Aylin Nouri

Herr talman! Riksrevisionen konstaterar att kommuner har det lagstadgade samhällsansvaret för alla elevers rätt till en bra skola men saknar avgörande inflytande över skolans långsiktiga planering. Friskolekoncerner väljer ofta att etablera sig på platser med ett elevunderlag som skapar goda förutsättningar för vinstuttag, samtidigt som kommunala skolor då drabbas av överkapacitet och stigande genomsnittskostnader.

Min fråga till dig, Noria Manouchi, är: Hur tänker ni ta er an de problem som Riksrevisionen beskriver i sin rapport om de svåra konsekvenserna för de kommunala skolornas ekonomi när ni nu har röstat nej till att kommuner ska få ökat inflytande över friskoleetableringar?

Herr talman! Jag tycker att det är sorgligt. Jag tycker att det är tragiskt på riktigt att Sverigedemokraterna står här och försvarar och enbart pratar om skolbolagens rätt att ta ut vinst. Det är inte ett ord om barnen och våra unga. Det är inte ett ord om rätten till undervisning och rätten till lärare. Det är bara fokus på rätten att ta ut vinst. Jag undrar vad Sverigedemokraternas väljare tänker kring det.

Men jag vill komma tillbaka till den fråga som jag trots allt inte fick svar på. Sverigedemokraterna menar att vi socialdemokrater är emot friskolor när vi konstaterar att kommunala skolor har ett större ansvar och därmed större merkostnader och därför borde kompenseras för det. Det är precis samma slutsats som Riksrevisionen landar i. Menar Patrick Reslow att också Riksrevisionen är emot friskolor?

Herr talman! Jag noterade att merparten av Patrick Reslows anförande handlade om Socialdemokraterna. Jag är smickrad, herr talman, över att det är en så stor besatthet och ett så stort fokus på oss socialdemokrater. Men kanske borde Patrick Reslow trots allt ha hållit sig till sitt manus så att vi hade kunnat få lite kontenta kring vad Sverigedemokraterna faktiskt vill och vad de tänker kring Riksrevisionens granskningsrapport.

Jag har en fråga som jag vill fokusera på. Riksrevisionen pekar på att det svenska skolpengssystemet är ett ineffektivt sätt att använda våra resurser på och att det leder till ett slöseri med skattemedel. Friskolor överkompenseras med våra skattemedel för ansvar de inte har och inte tar. Detta konstateras alltså av Riksrevisionen. Jag ska också tillägga att Sverigedemokraterna röstade emot förslag i precis den här riktningen som vi lade fram förra våren.

Hur ser Sverigedemokraterna på Riksrevisionens ganska svidande kritik, får man ändå säga, mot Sverigedemokraternas politik, som det i praktiken innebär? Sverigedemokraterna fortsätter att stå upp för de systemfel som finns i svensk skola. Vad tänker Sverigedemokraterna kring det Riksrevisionen konstaterar om slöseriet med skattemedel?

Herr talman! Det korta svaret är nej. Vi står fast vid att kommunerna behöver ett veto kring etableringsfriheten, som går så otroligt långt i Sveriges kommuner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Jag kan konstatera att mycket har hänt sedan valet. Mycket har också hänt sedan vi lade fram propositionerna om detta, som i mångt och mycket tar höjd för precis den kritik som Riksrevisionen för fram. Jag hoppas därför att vi kan komma till skott under den här mandatperioden. Men det ligger dessvärre varken på mina eller på Centerpartiets axlar, även om vi hoppas på att få en inbjudan och möjlighet till samtal. Jag hoppas ändå att vi kan bli en kraft i att pressa på den nya regeringen.

Vad jag försökte lyfta i mitt anförande var att det nu aviseras nya utredningar men att detta redan är väl utrett. Man kan ha problem med propositionerna, även om jag tror att en del positionsförflyttningar har skett sedan dess, men utredningar finns det gott om. Dessa utredningar har hela Skolsverige välkomnat, så det är bara att plocka och komma till kammaren med förslag om det faktiskt ligger i regeringens intresse att sätta Sveriges barn och elever före marknadsbolagens vinstuttag.

Herr talman! Tack, Niels Paarup-Petersen, för frågan! Jag gläds åt att Centerpartiet omprövar sin skolpolitik och har börjat erkänna en del av de problem som vi socialdemokrater länge har lyft. Jag hoppas att vi kan kroka arm i detta mycket viktiga arbete framöver, för som Niels Paarup-Petersen sa från talarstolen är inte detta system liberalt. Marknadsanpassningarna har gått otroligt långt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Jag kan inte svara här i efterhand på vem statsrådet ringde och vem hon inte ringde. Men det jag kan konstatera är att detta var en punkt i januariavtalet under lång tid och att många möten hölls. Man hade många samtal. Jag var inte med i dessa samtal, men jag vet att det fanns många möjligheter till samtal.

Det jag också kan konstatera är att den här regeringen aldrig någonsin har bjudit in oss till något samtal, så den inbjudan väntar vi på och skulle gladeligen ta emot.

Det är viktigt att kommuner, som faktiskt har det lagstadgade ansvaret för varje barns rätt till skola, också har inflytande över friskoleetableringar. Det är också en del av kritiken som granskningen framför: att ny- och överetableringarna dränerar de kommunala skolorna på resurser.

Jag och Socialdemokraterna tycker därför att detta är ett viktigt steg framåt.

Herr talman! Sverigedemokraterna vet mycket väl att Socialdemokraterna aldrig har lagt fram något förslag om att stoppa rätten att välja skola.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Sverigedemokraterna är alltid mycket snabba att kritisera Socialdemokraterna. Men nu framför ju Riksrevisionen precis samma kritik som vi gör. Det verkar som om Patrick Reslow inte har läst den granskning som vi i dag debatterar. Riksrevisionen konstaterar faktiskt att systemet är ineffektivt och inte leder till likvärdighet och rekommenderar regeringen att göra något åt saken.

Vad ni sverigedemokrater behöver göra är att vakna upp och inse att det är ni som styr. Det är faktiskt Sverigedemokraternas regering, och det ligger på Sverigedemokraternas axlar att göra det bästa för våra barn och unga. Men det finns inte ett enda förslag i Tidöavtalet. Patrick Reslow har inte kommit med ett enda förslag här som skulle rätta till ojämlikheten i svensk skola. Det ligger på era axlar nu. Det är dags att vakna upp.

(Applåder)

Herr talman! Vad Sverigedemokraterna är garanten för är att Sverige ska fortsätta ha marknadsskola.

Vad Sverigedemokraterna gör varje gång de har möjlighet att rösta i kammaren är att rösta emot förslag som ökar likvärdigheten i svensk skola.

Patrick Reslow har själv skrivit debattartiklar där han kritiserar våra förslag och säger att SD inte vill ha ett socialistiskt skolsystem. Men, herr talman, frågan som Patrick Reslow behöver svara på är denna. Har vartenda övrigt land i världen ett socialistiskt skolsystem?

Sverige är helt ensamt om att tillåta obegränsade vinstuttag ur skolan och helt ensamt om att ha låtit skolans anpassning till marknaden gå så långt. Och Sverigedemokraterna är garanten för den marknadsskolan.

Svara gärna på frågan, Patrick Reslow! På vilket sätt har Sverige ett socialistiskt skolsystem om vi skulle göra som alla andra länder i världen och till exempel förbjuda vinstuttag?

(Applåder)

Herr talman! Sedan 1990-talet har samhället steg för steg förlorat kontrollen över skolan till marknaden med ökande vinstjakt, segregation och ökande ojämlikhet som följd.

Den marknadsskola som vuxit fram kännetecknas av svag offentlig insyn och kontroll, en världsunik möjlighet att plocka ut vinst, ett orättvist kösystem och inte minst ett system för skolpeng som spär på vinstjakten i stället för att öka likvärdigheten.

Konsekvenserna blir det vi ser nu: en sorteringsskola i Sverige. Vinstdrivande skolor väljer ut elever som anses lönsamma. Det är inte barn som väljer skola. Det är skolor som väljer barn.

Herr talman! Låt oss tala klarspråk. Det svenska skolsystemet är sjukt. Sverige, landet lagom, utmärker sig i dag som landet extremt. Ingenstans i världen har skolans anpassningar till marknaden gått så långt.

År efter år har vi socialdemokrater pekat på en rad systemfel med den svenska marknadsskolan, inte minst det absurda i att friskolor överkompenseras med skattemedel som skapar stora vinstmarginaler. Nu får vi också backning av Riksrevisionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

I det betänkande vi debatterar i dag behandlas Riksrevisionens granskning av skolpengen, och deras kritik är tydlig. Regelverket för skolpeng till friskolorna motverkar likvärdigheten i svensk skola.

Riksrevisionen konstaterar att skolpengssystemet överkompenserar friskolor, vilket missgynnar elever i kommunala skolor och leder till ineffektivitet och slöseri med skattemedel.

Till skillnad från friskolor har kommuner en lagstadgad skyldighet att erbjuda alla barn en skolplats. Det betyder att kommunala skolor ständigt måste ha beredskap att kunna ta emot nya elever. Ändå får friskolor samma ersättning per elev som kommunala skolor, trots att kommunala skolor har både ett större samhällsansvar och större omkostnader.

Riksrevisionen pekar också ut ett huvudproblem i principen om att friskolor ska ersättas med lika villkor. Ersättningen till friskolor höjs till exempel om kostnaden för de kommunala verksamheterna ökar, även om friskolorna inte har fått höjda kostnader.

I praktiken innebär det att om en kommun till exempel behöver renovera sina skolor måste också friskolorna få höjd ersättning. Kommunen måste alltså betala sina renoveringar två gånger, först själva renoveringen och sedan ersättning till friskolan som inte haft någon renovering. Det är att slösa bort skattemedel, herr talman.

Därtill konstaterar Riksrevisionen att kommuner har det lagstadgade samhällsansvaret för alla elevers rätt till en bra skola. Men trots det saknar de inflytande över skolans långsiktiga planering. Friskolekoncerner väljer ofta att etablera sig på platser med ett elevunderlag som skapar goda förutsättningar för vinstuttag, samtidigt som kommunala skolor drabbas av överkapacitet och stigande genomsnittskostnader.

Skolpengens utformning, kombinerad med ny- och överetableringar av friskolor, leder till en ineffektiv användning av skolans resurser. Vi socialdemokrater anser därför att reformer av skolpengen måste kombineras med att kommuner får vetorätt mot etablering av friskolor. Samhället måste ha kontroll över när och var skolor etablerar sig.

På en rad punkter lade den förra socialdemokratiska regeringen fram förslag för att ta itu med dessa problem. Men de röstades ned av Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna i spetsen. Det är de partier som nu utgör regering och regeringsunderlag.

Men till min förvåning, trots att det gått mindre än ett år sedan regeringspartierna röstade ned våra förslag, har de nu svängt. När Riksrevisionen kommer med samma kritik som vi socialdemokrater har haft i åratal erkänner plötsligt regeringspartierna de problem som de tidigare förnekat.

Att de ser en del av de problem som finns är välkommet. Samtidigt är det beklagligt att regeringens svar på Riksrevisionens rapport är att det ska tillsättas ytterligare utredningar, detta trots att det finns goda beredningsunderlag och att frågan redan är väl utredd.

Herr talman! Hur många fler miljoner ska friskolekoncernerna få plocka ut från svensk skola innan regeringen anser sig ha utrett färdigt frågan? Resursineffektiviteten och snedfördelningen av skolans resurser fortsätter så länge regeringen begraver frågan i ytterligare utredningar. De som förlorar är våra barn och unga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Riksrevisionens granskning omfattar enbart skolpengen. Men för att nå ökad likvärdighet och bättre kvalitet i undervisningen krävs också andra reformer. Skolans fokus ska vara på bildning och kunskap, inte på vinstjakt. Därför vill vi socialdemokrater förbjuda vinstuttag.

Resurser spelar roll. Staten måste ta ett större ansvar för skolans finansiering. I vårt budgetförslag föreslår vi därför mycket högre generella statsbidrag till landets kommuner än vad regeringen och Sverigedemokraterna gör.

Resursfördelningen behöver också i ökad utsträckning ske efter elevernas behov. Därför måste det likvärdighetsbidrag för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling som den socialdemokratiska regeringen införde byggas ut och också breddas till gymnasiet. Det är ett statsbidrag som enligt utvärderingar har haft avsedd effekt men som regeringen tyvärr stoppat utbyggnaden av.

Staten behöver också genom Skolverket öka sin närvaro runt om i landet och fortsätta arbetet med nationella kvalitetssystem för att stärka kunskapsutvecklingen i skolorna. De kvalitetsdialoger som initierades av den socialdemokratiskt ledda regeringen har skurits ned i den nuvarande regeringens budget, men de behöver fortsätta.

Herr talman! Svensk skola dras isär. Vi kan inte fortsätta överkompensera friskolor med skattemedel som skapar stora vinstmarginaler och ökar skolsegregationen. Det är dags att fler partier agerar för att bryta segregationen och ge skolan de resurser som behövs.

Nu är det upp till bevis för högerpartierna och SD. Det är dags att vakna upp och börja jobba för barns och ungas bästa i stället för att hålla friskolekoncernerna om ryggen.

Jag yrkar bifall till reservation 1.

(Applåder)

Herr talman! Med all respekt, men jag vet inte vilken bubbla Fredrik Malm lever i. Han säger att den socialdemokratiska regeringen inte gjorde någonting och rabblar upp årtal. Jag kan rätta Fredrik Malm genom att säga att bland det första regeringen Löfven gjorde 2015 var att tillsätta en skolkommission. En grupp forskare fick ett gediget uppdrag om att utreda förslag om likvärdighet i svensk skola. Det som kom ut av det, vilket Fredrik Malm egentligen vet, var Björn Åstrands gedigna utredning, som ledde till två propositioner. Dem valde Fredrik Malm och Liberalerna att rösta nej till.

För att rätta den historiebeskrivning som Fredrik Malm ger kan jag berätta att det alltså inte var så att ingenting hände. Det var Fredrik Malm och hans parti som bromsade det som behövde hända.

Min fråga återstår. Jag fick aldrig svar på den. Hur länge till ska Fredrik Malm och Liberalerna begrava viktiga reformer på skolområdet i utredningar? Det finns redan utredningar som man kan titta på och gå vidare med här och nu.

Herr talman! Fredrik Malm säger i talarstolen att det inte hände särskilt mycket på skolområdet de senaste åtta åren. Det är inte sant. Men det som hände var att Liberalerna bromsade nödvändiga reformer på skolområdet.

Den socialdemokratiska regeringen lade fram en rad förslag i den riktning som Riksrevisionen lyfter fram i sin rapport. Men förslagen röstades ned av Liberalerna och de partier som nu utgör regeringsunderlag.

Det har snart gått ett år. Liberalerna har plötsligt svängt. Nu välkomnar man förslag i den riktning som för mindre än ett år sedan låg på riksdagens bord och som man röstade nej till. Men man ska begrava frågan i ytterligare utredningar, trots att den redan är väl utredd.

Min fråga till Fredrik Malm är: Hur många fler miljoner ska friskolekoncernerna få ta ut innan ni anser att ni har utrett frågan färdigt?

Fru talman! Det är tydligt att vi har en regering som inte är intresserad av att ta itu med de religiösa friskolorna. Det är fråga om skolor som segregerar och som samhället inte har insyn i eftersom offentlighetsprincipen inte tillämpas. Det är skolor som inte bedriver utbildning på vetenskaplig grund och som inte behandlar flickor och pojkar med samma rättigheter.

Det är tydligt att regeringens Tidöavtal enbart landar i skärpt kontroll av muslimska friskolor. Regeringen har inte problem med religiösa friskolor, utan regeringen har problem med muslimer.

Detta duger inte. Det som är Sverige hotas. Det som är vår demokrati hotas när våra barn segregeras och utbildningen bedrivs utan att bygga på vetenskap. SVT:s granskningar visar att lärare tvingas förneka evolutionsteorin och att flickor inte får tillgång till sexualundervisning. Det duger inte. Religiösa friskolor måste förbjudas.

Fru talman! I dagarna visade SVT:s granskning av den kristna friskolan Oneschool Global att skolan har en uppförandekod som anger vad lärare får och inte får undervisa om. Enligt granskningen får lärare bland annat inte ifrågasätta att Gud skapat livet. Elever ska också skyddas från moraliskt farligt material, såsom evolutionsteorin eller ifrågasättandet av att äktenskap är mellan en man och en kvinna. Hbtq-frågor och skilsmässa är ämnen som ska undvikas. Granskningen visar också att elever nekas rätten till sexualundervisning. Vid hela tio tillfällen har skolan fått kritik av Skolinspektionen.

Detta är en allvarlig kränkning av barnens rätt till utbildning på vetenskaplig grund, och det är en allvarlig kränkning av deras rättigheter. Det är ovärdigt Sverige, och det är absurt att vi har en lagstiftning som tillåter att detta fortsätter - att religiösa friskolor kan fortsätta driva skolverksamhet trots att vi vet att de segregerar elever, trots att vi vid upprepade tillfällen nåtts av larmrapporter om att till exempel religiösa friskolor med kristen profil utövar abortmotstånd, indoktrinering och till och med exorcism och fysisk misshandel av barn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! För oss socialdemokrater är detta fullkomligt oacceptabelt, och det borde det vara för riksdagens alla åtta partier. Religiös påverkan hör inte hemma i skolan, och det är hög tid att religiösa friskolor förbjuds.

Skolans fokus ska vara på kunskap och bildning, och skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det borde vara självklart att alla barn har tillgång till en likvärdig utbildning, för det är förutsättningen för vår demokrati och för efterlevnaden av de mänskliga fri- och rättigheterna.

Under den föregående mandatperioden saknades majoritet för att förbjuda religiösa friskolor, så vi socialdemokrater drev igenom det som vi kunde, såsom skärpta regler för vem som får driva skola. Dessutom finns ett färdigt underlag på skolministerns skrivbord som möjliggör förbud av nya religiösa friskolor, vilket vore ett viktigt steg i rätt riktning. Men högerregeringen duckar frågan och tar inte tag i problemet.

I Tidöavtalet pekas enbart de muslimska friskolorna ut som ett problem. Min fråga till statsrådet Lotta Edholm är därför: Ser statsrådet i enlighet med regeringen hon företräder enbart problem med de muslimska friskolorna och inte med övriga religiösa friskolor såsom Oneschool Global som jag tidigare beskrev och som gång på gång diskriminerar våra barn och nekar dem rätten till en utbildning som bygger på vetenskap?

Fru talman! Jag tackar för repliken. Svaret är att marknadsstyrningen av skolan är orsaken till att skolan fortsätter att slitas isär.

Vi hörde Moderaterna i debatten i dag säga att det kan vara bra om företag plockar ut vinst. Men en skola kan väl inte ses som ett företag som vilket som helst.

Vinstjakten påverkar hela skolsystemet, också de kommunala skolorna. Detta i kombination med den fria etableringsrätten gör att friskolor väljer att etablera sig i områden där eleverna anses mest lönsamma.

Jag presenterade vårt helhetsperspektiv. Det handlar förstås om att förbjuda vinstuttagen men också om att införa ett rättvist skolval och, kan jag tillägga här, förstås att fortsätta finansiera skolan på ett likvärdigt sätt. Därför har vi byggt ut likvärdighetsbidraget stort.

Fru talman! Sverige tillåter som enda land i världen obegränsade vinstuttag ur skattefinansierad skola. Varje år plockas miljardbelopp ut i vinst. Om bara det senaste årets vinstuttag hade återinvesterats i skolan hade det kunnat resultera i 2 200 fler lärare. Skattepengar som är tänkta att gå till barns och elevers lärande försvinner ut i riskkapitalisters fickor. Är det rimligt att svensk skola fortsätter att dräneras och segregeras på grund av vinstjakten? Det svenska folket tycker inte det. Vi socialdemokrater tycker inte det. Det är dags att förbjuda vinstuttagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning

Problemet är bara att riksdagens högermajoritet gång på gång röstat nej till att reglera de obegränsade vinstuttagen och att den nya högernationalistiska regeringen inte ser problemet. Sverigedemokraterna försvarar till och med skolkoncernernas vinstjakt med orden "Vårt parti vill inte ha ett socialistiskt skolsystem".

Men, fru talman, menar Sverigedemokraterna verkligen att vartenda övrigt land i världen har ett socialistiskt skolsystem? Sverige, landet lagom, utmärker sig i dag som landet extremt. Ingenstans i världen har skolans anpassningar till marknaden gått så långt, och det får stora konsekvenser. OECD, som närmast kan betraktas som marknadsliberalt, har i rapport efter rapport och år efter år underkänt marknadsinslagen i svensk skola. Incitamentet att göra vinst leder till att elever som inte anses lönsamma sorteras bort. Gapet mellan de bäst och sämst presterande eleverna har ökat, och familjebakgrund spelar allt större roll när det kommer till skolresultaten.

Marknadifieringen av svensk skola måste få ett stopp, och därför vill vi socialdemokrater ha ett helhetsperspektiv. Förbjud vinstjakten, skapa ett rättvist skolval och sluta överkompensera friskolor med skattemedel som skapar stora vinstmarginaler! Vi vill ha en sammanhållen skola med ett fokus: elevernas utveckling och lärande.

Flera partier säger sig nu vilja begränsa vinstuttagen, ett besked som bland andra Liberalerna lämnade i valrörelsen. Men när det kommer till vinstutdelning landar regeringens nya slottsavtal enbart i att vinstutdelning inte ska få förekomma de första åren, vilket är helt tandlöst. Det välkomnas till och med av Academedia, som menar att det inte kommer att påverka deras expansion. Att dessutom koppla rätten till vinstuttag till skolors resultat riskerar att elda på glädjebetygen och öka lärarnas administrativa börda.

Det är tydligt att riksdagens åtta politiska partier har olika lojaliteter och att det för vissa partier är svårt att kapa banden till näringslivets marknadsintressen. Men som riksdagsledamöter har vi en skyldighet att tjäna demokratin och att sätta det svenska folkets bästa i första rummet. Då måste det vara slut med att använda våra barn och elever som medel för att göra vinst på skolmarknaden. Varje krona avsedd för barns och elevers lärande ska gå till barns och elevers lärande.

(Applåder)

Fru talman! Jörgen Grubb talar med starka ord om vikten av att bekämpa betygsinflation, men han missar en liten detalj: Det är de vinstdrivande friskolorna som i särskilt stor omfattning har betygsinflation.

Det är väl dokumenterat att Sverigedemokraterna efter intensiva uppvaktningar från näringslivet valde att lämna sin tidigare förbudslinje mot vinstuttag ur skolan. Att man ändrar uppfattning efter politisk verklighet har jag respekt för, men faktum är att marknadiseringen av svensk skola fortsätter att breda ut sig.

En majoritet av svenska folket vill se ett stopp för vinstuttagen ur svensk skola. SD:s väljare vill se ett stopp för vinstuttagen ur svensk skola. Varför väljer Sverigedemokraterna att lyssna på näringslivet i stället?

Herr talman! På frågor om vinstuttag skriver Moderaterna på sin hemsida att man vill skärpa kontrollerna kopplat till hur bra skolorna är. Slottsavtalet, som den nya regeringen nyligen presenterade, landade i en liknande slutsats. Marknadsinslagen i svensk skola ska inte bort, utan precis som Moderaterna skriver på sin hemsida ska i stället kontroll och inspektion öka. Rätten till vinstuttag de första åren ska alltså ges till skolor om de har bra resultat.

Min fråga till Moderaternas ledamot är: Hur mycket kontroll, inspektion och byråkrati är det rimligt att lägga på våra redan pressade lärare - allt för att behålla rätten till vinstuttag?