Ebba Busch

Herr talman! Det korta svaret på den sistnämnda frågan från ledamoten Sköld handlar helt enkelt om att i och med att det är flera utredningar som påverkar varandra, och regeringen därtill kompletterar med ytterligare en, behöver vi se till att hålla rågången mellan dem och att allting fungerar som en helhet.

Jag vill zooma ut lite och verkligen instämma i att de här frågorna är viktiga. Sverige har en väldigt bred politisk uppslutning kring att den gröna omställningen är vägen framåt, men vi diskuterar och dividerar ibland om verktygen för att nå dit. Inom EU blir det allt större uppslutning kring att den gröna omställningen är vägen framåt, även för att säkra konkurrenskraften.

Men när regeringen nu säger att grön omställning är framtiden för Sveriges och Europeiska unionens del, och samtidigt tittar på vad som är avgörande för att klara den, konstaterar vi också att när det gäller de kritiska jordartsmetallerna - mineral som behövs i telefoner, bilar och vindkraftverk - är Sverige beroende av att gå via länder som till exempel Kina och Kongo. Då har vi även sagt att vi har lagt Sveriges och EU:s framtid i händerna på de länderna.

Vi tror på en öppnare och friare handel världen över, men får inte vara naiva inför vad som händer när man blir alltför beroende av ett enskilt land - som dessutom kan ha en annan syn på de mest grundläggande värderingsfrågorna. Titta till exempel på Kongo som i dag står för 69 procent av världsproduktionen av kobolt. EU är dessutom till hundra procent beroende av import av litium som är fullkomligt avgörande i den gröna omställningen.

Sverige är en stolt gruvnation. Vi har en stolt historia av att vara en gruvnation. Men jag menar - och det är en viktig signal att sända - att Sverige även har en stolt möjlig framtid som en ännu starkare gruvnation. Den svenska järnmalmen och det svenska stålet är eftertraktat världen över. Det är också i den produktionen man tycks stå på randen till att kunna börja använda fullkomligt banbrytande teknologi som skulle kunna ge oss grönt stål. Det är den typen av framsteg som kommer att behövas för att klara den gröna omställningen.

Det många missar är att för att få till detta behöver man bana väg för brytning av både det primära och det sekundära. Tillgång till många enskilda, mer sällsynta metaller och mineral kommer av att man också banar väg för den primära brytningen. Det är ett perspektiv som vi behöver vara fler som hjälps åt att bana väg för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Avslutningsvis vill jag säga att signalen är mycket tydlig: Regeringen kommer inte att kasta ut förslag som Socialdemokraterna har arbetat med tidigare bara för att de är S-märkta. Jag vill understryka att vi tar stafettpinnen vidare där det går, kompletterar och ser vad vi kan göra för att gå i mål och förverkliga detta och försöka hålla så högt tempo som det går.

Herr talman! Jag ska vara ärlig och säga att jag kommer att vara tråkig. Ni tycker kanske att jag har varit eländigt tråkig de senaste fem timmarna. Då beklagar jag att det blir värre nu.

Det är otroligt komplexa frågor, vilket jag vet att ledamöterna är väl införstådda med. Det gör att vi, nu när vi har tagit vid, inte tar lätt på det arbete som redan har påbörjats av den tidigare regeringen. Det finns mycket gott i de initiativen. Jag tror att det finns mycket där de fyra samarbetspartierna och kanske primärt Socialdemokraterna kan kroka arm i gruvfrågorna.

Min önskan som ansvarig minister för frågorna är att vara så lyhörd det går för det engagemang och kunnande som finns i frågorna och försöka ta vid och fortsätta springa där det har tagits initiativ som är efterfrågade av både bransch och lokalbefolkning, hand i hand. Det är många svåra avvägningar som ska göras mellan fyndigheter som är helt avgörande för att vi ska klara klimatomställningen och att värna vår natur och vår miljö samt vår urbefolknings grundläggande rättigheter. Det är en av många anledningar till att man haft svårt att navigera i frågorna hittills.

Utöver det jag redan har redogjort för i svaret - att vi tar liggande utredningar vidare, kommer att återkomma så snart det är möjligt och kompletterar och tillsätter ytterligare utredning - försöker vi just överbrygga de naturliga målkonflikter som finns, bland annat genom den nya departementsstrukturen. Det har varit populärt att påpeka att vi lägger ned Miljödepartementet, vilket är helt felaktigt. Vi för ihop kompetenserna som har legat på Miljödepartementet med kompetenserna inom näring, energi och klimat för att samla det bästa av det bästa på ett ställe och för att på ett ännu bättre sätt kunna öka tempot i tillståndsprocesser och överbrygga de naturliga konflikter som finns.

Nu kommer vi till den tråkiga delen av svaret. Jag kan inte säga exakt när detta kommer att sättas upp på listan över propositioner. Annars hade det funnits med där. Det har att göra med att vi försöker och behöver reda i vad som kommer att behöva ingå i det nya och vad vi kanske skulle kunna gå fram med under tiden. Vi vet att det är otroligt efterfrågat. En del är också oroliga inför detta. För att kunna stilla den oron är det därför viktigt att hålla högt tempo.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Frågan om gruvnäringen och den nya, väldigt tydligt uttalade riktningen att vi behöver bryta mer i Sverige och bana väg för en större gruvnäring i Sverige framöver ligger fast. Det har avgörande betydelse för just den gröna omställningen.

Fru talman! om vilka insatser jag och regeringen avser att vidta för att möjliggöra snabbare tillståndsprocesser och för att öppna fler gruvor som till exempel Bolidens fyndighet, den så kallade Lavergruvan utanför Älvsbyn och den av LKAB nyligen presenterade sällsynta jordartsmetallfyndigheten, den så kallade Per Geijer-malmen i Kiruna.

Tillgången till strategiska och kritiska metaller och mineral är avgörande för klimatomställningen och produktion av gröna produkter, som till exempel elbilar eller vindkraftverk. Det finns stor geologisk potential för dessa metaller i Sverige. Elektrifieringen, EU:s självförsörjning av metaller och mineral samt att minska beroende från andra länder börjar i gruvan. Vi måste stärka de industriella värdekedjorna i Europa och skapa reella möjligheter för elektrifieringen av våra samhällen. Sverige har en unik position när det gäller Europas försörjning av till exempel järnmalm, stål samt kritiska och strategiska råmaterial.

Regeringen arbetar därför målmedvetet för att effektivisera tillståndsprocesserna, samtidigt som vi ska ha fortsatt höga miljökrav. Tidöavtalet beskriver hur Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna ska se till att miljötillståndsprocesserna förenklas och förkortas. Vi arbetar nu med genomförandet av Miljöprövningsutredningens förslag och har förtydligat Incitamentsutredningens uppdrag. Utredningarna, som tillsattes av den tidigare regeringen, är dock långt ifrån tillräckliga och svarar inte upp mot behovet av mer investeringar i svensk gruvnäring. En utredning kommer därför att behöva tillsättas för att förenkla och förtydliga tillståndsprocesser och andra hinder för att starta gruvor.

I slutet av februari väntas också en bokstavsutredare redovisa åtgärdsförslag avseende prövning av Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetningskoncession enligt minerallagen. Jag ser fram emot att ta del av även den utredningen som kommer att bidra i mitt arbete med att föreslå åtgärder för att effektivisera tillståndsprocessen för svensk gruvnäring.

Fru talman! Det går inte att komma ifrån att jag återkommande i valrörelsen tydligt och brutalt sa att det inte går att säga ett exakt datum för när pengarna finns på kontot. Det kommer ni inte ifrån.

Med detta sagt beklagar jag verkligen att vi är i den här situationen, och min huvuduppgift är att se till att vi inte kommer att hamna i ett så sårbart läge igen.

Jag instämmer inte heller i bilden av att jag inte har gett svar. Jag har gett det smärtsamma svaret att vi i dagsläget inte kan sätta ett datum. Nu väntar vi på den process som följer med EU-kommissionen. Det är det ärliga och raka svaret. Ingen är betjänt av ett svar som inte håller.

Jag kommer att vidhålla att jag inte kommer att låta någon komma undan med halvsanningar eller påståenden som är felaktiga. Men jag vill peka på att vi ligger före i arbetet med elstöd jämfört med Tyskland och Finland, som är länder som vi brukar försöka jämföra oss med, och att det här elstödet jämfört med det förra elstödet faktiskt innehåller ett stöd till företagen, även om det än så länge dröjer. Förra regeringen hade noll i kompensation till företagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Med det sagt: Vi gör allt vi kan. Regeringen har gjort sitt för att säkerställa att detta går så fort fram som möjligt. Det var regeringen som drog slutsatsen att den första modellen som presenterades inte var förenlig med statsstödsreglerna. Det var inte vi som hade tagit fram modellen. Vi tog emot den och konstaterade att det här behövde göras om, och vi satte en otroligt snäv tidsram över jul och nyår. Vi är mycket väl medvetna om hur tungt det här är för företagen och hur tungt det bärs av många hushåll när företagen ännu inte har fått besked. Vi kommer att göra allt vi kan för att återkomma med ett exakt datum. Det är det raka beskedet.

(Applåder)

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag säger det igen: Det spelar ingen roll, hur än mycket entusiasm det finns hos vissa riksdagsledamöter om det inte går att diskutera åtgärder framåt, om det inte går att dra lärdomar och slutsatser om varför Sverige är i det här sårbara läget utan att vantolka hur jag i klartext i intervju efter intervju, när vi har presenterat nyheter i valrörelsen, i tal och på vår egen hemsida, har påpekat att ett löfte om exakt datum för pengar till elstödet inte kan ges eftersom det måste basera sig på historiska data.

Det står ordagrant; jag läser för ledamöter som inte var med i interpellationsdebatterna tidigare i eftermiddag: Dock kommer det bara gå att bestämma vad varje hushåll ska få i ersättning i efterhand när pris och förbrukning är känt. Det är därför inte realistiskt att elkunderna får pengar på kontot före jul.

Vi har varit helt transparenta med detta. Sedan förstår jag att det finns ett intresse att spela upp detta för att överskyla det faktum att man är ansvarig för att ha nedmonterat avgörande delar av svensk elproduktion.

Det är detta frågan återkommer till. Handlar det om att peka finger? Nej, det handlar om att utkräva ansvar. Jag tar mitt ansvar för att föra Sverige igenom energikrisen. Men man måste också dra lärdom av varför Sverige har varit så sårbart i ett svårt läge med en energikris som drabbar hela Europa, som är starkt påverkat av Putins invasionskrig i Ukraina.

Det här är jakten på de försvunna megawatten; 3 000 megawatt har försvunnit. Man har med öppna ögon lagt ned fullt fungerande kärnkraft. I denna kammare applåderade man när beslutet om nedläggning av Ringhals 1 och 2 gick igenom. Där pratar vi proportioner. Och så har man mage att stå här i kammaren och klaga på takten när andra delar av oppositionen tycker att det har gått för fort fram.

Det går inte att driva på kommissionen snabbare. Vi har en tät och nära dialog, och vi försöker göra det vi kan för att se till att de har allt de behöver för att kunna gå vidare så fort som möjligt. Men det går inte att fullt ut kompensera när de mest grundläggande delarna brister. Beskedet är att vi kommer att prioritera detta - det har vi gjort fram tills nu - och vi kommer att återkomma när vi har ett exakt datum.

En sak instämmer jag verkligen i, nämligen att företagen inte är betjänta av medlidande. Det är därför det har varit så djupt problematiskt att företrädare för regering och riksdag under så många år har kommit till det jag kallar kafferep och beklagat sig över riskerna för ökade priser, att det har blivit dyrare att vara företagare i Sverige med större osäkerheter, men sedan inte tagit det politiska ansvaret att bygga det svenska elsystemet mer robust. Det ansvaret är mitt och regeringens.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ni får jättegärna utvärdera oss de kommande åren. Vi kommer att göra allt vi kan för att öka elproduktionen och se till att det finns tillräckligt med el där det behövs när det behövs, så att den typen av diskussioner om att lägga plåster på såren blir ett minne blott och man i stället bygger upp en stark produktion igen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag skulle vilja rekapitulera en del av det som jag har dragit tidigare i eftermiddag för dem som inte har sett hela den debatt som har präglat dagen.

Det är egentligen inte lagligt eller möjligt för en stat att återföra kapacitetsavgifter, de så kallade flaskhalsintäkterna, på det sätt som nu sker. Det finns två regelverk som möjliggör detta. Det handlar dels om krisinterventionsförordningen från EU från i oktober i höstas, dels om krisramverket från i mars 2022.

Om en medlemsstat ger olagligt stöd, alltså att det fortfarande inte är förenligt med statsstödsreglerna, kan kommissionen besluta att det strider mot EU-rätten. Medlemsstaten kan då återkräva stödet från stödmottagare, inklusive ränta på ränta. Det här är en situation som inte någon företagare är intresserad av. Det gäller även om det leder till att företaget måste försättas i konkurs - värsta tänkbara situation.

Även en svensk domstol kan pröva om en åtgärd utgör ett statligt stöd som skulle ha anmälts till kommissionen. Om medlemsstaten vägrar att följa kommissionens beslut kan kommissionen välja att väcka talan inför EU-domstolen. Medlemsstaten riskerar då att fällas för fördragsbrott med kännbara böter som följd om man inte rättar sig efter beslutet.

Det här är vad vi har att förhålla oss till. Det har en blå regering att förhålla sig till, och det hade en röd regering behövt förhålla sig till. Vi kan inte runda detta.

Detta är också anledningen till att den här regeringen har valt att hålla ett så otroligt högt tempo, vilket andra delar av oppositionen har kritiserat. De har gått så långt att de också har anmält undertecknad till konstitutionsutskottet med extern kritik om att arbetet har gått för fort framåt.

Jag delar inte den åsikten av förklarliga skäl. Jag vet ju att även om den här regeringen gör allt vi kan för att snabba på detta, eftersom vi är smärtsamt medvetna om hur företagarna har det och därmed också hur arbetstagarna, alltså de som får sin lön via de här företagen, riskerar att få det, har vi fortfarande att förhålla oss till nästa process med EU-kommissionen. I det läget är vi nu.

Av den anledningen kommer jag inte att lova någonting som jag inte har goda förutsättningar att kunna hålla. Jag understryker återigen att det finns ett flertal intervjuer, torgmöten och samtal med väljare där vi uttryckligen har sagt att det inte går att sätta ett fast datum för när pengarna för elstödet kommer att vara på kontot. Det står också klart och tydligt på mitt eget partis hemsida.

Jag har förståelse för dynamiken i politiken och mediedramaturgin; man vill gärna måla upp att ett sådant löfte skulle ha getts. Men det blir inte mer sant bara för att det repeteras fler gånger. Det går inte att runda, och jag tycker också att ledamöterna som påstår detta är svaret skyldiga när jag gång på gång påpekat och läst upp högt vad som står på vår hemsida, om man nu inte tror på uttalanden från andra, tidigare gjorda intervjuer där några sådana löften aldrig har utställts.

Däremot är löftet att hålla ett så högt tempo som det bara går.

Fru talman! Aida Birinxhiku har frågat mig om jag i nuläget kan lämna närmare besked om när företagen får sitt utlovade elstöd och hur jag avser att agera för att företagen ska få sitt utlovade elstöd så fort som möjligt.

Det är en befogad fråga.

Regeringen gav den 22 december 2022 Affärsverket svenska kraftnät i uppdrag att på nytt ansöka hos Energimarknadsinspektionen om att använda så kallade flaskhalsintäkter för att finansiera åtgärder som på kort sikt kan komma näringsidkare och juridiska personer till del - detta sedan Svenska kraftnäts tidigare förslag om elstöd till företag, efter Energimarknadsinspektionens beslut om tillägg av ett tak samt tillhörande ansökningsförfarande, bedömts stå i strid med EU:s statsstödsregler.

Svenska kraftnät fick en tajt deadline, och de inkom den 4 januari 2023 med en ny ansökan till Energimarknadsinspektionen. Ansökan godkändes den 11 januari 2023. Enligt Svenska kraftnäts förslag kommer elstödet att omfattas av EU:s statsstödsregler. Därmed måste EU-kommissionen ge sitt godkännande innan utbetalningarna av elstödet till företagen kan påbörjas. Regeringen avser inom en snar framtid att göra en statsstödsanmälan till EU-kommissionen.

Fru talman! Sällan har jag väl fått höra så kallade positiva kommentarer i en så negativ anda, men även om jag kanske inte når fram till ledamoten Björck tror jag att det är flera ledamöter här i kammaren som har hört att jag inte tar lätt på tidsaspekterna. Det betyder inte att detta inte kommer att hända igen, för det har funnits anledningar till att interpellationssvaren har dröjt, och det har varit tunga anledningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Med det sagt vill jag understryka att den typ av interpellationsdebatt som vi håller här är just den typ av interpellationsdebatt som man vill hålla mycket tätt. Det här visar vilket fruktbart instrument detta faktiskt är för att lyfta problem som uppkommer under en lagstiftningsperiod i riksdagen. Det är något som på sikt kan bli föremål för vidare beslut i kammaren.

Det är som sagt ett väldigt komplext system - det gäller energisystemet i stort men också fjärrvärmen specifikt. Det är inte jättemånga som har koll på hur fjärrvärmen fungerar och varför den har en sådan viktig roll i elförsörjning i stort. Den möjliggör bättre förutsättningar för just en robustare elförsörjning, framför allt i storstäderna. Den avlastar elnätet, eftersom den medför att mindre el krävs för uppvärmning. Den minskar därmed också risken för avbrott. Det finns alltså många viktiga aspekter när det gäller att värna vår fjärrvärme och, som sagt, att följa detta mycket noga.

Beroende på hur det utvecklar sig kommer vi att återkomma. Om inte systemet klarar av att omhänderta denna situation kommer vi att agera.

Det är inte meningen att företag, i detta mycket svåra läge för Sverige och omvärlden i stort, ska göra krigsprofiter. Hushållen riskerar, precis som Joakim Sandell mycket riktigt påpekar, att klämmas från två håll om vi ser kraftiga prisökningar i ena änden samtidigt som samhället i övrigt försöker kompensera och dämpa inflationsutvecklingen och risken för ytterligare räntehöjningar genom att hålla nere löneutvecklingen.

Jag vill bara bekräfta att vi delar bilden och ser den risken. Det är därför vi också tar allvarligt på rapporterna om hur fjärrvärmesystemet nu har fått ett stort frågetecken kring huruvida det upplägg och den modell som vi har haft hittills fungerar eller inte.

Fru talman! Om jag vore boende i Joakim Sandells valkrets - oavsett vad jag hade röstat på, om det så hade varit långt högerut eller långt vänsterut - hade jag varit väldigt nöjd med att ha Joakim Sandell som riksdagsledamot, för det är precis så här det ska funka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Här har vi ett system, en marknad, som har fungerat förhållandevis bra i fredstid. Man har hittat sätt att självreglera sig på. Men nu är det uppenbart att man har stött på patrull och att det inte fungerar som det är tänkt. Mycket av det som är tänkt att lösas genom Prisdialogen går ju inte att lösa om en av de tunga aktörerna har lämnat den eller blivit utkastad för att aktörens påverkan på hushållen är så pass stor och skiljer sig så markant från alla andra aktörers agerande.

Detta är ett komplext system, som så mycket på energiområdet. Det handlar om de faktiska förhållandena och hur det är tänkt att fungera. Sedan har man en verklighet i hur geografin ser ut. Detta gör att det är en djupt problematisk situation.

Sedan den här interpellationen kom in och fick ett formellt skriftligt svar har vi också haft anledning att svara på fler frågor i medierna. Det är beklagligt att vi inte har hunnit ha den här interpellationsdebatten tidigare. Jag återkommer till det. Det är min absoluta ambition att hålla debatterna så tätt som möjligt inpå det att interpellationerna kommer in. Men detta är inte en fråga som vi tar lätt på, och jag söker gärna dialog om var vi har hittat lämpliga sätt att svara upp mot liknande situationer i andra länder. Det är uppenbart att det är en situation för hushållen och att det nu inte fungerar som det är tänkt.

Än så länge har vi en situation där systemet fungerar så till vida att man kan göra anmälningar. Tanken är att man ska kunna göra anmälningar, men nu ser vi en markant uppgång när det gäller anmälningarna. Vi behöver se lite hur det utvecklar sig. Det är anledningen till att jag i mitt svar betonar att vi följer situationen mycket noga. Vi måste ha underlag att agera på.

Men jag vill vara mycket tydlig. Tack för att den här frågan lyfts i kammaren! Vi kommer inte att dra benen efter oss om vi ser att vi behöver agera och att detta inte hanteras genom anmälningarna, och jag sätter frågetecken för om det verkligen kommer att hanteras genom anmälningarna.

Vi kan inte på studs ändra en hel marknadsmodell utifrån en aktörs agerande. Därför markerar jag att vi följer detta mycket noga, och beroende på hur det utvecklar sig kommer vi inte att avhålla oss från att agera.

Jag har återkommande påpekat att Sverige inte är immunt mot omvärldsläget. Jag vill inte anklaga någon riksdagsledamot för lögn, men det är direkt felaktigt att påstå att jag under valrörelsen skulle ha sagt att Sverige inte påverkas av omvärldsläget, globala marknadspriser och annat. Tvärtom har jag tagit detta i beaktande och sagt att det just därför är allvarligt att vi i Sverige ovanpå Putinpriser återkommande har fattat beslut som ökat vår sårbarhet, gjort oss mer känsliga för pristryck från andra länder och lagt tyngre sten på redan tung börda.

Fru talman! Joakim Sandell har frågat mig om regeringen och jag har någon plan för att hantera det naturliga monopol som fjärrvärmeleverantörer verkar i och vad regeringen och jag kan göra för att hindra oskäliga prishöjningar på fjärrvärme.

Rysslands invasion av Ukraina och effekterna på den ryska exporten av fossila bränslen har påverkat de flesta energimarknader. Både privatpersoner och industrin pressas av orimliga energipriser, och både regeringen och EU arbetar intensivt för att hantera situationen. Helt uppenbart behöver ryska bränslen ersättas med fossilfria alternativ. Det är lika nödvändigt för ekonomin som för att hejda klimatförändringarna. Fjärrvärmesektorn är en viktig del av energiomställningen.

Konkurrensen på värmemarknaden bygger på att kunderna kan välja uppvärmningsteknik. Fjärrvärmeleverantörer måste vara konkurrenskraftiga för att fastighetsägarna inte på sikt ska välja andra alternativ.

Branschen har själv startat den så kallade Prisdialogen, som är ett system för att stärka den lokala dialogen kring förändringar i fjärrvärmepriset. Systemet har fått snabb spridning, och vid utvärderingar har det konstaterats att kunderna är positiva till processen.

Fjärrvärmelagen (2008:263) reglerar dessutom att konsumenter som inte accepterar ett visst pris kan vända sig till Fjärrvärmenämnden för medling. Trenden har dock varit att antalet tvister minskat kraftigt, och de senaste åren har Fjärrvärmenämnden bara behövt hantera enstaka ärenden.

Så kommer vi till men:et. Befolkningen, särskilt i södra Sverige, påverkas hårt av den rådande energikrisen. Vi behöver kraftsamla för att öka energisystemets robusthet, spara el och stötta hushåll och företag. I det rådande läget är det därför angeläget att fjärrvärmebolagen agerar ansvarsfullt. Regeringen kommer att följa utvecklingen på värmemarknaden mycket noga.

Fru talman! Jag ska försöka hålla det kort och sammanfatta. Vi delar ambitionen att prioritera energieffektivisering framöver. Jag tycker att vi har motiverat väl varför vi valde att lägga ned den pågående utredningen och prioritera annat. Det hänger delvis ihop med att den inriktning vi har haft och som under lång tid har drivits när det gäller elsystemet i Sverige har gjort att vi har hamnat i ett läge där vi har behövt dra igång oljeeldade kraftverk, där driften slår rekord 2021 och 2022, samtidigt som vi har lagt ned fyra kärnkraftverk.

Vi kommer inte att klara av att elektrifiera och göra en grön omställning utan fossilfri kraftproduktion och ett robust elsystem; detta behöver vara grunden. Samtidigt - jag vill understryka det vi är överens om - har vi alltjämt ett viktigt behov av energieffektivisering, vilket är prioriterat.

Vi kommer att ha anledning att skruva i det stödet framöver för att se till att det träffar så rätt som möjligt och blir så effektivt som möjligt, när det nu också förhoppningsvis ska jacka i det som vi klarar av att gå i mål med eller driva vidare under ordförandeskapet när det gäller just den viktiga frågan om energieffektivisering. Jag misstänker att vi kommer att ha anledning att debattera detta igen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det något knapphändiga och torra svaret på detta om jag ska fokusera på själva frågan - jag skulle kunna kommentera mycket om ämnet i stort - är att det kommer vi att behöva återkomma till.

Nu önskar vi se vad utfallet blir av den prioritering av stöd för energieffektivisering som vi gjort i budgetpropositionen för 2023 och som vi kommer att hålla i även för nästkommande år.

Som sagt pågår det också ganska omfattande förhandlingar på EU-nivå där vi har en ambition att föra de akterna så långt framåt som det bara är möjligt under våren. Sedan kommer vi att ha anledning att återkomma till riksdagen med ytterligare besked i frågan.

Fru talman! Jag vill börja med att säga att jag trots att jag hämtade mer vatten var idel öra. Det är fördelen med att vara småbarnsförälder - man kan hantera flera saker samtidigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill säga så här om de vita certifikaten: Syftet har varit gott. Intentionerna har varit goda. Mycket av det här instämmer vi i. Regeringens uppfattning är ändå att i och med att man varit inne på liknande idéer tidigare och prövat det tycker vi att det gett vid handen att det inte är den mest fruktbara vägen framåt. I ett läge där många utredningar skulle tillsättas, där vi inte hade oändligt med resurser för att kunna hantera det och där vi hade många viktiga och pressande frågor på regeringens bord valde vi att prioritera om.

För den som lyssnar kan det tyckas lite märkligt när det redan var så pass långt gånget. Jag vill säga att det är beklagligt; det är inte optimalt. Men det är inte ovanligt vid regeringsskiften, oavsett om man går från blått till rött eller rött till blått, utan det är kutym att man ser över vad som ska fullföljas och inte. Det är klart att det är beklagligt att detta blir nedlagt så sent inpå, men jag menar att vi hade fog för att göra den prioriteringen, både med tanke på de tveksamheter som framkommit tidigare och när man tar i beaktande att utredningsresurserna är begränsade.

Marielle Lahti redogör mycket förtjänstfullt för processen som följer av en utredning. Det tar tid men är också en kostnadsfråga, och vi har valt att prioritera andra delar tyngre.

Så till den slutgiltiga frågan om att vi gör en så pass tydlig prioritering i budgeten och avsätter medel för energieffektivisering och vilket marknadsmisslyckande som det kompenserar för.

Som vi ser det är vi nu i ett läge där vi tydligt behöver signalera att vi behöver göra det vi kan för att leverera mer elproduktion och släppa på allt vi har.

Det är det som är det första av tre ben i regeringens hantering av energikrisen. Det handlar om att kraftsamla och få loss så mycket elproduktion som möjligt. Det andra handlar om att stötta hushållen och företagen och försöka lindra genom den här svåra tiden. Det tredje handlar om att spara för att undvika och minska risken för frånkoppling.

Men i detta finns också frågan om energieffektivisering. Vi vet att det finns en stor outnyttjad potential inom näringslivet men också hos många privata konsumenter för just energieffektivisering. Det är klart att man inte ska slösa i onödan. Här händer det mycket inom byggsektorn som är banbrytande och kan minska vårt elbehov rejält. Det kan ha stor betydelse samtidigt som vi bygger nytt.

Samtidigt bär väldigt många hushåll tungt. Det är som många påpekat dyrt att vara svensk, och när marginalerna minskar för många hushåll kan det vara det som gör att det inte är möjligt att köpa den där luftvärmepumpen eller vad det nu kan vara för att växla över från uppvärmning med direktverkande el.

Kan vi stötta hushållen i detta samtidigt som vi ställer tydliga krav och förhandlar vidare många av de här frågorna på EU-nivå är det prioriterat för regeringen.

Fru talman! Marielle Lahti har frågat mig på vilka fakta och omständigheter regeringens beslut att i förtid lägga ned utredningen om ett kvotpliktssystem, så kallade vita certifikat, grundar sig.

Jag vill börja med att understryka att det senaste året inte bara har visat hur viktigt det är med ett robust och fossilfritt energisystem utan också hur viktigt det är att använda energi på ett effektivt sätt. Regeringen ser att energieffektivisering och minskad användning av energi är mycket betydelsefulla pusselbitar i att minska samhällets sårbarhet vid bland annat höga energipriser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är mot denna bakgrund som regeringen satsar cirka 400 miljoner kronor på energieffektivisering i årets budget. Satsningen innehåller både ett ekonomiskt investeringsbidrag till minskad el- och gasanvändning inom småhusbeståndet och medel till kapacitets- och kompetenshöjande insatser för energieffektivisering med syfte att minska sårbarheten vid höga energipriser.

Även inom EU har energieffektiviseringen en viktig roll i att bidra till EU:s höjda klimatambitioner och att minska EU:s beroende av fossila bränslen, framför allt beroendet av rysk gas. Just nu pågår förhandlingar om flera direktiv inom energiområdet, däribland av direktivet för energieffektivitet.

Ett av kraven i energieffektiviseringsdirektivet är ett årligt nationellt bindande energisparkrav. Sverige uppfyller i dagsläget energisparkravet genom att räkna besparingar som följer av energi- och koldioxidskatten. Sparkravet kan enligt direktivet också uppfyllas genom att införa ett kvotpliktssystem för energieffektivitet eller alternativa policyåtgärder.

Regeringen anser att statens roll gällande politiken för energieffektivisering i huvudsak bör bygga på energimarknader där styrmedel syftar till att korrigera marknadsmisslyckanden, främst externa effekter och brist på information, men även beteenderelaterade hinder.

Statens energimyndighet har vid tre tidigare tillfällen fått i uppdrag att utreda behovet av och konsekvenser av olika sätt att utforma ett kvotpliktssystem för energibesparing. Myndigheten har kommit fram till att ett sådant system inte bör införas i Sverige, bland annat på grund av att styrmedlet inte bedöms samhällsekonomiskt effektivt då det inte anses korrigera för något marknadsmisslyckande som inte andra styrmedel redan syftar till att korrigera.

I klartext betyder detta att en expertmyndighet ett flertal gånger har kommit fram till att ett kvotpliktssystem inte är det mest verkningsfulla styrmedlet för att se till att energieffektiviseringen ökar.

I tillägg påverkas designen av ett kvotpliktssystem av hur direktivet i slutändan kommer att utformas. Utredningen beslutades av den förra regeringen med ett slutdatum där det inte är möjligt att hinna ta hänsyn till utformningen av det ändrade direktivet. I och med dagens energisituation och eftersom offentliga medel ska användas på ett ansvarsfullt sätt ser regeringen behov av att kunna prioritera medlen till mer brådskande utredningar.

Fru talman! Det är en svår balansgång som vi nu går. Tiden tickar. Det är ont om tid för att nå våra klimatmål i tid innan vi hamnar i ett läge som är bortom kontroll. Vi är väldigt nära det redan nu.

Samtidigt har vi ibland fattat beslut i en sådan takt att saker och ting har ändrats. Det gäller till exempel priset på biodrivmedel som har blandats in i diesel. Prisutvecklingen har blivit sådan att vi har riskerat en situation där svenska företag och svenskt lantbruk minskar i konkurrenskraft.

Det gäller inte bara det, utan de till och med lägger ned. Det riskerar att tvinga produktion ut i andra länder som har en helt annan syn på miljö, klimatfrågan och utsläpp. Det ökar dessutom vårt importbehov och riskerar att bidra till ökade utsläpp den vägen.

Detta i kombination med att det helt enkelt inte har varit en hållbar prisbild har gjort att jag tycker att det är rätt och riktigt att vi nu sänker kravet på reduktionsplikten när priset på biodrivmedel är så högt. Om det utvecklar sig på ett annat sätt kanske vi också kan återkomma till den frågan. Någon sådan ståndpunkt finns inte nu, men det är prisbilden vi har önskat komma åt.

Vi bereder just nu helheten för detta inför att vi ska ned till EU:s miniminivå den 1 januari nästa år. Vi kommer då att återkomma samlat med att vi i den ena delen riskerar att öka våra utsläpp - det är vi medvetna om - och om vilka andra åtgärder vi kommer att vidta ytterligare. Målsättningen ligger fast.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Hållningen är tydlig. Regeringen har inte lämnat några klimatmål på vare sig kort eller lång sikt. De ligger fast. De är också en del av budgeten som vi presenterade i höstas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan kan enskilda partier tänka och tycka olika om dem. Men vi är överens om att inte ändra på dem. Det finns inte någon sådan uppgörelse, utan de ligger alltjämt fast. Vi har förhandlat en rad olika politiska åtgärder som vi har redogjort för både när Tidöavtalet presenterades och i ett antal presskonferenser därefter. Vi kommer att återkomma med en färdplan med ytterligare preciseringar för klimatet som vi ser fram emot att få debattera med riksdagen när tillfälle ges.

Vi hade möjlighet att välkomna EU-kommissionen till Kiruna. Det var inte en slump att vi höll fast vid den planering som fanns. När vi välkomnar EU:s tyngsta företrädare till Sverige ska vi göra det på en plats som verkligen är i framkant för den gröna omställningen. Det visar att det är möjligt att kombinera högt uppsatta klimatmål med ekonomisk tillväxt och en stark välfärd. De måste inte stå emot varandra.

När vi har fört diskussioner med andra länder som har en annan syn på klimatfrågan än vår har vi många gånger gått fram med de moraliska argumenten, samvetsargumenten och förvaltarskapstanken. Vi har fått tillbaka: Det kanske stämmer, men vi kan inte låta bli att göra den resa i ekonomisk tillväxt som ni har gjort. Vi kan inte undanhålla de välfärdsmöjligheterna för vår egen befolkning som ni har skapat i ert land. Här visar vi att det går att gå hand i hand. Det går att ta den gröna omställningen ytterligare steg framåt och samtidigt möjliggöra för en stark välfärd och ekonomisk tillväxt.

Det är inte för inte som vi har valt att lägga så mycket av våra lösningar för klimatmålen på energipolitikens område. Ska vi få ned utsläppen rejält inom transportsektorn och den tunga industrin där vi har våra stora utsläpp och inte bara lägga mycket tryck framåt på den enskilde är vägen framåt elektrifiering av fordonsflottan. Vägen framåt är mycket mer el för vår tunga industri som ser ut att kunna göra ganska banbrytande framsteg på området. Då behöver det finnas tillräckligt med el för det.

Med det sagt har frågeställningen i dag varit hur vi på ett trovärdigt sätt ämnar agera för att stärka EU:s konkurrenskraft under EU-ordförandeskapet. Jag har försökt att redogöra för det i skrift och ta en del följdfrågor på det. Det görs trovärdigt genom att två av fyra prioriteringar är just konkurrenskraft och grön omställning.

Sedan får vi har respekt för att vi i vissa framför allt inrikespolitiska frågor väljer olika verktyg. Men på EU-nivå ser vi fram emot att föra flera av de viktiga filerna och akterna framåt och inte minst Fit for 55.

Fru talman! Jag vill påpeka för dem som lyssnar på detta nu eller kommer att lyssna efteråt att det är en styrka i svensk politik att två företrädare som representerar olika partier och har stöttat olika regeringsalternativ står här och debatterar utan att det finns några frågetecken kring huruvida vi tar klimatutmaningen och de problem vi har på allvar. Det är lösningarna som ser olika ut, och fokus kan ligga på att vässa och utmana varandra när det gäller vägen framåt.

Jag vill också understryka att våra tydliga prioriteringar har mottagits väl i de utfrågningar som många representanter för regeringen hållit i olika EU-sammanhang i början av det svenska EU-ordförandeskapet. Två av fyra prioriteringar för det svenska ordförandeskapet är just konkurrenskraft och grön omställning, och vi markerar tydligt att de hänger ihop. Ska vi klara den gröna omställningen och nå våra högt uppsatta klimatmål är det otvetydigt så att det är genom näringslivet och företagen som mycket av omställningen behöver ske. Vi har som ledord för det svenska ordförandeskapet att vi ska verka för en europeisk union som är grönare, friare och säkrare, och det är inte bara slagord.

Med det sagt har vi sett en risk. Ambitionen för den världsutställning som den svenska gröna omställningen nu innebär att Sverige har blivit delar jag verkligen mycket av. Men det har funnits en risk för att det blir mer av en museiutställning om vi landar snett. Delar av det svenska företagandet och näringslivet kan då bli en antikvitet. Om vi navigerar fel kommer man att tvingas leta efter stämpeln "Made in Sweden" i framtiden.

Här är det viktigt att vi värnar den svenska konkurrenskraften genom samarbetet inom Europeiska unionen. Det är med oro vi har sett på de besked och den risk för snedvridning av konkurrens som har bubblat i diskussionen bland enskilda medlemsländer som svar på IRA. Inflation Reduction Act är USA:s sätt att - om man ska tolka det positivt - nu markera att vägen framåt är grön omställning. Men det finns en mycket allvarlig risk för ett handelskrig om man inte navigerar rätt.

Vi noterar att det är flera tunga företrädare för näringslivet som konstaterar att det här sätter frågetecken kring en del av de långsiktiga nya investeringarna i Sverige. Därför är det också viktigt att energirådskretsen, som jag har förmånen att leda, och konkurrenskraftsrådskretsen gifts ihop när vi svarar på detta. Ska vi lyckas nå våra högt satta klimatmål och hålla fast vid dem, en kurs som är mycket tydlig under det svenska ordförandeskapet, är det genom att stärka konkurrenskraften med grön omställning. Det ska inte finnas några frågetecken kring det. Detta är den linje som vi kommer att fortsätta hålla under vårens ordförandeskap, och det är också en svensk ståndpunkt som är väl förankrad i EU-nämnden.

Fru talman! Elin Söderberg har frågat mig hur jag avser agera för att på ett trovärdigt sätt stärka EU:s konkurrenskraft under EU-ordförandeskapet.

Parallellt med hantering av akuta kriser för säkerhet, energiförsörjning och företags överlevnad i Europa är det absolut nödvändigt att använda krisen som hävstång för att möta våra långsiktiga utmaningar. Regeringen har tydligt prioriterat näringslivets konkurrenskraft i både Sverige och EU. I regeringsförklaringen aviserades en ny produktivitetskommission för en samlad analys av den svenska ekonomins konkurrenskraft.

Konkurrenskraft är också en av regeringens fyra prioriteringar i EU-ordförandeskapet. En stark och innovativ ekonomi är avgörande för EU:s globala ställning, men EU har halkat efter. EU-ländernas andel av den globala bruttonationalprodukten har sjunkit betänkligt de senaste 30 åren.

Regeringen kommer därför att under det svenska ordförandeskapet agera för att EU ska få en samlad konkurrenskraftsstrategi högst upp på den politiska dagordningen. Arbetet har redan gett resultat genom att Europeiska rådet i december 2022 uppmanade EU-kommissionen att i början av 2023 lägga fram en sådan strategi. En naturlig startpunkt är uppmärksammandet av att den inre marknaden sjösattes för 30 år sedan. Ordförandeskapet kommer att lyfta fram behovet av en ny, långsiktig plan och vision för hur den inre marknaden kan vara en stark och hållbar motor för sysselsättning, entreprenörskap och hållbar tillväxt även under de kommande 30 åren.

Den gröna omställningen är viktig för både klimatet och konkurrenskraften. Det är i stor utsträckning företagen som kommer att genomföra den gröna omställningen och utveckla lösningar som bidrar till att EU når klimatneutralitet till 2050. Företagens klimatomställning är en nödvändig global utveckling, där EU:s företag har och fortsatt bör ha en ledande ställning. En långsiktigt hållbar konkurrenskraft för EU måste utgå från EU:s ambitiösa klimatmål. Regeringen kommer under ordförandeskapet därför också att prioritera arbetet med att fasa ut EU:s beroende av fossila bränslen och påskynda elektrifieringen. De EU-länder som själva vill ska kunna ta fortsatt ansvar genom att bygga ny kärnkraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är avgörande med transparenta, långsiktiga och förutsägbara regelverk för att skapa goda handelsvillkor för företagen. Detta kräver en ambitiös öppen handelspolitik som säkerställer rättvis konkurrens och ömsesidiga fördelar inom och utanför den inre marknaden. Därför är det viktigare än någonsin att stå upp för det multilaterala regelbaserade handelssystemet, med WTO i centrum. Inte minst Rysslands aggression mot Ukraina understryker vikten av att stärka motståndskraften, diversifiera leveranskedjorna och slå vakt om ömsesidigt fördjupad handel med andra länder. Att underlätta för digitala tjänster i nya handelsavtal, liksom på den inre marknaden, är en viktig uppgift för det svenska ordförandeskapet. Vi behöver också stärka europeisk produktion för att säkra försörjningskedjor på strategiskt viktiga områden, inte minst för att teknikföretag inom den gröna omställningen ska kunna förlägga och utvidga sina verksamheter inom Europeiska unionen.

En helhet som denna är nödvändig för att på ett trovärdigt sätt stärka EU:s konkurrenskraft i en mycket orolig tid.

Fru talman! Det är möjligt att jag försöker vara alltför transparent och nyanserad i min argumentation här, men det jag har sagt stämmer. Ingen kan redogöra för om alla hushåll som har rätt till den förra elpriskompensationen har fått den. Det är en svaghet som jag försöker kompensera för. Kommer det att lyckas? Det beror på. Det får vi se när utvärderingen sker av den nya konstruktionen, men det är anledningen till att regeringen har valt en annan väg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Har jag sagt att det har varit ett alltigenom dåligt upplägg? Nej, men det här är en svaghet som man behöver hålla koll på. Regeringen står för att vi väljer samma - eller ett liknande - upplägg för gaspriskompensationen, och då är det också någonting vi behöver vara extra vaksamma på.

Utöver det vill jag tacka Fredrik Olovsson för de riktiga påpekandena om att när man når slutet av februari är det här en viktig fråga att följa upp om det skulle vara så att det fortsätter att råda frågetecken och att ingen kan svara på den fråga som jag tidigare har ställt. I sådana fall kommer vi i regeringen att behöva åtgärda det.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.