa som har jobbat ett yrkesliv och sedan blir sjuk ska kunna räkna med att stöd då finns.

Det är det här som vi arbetar för. Det som betyder något när vi lägger fram en budget är inte bara enskilda budgetposter utan helheten och det samhälle vi bygger en grund för när vi tilldelar medel och skapar incitament.

Regeringens jämställdhetsarbete fortsätter framåt, vilket också syns i denna budget. Bland annat höjer vi anslaget till Jämställdhetsmyndigheten. Vi förbättrar också finansieringsmodellen, så att den blir mer långsiktig och effektiv. Stödet till de nationella stödlinjerna för våldsutsatta stärker vi för att öka svarsfrekvensen. Stödet till utsatta för prostitution stärks. Ett nytt åtgärdsprogram för 2024-2026 har tagits fram för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel. Arbetet med jämställdhetsintegrering fortsätter förstås även framåt.

Det jämlika samhälle som vi arbetar för kräver solidaritet. Vi måste tillsammans hjälpas åt att skapa resurserna. Då måste alla bidra, jobba och göra allt de kan. Men om man har levt i ett land där kvinnors plats är i hemmet och kommer till Sverige, där det i dag i många fall till och med är mer lönsamt att vara hemma än att ta ett jobb, är inte klivet in i arbetslivet särskilt självklart. Det handlar inte om var man kommer ifrån utan om vilka normer och värderingar man har växt upp med och vilka incitament och möjligheter som finns till förändring.

Det här vet vi, för Sverige är ett lysande exempel på att jämställdheten inte kommer av sig själv. Den är ett resultat av ett flertal väl genomtänkta reformer, såsom utbyggd barnomsorg, föräldraförsäkring och inte minst att vi tog bort sambeskattningen av gifta par på 70-talet, vilket höjde värdet på kvinnors löner och gjorde det för dyrt att vara hemmafru. De kvinnor som då inte ville jobba, eftersom de hade vuxit upp med normen att det rätta är att vara hemmafru, mer eller mindre tvingades ut, och de som länge hade längtat efter att komma ut i arbetslivet fick äntligen det stöd som de behövde. Det är den reform som har fått allra störst påverkan på jämställdheten och kvinnors ekonomiska egenmakt.

Den här resan är mig veterligen alla partier stolta över i dag. Jag har åtminstone inte hört någon som drömmer sig tillbaka. Det är precis den resan vi behöver göra i dag igen, men nu för den nya tidens hemmafruar: de utrikes födda kvinnorna. Därför lägger vi stort fokus på språkinlärning, läsfrämjande insatser och studie- och yrkesvägledning för nyanlända och utrikes födda kvinnor. Vi satsar också stort på yrkesutbildningar och försöker på olika sätt att nå ut till utlandsfödda kvinnor, till exempel i den öppna förskolan.

Det som framför allt kommer att få en avgörande betydelse för den här gruppen, som nu står allra längst bort från arbetsmarknaden, är den bidragsreform som regeringen planerar att genomföra och som kommer att säkra att det alltid lönar sig att arbeta. Precis som på 70-talet måste det bli för dyrt att vara hemmafru i Sverige i dag. Det är en svunnen tid.

Det måste dock också lyftas fram att det finns en grupp som i mycket liten utsträckning får del av allt som vi gör och som det har pratats om här i dag. Framstegen är inte för alla. Samtidigt som arbetet har fortlöpt med att förbättra jämställdheten har ett parallellsamhälle som påminner om Sverige för flera hundra år sedan fått växa sig tillbaka genom importerat hedersvåld och förtryck.

De flickor, kvinnor, pojkar och män som utsätts för detta är den allra mest utsatta gruppen i vårt samhälle. De har ofta en hel familj och släkt emot sig. Detta är en egen fråga som behöver behandlas separat. Den är betydligt mer komplex än frågan om våld i nära relationer. Hedersvåld och förtryck är ett av våra största samhällsproblem i dag. Det är också starkt kopplat till gängkriminaliteten. Även om den moderatledda regeringen nu har tagit flera av de krafttag som tidigare fått vänta alldeles för länge finns det väldigt mycket mer att göra.

Avslutningsvis vill jag passa på att så här i juletid skicka lite hopp till den rödgröna oppositionen. Den moderatledda regeringen och dess samarbetsparti skapar nu grunden för ett mer solidariskt och jämställt samhälle. Och vet ni - Sveriges alla kvinnor, svenskfödda som utrikes födda, har mycket mer kapacitet än vad ni tror.

(Applåder)

Herr talman! Moderaterna flyttar nu fokus från förövare till brottsoffer. Vi är den första regering som genom handling på riktigt visar att vi står på de utsattas sida. Hedersvåld och förtryck är en av de absolut grövsta formerna av våld och förtryck, och den utsatta utsätts ofta inte bara av en person utan av en hel släkt och omgivning. Det är alltså stor skillnad mot våld i nära relation. Hederskulturen måste därför erkännas och bekämpas som ett eget område.

Det finns dock tydliga kopplingar mellan hedersvåld och gängkriminalitet. Inte minst har både polisen och Brottsförebyggande rådet konstaterat att dessa ofta samverkar.

Hur ser statsministern på denna koppling och arbetet framåt?