Patrik Björck

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Även jag drog slutsatsen att det kanske var rimligt att den frågan hamnade hos landsbygdsministern. Jag har dock fortfarande inte fått svar på varför justitieministern av alla statsråd står och svarar på en fråga som uppenbart är ställd till statsministern och som uppenbart ligger inom statsministerns ansvarsområde. Den frågan finns det fortfarande anledning att fundera över.

Jag går över till sakfrågan, herr talman, det vill säga regeringsdugligheten. Detta handlar också om omdöme och om hur allmänheten uppfattar regeringen och regeringens arbete.

Ganska nyligen tvingades en av statsministerns statssekreterare lämna sin tjänst på grund av tjuvfiske av ål. Enligt vad jag har förstått var det allmänt känt att så var fallet redan innan Kustbevakningen grep in. Det handlar inte bara om säkerhetsprövning utan även om omdöme och omdömesgillhet, regeringsduglighet och förtroende hos medborgarna. Det verkar som om processen för hur statsministern bemannar sitt kansli fullständigt har gått i diket. Denna nyhet hann knappt torka på löpsedlarna förrän nästa problem kom. Då gällde det en förundersökning som inletts mot en annan av Kristerssons statssekreterare gällande svartbygge och miljöbrott.

Återigen skadas allmänhetens förtroende för regeringsdugligheten.

Detta, herr talman, är inte bara ett problem för Kristersson och den sittande regeringen, utan det är ett problem för Sverige och svenska folket. Vi befinner oss i en säkerhetsmässigt svår tid. Vi hotas av krig runt omkring. Vi har en Natoansökan som ligger och tickar och som aldrig kommer framåt. Regeringens anseende är viktigt - internt och utrikespolitiskt. Om det skadas oroas jag som riksdagsledamot och som svensk medborgare.

Det är detta som är bakgrunden till att vi ifrågasätter vilka rutiner man har när man utser statssekreterare på statsministerns kansli. Det hade, återigen, varit mycket mer konstruktivt att få diskutera detta med den som faktiskt inte bara är chef för regeringen utan också är chef för Regeringskansliet.

Jag kan ändå försöka att ställa de frågor som jag borde ha fått ställa till statsministern.

Ålfiskaren tvingades ju att sluta efter avslöjandet. Då blir min fråga, herr talman, hur det går med den statssekreterare som misstänks för svartbygge och miljöbrott. Kommer den statssekreteraren också att tvingas avgå? Detta är en av de frågor som jag hade sett fram emot att få diskutera med statsministern. Ålfiskaren hade som jag förstår det, herr talman, varit ganska öppen med sitt fiske på sociala medier innan Kustbevakningen ingrep. Visste statsministern om detta när han anställde ålfiskaren som statssekreterare?

Personen som misstänks för svartbygge har tidigare tvingats att lämna ett annat tungt politiskt förtroendeuppdrag, som partisekreterare för Folkpartiet, i samband med en annan brottshärva. Frågan som jag hade tänkt ställa till statsministern är: Var statsministern medveten om detta när han rekryterade sin statssekreterare?

Herr talman! Vi har en regering som har ett svagt stöd i opinionen, och vi har en statsminister som har ett svagt stöd i opinionen. Det finns naturligtvis en mängd olika skäl till det, till exempel svikna vallöften och en svag ekonomisk politik, som har hanterats i en mängd interpellationsdebatter under året.

Dock börjar regeringens regeringsduglighet mer och mer att ifrågasättas, och det är det som är bakgrunden till den interpellation jag ställde - till statsministern, herr talman. Det svar jag får och vem det är som ger svaret minskar inte oron över uppfattningen att fler och fler börjar ifrågasätta regeringens regeringsduglighet.

Interpellationen är överlämnad till justitieminister Gunnar Strömmer, herr talman, och min första fråga blir: Varför då? I svaret står det bara lite kryptiskt att den är just överlämnad.

Normalt sett finns det ett standardsvar när interpellationer överlämnas till andra statsråd, herr talman. Det sker för att man tycker att själva ämnet faller inom statsrådets hank och stör, så att säga, och svaret är då "Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska vara på interpellationen". Är arbetet inom regeringen så fördelat att det är justitieministern som ytterst ansvarar för regeringsarbetet, herr talman? Är det justitieministern som ansvarar för att utse statssekreterare åt statsministern? Det är min andra fråga.

Den tredje frågan jag skulle vilja ställa till justitieministern beror naturligtvis lite grann på hur han svarar på fråga ett. I interpellationssvaret framgick inte varför justitieministern tar hand om denna interpellation, som jag så gärna hade velat diskutera med statsministern. Det blir också ytterst märkligt att jag dessutom får ett meddelande från Regeringskansliet om att interpellationen inte kan besvaras i tid, herr talman.

Vi har ett regelverk här i riksdagen. Enligt grundlagen utser riksdagen statsministern. Statsministern utser sina statsråd. Riksdagen har en kontrollmakt och ska kunna kontrollera att regeringen utför sitt arbete på ett rimligt sätt, och där är interpellationsdebatterna viktiga. Man har 14 dagar på sig att besvara en interpellation.

Jag hade haft stor förståelse om statsministern med sitt pressade program inte hade klarat av det inom 14 dagar, herr talman. Men om jag har räknat rätt finns det 24 statsråd i regeringen, och om det nu inte spelar någon roll vem som svarar - vilket det tydligen inte gör - är det anmärkningsvärt att inget av regeringens 24 statsråd har lyckats besvara en interpellation inom de stipulerade 14 dagarna. Hanteringen av denna interpellation är alltså anmärkningsvärd, herr talman, och den väcker ytterligare frågor gällande regeringsdugligheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om man går in på Regeringskansliets egen hemsida kan man konstatera att regeringsarbetet och de olika funktionerna beskrivs så här: "Regeringskansliet är regeringens stab och leds av statsministern." Det är otvetydigt; det står ingenting om justitieministern här. Vidare står det: "Det innebär att statsministern är såväl regeringschef som chef över myndigheten Regeringskansliet." Det är bakgrunden till att det är ganska anmärkningsvärt att inte statsministern själv är här och besvarar dessa interpellationer.

Jag kan inom parentes säga att jag ställde en interpellation om strömmingsfiske till justitieminister Gunnar Strömmer. Den överlämnades till landsbygdsminister Peter Kullgren. Därför blir min sista fråga till justitieministern: Varför överlämnade justitieministern interpellationen om strömmingsfiske till landsbygdsministern?

Fru talman! Statsrådet Andreas Carlson var noga med att inte distansera sig från SD-ledamotens tydliga inställning att lägre hyror skulle vara ett problem. Jag noterar det. Statsrådet Andreas Carlson var också noga med att inte distansera sig från SD-ledamotens tydliga inställning att minskad segregation skulle vara ett problem. Jag lade märke till det.

Det här är allvarligt men inte oväntat. SD:s inflytande på regeringen skadar Sverige. Nu menade SD-ledamoten i sitt andra inlägg, där han skulle förtydliga sin ståndpunkt i bostadspolitiken, att bostadsrätter är svaret på höga hyror. Anser man det lever man i en helt annan verklighet än alla de som efterfrågar billiga och bra lägenheter.

Om bostadsrätter hade varit lösningen i bostadspolitiken hade vi inte haft någon bostadsbrist i Sverige. Men vi behöver en aktiv bostadspolitik för att erbjuda rimliga hyror och bra bostäder till vanligt folk. Det är det som vi socialdemokrater vill åstadkomma. Men det är också det som bostadsministern inte prioriterar och som SD-ledamoten aktivt motverkar.

(Applåder)

Fru talman! Jag begärde ordet för att jag ville kommentera den sverigedemokratiska ledamotens inlägg. I normalfallet skulle jag kanske inte ha brytt mig om det. Men med tanke på att Sverigedemokraterna har ett avgörande inflytande på regeringspolitiken är det ändå intressant att få reda på vad som ligger bakom den lite mer verserade version vi får höra från Andreas Carlson och vad som verkligen ligger bakom regeringspolitiken när Sverigedemokraternas representant tar till orda.

Det blir extremt tydligt, fru talman, att Sverigedemokraterna är helt ointresserade av att stärka bostadsbyggandet. Det var så fullständigt häpnadsväckande tydligt att det enda Sverigedemokraterna vill stärka är segregationen. De blir upprörda över tanken på att vanligt folk skulle ha råd att bo centralt i Karlstad. Det skulle vara ett problem för Sverigedemokraterna. Det är väldigt avslöjande. Lägre hyror tycker Sverigedemokraterna är ett problem. Det är viktigt att inte stödja fel personer. Tänk om det kommer in vanligt folk i attraktiva bostadsområden! Det skrämmer Sverigedemokraterna. Och tänk om det där vanliga folket kanske har ett namn som ledamoten inte kan uttala - vad vet jag?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det ledande partiet i den här regeringen är helt ointresserat av att stärka bostadsbyggandet. Man är bara inne på att stärka segregationen. Det var ett väldigt tydligt besked från Sverigedemokraternas representant här i dag. Jag hoppas att Andreas Carlson kan svara på om han och regeringen också stöder den ambitionen. Men det var väldigt klargörande att höra var Sverigedemokraterna står.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det där sista var lite grumligt. Var det ett ja eller ett nej till att aktivera korttidsstödet? Det har Andreas Carlson möjlighet att återkomma till. De andra frågorna har vi egentligen inte fått något svar på, men det sista får Andreas Carlson gärna utveckla.

Regeringen har inte utvecklat utan avvecklat investeringsstödet och talat om regelförenklingar. 40 000 lägenheter i kön var det när regeringen klippte investeringsstödet, och det får svåra konsekvenser då det som bekant inte går att bo i en regelförenkling.

Regeringen står och ser på medan byggbranschen och träindustrin kraschar. Jag kan berätta för ledamoten från SD att träindustrin är mycket mer än trähus. Också möbler, dörrar, fönster och allt möjligt dras med när byggbranschen kraschar.

Sedan ska löntagare förlora sina jobb och företag gå i konkurs. Det är den bistra sanningen. Men Sverige förtjänar bättre, fru talman. Vi socialdemokrater har förslag på en annan politik. Det finns möjlighet att få fart på bostadsbyggandet om man för en aktiv politik i stället för att sitta och titta på och hoppas att allting ska bli bättre av sig självt.

Det handlar till exempel om statliga byggkrediter, medfinansiering till nyproduktion och statlig byggstimulans i form av ett produktionsstöd riktat till mindre orter med stora industrietableringar och till ungdoms- och studentbostäder.

Vi pratar om startlån för förstagångsköpare. För att ge alla människor möjlighet att köpa en bostad föreslår vi socialdemokrater ett startlån. Detta skulle stimulera efterfrågan och bidra till ett ökat byggande.

Det som är så viktigt med denna debatt är att se att det finns skillnader i politiken. Vi socialdemokrater har alternativ och konkreta åtgärder, medan regeringen och bostadsministern sitter och hoppas att allting ska bli bättre. Man använder väl Riksbanken som ett SMHI och ser om inflationsförväntningarna ska minska eller öka.

Vi socialdemokrater har verkstad, vi har politik och vi har åtgärder.

(Applåder)

Fru talman! Jag håller med Andreas Carlson om att det är viktigt att bekämpa inflationen, men låt mig påminna om ett gammalt talesätt: Operationen var lyckad, men patienten dog. Man måste kunna hantera en svår ekonomisk situation med inflation och samtidigt se till att en viktig industri i Sverige inte slås ut. Denna industri är inte bara viktig för att den håller företag och jobb igång, utan den fyller ett fundamentalt mänskligt behov eftersom den skapar möjlighet för människor att bo, möjlighet för ungdomar att flytta hemifrån och möjlighet för hela landet att växa. Det handlar inte bara om att rädda en industri utan också om att möta ett behov.

Fru talman! Andreas Carlson säger att han har tagit del av situationens allvar men kommer till kammaren utan några egentliga förslag. Han kan inte på allvar mena att en översyn av planarbetet eller ett höjt rotavdrag skulle hantera de bekymmer som trähusindustrin står inför. Precis som finansministern antyder Andreas Carlson att det kan komma fler åtgärder när situationen blir sämre, när krisen växer och när fler företag har gått i konkurs. Budskapet är inte bara kärvt - det kan man ju som politiker behöva komma med ibland - utan ganska dåligt, irrationellt och farligt eftersom vi hamnar i en situation då det inte finns så mycket kvar att rädda när vi har tappat den viktiga funktionen att bygga bostäder för att främja industriutvecklingen runt om i landet och enskilda människors privatsituation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är helt övertygad om att de företag som Andreas Carlson åker runt och träffar inte är nöjda med regeringens åtgärder. Jag är övertygad om att de förstår att inflationen är ett problem, men jag är också övertygad om att de kräver att regeringen ska åtgärda allvarliga problem. Att bara konstatera att problemet är allvarligt och sätta sig ned och rulla tummarna är inte ett ansvarsfullt regeringsarbete.

Andra frågor aktiveras tyvärr av bristen på åtgärder när det gäller trähusindustrin. Niklas Sigvardsson har berättat målande hur det drabbar exempelvis Jönköpings län när företag går i konkurs och folk tvingas ut i arbetslöshet. Det gäller även andra delar av landet. Leif Nysmed var inne på problemet med kompetensförsörjning. Det handlar inte bara om en viktig industri och ett stort socialt behov, utan det slår också ut en generation av byggnadsarbetare och träindustriarbetare om de inte kan bli kvar i branschen.

Arbetsmarknadens parter i denna industri, GS-facket och TMF, har begärt att regeringen ska aktivera korttidsstödet. Om man inte har någon politik för att upprätthålla själva industriproduktionen skulle man åtminstone över tid kunna klara kompetensförsörjningen genom att se till att undvika stora uppsägningar i denna viktiga industri. Är regeringen beredd att aktivera korttidsstödet, som arbetsmarknadens parter begär?

(Applåder)

Fru talman! Tack för svaret, Andreas Carlson!

Vi har i dag kris i byggandet och i träindustrin. Kraftiga åtgärder krävs av regeringen för att rädda jobb och ekonomi och inte minst tillfredsställa behovet av att bo. Bostadsbristen skapar ju inte bara personliga tragedier utan riskerar även att hämma utvecklingen i många delar av landet där satsningar på industriutveckling kräver bostäder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För perioden januari till september 2023 har varslen inom träindustrin stigit med 400 procent jämfört med samma period föregående år. Man måste gå långt tillbaka för att hitta motsvarande varselsiffror. Detta drabbar landsbygden särskilt hårt. En stor del av träindustrin ligger nära skogsråvaran på mindre orter, och där är träindustrin ofta den största arbetsgivaren.

Träindustrin är viktig för Sverige. Vi behöver öka bostadsbyggandet för att utveckla Sverige. Behovet av nya bostäder är stort. Att bygga i trä ger inte bara fler bostäder och fler jobb i byggsektorn - det gynnar också miljön. Men på grund av regeringens handlingsförlamning förlorar nu många jobbet.

Trots den pågående byggkrisen och den historiskt låga efterfrågan på nya bostäder vägrar regeringen göra något. Nyproduktionen av bostäder har mer än halverats på två år. Under 2021, när vi hade en socialdemokratiskt ledd regering, påbörjades 66 000 bostäder. Under första halvåret med den regering som Andreas Carlson ingår i började endast 14 500 bostäder byggas. Det drabbar träindustrin hårt. Minskat byggande innebär minskad efterfrågan på modulhus, byggmaterial, dörrar, fönster, golv, kök med mera.

Bakgrunden till mina frågor till Andreas Carlson handlar om jobb, bostäder, träindustri, byggbransch och inte minst landsbygd.

Svaret på den första frågan om när statsrådet och regeringen tänker sätta in åtgärder för att öka byggandet och rädda den för Sverige och landsbygden så viktiga träindustrin är mycket oroande, fru talman. Svaret är att regeringen följer frågan noga och inte utesluter att åtgärder kan vidtas. Det ansluter tyvärr till finansministerns uttalande om att regeringen inte avser att agera förrän krisen blir värre.

Den andra frågan om vilka åtgärder statsrådet och regeringen planerar att vidta blir då omöjlig att svara på. Det finns ju inga sådana åtgärder. I stället nämner Andreas Carlson rotavdrag och att se över tillgången på planlagd mark, men det var inte svar på vilka åtgärder man planerar. Det blir ju lite absurt, fru talman, när Andreas Carlson själv konstaterar här i kammaren att orsaken till att efterfrågan på bostäder minskar är ett besvärligt ekonomiskt läge där bostadsbyggandet avtar till följd av hög inflation och snabbt stigande räntor som bidrar till höga produktions- och finansieringskostnader. Då krävs ju helt andra åtgärder av regeringen.

De här svaren duger inte. Frågan om bostadsbyggandet och svensk träindustri är för viktig för att slarvas bort. Jobb, bostäder, träindustri, byggbransch och inte minst landsbygd kräver mycket mer, fru talman. De kräver en aktiv politik. De kräver en regering som förmår att regera och förstår att regera.

Fru talman! Jag vill vädja till Andreas Carlson att göra ett nytt försök. Han sa i sitt svar att han har varit ute och träffat företrädare för trähusindustrin och trähustillverkare. Jag undrar om Andreas Carlson fick med sig bilden av det oerhört tuffa läget och om han är medveten om att de svar som ges på interpellationen i den här mycket angelägna frågan inte kommer att lindra den oro som finns i hela träindustrin.

(Applåder)

Herr talman! Statsministern svarade på en tidigare fråga här att han inte duckade frågan om Tidölönerna. Jag tror att statsministern är helt ensam om att anse det. Svenska medier har jagat statsministern i över en vecka, men statsministern har inte svarat på frågor från svenska medier om dessa allvarliga anklagelser.

Jag tror därför att det är ganska självklart att alla andra ser hur statsministern duckar. Det är det ena.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Det andra är att det inte är bara medierna och vi i politikens värld som är förundrade över det här. Även en statsvetarprofessor uttalar sig och säger att när man läser detta blir man chockad.

Det är ganska starka uttryck för att man är rädd för hur statsförvaltningen på det här sättet politiseras. Vi är kanske inte vana vid att tänka i de termerna i Sverige; det för tankarna till helt andra länder. I den svenska demokratin gör man inte så här, så jag tycker nog att statsministern här i riksdagen bör svara angående Tidölönerna.

(Applåder)

Fru talman! När vi hade makten genomförde vi dramatiska skärpningar av folkbokföringslagen. Vi återinförde folkbokföringsbrottet, och vi gav Skatteverket kraftfullt utökade möjligheter att göra kontrollbesök.

För att komma till rätta med problemet att folk skriver sig där någon annan redan bor gav vi Skatteverket möjlighet att tvångsomskriva någon redan under den tid man utreder frågan. Vi genomförde också historiska skärpningar av identitetskontrollerna i folkbokföringen. Om en person flyttar till Sverige måste den personligen inställa sig hos Skatteverket för identitetskontroll och kontroll av biometriska data.

Det är verkstad. Det är socialdemokrati. Det som Eric Westroth pratar om, fru talman, är någon sorts drömmar och fantasier.

I själva verket har Eric Westroths politik lett till att Skatteverket precis i dagarna varslar hundra personer som ska syssla med att stärka folkbokföringen. Det finns väl ingen som tror att hundra tjänstemän som lämnar sina uppgifter stärker arbetet med folkbokföringen.

Vi gjorde verkstad. Ni pratar och pratar, men det hjälper inte om ingenting blir gjort. Man behöver pengar, och man behöver regeringsduglighet. Vi är beredda att tillföra båda delarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt, tull och exekution

När Magdalena Andersson var finansminister ökade resurserna till tullen, precis som Eric Westroth här har bekräftat. Men det räcker inte. Vi står inför en ny situation som kräver nya och skarpare åtgärder. Tullen måste bli starkare. Svensk gräns måste bevakas hårdare så att svenska folket blir tryggare. Varje vapen som stoppas vid gränsen kan betyda ett räddat liv. Varje gram narkotika som beslagtas är en tappad intäkt i den kriminella ekonomin.

Vi kommer att föreslå ytterligare förstärkningar i vårt fortsatta budgetarbete. I år lägger vi 100 miljoner mer än Eric Westroth och Tidöpartierna. Vi är också beredda att skyndsamt se till att tullen får större befogenheter. Det är socialdemokrati. Det är verkstad. Det är på riktigt.

(Applåder)

Fru talman! Vi socialdemokrater excellerar i regeringsduglighet. Det är det som har byggt det här landet så starkt som det är. De problem som har uppstått i Sverige har uppstått när vi inte har haft möjlighet att regera. Det är den korta sammanfattningen av 100 års historia.

När det gäller olika budgetposter varierar de naturligtvis under åren i olika budgetar. Men, fru talman, att vi har förstärkt tullen under den tid vi har regerat har Eric Westroth från Sverigedemokraterna redan berättat, så det behöver jag inte berätta för publiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt, tull och exekution

När jag ändå har Eric Westroth framför mig vill jag säga något om folkbokföringen. Han tog upp den i sitt anförande. Nu verkar det som att detta arbete håller på att försvinna totalt från myndigheternas bord under den tid som den SD-ledda regeringen agerar. Och den agerar med budgetar som Eric Westroth har haft en möjlighet att påverka.

Hur kommer det sig att vallöftet att genomföra en fullskalig folkräkning är fullständigt bortsopat från jordens yta? Det, fru talman, skulle vara intressant att höra.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill bara inledningsvis klargöra att vi socialdemokrater avstår från ställningstagande när det gäller budgetbeslutet och redovisar i stället våra överväganden i vårt särskilda yttrande. Men så lätt slipper ni inte undan. Jag tänker också från talarstolen ge vår syn på utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution.

Vi lever i dag i en tuff tid. Den ekonomiska nedgången och krisen slår med full kraft mot hushåll, välfärd och sysselsättning. Bostadsbyggandet tvärbromsar, arbetslösheten ökar och tillväxten är negativ. Samtidigt fortsätter det brutala gängvåldet och otryggheten att breda ut sig i vårt land. Sverige blir både fattigare och farligare.

I Sverige finansierar vi vår välfärd och trygghet gemensamt. En grundläggande förutsättning för detta är att de myndigheter som har till uppgift att säkerställa finansieringen av det offentliga präglas av effektivitet och noggrannhet och att de åtnjuter ett högt förtroende bland allmänheten och företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt, tull och exekution

Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten utför centrala uppgifter för staten. Socialdemokraterna vill därför stärka myndigheternas arbete med att skapa ordning och reda, med att motverka fusk och kriminalitet och med att värna en stabil och solidarisk finansiering av våra gemensamma åtaganden.

Att allmänhet och företag känner ett högt förtroende för skattesystemet är centralt för den svenska välfärdsmodellen. Det är viktigt att myndigheterna tydligt styrs mot att fortsätta förenklingsarbetet. Skattefusk och skattebrott hotar vår samhällsgemenskap och urholkar finansieringen av vår gemensamma välfärd och trygghet. Det riskerar också att utmana legitimiteten i hela skattesystemet.

Fru talman! Hela samhället behöver mobilisera för att bekämpa den organiserade brottsligheten. Den kriminella ekonomin och flödet av pengar till den organiserade brottsligheten måste strypas. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten har en mycket viktig roll i detta arbete. Myndigheterna behöver samverka mer med varandra och med andra myndigheter för att bekämpa alla typer av brottslighet.

Socialdemokraterna vill därför förbättra informationsutbytet mellan myndigheter för att underlätta arbetet. Vi vill genomföra nödvändiga reformer för att detta ska kunna genomföras med full effektivitet.

Skatteverkets och flera andra berörda myndigheters arbete med att bekämpa arbetslivskriminalitet behöver förstärkas. Arbetslivskriminaliteten drabbar den enskilda arbetstagaren, som utnyttjas under fruktansvärda villkor. Den drabbar hela arbetsmarknaden, och den snedvrider konkurrensen till nackdel för seriösa företag. Arbetslivskriminaliteten är en del av den organiserade brottsligheten.

Tullverket har en avgörande roll i att stoppa narkotika och skjutvapen från att föras in i landet. Det är mycket viktigt att Tullverket kan fortsätta att förstärka det brottsbekämpande arbetet.

För att på allvar komma åt de kriminella gängen behöver flödet av narkotika, vapen och andra illegala varor strypas. Tullverket behöver få nödvändiga resurser för arbetet. Vi socialdemokrater anser därför att Tullverkets anslag bör förstärkas och att förslagen i tullbefogenhetsutredningen skyndsamt bör underställas riksdagen för beslut så att Tullverket får alla nödvändiga befogenheter för att fullgöra sitt viktiga uppdrag.

Det är anmärkningsvärt, fru talman, att regeringen inte håller en högre takt i detta mycket angelägna arbete.

Det ska vara ordning och reda i våra register. Felaktigheter i folkbokföringen skapar stora problem för hela samhället. Uppgifterna i folkbokföringen ligger till grund för andra myndigheters beslut. De socialdemokratiska regeringarna genomförde en kursändring i arbetet med folkbokföringen. Den tog sin början med återinförandet av folkbokföringsbrottet, som togs bort av den tidigare moderatledda regeringen.

Detta arbete, fru talman, fortsatte sedan med nya verktyg och befogenheter till Skatteverket för att kunna skapa ordning och reda. Vi socialdemokrater tog ansvar i regeringsställning, till skillnad mot den SD-ledda regeringen som helt saknar politik på området.

Kronofogdemyndigheten har likaledes viktig kompetens och viktiga uppgifter för att tidigt hitta tecken på överskuldsättning. Detta arbete är särskilt prioriterat i tider av ekonomisk kris, när många hushåll riskerar att hamna i skuld som skapar långvariga problem för den egna individen och för samhället. Arbetet måste fortsätta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt, tull och exekution

Socialdemokraterna välkomnar att regeringen har lagt fram ett förslag till lösning för dem som är födda 1957 och 1959 och som har drabbats av skatterättsliga förändringar i pensionssystemet.

Detta var vad jag ville säga om själva budgetdelen. Men jag vill också påpeka, fru talman, att det naturligtvis är viktigt i en budgetdebatt att diskutera resurser och att redovisa hur man finansierar de förslag och reformer som läggs fram. Men det är lika viktigt att förstå att även om pengar är viktiga är regeringsduglighet helt avgörande för att man ska lyckas genomföra sin politik.

Fru talman! Jag har två exempel. Vi lägger 100 miljoner mer än regeringen på att förstärka tullens viktiga arbete, men vi är också beredda att ge tullen befogenheter och verktyg för att kunna göra ett bättre jobb. Regeringen gör varken eller.

Tidöpartierna gick till val på att genomföra en fullskalig folkräkning. Det är ett vallöfte som de efter valet har glömt. Det är i och för sig så med alla vallöften utställda av Tidöpartierna; de glömmer dem när valet är över. Det har de också gjort när det gäller att genomföra en folkräkning.

I våras gick regeringen så ut med ett förslag om att man skulle genomföra något slags förstärkning av folkbokföringen - oklart hur. Nu visar det sig att den SD-ledda regeringen i själva verket drar ned på arbetet med att motverka folkbokföringsfusk. Mer än 100 personer på Skatteverket som jobbar med att motverka fusk i folkbokföringen sägs upp på grund av Tidöpartiernas oförmåga att regera landet.

Fru talman! Pengar är viktiga - det är det en budgetdebatt handlar om. Men vi måste också konstatera att utan regeringsduglighet blir ingenting gjort.

(Applåder)

Herr talman! Jag hoppas det. Vi ska fortsätta följa denna fråga och se till att landsbygdsministern tar tag i detta på allvar.

Men det är trots allt så att 75 är mer än 36 - det är liksom ingen retorisk poäng. Det är verklighet; det kan man inte prata bort.

Sedan blev jag lite nyfiken. Regeringen fattar besluten kollektivt - det är ett påstående som landsbygdsministern har varit inne på några gånger. Jag har läst artiklar, och det kom nu även här i talarstolen från landsbygdsministern. Jag tror att landsbygdsministern vill skicka ett budskap till dem som lyssnar på denna debatt: Om jag bara hade fått bestämma själv hade det minsann blivit 100! Men eftersom det nu är så tragiskt att landsbygdsministern tillhör en regering som fattar besluten kollektivt kan han inte riktigt ta ansvar för den här usla politiken.

Det är klart att livet kan vara så hårt ibland. Men faktum är att både moderater och kristdemokrater lovade väljarna att minska vargstammen med mer än hälften; det var ett vallöfte. Då är det alltså Liberalerna som är bromsklossen. Är det på det viset? Det kan vara spännande att höra vilken del av regeringen det är som sätter bojor på landsbygdsministern som gör att han inte kan utföra sitt uppdrag till fullo utan är tvungen att gå omkring och känna sig förhindrad att göra det han faktiskt vet är riktigt och rätt.

Landsbygdsministern sa i en tidigare interpellationsdebatt med mig, för ett halvår eller kanske snart ett år sedan, att regeringen snarast möjligt skulle komma tillbaka med besked om vilka konkreta åtgärder som ska vidtas för att komma åt den problematik vi ser med en ökad och utbredd vargstam. Jag kommer att fullfölja detta och jaga ministern igen, för jag har inte fått något svar i dag.

Herr talman! Ja, det där med regering och opposition är ju spännande.

Förra vinterns vargjakt, licensjakten på 75 stycken som var utlyst, var ett myndighetsbeslut som fattades efter den socialdemokratiska regeringens direktiv och myndighetsstyrning. Det var inte ett beslut som Peter Kullgren hade någonting att göra med över huvud taget. Peter Kullgren var inte ens landsbygdsminister när det beslutet fattades.

Själva jakten inleddes i januari 2023. Då var Peter Kullgren minister, men han hade ingenting att göra med det hårda arbete som Anna-Caren Sätherberg lade ned som landsbygdsminister, som ledde fram till detta kraftfulla försök att minska vargstammen från den socialdemokratiska regeringens sida. Det är fakta.

När jag hade en interpellationsdebatt i samma fråga med Peter Kullgren i våras beklagade han att han hade haft så lite tid att agera som minister. Men Peter Kullgren berättade också att han nu hade varit ute och pratat med länsstyrelserna och Naturvårdsverket för att de skulle implementera regeringens politik.

Resultatet, herr talman, blev ju inte riktigt det här att mer än halvera vargstammen. Resultatet blev att man mer än halverade vargjakten. Efter att Peter Kullgren varit ute och haft sina myndighetsdialoger och skrivit sina regleringsbrev och så att säga använt all den kraft som regeringsinnehavet ger - då, herr talman, halverades vargjakten.

Det är här någonstans som det brister. Det är här någonstans som det bara blir prat. Jag tycker att det är bra att Peter Kullgren har tillsatt en utredning om att förbättra skyddsjakten, för skyddsjakten som den ser ut i dag är ju inte värd namnet. Det är bra, men vi måste ju se resultat. Resultatet av Peter Kullgrens försök att regera är än så länge inte särskilt lyckosamt, för att uttrycka sig försiktigt som vi ska göra här i kammaren.

Nu har Peter Kullgren ganska lite tid på sig att leva upp till sitt vallöfte. Därför måste jag nog ändå försöka få ett svar på fråga nummer 1. När planerar ministern och regeringen att målet om att mer än halvera vargstammen i Sverige ska vara uppfyllt? Det var ju ett väldigt tydligt löfte till väljarna. Många landsbygdsväljare hade säkert med sig det i röstlokalen.

Jag lovar Peter Kullgren att jag kommer att fortsätta ställa interpellationer om det här. Jag kommer att fortsätta diskutera det med mina vänner, med mina grannar och med mina väljare och peka på att det är en sak att prata och att prata i opposition. Men när man har regeringsmakten har man faktiskt också möjlighet att göra verkstad av pratet, och det är det jag vill se - verkstad, Peter Kullgren, inte bara prat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För ordentliga myndighetsdialoger, använd den makt som regeringsinnehavet ger och se till att myndigheterna börjar agera i enlighet med de demokratiskt fattade beslut som finns! Det är det jag skulle vilja ha ett svar på - när ska det ske?

Herr talman! Det var en interpellationsdebatt här precis innan denna om vargstammen, som handlade om djurförsök och hur viktigt det är att förhindra djurplågeri. Då räknades det upp ett antal djur som utsätts för djurplågeri i medicinskt syfte. Det är naturligtvis bra att man försöker arbeta för att minska det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Man ska vara väl medveten om att det gigantiska djurplågeri som pågår på svensk landsbygd och i svenska skogar när det gäller den växande vargstammen är mångdubbelt så stort som det antal försöksdjur som plågas i forskningssyfte.

Det är väldigt många som har svårt att förstå att detta med varg inte bara är något gulligt och kul som man ser på någon sorts tv-program, utan att det innebär att älgar och får äts levande och att tackor står på tre ben och försöker amma ett överlevande lamm efter vargattacker. Det är ett gigantiskt djurplågeri som vi låter fortgå. Till skillnad från djurförsök har det ingen som helst nytta. Det är viktigt att låta det sjunka in.

Jag får också tacka för svaret efter den lilla inledande kommentaren till den förra interpellationsdebatten.

Jag kan konstatera att fråga ett om när vallöftet om att mer än halvera vargstammen i Sverige ska vara uppfyllt inte är besvarad. Det står att regeringen vill ha en betydligt mindre vargstam än den vi har i dag. Det är ju positivt och åt rätt håll. Men frågan om när vallöftet om att mer än halvera vargstammen ska vara uppfyllt är inte besvarad, så jag kommer att få återkomma till frågan i framtida interpellationer, herr talman.

Min andra fråga gäller vilka åtgärder ministern och regeringen planerar för att lyckas med att reducera vargstammen med mer än hälften. Om jag ska vara positiv var det ett försök till svar. Det var ett otydligt och svagt svar, men det var inte fullt ut svar på frågan. Där får vi väl också försöka reda lite grann i vad ministern egentligen menar.

Att jobba med EU-kommissionen är bra. Det stöder jag fullt ut. Men att ha en licensjakt i år på 36 vargar och påstå att det innebär att vargstammen ska minska är ingenting som någon mer än möjligen landsbygdsministern tror på. Ingen som kan frågan tror på en utlysning av 36 vargar i licensjakten.

Vid den tidigare licensjakten under förra vintern var det tillåtet att skjuta 75 vargar. Jag tror att 52 eller 53 sköts, ungefär två tredjedelar. Om ungefär två tredjedelar hinner skjutas under den korta tid som finns till förfogande för licensjakten i år kan det vara fråga om drygt 20 vargar som hinner skjutas. Antalet vargar är 400-500 i Sverige.

Det finns inte någon som helst möjlighet att dessa åtgärder innebär en uppfyllnad av ett vallöfte. Man riskerar ett löftesbrott med den politik som Peter Kullgren står för. Man hade behövt en tilldelning på åtminstone kanske 100 vargar per år i ett antal år för att inom mandatperioden lyckas med att leverera på sitt vallöfte. Det här är tyvärr en del i ett vallöftessveksrace som regeringen ägnar sig åt i allt från dieselpriser och bensinpriser som drabbar landsbygdsbefolkningen till nu också vargarna.

Herr talman! Det finns några saker som landsbygdsministern omedelbart kan ta itu med, och en jätteviktig sådan sak är skyddsjakten. Vid nästa jakt behöver definitivt hundratals vargar skjutas som vi ska komma ned till de demokratiskt fastställda målen. När jag senast talade med handläggarna var siffrorna inte färdiga, men man tror att det kan finnas uppemot 700 individer i Sverige i dag. Om vi ska komma ned till 170 behöver vi jaga hundratals vargar nu.

Det finns en sak till, herr talman, som jag tror är jätteviktig. Nu är det ju en vargdebatt, så det blir kanske lite fel att använda ett slitet uttryck som att svansen viftar på hunden. Men så känns det lite grann nu - att det är myndigheterna som viftar med landsbygdsministern.

Jag tror att det skulle vara bra om landsbygdsministern tog sitt ansvar och faktiskt regerade landet, för det är en regerings ansvar att göra det. Om man gör detta med de verktyg som finns för att styra myndigheter finns det ingen risk att hamna i konstitutionsutskottet - det kan jag lova. Det händer när man gör det på ett felaktigt sätt.

Att försöka hävda här i riksdagens talarstol att man som landsbygdsminister inte har något ansvar och inte har någon möjlighet att regera är faktiskt att säga något som inte sant. Så ta makten över myndigheterna med de verktyg som regeringen har tillgång till! Se till att vi får ned vargstammen kraftigt!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill ställa en fråga till. I samband med de senaste vargattackerna hemma i min valkrets blev det inte beslut om licensjakt. Representanten för myndigheten sa att man inte vill oroa vargen när den har valpar. Detta får en fårägare som har tackor som har lammat höra - att man inte vill oroa vargen när den har valpar. Fårägarna tycker att det är rätt jobbigt när tackorna blir oroliga när de har lamm. Förstår landsbygdsministern det?

Herr talman! Jag noterar att landsbygdsministern inte svarar på min fråga om han delar min oro och ser med samma allvar på vad detta ställer till med. Det är rätt tydligt också i interpellationssvaret, där landsbygdsministern försöker ge en lite mer förskönande bild av läget. Dessutom blir det lite lustigt när landsbygdsministern försöker skylla ifrån sig genom att peka på den tidigare regeringen. När jag ställer en väldigt konkret fråga - hur och när tänker landsbygdsministern agera med anledning av vargens spridning? - svarar landsbygdsministern med att räkna upp allt som den tidigare regeringen har gjort, herr talman. Det blir ju lite lustigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan tar landsbygdsministern upp en sak som han faktiskt har gjort, och det är ett möte med landshövdingarna. Då är det lite roligt att läsa hur landshövdingarna uppfattade detta möte: Inget besked om jakt på varg - i måndags var landshövdingarna från de län som har varg men inte licensjakt på möte med landsbygdsminister Peter Kullgren för att diskutera vargfrågan. Som konklusion konstateras det att mötet inte resulterade i några besked om jakt på varg och att ministern inte kunde komma med några löften om mötet. Det är landshövdingen i Jönköpings län - det är alltså inte min valkrets, men min grannvalkrets - som ger den här beskrivningen av den aktiva landsbygdsministern. Det enda som landsbygdsministern visar upp av det han säger sig ha gjort beskriver landshövdingarna som har suttit på mötet som inga besked, inga löften och inga åtgärder. Det är klart att detta skapar oro. Det måste man ändå ha lite respekt för.

Om nu landsbygdsministern tar denna oro på allvar är det bra att landsbygdsministern vill se över till exempel skyddsjakten. Jag tror att det är en av de absolut viktigaste delarna för att hantera den oro som vargen skapar. I dag har vi tillfällen när vargen kan angripa gång på gång utan att det blir någon skyddsjakt, och djurägarna känner sig helt utlämnade. Det skapar också en misstro mot både demokrati och myndigheter när djurägare blir behandlade på det sättet.

Jag var ute och pratade med en fårfarmare som skulle släppa sina djur på bete. Fårfarmaren hade frågat myndighetens representant: Vad ska jag göra om det blir ett vargangrepp? Myndighetens representant svarade: Det är väl bara att ta in fåren. Då sa fårägaren: Nu är det så att jag ska släppa ut 900 får på stora marker runt om i bygden, och det finns ingen möjlighet i världen för mig att ta in alla får. Nähä, svarade myndighetens representant; då måste du sätta upp rovdjursavvisande stängsel. Fårägaren svarade: Jag har tre mil fårstängsel - det finns ingen möjlighet i världen för mig att sätta upp, underhålla och upprätthålla rovdjursavvisande stängsel. På många av de ställen där jag håller marken öppen och vårdar den biologiska mångfalden har jag dessutom inte tillgång till el. Då skakade myndighetsrepresentanten lite på huvudet och sa: Då finns det väl inte mycket som du kan göra. Det var det svar fårägaren fick.

Denna oro är på allvar, och den måste bemötas på allvar. Därför vill vi se mycket mer verkstad och lite mindre tomma ord i fortsättningen.

Herr talman! Min interpellation löd: "Vargplågan sprider sig nu snabbt. Ilskan och frustrationen är stor hos oss som bor på landsbygden." Det missade landsbygdsministern i sitt svar.

Vad som är viktigt, tror jag, är att förstå varför ilskan och frustrationen är så stor. Den urbanisering som det svenska samhället har genomgått under lång tid gör att många människor har väldigt svårt att se och förstå denna ilska. Man har svårt att förstå hur djur och natur egentligen fungerar. Tror man att Djurgården representerar levande natur eller att Slottsskogen är ett bevis på en skog, då vet man väldigt lite om djur och natur.

Herr talman! Jag ska ta ett exempel: Råttan är ett intelligent och socialt däggdjur som finns i stort sett över hela världen. Den är ett djur som väldigt många har en relation till, men väldigt få blir upprörda om man tar livet av en råtta. Vargen är ett intelligent och socialt däggdjur som är spritt över i stort sett hela världen. Den är ett djur som över huvud taget inte ens är i närheten av att vara utrotningshotat, men av någon anledning blir folk upprörda om man tar livet av en varg. Det är lite obegripligt, för det finns ju ingen moral som säger att det skulle vara värre att ta livet av en råtta än att ta livet av en varg.

Det är här det blir svårt för oss som bor på landsbygden att förstå. Råttan kan upplevas som ett skadedjur, och vargen kan upplevas som ett skadedjur. Det är inget konstigt. Det är så vi människor har sett på djur och natur och hanterat detta i tusentals och tiotusentals år. Men den urbaniserade människan som lever väldigt långt från vardagen har skaffat sig någon sorts romantisk eller exotisk syn på djur och natur, och det tror jag är farligt för Sverige som samhälle och för Sverige som land.

Jag tror att man också skulle kunna hävda att vargen är en invasiv djurart. Det pratar vi mycket om i dag - djurarter som inte är önskvärda. I min valkrets har vi inte haft varg på många hundra år. Att den nu finns där är bara på grund av att människan har fört dit den. Den har med människans hjälp kunnat etablera sig, och den ställer till stor skada för djur och natur. Vargen är bara ett problem. Den är bara en kostnad. Det är väldigt viktigt att komma ihåg. Den tillför ingenting ekologiskt eller samhällsmässigt för oss. Vi har klarat oss utan den i många hundra år. Detta är fakta. Den är ett problem. Om man dessutom tycker att levande landsbygd och biologisk mångfald är någonting som man vill verka för är vargen ett väldigt stort problem. Men om man inte tycker att levande landsbygd och biologisk mångfald är viktigt, då är vargen ett mindre problem. Det kan jag förstå. Men vargen är alltid ett problem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Då är min fråga till landsbygdsministern: Delar landsbygdsministern min oro över detta problem, och ser landsbygdsministern med samma allvar som jag på detta problem för djurägare, fårägare, hästägare, hundägare, jägare och landsbygdsbor runt om i Sverige?

Herr talman! Jag har svårt att tänka mig något mer konstruktivt än att ägna tid åt brottsförebyggande arbete. Jag tycker att det är positivt att få slängt på sig att man satsar på det. Vi tycker att det är konstruktivt.

Då har vi alltså fått svar, åtminstone på två av frågorna. Vi har inte fått svar på vilka fakta som låg bakom när man anslog 10 miljoner, och det lär vi väl aldrig få. Men vi har fått veta att regeringen avser att återkomma i frågan om hur medlen ska användas, och svaret var ett centralt stöd på 10 miljoner som ska läggas i potten och jämföras med nedskärningar i miljardklassen för kommunerna. De ska alltså pareras med ett centralt stöd på 10 miljoner. Det säger möjligen, herr talman, att statsrådet och regeringen kanske borde ägna sig åt något mer konstruktivt - till exempel brottsförebyggande arbete.

Herr talman! Ja, de här 10 miljonerna är det många av oss som funderat över sedan regeringen presenterade sin budget. Vi har funderat, och vi har vänt och vridit på den här frågan. Ingela Nylund Watz har formulerat den i tre delar här.

När regeringen aviserar hur de ska fördelas har vi inte fått svar på.

Vilka fakta som ligger till grund för att man kom fram till just 10 miljoner har vi inte fått svar på.

Vi har visserligen fått svar på den tredje frågan om andra åtgärder, i alla fall delvis. De andra åtgärderna som statsrådet tar upp här handlar om barn i riskzon. Där pratar man om 400 miljoner. Jag har lite svårt att bedöma om det är rimliga siffror, men det känns ju mindre orimligt än 10 miljoner.

En annan åtgärd som pekas på är att man ska subventionera familjehemsplaceringar. Då pratar man om 200 miljoner. Det har jag också svårt att bedöma rimligheten i, herr talman, men det sticker inte i ögonen så flagrant som siffran 10 miljoner.

Eftersom det är så många som har funderat så mycket på det här ser jag verkligen jättemycket fram emot att få svar på de två första frågorna.

Det som Ingela Nylund Watz gjorde när hon räknade ut att det är 34 000 gjorde väldigt många av oss första dagen, och vi häpnade.

Den andra frågan, som kanske egentligen är intressantare, är vilka fakta som låg bakom den här siffran. Vi har haft en lång debatt med energiministern under dagen, herr talman, och energiministern uppmanade oss att försöka tolka regeringens arbete positivt.

Om man försöker ha den ansatsen skulle man möjligen kunna tolka detta som ett svar: "De anslagna 10 miljoner kronorna i budgeten för 2023 är en av de satsningar regeringen gör för att stärka socialtjänsten i det brottsförebyggande arbetet med unga."

Fortsättningen vet jag inte om man ska tolka som ett svar: "En åtgärd som har aviserats i budgetpropositionen för 2023 är att vidta lämpliga åtgärder för att inrätta en krissocialjour" och så vidare. Jag ser inte att det är pengasatt.

Är det den åtgärden som ministern avser, eller har jag missförstått svaret? Är det då en jour för hela landet, alltså för alla kommuner? Det räcker ju inte till en jour i samtliga kommuner - inte ens i samtliga regioner, misstänker jag - med den här anslagsfördelningen. Är det en positiv tolkning, eller är det jag som läst svaret fel?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det skulle vara spännande att höra vilka fakta som ligger till grund för det här. Jag tycker att det är en otroligt spännande och relevant fråga från Ingela Nylund Watz, och jag och många med mig ser verkligen fram emot svaret.

Fru talman! När man har lyssnat på energiministern före valet och efter valet hör man att det svajar. Jag vill också påpeka att det har svajat under dagen i dag när det gäller hur energiministern har svarat.

Står man inte på en stabil grund blir det lätt att man svajar. Det är extremt tydligt för den som har följt den här debatten att så är fallet. Vad det ska kallas kan man diskutera.

Men, för att avsluta lite positivt, tycker jag att det är ett bra besked från energiministern att hon fortsättningsvis kommer att ha ambitionen att följa riksdagens regelverk när det gäller hur man svarar på interpellationer och att de i fortsättningen ska besvaras i tid. Det tar vi riksdagsledamöter till oss som väldigt positivt. Det har nämligen från ett flertal interpellanter kommit upp en stor frustration när de har fått vänta på att få svar av energiministern, inte de normala två veckorna utan tre, fyra, fem eller sex veckor eller upp till över två månader.

Detta tar vi alltså till oss som positivt. Vi kommer naturligtvis, fru talman, att följa upp det och se om det är ett stabilt besked från ministern eller om det är ett svajigt besked. Men det får vi återkomma till.