Patrik Björck

Fru talman! Vi har diskuterat energifrågorna med energiministern under dagen, och vi har haft svårt att få svar. Energiministern har tidigare tyckt att vi har tolkat henne lite negativt.

Om man ska försöka tolka energiministern positivt är alltså svaret på den här interpellationen, där Joakim Sandell frågar om regeringen kan göra något för att hindra oskäliga prishöjningar på fjärrvärme, att regeringen ska följa utvecklingen noga. Om man är väldigt positivt inställd skulle man möjligen kunna säga att regeringen har gett ett svar. Men det är, för att uttrycka sig diplomatiskt, inget tillfredsställande svar - att man följer en svår utveckling noga men inte tänker agera eller reagera. Men okej, ett svar är det, även om det inte är tillfredsställande.

En sak till som har följt med under den här dagen när vi har diskuterat energifrågorna är, fru talman, att jag vid flera tillfällen har frågat energiministern om den berättelse som hon före valet föredrog för väljarna: att bränslepriser, energipriser etcetera var den dåvarande regeringens fulla ansvar och att det inte fanns någon världsmarknad, några krig eller något annat som påverkade energipriserna. Jag ställde då en väldigt konkret fråga som jag inte fick något svar på: om man nu ska kalla de höga bränsle- och energipriserna för Putinpriser eller Ebbapriser.

Jag fick inget svar i den tidigare debatten. Möjligen skulle man kunna finna en antydan till svar i det här svaret på Joakim Sandells interpellation, fru talman. Här medger faktiskt energiministern att Rysslands invasion av Ukraina och effekterna på den ryska exporten av fossila bränslen har påverkat de flesta energimarknader. Både privatpersoner och industrin pressas av orimliga energipriser, och regeringen och EU arbetar intensivt för att hantera situationen. Helt uppenbart behöver ryska bränslen ersättas etcetera etcetera.

Då blir min fråga: Ska jag tolka detta som att energiministern nu har bestämt sig för att det är Putinpriser? Är det så, om man nu ska fortsätta att göra en positiv tolkning av det budskap som energiministern ger? Den frågan skulle jag vilja ställa. Är det så vi ska tolka svaret?

Fru talman! Jag och energiministern kommer väl troligen inte att ha samma uppfattning i den här frågan eller andra frågor hur länge vi än resonerar. Men det är klart att med energiministerns lite mer resonerande sätt nu efter valet, när hon erkänner att det finns ett världsmarknadspris och ett krig som påverkat, hade debatten varit intressantare för väljarna att lyssna på. Då, fru talman, hade man ju kunnat förstå vad det är som skiljer oss åt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men eftersom man inte hade den resonerande stilen i valet gick man faktiskt på riktigt till val på att sänka priset vid pump på upp till 10 kronor. Nu säger man att man har sänkt priset vid pump med 1 krona, men det är ju inte sant, fru talman.

Om vi hade kunnat diskutera bränslepriser och elstöd på ett sådant här resonerande sätt som energiministern nu avslutar med hade vi faktiskt kunnat ha en riktigt bra debatt. Då hade man kunnat se vad det är som skiljer, och väljarna hade kunnat få ett rimligt och realistiskt val att ta ställning till. Men det nekade Ebba Busch, Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson väljarna.

Nu vill man såklart inte ta i sin mun hur mycket man ska sänka priset. Man kan inte svara på hur mycket en eventuell sänkning av reduktionsplikten kommer att innebära vid pump. Man kan inte ens riktigt svara på om den kommer att inträffa och hur den kommer att se ut. Man har ingen aning om lägstanivån i EU den 1 januari 2024. Man kan över huvud taget inte ge några svar alls.

Det är det som är så viktigt att väljarna får ta del av, fru talman, och jag hoppas att de som lyssnar på den här debatten har förstått att energiminister Ebba Busch inte har svarat på en enda fråga i dag.

(Applåder)

Fru talman! Magnus Oscarsson sa tidigare, i riksdagens talarstol, att regeringen gör och har gjort allt den kan. Det är det som skrämmer väljarna så mycket. Det är just det sveket som gör väljarna arga. Det är ju, som jag sa, inte roligt att bli lurad.

Fru talman! Att regeringen gör allt den kan visste vi innan Magnus Oscarsson bekräftade det i talarstolen, för det finns också i energiministerns svar på denna interpellation. Jag tror att detta är ett av de absolut mest tomma svar på en interpellation som jag någonsin, under alla mina år i denna kammare, har läst. Här finns det inget som helst försök ens att svara på frågan.

Energiministern säger att vi bara befinner oss i början av matchen. Men faktum är att energiministern täcker in halva mandatperioden i sitt svar. Det är ungefär som att säga: Visserligen har matchen precis börjat, men vi får se i andra halvlek om vi kanske börjar spela boll.

Vi vet inte. Det är detta jag frågar om, fru talman. Vad har regeringen för tankar och idéer om att kunna uppfylla sina vallöften? Det är vad det handlar om. Man har inte sänkt priset vid pump med upp till 10 kronor. Det varierade lite mellan partierna. Någon sa 9 kronor. Någon sa 10 kronor. Men man har inte gjort detta. Det är inte 9-10 kronor billigare vid pump. Detta är alltså inte sant. Vi måste ändå förhålla oss till det.

Fru talman! Jag har fortfarande inte fått svar på den fråga som jag ställde i mitt första anförande. Ebba Busch, Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson hade en berättelse för väljarna i valrörelsen: Kriget i Ukraina och världsmarknadspriset hade ingen som helst påverkan på vad bilisten betalade vid pump. De höga bränslepriserna var den socialdemokratiska regeringens fel. Det handlade om socialdemokratisk politik. Det var den berättelsen man gick till val på.

Sedan fortsatte man med den berättelsen för att övertyga väljarna: Eftersom det är socialdemokratisk politik som gör att bränslepriserna är så höga vid pump kommer man med en högerregering vid makten snabbt och lätt att sänka priset med upp till 10 kronor.

Det är där energiministern och hennes vapendragare blir helt svarslösa.

Fru talman! Jag är tyvärr orolig för att Magnus Oscarsson har rätt. Regeringen har gjort och gör det den kan. Detta gör väljarna - ni har kunnat höra att det inte bara är väljarna i min valkrets utan väljare från stora delar av landet - väldigt besvikna och arga, för ingen tycker om att bli lurad.

(Applåder)

Fru talman! Skratta eller gråta? Det har varit en fråga som ställts i den här kammaren ibland. När man hör svaret från energiministern är det faktiskt en fråga man kan ställa sig.

Då börjar jag fundera över hur väljarna i min valkrets tänker. Jag kan meddela energiministern att i min valkrets finns det ingen som skrattar åt energiministerns svek. Jag tror inte att man gråter heller, men man är uppriktigt förbannad, arg, besviken och ledsen över att man inte kan lita på politiker.

Jag träffade i valrörelsen många som jag diskuterade politik med och som återkom till de här löftena från Ebba Busch och Ulf Kristersson om att man skulle sänka priset med 9 kronor och 10 kronor och så vidare. Väldigt många väljare i min valkrets - Skaraborg är min valkrets, för övrigt; den ligger någonstans mellan Vänern och Vättern, kan jag upplysa Ebba Busch om så att hon vet ungefär var i geografin den finns - är i dag väldigt upprörda över det här sveket.

När man ställer frågan som jag gör finns det inget som helst ens försök från regeringen att svara på hur man ska uppfylla de här löftena. Att man så här långt inte har gjort det har ju alla märkt. Jag tankade bilen i går, fru talman, och kunde konstatera att bensinen var lite dyrare än när regeringen tillträdde. Det är ju intressant att tänka på. Då funderar jag så här, och det kan ju vara en fråga till energiministern: Om bensinpriset har stigit sedan regeringen tillträdde, är det bensinpris som väljarna i min valkrets Skaraborg har att betala ett Putinpris eller möjligen ett Ebbapris?

Det är där verkligheten finns - det är vid pumpen. Och det finns ingen som ska tanka som känner igen att priset har sänkts med de här 9 eller 10 kronorna som man pratade om.

Sedan finns det en annan detalj som är lite spännande, och det är att finansministern inte vill ta på sig ansvaret och svara på den här interpellationen utan skickar den vidare till energiministern. Det kan man alltid fundera över. "Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen", säger energiministern. Vi har ju fått det fastslaget i kammaren många gånger att regeringen fattar kollektiva beslut, så finansministern skulle naturligtvis kunna svara. Man skulle också kunna tänka sig att finansministern har ett visst ansvar för budget och skatter, men det är en annan sak.

I svaret finns det också en diskussion om en skattenedsättning för jordbruksdiesel, och det är väl bra. Men det var inte detta som väljarna i första hand röstade för.

Det sägs att man kanske ska sänka reduktionsplikten till EU:s lägstanivå den 1 januari 2024. Men det var inte detta väljarna röstade för - att man kanske, osäkert när och hur mycket, ska sänka reduktionsplikten.

Man lovade väljarna upp till 10 kronor lägre pris vid pump. Där har man svikit sina väljare; det är ofrånkomligen så.

Herr talman! Orsaken till att de här frågorna kommer igen och igen är att energiministern hela tiden far med osanning. Den politik som energiministern och regeringen står för är inte politiken som man är vald på. Det är vad som är så viktigt.

Man kan naturligtvis alltid diskutera teknik, politik, olika förslag eller olika uppfattningar. Men att gå till val på en sak och efter valet göra någonting helt annat är huvudproblemet med regeringen.

Herr talman! Min fråga till energiministern är: Anser energiministern att hon och regeringen har varit mycket tydliga med att de inte ska införa ett högkostnadsskydd och att de var det före valet?

Energiministern återkommer flera gånger till att hon varit mycket tydlig med det hon gör. Möjligen har hon varit tydlig med, men kanske inte mycket tydlig, att hon inte tänker genomföra sina vallöften efter valet.

Herr talman! Problemet är om energiministern i denna talarstol i dag för oss och för svenska folket kan säga: Innan valet var jag mycket tydlig med, och mina kollegor i regeringsunderlaget var mycket tydliga med, att vi inte tänkte leverera något högkostnadsskydd.

Jag skulle vilja höra energiministern framföra det från talarstolen här i riksdagen till oss som finns här och till svenska folket. Sedan ska jag föra hem det till min valkrets och berätta det. Ingen kommer i så fall att känna igen det. Jag väntar.

Herr talman! Den frustration och ilska som det vittnas om från talarstolen i dag beror på många saker. Den beror på att man diskriminerar landsändar, den beror på det enorma löftessveket och den beror på dribblandet med tiden. Den beror på att regeringen inte får någonting gjort, och den beror på att regeringen dessutom skyller sin handlingsförlamning på andra.

Att regeringen inte tar ansvar är genomgående, och den kanske främsta representanten för den delen av regeringspolitiken är energiminister Ebba Busch. Hon lovade saker som inte har genomförts. Det är klart att folk blir frustrerade.

Herr talman! Något högkostnadsskydd kommer den här regeringen troligen aldrig att införa. Att det inte skedde den 1 november förra året är ju uppenbart, eftersom det datumet har passerat. Det är omöjligt. Ingenting tyder heller på att regeringen kommer att uppfylla sitt löfte den 1 november 2023, 2024 eller 2025. Den 1 november 2026 har vi förhoppningsvis bytt energiminister.

Löftesbrottet är den absolut viktigaste byggstenen i den här frustrationen. Energiministern försöker klara sig undan genom att skylla på den tidigare regeringen. Att man skyller sina vallöften på en tidigare regering är väldigt märkligt.

Herr talman! Den 2 september, nio dagar före valet, sa energiministerns chef Ulf Kristersson: "Om vi vinner valet och Sverige får en ny regering kommer vi att se till att högkostnadsskyddet för hushåll och företag mot de extrema elpriserna finns på plats den 1 november. Hushållens ekonomi ska räddas i god tid före jul. Det är ett gemensamt vallöfte."

Samma dag sa energiministerns chef, statsminister Ulf Kristersson, att han hade talat med de tre partiledarna på sin sida - Jimmie Åkesson, Ebba Busch och Johan Pehrson - och att de var överens. Ett sådant flagrant löftesbrott mot väljarna är troligen, tillsammans med övriga svek, en bidragande orsak till att vi har en ineffektiv och handlingsförlamad regering med en energiminister helt i avsaknad av energi.

Det är ju inte bara det att energiministern inte levererar på sina löften. Energiministern tar dessutom två månader på sig att inställa sig här i kammaren och stå till svars, trots att det sägs klart och tydligt i riksdagens arbetsformer att det ska ta två veckor. Det är alltså inte bara en brist på respekt mot väljarna utan också en brist på respekt mot riksdagen. Det, herr talman, borde talmanspresidiet fundera över.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

(Applåder)

Fru talman! Jag ska välja att tolka statsrådet Johan Pehrson positivt.

(Arbetsmarknads- och integrationsminister JOHAN PEHRSON (L): Tack!)

Jag tolkar det på ett sådant sätt att statsrådet och den nuvarande regeringen kommer att försvara arbetslöshetsförsäkringen. Det var ett positivt besked.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag var också lite imponerad över att statsrådet ämnar ta initiativ till att indexera arbetslöshetsförsäkringen. Det var också ett positivt besked.

Jag lovar att jag kommer att följa den här regeringen. Det var också fantastiskt att man nu har omformulerat hela sin idé om den så kallade arbetslinjen. Det tackar jag extra för. Jag hoppas verkligen att statsrådet står vid sitt ord och att statsrådet inte bara är lösmynt i talarstolen i största allmänhet.

När man läser riksdagsprotokollet och ser vad statsrådet har gett för besked ska man sedan också kunna lita på det, fru talman. Det är min förhoppning. Jag väljer att tolka statsrådet positivt.

Fru talman! Jag blev lite orolig när jag tog del av statsrådets svar på interpellationen, och när jag lyssnade på statsrådets anföranden i den tidigare interpellationsdebatten förstärktes min oro. Tyvärr finns det nog stor anledning för Sverige och svensk arbetsmarknad att känna oro.

Fru talman! Det är häpnadsväckande att vi har ett statsråd som kommer till denna kammare och uppmanar riksdagens ledamöter att ta utskottsinitiativ. Vi har ett statsråd som inte litar på sin egen regering. Det är mycket uppseendeväckande.

Nästan ännu värre är att statsrådet i den förra interpellationsdebatten sa att han inte får styra. Vi har alltså ett statsråd med ansvar för arbetsmarknaden som inte litar på sin egen regering, som hoppas att riksdagen ska ta utskottsinitiativ för att rätta till det och som dessutom inte tror att han som statsråd har möjlighet att styra. Regeringen styr det här landet. Det är så svensk demokrati fungerar.

Det som gör mig orolig i svaret, fru talman, är att statsrådet hänvisar till att den ekonomiska politiken återigen ska fokusera på strukturellt riktiga reformer. Förra gången en högerregering styrde detta land betydde det att man slaktade arbetsmarknadspolitiken och arbetslöshetsförsäkringen. Det var så man definierade det som kom efter, att arbetslinjen skulle upprättas. Det definierades så förra gången vi hade en högerregering, och då slaktades arbetsmarknadspolitiken och arbetslöshetsförsäkringen.

Det vi har sett så här långt från regeringen är att ett första steg har tagits. Man har slaktat arbetsmarknadspolitiken. Det är illa nog. Min fråga till statsrådet, fru talman, är därför: Avser man att fortsätta sin politik och även slakta arbetslöshetsförsäkringen i nästa steg? Det är svårt att tolka svaret på något annat sätt, med kännedom om hur svensk höger definierar arbetslinjen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har en mycket konkret fråga till statsrådet: Kommer man att följa upp återupprättandet av arbetslinjen genom att slakta också arbetslöshetsförsäkringen?

Herr talman! Det är en intressant diskussion som Ida Drougge för här om konstitutionella frågor. Den är absolut spännande. Den skulle man kunna fördjupa sig i.

Nu visar tyvärr historien och exemplen runt om i världen att det inte riktigt räcker. Om illiberala och odemokratiska partier stiger in i regeringsmakten blir det svårt att skydda även konstitutioner och domstolar.

Jag funderar på hur Ida Drougge tänker kring det hotet mot den svenska demokratin, för det är ju faktiskt detta vi ser i länder som Ungern och Polen - länder som till exempel Sverigedemokraterna ser som förebilder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattDemokrati och mänsk-liga rättigheter

Herr talman! Nu var vi ju överens om att man inte ska tvinga kvinnor att ha hijab, så det har jag redan svarat på.

Jag vill ha svar från Rashid Farivar om hur han ser på Sverigedemokraternas syn på jämställdhet i Sverige, hur han ser på hur Sverigedemokraterna hanterar sina kvinnliga partikamrater, hur man utnämner gruppledare, hur man ser på jämställdhet och jämställdhetspolitik över huvud taget i Sverige och hur man ser på den feministiska utrikespolitiken.

Vad betyder jämställdhet för Rashid Farivar på riktigt, herr talman?

Herr talman! Rashid Farivar och jag delade i det tidigare replikskiftet kritiken mot politiken i Iran, och vi delar kritiken mot regimen i Iran och det fasansfulla kvinnoförtryck som försiggår där. Där är vi överens.

Men hur ser Rashid Farivar på Sverigedemokraternas syn på jämställdhet i Sverige? Hur ser Rashid Farivar på hur man behandlar kvinnliga ledamöter? Hur många ledamöter i Sverigedemokraternas riksdagsgrupp blir utnämnda till gruppledare? Hur många kvinnor får över huvud taget framträdande uppdrag inom Sverigedemokraterna?

Även om jag och Rashid Farivar är överens om att de övergrepp som regimen i Iran begår är fasansfulla är jag och Rashid Farivar inte riktigt överens om hur man bör bedriva jämställdhetsarbete i Sverige. Skulle Rashid Farivar kunna kommentera detta, tack?

Herr talman! Vi socialdemokrater har till skillnad från den nytillträdda regeringen en feministisk utrikespolitik, som vi står bakom. Detta är det första som den nytillträdda regeringen tagit avstånd från, just för att man inte har jämställdhet som riktmärke.

Vi socialdemokrater har i hela vår utrikespolitik och i alla våra internationella förpliktelser och sammanhang jobbat stenhårt för jämställdhet. Det gäller även i våra kontakter med Iran.

Herr talman! Den som är lite mer bevandrad i utrikespolitik vet att vi har relationer med en mängd länder som vi står väldigt långt ifrån politiskt och i hur man förhåller sig till demokrati och jämställdhet. Vi har relationer till en mängd skurkstater. Så ser världen ut.

Herr talman! Rubriken och ämnena är demokrati och mänskliga rättigheter. Jag tycker i och för sig att de kunde ha varit värda egna rubriker, men nu är det som det är.

Allmänpolitisk debattDemokrati och mänsk-liga rättigheter

Vi har just lagt hundraårsfirandet av svensk demokrati bakom oss, och den allmänna och lika rösträtten är kanske den största jämställdhetsreformen.

Vi socialdemokrater har sedan dess drivit jämställdheten framåt med reform efter reform: skatter, förskola, välfärd, arbetsmarknad, rätt till abort, samtyckeslag. Exemplen är många och mycket är gjort, men mycket återstår att göra.

Det som vi har uppnått har vi uppnått trots högerns motstånd, herr talman, och tack vare en stark kvinnorörelse och många gånger tillsammans med Liberalerna. Det återstår, som sagt, mycket att göra, men vi måste vara beredda att försvara det som har uppnåtts.

Högerns motstånd mot jämställdhet, herr talman, hittar nya uttryckssätt men är i grunden desamma. Att slåss mot reaktionära strukturer är något vi kan. Vi vet ju att de hittar sina former i auktoritära och ibland religiösa skepnader.

Vi har i dag en global backlash, kraftigare än på länge. Vi ser det i länder som Ungern, Polen, USA, Ryssland, Brasilien med flera länder. Ayatollornas Iran är kanske det värsta exemplet just nu. Det är olika länder och olika allvar, men det är samma fenomen.

Herr talman! I Sverige har vi just fått den mest reaktionära regeringen sedan demokratin infördes. Det innebär en stor utmaning för oss som slåss för jämställdhet. Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har alltid varit tydliga med sin ovilja mot jämställdhet. Den nytillträdde utrikesministern Tobias Billström gav luft åt denna ovilja i sin första programförklaring.

Herr talman! Det har skett något nytt i svensk politik, och det är att Liberalerna har dragits in i denna högerkonstellation. En tidigare allierad i jämställdhetsarbetet verkar nu tveka om sin ideologiska hemvist. Det är ett parti som på goda grunder ifrågasätts av de liberaler i Europa som har upplevt reaktionära regeringar pressa tillbaka demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Jag hoppas att de svenska liberalerna tar sina europeiska partikamraters oro på allvar.

Men vi har inte bara den gamla högerns reflexmässiga motstånd mot jämställdhet att kämpa mot. Det handlar också om nya och nyliberala relativistiska strömningar som vill legalisera prostitution, människohandel och surrogatmoderskap. I orwellsk anda gör man om ordet slaveri till frihet och ordet prostitution till sexarbete.

Herr talman! Det finns även ett annat fenomen där man bakom en förment progressiv fasad försöker ifrågasätta definitionen av kön. Det är en farlig utveckling som delvis samverkar med de traditionella, reaktionära krafter som alltid motarbetat jämställdhet, och delvis går sin egen väg.

Herr talman! Till sist: I det avtal som har slutits mellan de partier som utgör regeringsunderlaget, i det avtal som även Liberalerna skrivit under, vill man straffa brottsutsatta kvinnor. Kvinnor utsatta för sexuella övergrepp anses av Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och även Liberalerna brista i sin vandel. Det är ett språk och en attityd som man får gå tillbaka hundra år för att hitta motsvarigheten till. Detta är ett avtal undertecknat av fyra svenska riksdagspartier 2022.

Nu är det viktigare än någonsin att vi som vill leva i ett jämställt samhälle höjer våra röster för att höras.