Elin Söderberg

Herr talman! Detta handlar om prognoser. De är svåra att beräkna, men de har beräknats. Man har angett en siffra fram till 2030. Men den faktiska siffran från och med nu fram till 2030 är alltså cirka fem gånger högre än den som har angetts. Det handlar om att man från regeringens sida bör vara tydlig med om man redogör för hur mycket högre utsläppen väntas vara just år 2030 till följd av regeringens politik eller om man faktiskt öppet vill redovisa för hur mycket högre de samlade totala utsläppen fram till och med 2030 blir till följd av regeringens politik. Det är nämligen summan av utsläpp över tid som avgör hur mycket värre klimatkrisen blir och hur mycket värre svenska folket drabbas av klimatkrisen.

Herr talman! Jag vänder mig till klimat- och miljöministern. För klimatet i den verkliga världen är det inte utsläpp ett visst år som spelar roll utan hur mycket totalt som släpps ut. Regeringen ökar utsläppen av växthusgaser mycket kraftigt, och jag har försökt ta reda på exakt hur mycket.

I regeringens budget står det att utsläppen ökar med 6 till 10 miljoner ton fram till 2030. Men den informationen stämmer inte överens med grafen i budgeten. Därför har vi bett ministerns departement att delge hur mycket utsläppen ökar. Detta har de vägrat dela med sig av.

Riksdagens utredningstjänst har beräknat att utsläppen faktiskt väntas öka med cirka fem gånger så mycket som har angetts i budgeten. Min fråga är: Varför har ni angett en felaktig siffra? Är det ett misstag? Eller vill man vilseleda när det gäller hur stor den verkliga klimatskadan är?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Yrkande om misstroendeförklaring

Fru talman! Jag vill i dag väcka misstroende mot klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari. Misstroendeförklaring är ett verktyg som ska användas mycket varsamt. Vi har från Miljöpartiets sida övervägt detta noga.

I ett och ett halvt års tid har statsrådet som ansvarar för klimatpolitiken fört en politik som kraftigt ökar utsläppen av växthusgaser i Sverige. Alla frågor om hur regeringen tänker hantera de allvarliga följdeffekterna av detta har hänvisats till den kommande klimathandlingsplanen.

Vid flera tillfällen har statsrådet uttalat sig grovt vilseledande eller direkt felaktigt om klimatpolitiken. Nu när handlingsplanen presenterats kan vi se att den inte håller måttet. Den är under all kritik.

Det som regeringen har presenterat är en plan som försenar klimatomställningen och därmed misslyckas med den. Med berått mod skjuter man ansvaret för klimatomställningen framför sig. De som får ta konsekvenserna är svenska folket och våra företag.

Jag är varken förvånad eller besviken. Regeringspartierna har på intet sätt visat sig ta klimatkrisen på allvar. Men jag är uppriktigt förbannad. Regeringspartierna är såklart medvetna om de extremt allvarliga konsekvenser och risker som klimatförändringarna innebär.

Ytterst handlar klimatpolitiken om att skydda hela befolkningen och kommande generationer från ytterst allvarliga risker till följd av den globala uppvärmningen. Klimatförändringen leder till såväl säkerhetspolitiska risker som ekonomiska risker, liksom risker för ras, skred och översvämningar här i Sverige och risker för människors liv och hälsa. Det duger inte att först riva upp befintliga klimatpolitiska verktyg och sedan presentera en skrivelse till klimathandlingsplan som inte innehåller konkreta åtgärder för att minska utsläppen i närtid utan främst aviserar framtida utredningar.

Sveriges klimatlag säger att regeringen ska bedriva en politik som minskar utsläppen. Men regeringens politik ökar växthusgasutsläppen enormt, och inget i den här klimathandlingsplanen visar att man lyckas reparera skadan. Vi ser att det är läge för Sveriges riksdag att förklara att den inte längre har förtroende för klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari. Detta yrkar jag därför på, fru talman.

I detta anförande instämde Daniel Helldén, Katarina Luhr och Jacob Risberg (alla MP).

Skrivelser med följande innehåll hade kommit in:

Till talmannen,

Sveriges klimatlag (2017:720) fastslår att regeringen ska bedriva ett klimatpolitiskt arbete som är inriktat på att minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser och att bevara och skapa funktioner i miljön som motverkar klimatförändring och dess skadliga effekter.

Med anledning av att regeringens aviserade politik beräknas öka koldioxidutsläppen yrkar vi i enlighet med 13 kapitlet 4 § regeringsformen att riksdagen ska förklara att klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari inte har riksdagens förtroende.

Rickard Nordin (C) Daniel Helldén (MP)

Muharrem Demirok (C) Jan Riise (MP)

Anders Ådahl (C) Leila Ali Elmi (MP)

Niels Paarup-Petersen (C) Rebecka Le Moine (MP)

Jonny Cato (C) Katarina Luhr (MP)

Anna Lasses (C) Ulrika Westerlund (MP)

Malin Björk (C) Janine Alm Ericson (MP)

Catarina Deremar (C) Emma Berginger (MP)

Anne-Li Sjölund (C) Linus Lakso (MP)

Ulrika Heie (C)Camilla Hansén (MP)

Martina Johansson (C)Jacob Risberg (MP)

Helena Vilhelmsson (C)Rasmus Ling (MP)

Christofer Bergenblock (C)Annika Hirvonen (MP)

Martin Ådahl (C)Elin Söderberg (MP)

Elisabeth Thand Ringqvist (C)Emma Nohrén (MP)

Ulrika Liljeberg (C)Amanda Lind (MP)

Stina Larsson (C)Märta Stenevi (MP)

Daniel Bäckström (C)

Anders W Jonsson (C)

Anders Karlsson (C)

Kerstin Lundgren (C)

Helena Lindahl (C)

Alireza Akhondi (C)

Mikael Larsson (C)

Andre vice talmannen meddelade att under kammarens sammanträde hade Rickard Nordin, Centerpartiet, och Elin Söderberg, Miljöpartiet, framställt yrkande om misstroendeförklaring mot statsrådet Romina Pourmokhtari, Liberalerna.

Det framgick av de överlämnade skrivelserna att kravet i regeringsformen på att minst 35 ledamöter skulle biträda yrkandet hade uppfyllts.

Ärendet bordlades.

Fru talman! Vi debatterar utgiftsområde 24 och näringslivspolitiken. När det gäller målen för utrikeshandel och export- och investeringsfrämjande yrkar jag bifall till reservation 4.

För oss i Miljöpartiet är det viktigt att handelspolitiken bidrar till att stärka miljö, klimat, mänskliga rättigheter och de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Såväl näringslivspolitiken som handelspolitiken är en del av den samhällsutveckling som vi tillsammans skapar, och för mig är det självklart att vi tillsammans ska bygga ett hållbart samhälle.

Ett annat område som jag vill belysa är de kulturella och kreativa näringarna. I Sverige är vi otroligt starka när det gäller musikbranschen, filmproduktion och inte minst dataspelsindustrin. Under alldeles för lång tid har dataspelsbranschen vuxit starkt men utan att får samma gehör från politiken som andra kulturella och kreativa näringar. Därför har vi i Miljöpartiet i vår budgetmotion lyft in utvecklingsmedel till dataspelsindustrin på 30 miljoner kronor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Det jag noterar, fru talman, är att vi i dag befinner oss i en situation där stärkt konkurrenskraft är detsamma som grön omställning. Multilaterala företag över hela världen satsar nu enorma resurser på att säkerställa sin gröna omställning för att bibehålla och stärka sin konkurrenskraft på den globala marknaden. Det gäller även det svenska näringslivet.

Tyvärr ser vi att regeringen i detta utgiftsområde sänker stödet till Vinnova, som bland annat har stött denna utveckling. Vi i Miljöpartiet vill därför tillföra dessa 200 miljoner kronor till Vinnova för mer innovation.

För att säkerställa den gröna omställningen och stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft behöver mycket mer göras. Det behövs el i närtid, och det kan vi leverera med en förbättrad effekttilldelning, utbyggnad av smarta nät, ökad flexibilitet och genom att skapa goda förutsättningar för ny produktion av förnybar el som kan komma på plats i närtid.

Det behövs också en förbättrad kompetensförsörjning med bättre förutsättningar för att rekrytera den kompetens man de facto behöver från hela världen. När vi är i ett stort behov av personal är det ett hårt slag att regeringen i stället väljer att försvåra och försämra arbetskraftsinvandringen. När näringsliv, företag och flera branscher ropar efter mer personal drar regeringen åt kranen. Det är allvarligt.

För att säkra kompetensförsörjningen behöver också bostadsbyggandet förbättras. Inte minst är det viktigt att stärka bostadsbyggandet i den här ekonomiska dippen för att behålla kompetensen i byggbranschen, för när den ekonomiska dippen är över kan vi annars stå utan de byggarbetare vi så väl behöver. Därför har Miljöpartiet också lyft in stöd till bostadsbyggandet i vår budgetmotion. Det är en viktig del också för näringspolitiken.

Det tredje är tillståndsprocesser, som vi återkommit till flera gånger i kammaren i dag. När Miljöpartiet satt i regering tillsatte vi både Klimaträttsutredningen och Miljöprövningsutredningen, just för att snabba på tillståndsprocesserna. Flera myndigheter har också själva gjort rapporter om hur de kan skynda på tillståndsprocesserna. Men tyvärr har regeringen valt att inte gå vidare med redan beredda förslag. I stället har man tillsatt en ny utredning.

Den nya utredningen har som sin första punkt att lägga Sveriges miljökrav på EU:s miniminivå. Detta är också ett hårt slag mot svensk konkurrenskraft. Svenska företag konkurrerar nämligen i dag på att man har den bästa miljö- och klimatprestandan och att vi har goda arbetsförhållanden i Sverige. Det är det som stärker svensk konkurrenskraft. Att sänka miljökraven kan såklart dels leda till allvarliga miljörisker och försämrade förutsättningar för lokalbefolkningen, dels sänka den trovärdighet och konkurrensstyrka och konkurrensfördel som svenska företag i dag har. Det ser jag allvarligt på. Det finns många sätt att skynda på tillståndsprocesserna, och de sätten bör vi snabbt gå vidare med.

Till sist vill jag nämna några ord om mineral- och metallförsörjningen och jord- och skogsbruk.

Från Miljöpartiets sida ser vi i dag att det behövs fyra fokusområden för att stärka en hållbar mineral- och metallförsörjning för att säkerställa den gröna omställningen.

Det första handlar om att satsa på en mer cirkulär och resurseffektiv ekonomi. Vi har en stor efterfrågan på mineral och metall i dag, men det finns mycket vi kan göra för att använda resurserna mer effektivt.

Det andra är att satsa på alternativa material. Vi ser i dag att vi kan tillverka batterier utan litium, till exempel. Den typen av innovation bör vi investera i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Det tredje är att den svenska gruvnäringen självklart ska vara den bästa när det gäller miljö, klimat och sociala rättigheter. Det är också så vi stärker förutsättningarna för hela branschen.

Det fjärde är att driva på de globala värdekedjorna. I EU ska vi se till att det ställs krav när det gäller hållbarhet för mänskliga rättigheter, miljö och klimat i de globala värdekedjorna. På så sätt kan vi se till att den konsumtion som vi är beroende av här inte leder till barnarbete eller allvarliga miljörisker i andra länder.

Sveriges jord- och skogsbruk är också en central del av en hållbar näringslivsutveckling och en grön omställning. Vi ser fantastiska affärsmöjligheter i både jord- och skogsbruket när vi stärker den biologiska mångfalden, ökar kolinbindningen och ser mer av ett mångbrukande i vårt jord- och skogsbruk. På så sätt kan vi öka den inhemska livsmedelsproduktionen, stärka krisberedskapen och få mer värde ut ur den skog som vi avverkar.

Med det vill jag tacka för en trevlig debatt och önska er alla en god jul och ett gott nytt år!

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 20 december.)

Fru talman! Jag blir bekymrad. Kristdemokraterna säger att Sverige har ett klimatmål och att det är Parisavtalets och Europas. Men de är inte desamma.

Parisavtalet säger att den globala uppvärmningen ska begränsas till max två grader jämfört med förindustriell tid men med sikte på att begränsa den till 1,5 grader jämfört med förindustriell tid. Där står också tydligt att detta ska göras på ett globalt rättvist sätt eftersom olika länder har olika förutsättningar. Sverige har några av de bästa förutsättningarna i världen för att ställa om till fossilfrihet och begränsa växthusgasutsläppen, och EU är en av de absolut bästa regionerna i världen för detta.

EU:s klimatmål är ett annat än det internationella i Parisavtalet. EU har en långsiktig vision till 2050, inte 2045, och Fit for 55 till 2030, inte 2045. I EU kommer man också under kommande mandatperiod förhandla om nya klimatmål för 2040.

Vilken klimatpolitik vi har påverkar näringslivets utveckling och innovationskraft, och regeringen bedriver inte samma klimatpolitik som EU. Regeringen har ju vid ett flertal tillfällen motsatt sig EU:s klimatarbete och motarbetat de stora reformerna för att hejda klimatförändringen och stärka näringslivsutvecklingen, innovationstakten och företagandet i EU och Sverige. Det gäller till exempel utsläppshandeln och inte minst skogen. Här ser Miljöpartiet att vi kan få nya affärsmöjligheter i det svenska skogsbruket tack vare EU:s klimatpolitik för skogen, men den har regeringen motarbetat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Att bara säga en massa ord utan att leverera innehåll duger inte.

Fru talman! Lili André nämnde i sitt anförande att regeringen stärker näringslivets förutsättningar att ligga längst fram i klimatomställningen. Jag skulle vilja veta hur. I Kristdemokraternas anförande var det mycket fina ord och fluff, och det lät som att alla i kammaren är överens. Men när det kommer till faktisk handling av regeringspartierna saknar jag leverans och konkreta förslag för att just stärka näringslivets förutsättningar att ligga längst fram i klimatomställningen.

Ledamoten nämner att det i dagsläget behövs snabba tillståndsprocesser. Men regeringen har valt att inte gå vidare med redan beredda förslag om snabbare tillståndsprocesser. Man har inte heller gett de myndigheter som jobbar med tillståndsprocesser de resurser myndigheterna har efterfrågat.

Kompetensförsörjning behövs också. Lili André nämnde i sitt anförande att vi ska attrahera arbetskraftsinvandring. Men regeringen har lagt fram förslag som kraftigt försvårar arbetskraftsinvandring och som dessutom gör det svårare för människor som redan finns här och jobbar i flera olika branscher inom flera olika sektorer med flera olika arbetsuppgifter att kunna fortsätta att jobba i Sverige och bidra till näringslivets utveckling.

Regeringen har sedan den tillträdde försvårat kompetensförsörjningen, försämrat bostadsbyggandet och försvårat arbetskraftsinvandringen. Man har även försvårat för nyproduktion av el i närtid, som näringslivet efterfrågar, lagt ned en utredning om energieffektiviseringar när bara månader var kvar och vingklippt incitamentsutredningen om kommunerna. Det vi behöver se är att man faktiskt satsar på näringslivets förutsättningar att ligga i framkant i klimatomställningen.

Fru talman! Vi befinner oss i en svår ekonomisk situation just nu, inte minst till följd av Rysslands invasion av Ukraina. Vi har inflation och höga livsmedelspriser.

För oss i Miljöpartiet är det självklart att hela landet ska leva och att alla ska ha en ekonomisk grundtrygghet. Man ska också känna sig trygg genom hela den gröna omställning som vi vill driva. Vi ser att de som har de absolut minsta ekonomiska marginalerna också ska skyddas genom detta ekonomiska tuffa läge för hushållen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Moderaterna står här och säger att det är dåligt att Miljöpartiet vill skydda hushållen med de minsta ekonomiska marginalerna. Samtidigt använder man samma argument, alltså att skydda hushållen, när man sänker bensinskatten, fasar in mer fossilt i drivmedlen och på andra sätt gör den svenska befolkningen mer beroende av oljenationer och mer utsatta för volatila oljepriser. Det hänger inte ihop.

Det vi talar om nu är näringslivsutvecklingen. Anna af Sillén nämner i sitt anförande en orimlig byråkratisk börda och hinder för tillväxt. Men de områden som näringslivet tydligast pekar ut som hinder för tillväxt i dag är kompetensförsörjning, el i närtid och tillståndsprocesser. Där levererar inte den moderatledda regeringen, och jag tycker att det är högst anmärkningsvärt.

Sverige har nu en fantastisk potential för stärkt konkurrenskraft och en stark samhällsutveckling i hela landet genom den gröna omställningen och genom den kraftiga drivkraft som finns i det svenska näringslivet. Det är en potential som jag tycker att det borde vara självklart för Moderaterna att ta till vara. Men Moderaterna tar inte vara på den här chansen. I stället slänger man grus i maskineriet och försvårar för det svenska näringslivet.

Fru talman! Anna af Sillén nämner att man ska riva hinder för tillväxt. När Miljöpartiet satt tillsammans med Socialdemokraterna i regeringen såg vi en stark ekonomisk utveckling i Sverige, samtidigt som vi inte minst hanterade coronapandemin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Det som näringslivet nu efterfrågar för att vi ska fortsätta att ha en stark utveckling och stärka svensk konkurrenskraft är kompetensförsörjning, el i närtid och snabbare tillståndsprocesser.

När vi satt i regering tillsatte vi utredningar för att just skynda på tillståndsprocesserna. Det finns färdigutredda förslag på regeringens bord som den moderatledda regeringen valt att inte gå vidare med.

I stället har man tillsatt en ny utredning. Man förhalar processen i stället för att snabbt börja jobba med att leverera åtgärder som möjliggör för företagens investeringar och kraftiga utvecklingspotential.

När det gäller kompetensförsörjningen har vi i dag arbetskraftsbrist i delar av landet. Sveriges Kommuner och Regioner visar i en rapport att enbart välfärden behöver 50 procent av den tillkommande arbetskraften, och näringslivet behöver 70 procent. Redan där är vi över 100 procent.

Men i stället väljer regeringen att kraftigt försvåra för rekryteringen från tredjeland, och samtidigt drar man ned på stödet till bostadsbyggandet. En central del för att se till att människor flyttar dit där jobben finns är att det också finns bostäder. Detta försvårar den nuvarande regeringen.

I stället för att satsa på el i närtid, på att möjliggöra landanslutningar för havsbaserad vindkraft och på att skapa incitament för kommunerna att bygga elproduktion försvårar man för den elproduktion som skulle kunna levereras i närtid.

Fru talman! Jag får tacka mina kollegor för halstabletter och hoppas att rösten håller.

Vi har i dag en debatt om regeringens klimatbudget. I bilagan till denna budget står det tydligt att till följd av beslut fattade mellan den 1 juli 2022 och den 1 juli 2023 beräknas utsläppen öka med 5,9 till 9,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter till 2030.

I dag har jag hållit i en presskonferens där vi från Miljöpartiet tydliggjorde att detta är allvarligt missvisande siffror. De samlade utsläppsökningarna till följd av besluten fattade mellan dessa tidpunkter är nämligen uppemot 50 miljoner ton. Det är ju summan av utsläpp över tid som räknas.

Man räknar alltså med att utsläppen år 2030 blir ungefär 6 till 10 miljoner ton högre än vad de skulle ha varit om den politik som fanns på plats innan Miljöpartiet lämnade regeringen hade fått fortgå. Men till följd av de beslut som Tidöpartierna har fattat kommer alltså utsläppen att öka med närmare 50 miljoner ton fram till 2030. Det är utsläpp som kommer att värma oss i hundratals år framöver.

Jag förväntar mig att regeringen i sin kommande klimathandlingsplan både städar upp när det gäller de extremt stora utsläppsökningarna och levererar åtgärder för att säkerställa att Sverige når sina riksdagsklubbade klimatmål och våra bindande åtaganden inom EU.

Klimatomställningen handlar om att undvika risker för människors liv, hälsa och egendom. Klimatanpassningsarbetet är också en viktig pusselbit för att säkerställa att vi är ett robust land och att vi står starkt rustade för det förändrade klimat som väntar.

I dag har ledamöter från regeringspartierna fått frågor om när klimathandlingsplanen, som enligt lag ska komma före årsskiftet, kommer. Vi har ännu inte fått tydliga besked. Regeringspartierna har också fått frågor om när den klimatanpassningsstrategi som regeringen ska presentera väntas komma. Där har vi inte heller fått några förslag.

Klimatkrisen är vår tids ödesfråga, sa Moderaternas ledamot. Men i stället för att presentera en klimathandlingsplan och en klimatstrategi har man presenterat åtgärd efter åtgärd som ökar utsläppen av växthusgaser och förvärrar klimatkrisen. Och man har i budgeten avvecklat medel till centrala myndigheters arbete med klimatanpassning för att skydda samhället från klimatförändringens konsekvenser.

Från Miljöpartiets sida ser vi ytterst allvarligt på detta. Vi vill driva en klimatomställning som ser till att vi skyddar hela landet och alla verksamheter från klimatförändringens risker. Vi vill också tillvarata de möjligheter som klimatomställningen innebär. Det handlar om att säkerställa att det finns en stark positiv samhällsutveckling i hela landet tack vare en grön omställning.

(Applåder)

I detta anförande instämde Emma Nohrén (MP).

Fru talman! Det är en rad styrmedel som behålls, som Klimatklivet, Industriklivet och gröna kreditgarantier. Miljöpartiet införde dessa i regering tillsammans med Socialdemokraterna, och de finns kvar. Detta motsätter jag mig givetvis inte.

Men Liberalerna säger att man vill ta bort elbilsbonusen och kraftigt sänka reduktionsplikten men kommer inte med alternativ politik som säkerställer att vi når klimatmålen, och det är detta som är problemet. Effekten blir nämligen ökade utsläpp, förvärrad klimatkris och ökade risker för svenska hushåll och företag, som blir mer utsatta för klimatrelaterade risker. Och det leder till att Sverige inte når de riksdagsfastslagna målen och de bindande åtaganden vi har gentemot EU, vilket gör att vi riskerar höga böter från EU eller en enorm osäkerhet; jordbruket och skogsbruket vet inte i dag om man ska behöva täcka upp för regeringens klimatmisslyckande på transportområdet. Här behöver vi tydliga svar.

När det gäller tillståndsprocesserna är det en av tre saker som behövs för den gröna industriomställningen. Vi behöver snabbare tillståndsprocesser, kompetensförsörjning och el på plats nu, i närtid. Detta löses inte med kärnkraft eventuellt någon gång i framtiden, utan det handlar om förbättrad effekttilldelning, energieffektiviseringar och snabb utbyggnad av förnybar elproduktion.

När det gäller kompetensförsörjningen är bostadsbyggandet helt centralt för att människor ska flytta till de aktuella orterna, bygga sig ett hem och en framtid och ta de jobb som uppstår i samband med den gröna omställningen. Men regeringen har alltså dels kraftigt dragit ned på stödet för energieffektiviseringar i bostadssektorn, som bidrar både till att man blir mindre priskänslig och till ett bättre boende, dels dragit ned på stödet till bostadsbyggande, vilket är en pusselbit när det gäller kompetensförsörjningen. Det är detta som gör att stödet från regeringens sida till den gröna industriomställningen haltar markant.

Fru talman! I sitt anförande nämner Helena Gellerman dels elektrifiering, dels tillståndsprocesser; jag vill uppehålla mig vid detta.

Vi behöver en snabb omställning av transportsektorn för att nå våra klimatmål, både dem som fastställts av riksdagen och våra bindande klimatmål inom EU. Ledamoten lägger fram förslag om premier vid köp av ellastbilar, skrotningspremie för den som köper en elbil och snabbare utbyggnad av laddinfrastruktur. Alla dessa åtgärder har vi från Miljöpartiet drivit och även byggt upp stödsystem för medan vi satt i regering tillsammans med Socialdemokraterna.

Men detta räcker inte. För att klara transportsektorns omställning behöver vi bland annat byta ut fordonen från fossildrivna till eldrivna. Vi behöver effektivisera transportsektorn så att de totala energibehoven minskar. Och vi behöver byta ut drivmedlen i den befintliga fordonsflottan.

Nu går man vidare med alla de förslag som finns kvar. Men därutöver väljer regeringspartierna att öka inblandningen av fossilt i den svenska transportsektorn - att öka vårt fossilberoende och vårt beroende av olja till volatila oljepriser och därmed göra oss mer sårbara för prischocker.

Jag skulle vilja se förslag som faktiskt på riktigt minskar utsläppen och ställer om transportsektorn. Att bara ha kvar några förslag är inte en lösning.

När det gäller tillståndsprocesserna finns det färdigutredda förslag som den här regeringen har valt att inte gå vidare med. Man avsätter mer resurser till några myndigheter för tillståndsprocesser; det är bra, men fullständigt otillräckligt. Samtidigt sänker man dock stödet till bostadsbyggande, vilket gör att stöden för den gröna omställningen haltar markant.

Fru talman! Vi befinner oss i en klimatkris. Sverige har ett bindande åtagande om att öka kolinbindningen i skog och mark, och Kristdemokraterna förlitar sig på vädrets makter. I stället för att presentera politik som säkerställer en ökad kolinbindning i de svenska skogarna, att svenska skogsägare som vill skydda sin skog får ersättning för det, att svenska skogsägare får förutsättningar att få en bättre ekonomi och fler affärsmöjligheter genom att bruka skogen mer hållbart och stärka den biologiska mångfalden väljer Kristdemokraterna att passivt sätta sig på händerna och förlita sig på vädrets makter. Detta är ytterst allvarligt, fru talman.

Fru talman! Jag tänkte ställa en fråga om skogen till ledamoten. Kjell-Arne nämnde i sitt anförande att vi ska ha tilltro till väder och vind när det gäller skogens tillväxt och kolinbindning. Jag önskar att vi alla kunde ha tilltro till väder och vind för lång tid framöver, men vi befinner oss i en klimatkris. Faktum är att kolinbindningen i skogen har minskat de senaste åren till följd av dels ökade avverkningar, dels sämre tillväxt i skogen.

Från Miljöpartiets sida vill vi se en ökad kolinbindning i skog och mark och en stärkt biologisk mångfald. Vi vill också att skogen brukas på ett mer hållbart sätt, så att den är klimatanpassad och därmed mer motståndskraftig mot det förändrade klimatet. Detta ger även bättre förutsättningar att bruka skogen långsiktigt.

Sverige har nu ett bindande klimatmål för ökad kolinbindning i skog och mark, men jag har inte hört något från regeringspartierna om hur de avser att nå det svenska målet för ökad kolinbindning i skog och mark. Det skulle jag vilja veta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! I över ett års tid har statsministern och hans statsråd konsekvent duckat ansvarsutkrävande frågor när regeringen har ökat utsläppen av växthusgaser. Svaren kommer i handlingsplanen, har det sagts. I propositionsförteckningen stod att handlingsplanen skulle komma i november, och nu har november passerat.

I ett läckt utkast som DN har rapporterat om har regeringen strukit de beräkningar som visar hur handlingsplanens förslag påverkar utsläppen. Jag undrar: Kan statsministern garantera att klimathandlingsplanen kommer att följa klimatlagens bör-krav och innehålla detaljerade beräkningar av hur utsläppen påverkas av den föreslagna politiken, på kort sikt till 2030 och på lång sikt till 2045?

Fru talman! När Miljöpartiet satt i regeringen tillsatte vi historiska resurser för skydd av natur. De bidrar till bättre skydd, mer biologisk mångfald och bättre förutsättningar för att hitta andra typer av foder för älgen. Vi arbetade också med att reformera skogspolitiken, och vi förhandlade fram en helt ny skogsproposition. Detta bidrar till det jag nämnde tidigare, nämligen en skogspolitik som gynnar mer hållbart brukande, en stärkt biologisk mångfald, en ökad kolinbindning i skogen och en klimatanpassning så att vi säkrar skogsråvara långsiktigt. Med den typen av skogspolitik får vi också större fodertillgång för klövviltet och därmed bättre förutsättningar för en växande älgstam och bättre förutsättningar för älgjakt framöver. Det var vad vi drev på för i regering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det som bekymrar mig är att jag har lyssnat på landsbygdsministerns svar och även läst det utan att få svar på hur man ser på älgstammens utveckling framöver. Tycker man att den nivå som den har minskat till är en bra nivå? Ser man behov av att minska den ytterligare, likt en del stora skogsbolag som efterfrågat ytterligare avskjutning av älgstammen? Eller vill man se en ökad älgstam och bättre förutsättningar för älgjakt? Skrivningarna i svaret om en livskraftig stam, balans och så vidare svarar inte på den frågan.

Jag skulle vilja kunna ge svenska älgjägare ett tydligt svar att politiken vill se en ökad älgstam, men jag får inte det svaret från landsbygdsministern i dag.

Fru talman! Det är bra att det finns en adaptiv förvaltning. Den som nämndes här ska styra mot mål, och det finns ett mål på 5 procents betesskador. Men representanter för en stor skogsindustri har sagt till mig att det inte finns något mål om hur många älgar som ska finnas.

Den oro som jag tar upp i min interpellation kommer från svenska älgjägare. De hävdar att det inte kommer att finnas lika mycket älg att jaga därför att älgstammen minskar kraftigt, oavsett om älgen är hotad eller om det inte finns en önskan om att ha en större älgstam och bättre förutsättningar för älgjakt. Och jag skulle vilja se en större älgstam.

Samverkan och dialog är otroligt bra, och det är jätteviktigt att landsbygdsministern jobbar med detta. Men jag får inget svar på huruvida regeringen vill se en ökad älgstam. En balans kan innebära större fodertillgång och fler älgar, men en balans kan också innebära färre älgar och mindre foder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad är det regeringen ser framför sig? Vill man uppnå balans och prioritera målet om max 5 procents betesskador? Eller finns det ett intresse från landsbygdsministern att se fler älgar så att det blir bättre förutsättningar för älgjakt?

Fru talman! De flesta mindre och medelstora markägare har en annorlunda inställning till sin skog än de absolut största skogsbolagen. Markägare som också är jägare ser flera olika värden och nyttor, allt från svampskogen till jaktmarkerna och även de ekonomiska nyttorna i virkesproduktion.

Svenska Jägareförbundet anser att avskjutningstakten måste minska så att älgen kan återhämta sig. Förbundet efterlyser också ett förändrat skogsbruk där älgen har lättare att hitta mat. I landsbygdsministerns svar hör jag fortfarande inga förslag från regeringen när det gäller om man vill se fler älgar och om vilka konkreta åtgärder regeringen är beredd att vidta.

Fru talman! Hemma i Västerbotten förlägger vi inga större möten i september, för då börjar älgjakten.

Älgen är den svenska skogens konung, och det är jägarna som först upptäcker när älgstammen inte mår bra. Jag har noterat att statsrådet gärna visar upp sig i jaktkläder, men jag undrar i vilken utsträckning han verkligen tar svenska jägares oro på allvar.

Älgstammen har minskat med nästan en tredjedel i Sverige de senaste tio åren. I Norrbotten och Västerbotten är samma siffra närmare 50 procent. Samtidigt syns en tydlig nedgång i antalet kalvar. Denna utveckling har resulterat i att många jaktlag runt om i landet helt har ställt in årets jakt. De tar ansvar när varken skogsbolagen eller politiken gör det.

Under hösten har jag jobbat för att uppmärksamma frågan och skrivit artiklar med partivänner, tillika jägare, från såväl mitt hemlän som från andra platser i Sverige där älgjakten spelar en viktig roll för befolkningen. Och responsen har varit otroligt stor. Människor har ringt, för de är verkligen oroliga.

Fru talman! Forskare har slagit fast att älgstammens minskning främst är ett resultat av en medveten minskning av stammen genom jakt för att försöka minska skador på skogsplantager. Det nationella målet är att betesskadorna inte ska överstiga 5 procent. Men trots att älgstammen har minskat med nästan en tredjedel de senaste tio åren har inte andelen skador på tallskog minskat i samma takt, enligt klövviltsforskare från SLU.

Trots detta vill skogsindustrin driva på för en större avskjutning. Sveriges Lantbruksuniversitet har i en rapport ifrågasatt om målet med max 5 procent betesskador är förenligt med en livskraftig älgstam eller en älgstam över huvud taget.

Så här skriver författarna i rapporten: Det finns inget som tyder på att det går att nå dagens tak för skador enbart genom att skjuta fler älgar, såvida inte älgen utrotas helt, vilket inte är något alternativ eftersom den är en naturlig del av skogsekosystemet.

Fru talman! Det landar i politiska prioriteringar. För mig och Miljöpartiet är prioriteringen tydlig, nämligen att älgstammen ska öka. Vi vill se en skogspolitik som gynnar ett mer hållbart brukande av skogen med ökad kolinlagring, stärkt biologisk mångfald och klimatanpassning så att vi kan trygga en långsiktig försörjning av skogsråvara till samhället. Med det ser vi också en ökad älgstam och bättre förutsättningar för älgjakt.

Vad vill landsbygdsministern? I ministerns svar nämndes livskraftig älgstam av hög kvalitet, men det är inte samma sak som fler älgar. Landsbygdsministern nämnde också balans mellan klövviltsstammar och fodertillgång, men det ger inte heller fler älgar. Landsbygdsministern nämnde också myndigheternas förslag, men jag vill veta vad landsbygdsministerns och regeringens förslag är.

Fru talman! Vi ser att vi behöver ställa om transportsektorn och se till att vi blir fossilfria, når klimatmålen, når våra EU-åtaganden och hejdar klimatkrisen. Det är bara så vi kan få en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar utveckling.

Hejdar vi inte klimatkrisen får vi ingen socialt hållbar utveckling, ingen ekologiskt hållbar utveckling och ingen ekonomiskt hållbar utveckling. Klimatkrisen kommer att drabba hela samhället kraftigt negativt.

Vi kan mycket riktigt inte påverka världsmarknadspriset. Då är frågan varför KD tillsammans med de andra Tidöpartierna låser fast Sverige i ett ökat beroende av världsmarknadspriset på olja genom att öka den fossila andelen. Det gör att vi är mer utsatta för prischocker från volatila oljepriser i framtiden.

Det som Miljöpartiet har drivit är en ordnad klimatomställning av hela samhället. När det gäller transportsektorn behöver vi jobba med ett transporteffektivt samhälle för att minska den totala energiåtgången, med elektrifieringen för att byta ut fordonsflottan och med att byta ut drivmedlen i den befintliga fordonsflottan.

För att det ska bli en omställning behöver det fossila vara dyrare än det förnybara så att vi får incitament att övergå till det förnybara. Då kan vi jobba med att till exempel ha en bensinskatt. Men vi kan också jobba med att stödja subventioner som till exempel med en elbilsbonus. Vi har jobbat med båda de delarna för att säkerställa att vi får en ordnad omställning.

Det är samma med reduktionsplikten. Det är ett successivt införande just för att det inte ska bli några tvära kast utan att vi får till en ordnad omställning av hela transportsektorn, når målen och skyddar befolkningen från klimatrelaterade risker. Samtidigt kan vi tillvarata möjligheterna, öka den inhemska biodrivmedelsproduktionen och stärka svensk krisberedskap.

Fru talman! Det var en situation efter Rysslands invasion av Ukraina då jättemycket hände med att energipriserna stack iväg. Det är fullt förståeligt att många partier då tog sig en funderare: Hur hanterar vi det här?

Magnus Jacobsson redogör i sitt anförande för hur Kristdemokraterna landade i att de ändrade uppfattning och ville sänka reduktionsplikten. När ni gjorde den omläggningen, varför utvecklade ni då inte någon ny klimatpolitik?

Jag kan också tillägga: Hur ser ni på att det inte ger någon som helst fördelningspolitisk lösning utan att det slår brett? I det svåra ekonomiska läge som uppstod, varför riktade man inte resurserna till dem som behöver det utan spred ut det brett på alla som använder fossil bensin och diesel oavsett vilka inkomster och vilken betalningsförmåga de har?