Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Vi har nu att diskutera Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser. Det låter inte så sexigt, men det är faktiskt ganska viktigt om man tycker att skola, utbildning och kunskap är någonting väldigt centralt för Sveriges utveckling. Det är jag också helt övertygad om att vi alla anser.

Riksrevisionen har granskat detta, herr talman. Det rör friskolor, närmare bestämt fristående grundskolor. Man har ett antal synpunkter, som också regeringen kommenterar i sin skrivelse till riksdagen om Riksrevisionens granskning.

Låt mig gå igenom några av resultaten och lite av den kritik Riksrevisionen framför, herr talman.

Man menar bland annat att regelverket för att betala ut skolpeng till skolor i Sverige inte beaktar de trögrörliga kostnaderna. Skolan har ju stora fasta kostnader, och dessa minskar inte för att några elever byter skola. De ökar inte heller nödvändigtvis för att några andra elever kommer till skolan. I många kommuner bestäms dock skolpengen utan hänsyn till de fasta kostnaderna, vilket kan få rätt stora konsekvenser för skolor. Man pekar till exempel på att skolor med osäkert elevunderlag kan bli mer benägna att anställa personal på tidsbegränsade anställningar.

En annan punkt, herr talman, som Riksrevisionen för fram är att lika ersättning till fristående skolor och kommunala skolor inte nödvändigtvis ger lika förutsättningar. Bidraget till fristående skolor ska ju bestämmas efter samma grund som hemkommunen tillämpar för att fördela resurser till den egna skolan. Det är detta vi kallar principen om lika villkor. Riksrevisionen menar dock att detta inte medför lika förutsättningar eftersom de kommunala huvudmännen har ett ansvar som de fristående skolorna inte har, nämligen att tillse att skolplikten upprätthålls, att alla har rätt att få en studieplats och att alla som omfattas av skolplikten också går i skolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Därtill, herr talman, tar Riksrevisionen också upp negativa effekter av regelverket för skolpengen. Det handlar om att det kan få ganska stora negativa konsekvenser om fristående skolor etableras i kommuner eller i områden där det inte finns något direkt kapacitetsbehov. Det innebär att man etableras någonstans där det redan finns väldigt mycket skolplatser, och så tar man bara elever från andra skolor. Då har vi skolor kvar, ofta kommunala, som sitter på en stor överkapacitet i form av lokaler och annat.

Riksrevisionen pekar också på en del positiva saker, till exempel att en relativt stor andel av eleverna i Sverige har möjlighet att göra skolval. Det är väldigt positivt. För oss i Liberalerna är det viktigt att elever och föräldrar gör aktiva val. För två år sedan kunde ungefär två tredjedelar av alla elever välja en fristående skola inom fem kilometer från bostaden.

Vi ser också att man gör ett aktivt val i större utsträckning. Det är i och för sig inte en jättestor minskning, men det är en minskning med 3-4 procentenheter av elever som nu går i den kommunala skolan jämfört med för 15 år sedan. Det innebär att fler elever och föräldrar har valt andra skolor.

Herr talman! Riksrevisionen tar också upp en annan sak i sin granskning. Det handlar om nyetablering av fristående skolor. Skolinspektionen tolkar regelverket snävt. Det är snarare så att lagen tolkas som den är tänkt att tolkas, men lagstiftningen, dess förarbeten och den praxis som har utvecklats är lite för snäva. Om en nyetablering av en fristående skola kommer att skapa påtagliga problem på lite längre sikt, fem sex år, för kommunen och eleverna där den ska etableras ska man kunna neka skolan att starta.

Riksrevisionen pekar på ett bekymmer med förarbetena till lagstiftningen. Det tas upp ett antal exempel för när man kan komma att använda detta och avböja en etablering av en ny fristående grundskola. Men de exemplen handlar i huvudsak om glesbygdskommuner. Skolinspektionen har alltså i en del större kommuner med en kraftig friskoleetablering och där kommunen har velat avslå ansökan inte funnit att det finns lagrum och praxis för att göra det. Riksrevisionen bedömer att det inte räcker med mindre justeringar för att komma åt de problemen.

Herr talman! Därtill föreslår Riksrevisionen en nationellt beslutad schablon för skolpengen. Det ligger ganska nära det som vi i Liberalerna har drivit och som nu finns med i Tidöavtalet om att regeringen ska utreda en nationell skolpengsnorm. Det är väldigt positivt.

Det är nödvändigt att följa upp friskolereformen. Den kom på 90-talet, för 30 år sedan nu. Om man behöver göra förändringar måste riksdagen och regeringen ha kraft att göra det. Tyvärr hände väldigt lite de senaste åtta åren. Men nu kommer det att hända desto mer. Vi går nu fram med den största omregleringen av systemet med friskolor på 30 år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Till exempel behöver kommunala skolor ersättas för sina merkostnader. Kommunens skolverksamhet är skyldig att hålla ett visst antal platser i reserv. Det gör att man helt enkelt inte kan anpassa verksamheten så mycket som man kanske skulle vilja. Det ansvaret kostar pengar och borde fördelas mer jämlikt.

Det är ett problem att Skolinspektionens regelverk för att stoppa skoletableringar, som jag nyss gick igenom, får en del negativa konsekvenser. Man behöver se över den lagstiftningen, vilket regeringen också har öppnat upp för. När en skola etableras kan det till exempel leda till kraftigt höjda lokalkostnader per elev i den kommunala skolan. Det är inte rättvist att en del av vissa barns skolpeng ska gå till att betala för lokaler som står delvis tomma.

Herr talman! Avslutningsvis: Regeringen kommer också att låta utreda införandet av en ny statlig skolpengsnorm. Det är viktigt. Jag bedömer att de här åtgärderna svarar mer än väl mot de rekommendationer som Riksrevisionen för fram.

(Applåder)

Herr talman! Socialdemokraterna och de andra rödgröna partierna kom i regeringsställning hösten 2014. Då hände ingenting, förutom dåvarande skolminister Gustav Fridolins handhjärta. År 2015 kom, och det hände ingenting. År 2016 kom, och det hände ingenting. År 2017 kom, och det hände ingenting. År 2018 kom, och det hände ingenting. Det gjorde det inte 2019, 2020 eller 2021 heller.

I mars 2022, några månader före valet, kom två propositioner till riksdagen. De var så dåligt skrivna och så undermåliga att riksdagen inte kunde bifalla dem. Det var till exempel fråga om intresseanmälan till skolor eller kö.

Det hade räckt att Socialdemokraterna hade ringt till Fredrik Christensen från Centerpartiet som då satt i utskottet eller till mig. De hade inte ens behövt blanda in Sverigedemokraterna om de inte kände för att prata med dem. Det hade gått att få majoritet i alla fall. Men det gjorde inte Socialdemokraterna, utan de lade fram förslag som de visste skulle falla i riksdagen, enbart för att kunna använda dem i valrörelsen. Jag är kritisk till detta. Jag tycker att man ska ta regeringsmakten på större allvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Vi gör nu den största omregleringen av friskolesektorn på 30 år. Jag önskar att det kunnat ske tidigare. Men jag konstaterar att Socialdemokraterna var oförmögna att driva igenom det. De var mer intresserade av att skriva artiklar och att göra tjusiga bilder som folk delar på Facebook. De var mindre intresserade av att göra det tunga jobbet, kavla upp ärmarna, utreda, gå igenom noga och sätta sig ned och se över lagstiftningen för att kunna komma med genomarbetade förslag till riksdagen som man sedan kan få majoritet för. Det beklagar jag verkligen.

Jag hoppas att vi kan göra mer framöver. Socialdemokraterna får gärna stödja den utvecklingen.

(Applåder)

Herr talman! Om Socialdemokraterna vill se vad de gjorde de åtta åren räcker det väl att titta i friskolekoncernernas bokslut för att se hur väl de lyckades med alla reformer de skulle genomföra. Om man vill förändra skolpolitiken måste man se till att ha riksdagen med sig. Man kan få riksdagen med sig på en hel del, men kanske inte på allt som Socialdemokraterna vill.

Faktum är att med de reformer regeringen nu går fram med är avsikten att skapa regelverk som är robusta och stabila och ger goda förutsättningar. I sådana fall tycker jag att det är bättre om det tar ett halvår längre tid för att regelverket verkligen utreds, går igenom Lagrådets prövning och förankras på ett bra sätt i riksdagen. Regeringen har inte ambitionen att lägga fram dåligt underbyggda lagstiftningsprodukter i riksdagen några månader före valet bara för att man vill att de ska bli nedröstade så att man sedan kan använda dem i valrörelsen. Det är inte riktigt så vi ser på politiken.

När det gäller till exempel skolpengen, som Riksrevisionen tar upp, hänger den ihop med den bristande likvärdigheten i svensk skola. Den är i huvudsak en följd av kommunaliseringen som Socialdemokraterna drev igenom för 30 år sedan och som de fortfarande inte har orkat ompröva.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Socialdemokraterna är som en bläckfisk som har blivit rund och däst. Den har åtta armar för att kunna dela ut bidrag åt åtta håll samtidigt, men den är inte kraftfull. Socialdemokraterna har inte kavlat upp ärmarna. De har inte orkat reformera svensk skola. Det krävs liberaler på Utbildningsdepartementet och en borgerlig regering för att göra de här förändringarna.

Herr talman! Jo, regeringen är borgerlig. Jag tror att Niels Paarup-Petersen syftade på regeringsunderlaget, som inkluderar ytterligare ett parti, men regeringen är borgerlig.

Det är självklart så, herr talman, att regeringen ska göra ett ordentligt jobb. Det är just därför detta behöver utredas. Jag ser framför mig att man ska söka största möjliga breda samsyn i riksdagen för att till exempel kunna öka det statliga åtagandet för skolan.

Jag ser gärna att även Centerpartiet förskjuter sina positioner och öppnar för ett större statligt ansvarstagande för skolan. Centerpartiet behöver kanske inte gå lika långt som mitt och några andra partier vill. Frågan gäller till exempel det Riksrevisionen tar upp i sin rapport om en nationellt bestämd schablon för skolpengen - eller skolpengsnormen, som är det ord vi använder och som väl är något snarlikt. Exakt hur den kommer att se ut måste ju utredas, men jag ser gärna en bred samsyn kring detta och även kring en rad andra frågor. Jag uppfattar att både skolminister Lotta Edholms och högskoleminister Mats Perssons förhållningssätt till riksdagen är lyhört och att man vill ha en dialog för att få bredare stöd för de reformer vi genomför.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Det finns frågor i politiken som har väldigt långa ledtider, till exempel försvarspolitiken som diskuterades nyss, eller skolpolitiken för den delen. Om man går in och ändrar i läroplanen eller i lärarutbildningarna och så vidare får det konsekvenser i generationer framåt, men om man ökar eller minskar något skatteavdrag får det effekt direkt. Sådant kan man ändra på momangen om man tycker att det slår fel. Det är just därför det är väldigt viktigt att ha brett stöd för stora, skolpolitiska reformer i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Herr talman! Det är väldigt upplyftande att lyssna på Niels Paarup-Petersen. Det är egentligen första gången jag hör en centerpartist argumentera på det sättet. I 30 år har Centerpartiet argumenterat tvärtom när det gällt friskolor, resurser och annat.

Jag kan erkänna att också mitt parti stegvis har gjort förändringar och går mer handfast fram för att genomföra dem så att vi kommer bort från de skevheter i incitamentsstrukturen som finns, om jag uttrycker mig lite kameralt, rörande resursfördelningen i skolan.

Herr talman! Vi kan såklart ha en skolberedning. Hela riksdagen är väl egentligen en beredning. Vi bereder förslag hela tiden, och det baseras utifrån valresultatet. Vi hanterar saker i utskott och debatter. Ibland har vi breda utredningar som är parlamentariskt sammansatta, och ibland är det enmansutredningar. Saker processas hela tiden.

Vi måste nog ändå vara ödmjuka, herr talman, och inse att det finns en del ideologiska skillnader, till exempel i synen på hur stort det statliga ansvaret över skolan ska vara och hur hård statlig styrning vi ska ha. Det kan handla om hur hårt man vill detaljreglera. Det finns säkerligen också en del olika synpunkter om pedagogiska frågor. Centerpartiet röstade exempelvis nej till att lärare ska kunna beslagta elevers mobiltelefoner om de stör lektionerna och hänvisade till den privata äganderätten. Det är ett förhållningssätt som jag inte riktigt delar.

Vi har som sagt olika synpunkter i en rad frågor. Riksdagen är därför ett bra format för att hantera det. Förhoppningsvis kan vi i utskottskontext eller andra sammanhang få en bredare enighet.

Linköping var för övrigt en mycket fin stad i helgen.

(forts. § 7)