Ebba Busch

Fru talman! Jag ska vara tydlig med vad mitt syfte har varit med att lyfta fram frågan om att ingen kan redogöra för om alla hushåll med rätt till den tidigare elpriskompensationen med säkerhet har fått den. Det har varit för att peka på vad regeringen har uppfattat som brister, frågetecken och svagheter och försökt kompensera för. Jag har försökt avhålla mig från att säga att den skulle vara rättsosäker och i stället peka på att den modell vi nu har valt är mer rättssäker. Jag känner mig tryggare med det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Då är frågan hur det här hänger ihop. Bedömningen är att det är svårt att göra ett upplägg via Försäkringskassan för gasprisstödet. Dömer jag helt ut det förra upplägget? Nej, men jag konstaterar, som jag påpekat i andra interpellationssvar under dagen, att regeringens väg är snabbare och säkrare för det stora elstödet. Vi bedömde dock att det var en mer svårframkomlig väg för gasprisstödet. Säger jag att det förra upplägget var uselt? Nej, men jag pekar på svagheter i det som vi så långt det är möjligt har försökt hitta en annan väg framåt för. Det har inte bedömts vara möjligt för gasprisstödet.

Jag kan krasst konstatera att det är en svaghet att man i slutet av januari, ganska många månader efter det att man påbörjade utbetalningarna av det förra elstödet, inte kan svara på var man är någonstans. Det finns en risk att vi står här om några månader och ser brister i den nya varianten som gäller för merparten av stödet som når elkonsumenterna och inte primärt gaskonsumenterna på privathushållssidan. Ur det perspektivet menar jag att det nog ändå hänger ihop och att regeringen står för de vägval vi gjort, medvetna om bristerna och med avsikt att överbrygga dem där det varit möjligt. Där det inte varit möjligt har vi valt ett liknande upplägg som det förra.

Fru talman! Vi ska ta vid där vi började strax före pausen. Detta handlar om att Fredrik Olovsson har frågat mig på vilken grund jag har baserat mitt uttalande om att inte alla hushåll har fått det förra elstödet, som betalades ut under våren 2022. Jag har fått relevanta följdfrågor om hur detta följs upp och om vi ämnar vidta några åtgärder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I och med att den ansökan har skett till Kammarkollegiet är det Kammarkollegiet som har ansvar för uppföljningen av den ersättning för vilken utbetalningar påbörjades i våras. Som jag tidigare redogjorde för har man februari 2023 på sig att genomföra de sista utbetalningarna till elanvändare i elområde 3 och 4. Nu närmar vi oss februari. När detta är klart i februari förväntar vi oss någon sorts uppföljning från Kammarkollegiet. Om det där skulle råda tveksamheter i fråga om alla hushåll med rätt till det tidigare elstödet har fått det kommer vi självklart att vara beredda att vidta ytterligare åtgärder.

Jag vill också vara tydlig med hur jag tidigare har försökt uttrycka mig, eftersom jag fick en kommentar om att jag skulle ha påstått att det inte har nått hushållen. Det som jag har försökt förmedla är att det har varit omöjligt att få svar på om alla hushåll som har rätt till det verkligen har fått det.

En faktor är att detta inte har gått via Försäkringskassan, Skatteverket eller annat utan via andra aktörer, från Kammarkollegiet och vidare. Ett krasst konstaterande är att det inte finns någon som kan svara för detta. Det är det som jag har lyft upp. Det finns ett stort frågetecken där. Det är det som vi har försökt kompensera för när det gäller det nya elstödet, genom att skapa större säkerhet så att vi verkligen kan veta att de som har rätt till elstöd får elstöd.

Det här är ett försök att svara på de tidigare ställda frågorna från Fredrik Olovsson före ajourneringen om hur vi vet detta, hur jag har uttryckt mig och vad vi ämnar göra ifall en utvärdering visar att det inte har nått alla som har rätt till det.

Fru talman! har frågat mig på vilken grund jag har baserat mitt uttalande om att alla hushåll inte har fått elprisstödet som betalades ut under våren 2022.

Den förra regeringens modell för så kallad elpriskompensation var utformad på så sätt att elnätsföretag som kompenserat sina kunder för höga elkostnader kunde ansöka om ersättning för detta hos Kammarkollegiet. Den förra regeringen ställde emellertid inte några formella krav på att företagen faktiskt skulle betala ut kompensation till elkunderna. Elanvändarna var därmed beroende av elnätsföretagens goda vilja.

Vidare ansvarar Kammarkollegiet för uppföljningen av den ersättning som betalades ut i våras. Ingen sådan uppföljning har emellertid genomförts än, eftersom elnätsföretagen har ända till utgången av februari 2023 på sig att genomföra utbetalningar till elanvändare i elområde 3 och 4. Därmed är det ännu inte möjligt att svara på om alla hushåll fått det elprisstöd som betalades eller började att betalas ut under våren 2022.

Som jag tidigare påpekat är detta en fråga om rättssäkerhet. Därför har regeringen beslutat att utbetalningarna till hushåll den här gången ska göras via Försäkringskassan.

Fru talman! Allt det jag har sagt i kammaren i dag har jag också sagt i valrörelsen - precis allt, varenda nyans. Man kan titta på hela pressträffen och intervjuerna när vi presenterade förslaget om en kraftig sänkning av reduktionsplikten. Vi redogjorde för hur vi hade räknat ut prisexemplet med en sänkning på 5 kronor för bensin och 9 kronor för diesel. Varenda nyans fanns med.

Fanns varenda nyans med i ett 30-sekundersklipp i tv? Nej. Jag står för och har återkommande påpekat att Sverige har varit påverkat av både externa faktorer och globala världsmarknadspriser. Det var själva motiveringen till att vi ändrade oss om reduktionsplikten, och det var själva grunden för presskonferensen.

Ja, jag vidhåller att sanningen är viktig för mig och att jag inte tycker att vi ska fultolka varandra. Vi har haft en spänstig debatt under eftermiddagen. Det har varit syrligt, ironiskt och humoristiskt, och det har varit finess. Jag uppskattar allt detta. Jag uppskattar en riktigt tuff politisk debatt. Men att påstå att jag inte har svarat tydligt och rakt upp och ned är osnyggt.

Jag förutsätter att vi kommer att ha fler interpellationsdebatter med varandra i kammaren. Låt dem vara tuffa. Gå på med kritiken, och låt den vara saklig. Men här har jag svarat rakt. Att inte tycka om svaret är en sak, men det viktigaste för dem som lyssnar är att vi lägger om kursen och kommer att sänka priset. Man får utifrån läget räkna ut hur mycket det blir vid pump.

Sanningen kvarstår: Med oss blir det lägre pris. Med Socialdemokraterna fortsätter man att försvara linjen att priset ska fortsätta att öka. Där skiljer vi oss åt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

(Applåder)

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Svaret är kort, Patrik Björck, eftersom det är så pass enkelt att svara. Det hade varit 1 krona dyrare om vi inte hade sänkt skatten med drygt 6 miljarder januari 2023, och vi kommer att sänka reduktionsplikten och därmed priset vid pump rejält i och med att vi går ned till EU:s miniminivå för reduktionsplikten den 1 januari 2024.

Rak fråga - rakt svar. Jag hoppas att det ska uppskattas.

Det är också svaret på vad vi gör för alla dem som är beroende av bilen. Till skillnad från Socialdemokraterna sätter vi nu stopp för den politik som gjort att vi utöver sådant som vi inte kan påverka, som Putins invasionskrig i Ukraina, dessutom haft inhemska politiska beslut som drivit upp priserna ytterligare.

Det kan ju vara så att det finns två sanningar. Vi har blivit påverkade av Putins invasionskrig i Ukraina. Det kan vi inte påverka. Men det går att påverka hur hög inblandning vi har av biodrivmedel. Där håller Socialdemokraterna med en dåres envishet fast vid att vi ska upp till 66 procents inblandning. Man försvarar de höga nivåerna som vi har nu.

Det klingar därför väldigt märkligt att man kritiserar att det inte går fortare med detta. Samtidigt som man försöker få det att framstå som att man är oroad över de höga priserna som drabbar så många svenskar fortsätter man att bedriva en politik som kommer att göra det ännu dyrare framöver - 5 kronor till 2026 för dieseln, 9 kronor mer till 2030.

Apropå att vara rak och inte fultolka varandra vill jag säga att det stämmer att vi röstade för reduktionsplikten när den infördes. Då såg också priserna för biobränsle annorlunda ut. Sedan dess har det ändrats. När vi har sett att priserna har blivit mycket, mycket högre och inte håller vare sig för hushållen eller för företagen, då har vi ändrat dem. Ändrar sig priserna igen kanske vi kan se en annan utveckling i detta, men den typen av hederlighet tycker jag att vi kan ha, och jag är gärna transparent och rak med detta.

Utöver det vill jag lägga till att vi ju gör förändringar i reseavdraget som innebär att den som har mer än fyra mil att pendla till exempel till jobbet kommer att få 4 700 kronor mer i kompensation i reseavdrag med de fyra samarbetspartierna. Om jag ska försöka förstå frågan undrar jag om besvikelsen ligger i att vi nu driver en politik som kommer att minska priset rejält, fast S håller fast vid att priset ska öka rejält framöver. Så uppfattar att jag att det är: Ni kan inte säga exakt när det blir 9 kronor mer för dieseln.

Under valrörelsen frågade väljare och journalister om man kunde få ett exakt datum när pengarna är på kontot. Jag svarade att nej, det går inte. Så har jag också svarat när vi har pratat om siffror, nämligen att när vi har räknat ut 9 kronor vid pump baseras det på dagens priser. Ändras det och det förvärras ytterligare i omvärlden, ja, då kommer det fortfarande att bli ett lägre pris än om vi hade fortsatt att tuffa på med Socialdemokraterna. Men en exakt siffra kommer vi att se om ett år.

Fru talman! Ibland uttalar man saker fel. Man behöver kanske inte fultolka varandra. Bara för att Gustav Fridolin, det dåvarande språkröret, hade svårt att uttala "Schweiz" - ni får googla och se på Youtube efteråt - behöver jag inte påstå att han på fullt allvar inte vet hur det ska uttalas.

Samma sak gäller också min kära partiledarkollega Johan Pehrsons uttalande. Man säger en sak i valrörelsen. Sedan lyckas man vinna valet och får väljarnas förtroende och ska genomföra det man har lovat. Ska då allt ske över en natt? Nej, vi har en tingens ordning för hur saker och ting ska gå till.

Hur långt in på mandatperioden vi har hunnit nu kan vi jämföra med en fotbollsmatch. Då motsvarar det fem minuter in på en 90-minutersmatch. Vet man i det läget hur det kommer att gå på slutet? Nej. Kommer vi att leverera på allt eller att stå för om det inte går? Svaret är ja, precis som vi har stått för att vi har gjort justeringar i modellen för elstödet och hållit fast vid de svar vi gav när det gäller att det inte går att säga ett exakt datum för när pengarna kommer att vara på konton. Den linjen har vi hållit.

Det är samma sak med reduktionsplikten. Det korta svaret på interpellationen är egentligen:

Hade vi inte sänkt skatten på drivmedel på det sätt som vi gjorde hade de varit 1 krona dyrare. Det spelar ingen roll hur mycket man än säger att det bara blev 14 öre eller att sänkningen åts upp av annat - drivmedlen hade likafullt varit 1 krona dyrare om vi inte hade gjort detta. Man får gärna förklara för alla medborgare vars kostnader man är så orolig över varför det hade varit så bra om priset var 1 krona högre!

Vi kommer att vara nere på EU:s miniminivå för reduktionsplikten den 1 januari 2024. Här tycker jag att man kan vara ärlig: Socialdemokraterna driver fortfarande en linje som innebär att vi ska upp till 66 procents inblandning av biobränsle!

Jag tycker att interpellanten kan svara västgötarna hemmavid - jag har för övrigt mina egna rötter i Skaraborg och har tillbringat mina somrar i Blixtorp, där min mormor bodde - i Hjo kommun, Skövde eller Mariestad att med Socialdemokraternas politik den som har en dieselbil kommer att få ett dieselpris som ökar med 5 kronor till år 2026 och 9 kronor till 2030. Så sent som för bara några dagar sedan var Mikael Damberg ute och försvarade reduktionspliktsnivån och sa att den linjen ligger fast.

På samma sätt ligger linjen från Sveriges nya politiska ledarskap fast: Det är ohållbart dyrt. Vi ser gärna en stark framtid för de gröna näringarna och även för biodrivmedel i Sverige, men inte på bekostnad av att vi slår ut vårt svenska lantbruk. Det får inte ske på bekostnad av att vi slår ut hushållskassan fullkomligt för alldeles för många barnfamiljer. Vi får inte göra det ännu svårare att bo och leva utanför Stockholm, Göteborg och Malmö.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Därför lägger vi politiken när det gäller reduktionsplikten, och svaret är mycket tydligt: Hade vi inte gjort sänkningen vid årsskiftet hade det varit 1 krona dyrare. Vi kommer att fullfölja vårt löfte till väljarna om att ta ned reduktionsplikten till EU:s miniminivå till den 1 januari 2024.

Fru talman! Vad trevligt att ses här igen!

Patrik Björck har frågat finansministern om hon avser att vidta några åtgärder inom sitt ansvarsområde för att uppfylla löftet om att sänka priset på bensin och diesel i nivå med det som utlovades i valrörelsen.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

För att sänka priset på bensin och diesel till den nivå som utlovades i valrörelsen har regeringen, i ett första steg, föreslagit en sänkning av skatten på bensin och diesel om totalt 6 miljarder kronor för 2023. Riksdagen har sedermera beslutat i enlighet med regeringens förslag, och de nya reglerna har varit i kraft sedan den 1 januari 2023.

Utöver det föreslår regeringen att den tillfälliga skattenedsättningen på jordbruksdiesel förlängs. Det innebär en skattelättnad på cirka 380 miljoner kronor för de omkring 25 000 svenska företag som berörs av förslaget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har slutligen aviserat att reduktionsplikten sänks till EU:s lägstanivå den 1 januari 2024, vilket ska gälla under mandatperioden.

Herr talman! Jag vill igen understryka frågan om utformningen av elstödet både i omgång ett och i omgång två. Det utgår alltså inte ifrån huruvida man är norrbottning, skåning eller värmlänning, utan det utgår ifrån huruvida man har haft priser som har legat över 75 öre i spotpris eller inte. Har man haft det får man tillgång till elstödet, och har man inte haft det får man inte det.

I den första omgången, som man nu kommer att påbörja utbetalning av den 20 februari, har det blivit så att de som bor i elområde 3 och 4 får del av detta. Det elstöd som kommer att betalas ut under våren kommer att nå alla fyra områden, för i november och december hade alla delar av landet elpriser som låg över denna nivå.

Jag ska svara rakt på frågan i och med att jag tycker att det är viktigt att jag kan svara rakt: Jag kan inte sätta ett datum. Vi arbetar så fort det bara går med detta. Jag delar bilden av att det här inte kan gå fort nog. Det finns andra delar av oppositionen som tvärtom har anmält till konstitutionsutskottet att man tycker att det har gått för fort. Men här har vi valt att låta det väga tungt att svenska folket är i desperat behov av stödet så snart som möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har också valt att inte gå på en elräkningsakut i och med att branschen avrådde så kraftigt från detta. Vi bedömer att en sådan kommer att kunna vara på plats först efter det att elstödet har betalats ut.

Det här är inte perfekt; jag vill understryka det. Det utgår ifrån en särförordning från EU som möjliggör att vi kan använda medlen på det här sättet. Det gör att det blir lite tvångströja, och vi kan inte göra exakt som vi vill - särskilt eftersom vi vill att det ska gå fort. Men det här är väsentligt större än max 2 000 kronor gånger tre månader. En normalstor villa kan få uppåt 16 000 kronor. Det blir en lindring, men inte full kompensation. Nu påbörjas den långa vägen för att bygga upp energisystemet starkt igen.

(Applåder)

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman!

Det är väl bra med kids men nu är litt dumtMen gynekologen säger att det finns riskerOch psykologiska aspekter som tryckerFan va lätt att va efterklokSka det bli nytt liv för vi hade sex ihop?Jag menar jag kan inte ens planera en dag framEtt sånt ansvar kräver en fulländad manOch det är långt ifrån jag och knappast duNåt att ångra nån dag inget vackert slutEtt snabbt beslut eller du är inte säkerBara ett sår till som kanske tiden läker

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är resten av Timbuktulåten, som är en av mina favoritlåtar. Den tog mig genom gymnasiet. Den som vill kan googla och se när jag slaktar den här låten i Så ska det låta för många år sedan när jag var gravid. Men där tar det roliga slut. Det handlar om att vara efterklok. Nu står vi här, och det är efterklokheten som vi hör just nu i inlägg efter inlägg.

Det är otroligt viktigt att man är noggrann med orden. I det uppdrag som gavs från den förra regeringen och som vi tog vid står det mycket tydligt att man ska beakta att elpriset är geografiskt betingat på så vis att nödåtgärderna i första hand träffar konsumenter och företag i södra Sverige.

Det gäller just detta att det är geografiskt betingat hur hårt man har varit drabbad. Ingen har valt bort någon landsände. Detta är en regering för att hela landet ska leva. Det ska gå att bo och verka oavsett var någonstans i landet man är.

Det är därför vi har satt ett referenspris som är på 75 öre. Det är lika för hela landet. Vi kommer att lägga ut det på Twitter för er som lyssnar på den här debatten så att ni kan titta på hur priset har legat under den här årsperioden.

Det är mycket få gånger som priset har gått över 75 öre. Det var därför man inte fanns med i den första omgången. Det handlar inte om att någon del av detta land har valts bort.

Det är därför som även norra Sverige kommer att nås av elstödsomgång nummer två. I november och december har man gått över referenspriset på 75 öre.

Det är tufft att bo och leva i områden som har längre till akutsjukhus, jobbet och till att skjutsa och hämta barn till och från skola.

Därför hoppas jag att man i andra ändar kan tänka sig att ompröva från Socialdemokraterna och andra. Det gäller synen på reduktionsplikten. Den kommer annars att fortsätta att piska barnfamiljer och företagare i norra Sverige.

Det gäller att man kan se att elstödet som går till elintensiva företag i mycket större proportion jämfört med sysselsättning och hur många som bor där kommer att gå till just till norra Sverige och kommer att gå mycket mer träffsäkert till just de norra delarna.

Det gäller också att man ser att det vi nu gör är ett sätt att försöka kompensera i efterhand för nedmontering av fullt fungerande kärnkraft i fyra reaktorer och att man stoppade två kärnkraftsreaktorer genom att man pausade projekteringen för 2012. Det påverkar norra Sverige i mycket större utsträckning än södra. Man får sin förhållandevis billiga och utsläppsfria el transporterad från norra Sverige ner till södra.

Den politiken lägger vi nu om. Den omvända Robin Hood-politiken sätter vi stopp för. Jag hoppas på stöd för detta framöver. Men vi kan inte använda detta som en krisinterventionsförordning i EU. Det är inte lagligt att använda de pengarna på det sättet egentligen som en fördelningspolitisk åtgärd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi gör andra saker. Det handlar om att sänka reduktionsplikten, bana väg för mer elproduktion i södra Sverige och ändra reseavdraget för dem som har extra långt till jobb och annat. Det är vad vi gör för att hantera andra delar av detta.

Herr talman! I dag debatterar vi tolv interpellationer. Jag skulle gärna göra det återkommande. Om jag fick önska ordning skulle jag gärna ha en fast tid i riksdagen. För mig är det nämligen viktigt att visa respekt för de folkvalda - dem som svenska folket har röstat fram - och att det finns möjlighet att ställa en fråga som är aktuell och snabbt få svar. Därför vill jag vända mig till bland annat Malin Larsson och säga att jag verkligen beklagar att jag inte haft möjlighet att ta diskussionen och ge de här svaren tidigare.

Jag har ju vid några tillfällen påpekat att det här med sanningen är viktigt för mig. Att man försöker påstå att någonting är sagt som aldrig sagts gör det inte mer sant. För dem som lyssnar på den här debatten men som inte har hört tidigare replikskiften skulle jag återigen vilja understryka det jag sagt i många intervjuer om när det skulle vara möjligt för svenska folket att få pengar på kontot. I flera intervjuer, och också på vår hemsida, står det klart och tydligt att det inte är realistiskt att elkunderna får pengar på kontot före jul med hänvisning till att det bara går att bestämma vad varje hushåll ska få i ersättning i efterhand, när pris och förbrukning är kända.

Jag kommer inte alltid att vara bekväm, och man kommer inte alltid att hålla med mig - men jag kommer att försöka göra mitt yttersta för att svara upp, vara transparent och rak. Därför har jag också varit tydlig med varför vi har bytt modell från ett högkostnadsskydd till ett elstöd. Den här typen av rak dialog önskar jag att vi kan ha mellan förtroendevalda och makthavare och även direkt med dem vi är satta att ta ansvar för, nämligen svenska folket, och navigera ur den här svåra situationen.

Det är en naiv politik som har lett oss till det här svåra och sårbara läget. Det var någon ledamot, herr talman, som var inne på att det inte hade gått att förutspå den här situationen. Jo! Invasionen av Krim inträffade redan 2014 och borde ha varit ett brutalt uppvaknande för Sverige och lett till en omläggning av säkerhetspolitiken och ett ytterligare närmande till Nato. Men det krävdes ett fullskaligt invasionskrig i Ukraina för att Socialdemokraterna skulle tänka om.

Gång på gång har vi i denna kammare röstat om Ringhals 1 och 2. Senast 2020 röstades det om att rädda kvar Ringhals 1 och 2. Socialdemokraterna röstade nej till ett bevarande, och när beslutet gick igenom och ytterligare två kärnkraftsreaktorer stängdes applåderade man i denna kammare.

Man får jättegärna kritisera takten på leverans och takten på svar på interpellationer, men man behöver se att man själv varit del i att Sverige är i ett så sårbart läge. Det går inte att fullt ut kompensera i efterhand med ett elstöd för ett delvis nedmonterat elsystem. Det måste vi nu gemensamt bygga upp.

Min fråga är om man är beredd att stötta förslag om att ta bort förbud mot kärnkraft på fler platser än de som finns i dag och ta bort antalstaket. Är man beredd att sänka reduktionsplikten eller vill man att den ska fortsätta vara så hög, vilket drabbar inte minst norra Sverige mycket hårdare än andra landsändar? Är man beredd att säga att södra Sverige måste klara sin egen elproduktion och sluta sno den utsläppsfria och förhållandevis billiga elen från norra Sverige? Är man beredd att stötta den omläggningen? För det är vad norra Sverige långsiktigt behöver. I övrigt behandlas alla delar av landet lika. Om priset är över 75 öre per kilowattimme har man rätt till stöd, och det ingår nu i både elstöd ett och två.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Fredrik Lundh Sammeli har frågat mig varför ett hushåll eller företag i norra Sverige med lika höga elkostnader som någon söder om Dalälven förvägras att få del av stödet och hur jag avser att agera för att kompensera företagare och hushåll i norra Sverige för deras höga elkostnader i vinter. Isak From och Malin Larsson har ställt snarlika frågor. Då interpellationerna är snarlika besvarar jag dem tillsammans.

Den 27 oktober 2022 - nio dagar efter regeringens tillträde - presenterade vi tillsammans med Affärsverket svenska kraftnät den första modellen och den första omgången av regeringens elstöd till svenska hushåll och företag med ambitionen att påbörja utbetalningar till hushållen i februari 2023.

Förslaget syftar till att hjälpa de hushåll och företag som drabbats hårt av den senaste tidens exceptionellt höga elpriser. Det är emellertid inte tänkt att utgöra ett bidrag till elkunder i de elområden där priserna legat på normala eller något förhöjda nivåer. Därför har ett referenspris bestämts, över vilket elpriset kan anses vara exceptionellt högt.

Nivån på referenspriset har satts till 75 öre per kilowattimme. Det är omkring 25 procent högre än det högsta genomsnittliga elpris som noterats på spotmarknaden under det senaste decenniet.

Denna nivå står även i proportion till det totala belopp av flaskhalsintäkter som finns tillgängligt för finansiering av elstödet. Ett alltför lågt referenspris skulle helt enkelt riskera att göra att medlen inte räcker till alla hushåll.

Detta första förslag till elstöd utgår från elkundernas elkostnader under perioden oktober 2021 till och med september 2022. Under den här perioden har norra Sveriges priser inte nått över det satta referenspriset. Därför utgår heller inte någon ersättning till hushållen norra Sverige i den första omgången.

Här kan jag även tillägga att detta är helt i linje med det uppdrag som den förra regeringen gav till Svenska kraftnät den 18 augusti 2022. I uppdraget står det klart och tydligt att Svenska kraftnät särskilt ska "beakta att elpriset är geografiskt betingat på så vis att nödåtgärderna i första hand träffar konsumenter och företag i södra Sverige".

Eftersom vi ser ett behov av att stödja hushållen i hela landet för de höga elpriserna gav regeringen den 9 januari 2023 Svenska kraftnät i uppdrag att ansöka om ett nytt elstöd hos Energimarknadsinspektionen. Förslaget bör utgå från samma referenspris på 75 öre per kilowattimme som tidigare, men baserat på det genomsnittliga elpriset under november och december månad 2022. Eftersom priset på el i norra Sverige varit högre under dessa månader kommer även hushåll i elområdena 1 och 2 att omfattas av elstödet.

Svenska kraftnät ska inkomma med ansökan till Energimarknadsinspektionen senast den 30 januari, och regeringen planerar för att utbetalningarna till hushållen av detta stöd ska kunna påbörjas under våren 2023. Regeringen har även gått vidare enligt det som jag nu sist redogjorde för.

Herr talman! Ja, det finns verkligen goda möjligheter att ytterligare vidareförädla industrins befintliga restprodukter och se om vi kan få tag på det där guldet i groten.

Som jag har nämnt tidigare är ett arbete igång med en klimatpolitisk handlingsplan som vi ämnar återkomma till riksdagen med. Det handlar om att ytterligare möjliggöra näringslivets klimatomställning, och biodrivmedel är en viktig del av detta. Här finns också ett utmärkt tillfälle att berömma en del av de utredningar som den tidigare socialdemokratiska regeringen har tillsatt och som vi kommer att göra vårt bästa för att ta vidare.

Nu har vi också en särskild utredare som har fått i uppdrag att ta fram förslag till en strategi för en hållbar, konkurrenskraftig och växande svensk bioekonomi. I det uppdraget ingår även att analysera och - om det är lämpligt, såklart - föreslå åtgärder som främjar effektiv produktion av flytande förnybart drivmedel baserat på just inhemska råvaror i Sverige. Detta ska levereras i oktober i år, och man kommer att redovisa delar av det i mars i vår.

Jag ser alltså fram emot att få möjlighet att återkomma till den här frågan och, där så är möjligt, kroka arm.

Herr talman! Jag vill börja med att tacka för de fina orden om vab.

Givet att vi kommer att umgås hela eftermiddagen här i kammaren - och antagligen en bit in på kvällen också, om än kanske i delvis annan uppsättning - vill jag också säga att det är angeläget för mig att kunna ge svar så snabbt som möjligt. Det säger väl någonting om de många pressande frågor som ligger på Klimat- och näringslivsdepartementets bord. För mig är det en hederssak att det ska kunna ställas interpellationer i aktuella frågor och att svar ska ges så snart det bara är möjligt.

Jag vill också säga att det är en initierad och angelägen fråga som riksdagsledamoten har ställt. Jag tror att det finns goda förutsättningar för ett brett samarbete kring hur vi banar väg för det som händer inom vidareförädlingsindustrin och kring den potential som finns i just biodrivmedel och annat närliggande i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den svenska skogen är något av det bästa vi har. Den innebär en enorm konkurrensfördel och är till väldigt stor klimatnytta givet att den binder så stor andel av de svenska CO2-utsläppen. Skogen är också en exportfråga att vara väldigt stolt över. Här ser det olika ut inom Europeiska unionen, och det finns en del mörka moln gällande de olika medlemsstaternas särart, olika förutsättningar och olika förvaltningstraditioner för skogen. Vi behöver hitta sätt att fortsätta samarbeta brett politiskt för att det perspektiv som ska vara grunden för samarbetet i unionen alltjämt värnas.

Jag håller också helt med om att biodrivmedel är en viktig del för den tunga trafiken på backen. Men det händer även mycket spännande med biodrivmedel som kan ha stor påverkan på flyget, i ännu större utsträckning än i dag. Jag vill understryka att den omläggning av reduktionsplikten som de fyra samarbetspartierna nu genomför är av nöden tvungen. Vi har elpriser och drivmedelspriser som helt enkelt är ohållbara för vanligt folk, hushåll och barnfamiljer, liksom för väldigt många företagare och för stora delar av industrin.

Priset för biodrivmedel kan dock gå upp och ned, och nu kommer efterfrågan på biodrivmedel långsiktigt att öka. Det hoppas vi ska ha en positiv effekt både för de industrier och aktörer som har potential att leverera mer och för prisbilden långsiktigt. Det vore det bästa för att vi ska kunna hålla priserna nere, öka konkurrenskraften och samtidigt ta vara på den stora möjlighet som finns.

Det finns alltså inget principiellt motstånd mot biodrivmedel men däremot mot prisbilden - att det blivit så otroligt dyrt, helt enkelt - och det genomslag det har haft på väldigt stora delar av det svenska näringslivet. Jag skulle dock säga att framtiden för biodrivmedel är ljus på lång sikt.

Herr talman! Riksdagsledamoten Isak From har frågat mig om jag kommer att agera för att säkerställa processindustrins aviserade investeringar i fossilfri biodrivmedelsproduktion samt hur jag i så fall avser att agera för att säkerställa att näringslivet fortsättningsvis ska våga investera i ny teknik för att öka vidareförädlingskapaciteten i industrin.

Jag kan redan nu säga att detta kommer att bli ett ganska långt svar.

Jag vill börja med att redogöra för regeringens utgångspunkter. Målet för näringspolitiken är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag. Regeringens klimatpolitik utgår från att utsläppen ska hela vägen till noll de kommande åren. Fossilfria bränslen, inklusive hållbart producerade biobränslen och elektrobränslen, är avgörande för att verksamheter som inte på något rimligt sätt låter sig elektrifieras ska kunna nå nettonollutsläpp.

Sverige har en stark industri som bidrar till lösningar för grön omställning, vilket både skapar jobb i hela landet och stärker förutsättningarna för svenskt näringsliv att lyckas på globala marknader. Närings-, energi-, klimat- och miljöfrågorna hör tätt ihop. Som statsministern sa i regeringsförklaringen ser vi det svenska näringslivet som ett drivhus för välstånd och innovation och numera också som en viktig miljörörelse - världsledande i hållbarhet och grön omställning. Vi har också sagt att regeringen kommer att vara en offensiv partner i det arbetet.

Sveriges klimat- och miljöpolitik ska vara ambitiös. Vår gemensamma klimat- och miljöpolitik utgår från förvaltarskapstanken och strävar efter att hitta de mest kostnadseffektiva åtgärderna, som samtidigt inte skadar näringar och landsbygd.

Det finns en gyllene möjlighet för norra Sverige att nu leda den nya industriella revolutionen och bli en motor för gröna innovationer som kan gynna nordligaste Sverige, hela landet och i förlängningen hela Europa. De norra regionernas tillgångar i form av älvar, malm och skog är basen för omställningen som skapar jobb och konkurrenskraft och stärker förutsättningarna för ett gott liv för människorna som bor och verkar här. Med ett nyinrättat departement som knyter ihop klimat, energi och näringsliv kommer regeringen att accelerera den gröna omställningen. Det innebär bland annat att regeringen tar fram en strategi för norra Sverige. Strategin kommer att vara holistiskt långsiktig och främja den gröna nyindustrialiseringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringens syn är att näringslivets konkurrenskraft bäst gynnas med lika spelregler inom den gemensamma marknaden. EU:s inblandningskrav för biodrivmedel innebär att efterfrågan på biodrivmedel kommer att öka markant på hela den europeiska marknaden, vilket gynnar såväl näringslivets konkurrenskraft som landsbygdens utveckling. Men det är viktigt att vi agerar nationellt för att gröna näringar ska vara livskraftiga och hållbara, bidra till klimatomställningen samt skapa en förstärkt försörjningsförmåga och minskad sårbarhet i samhället.

Skogen spelar på många sätt en stor roll för Sverige. När det gäller skogens klimatnytta och klimatförändringens konsekvens för skogsbruket bedömer regeringen att ett aktivt skogsbruk med stor tillväxt och användning av produkter från förnybar råvara ger största långsiktiga klimatnytta. Samlade insatser för stor tillväxt, god skogshälsa och en växande cirkulär bioekonomi är därför viktiga. En särskild utredare har fått i uppdrag att ta fram en strategi för en hållbar, konkurrenskraftig och växande svensk bioekonomi.

Det är angeläget att öka produktionen av biobränslen. Samtidigt finns det en målkonflikt mellan klimat- och näringsfördelarna med ett ökat uttag av biomassa och påverkan på övriga miljömål. Mängden biomassa som kan produceras på ett hållbart sätt är, och kommer att fortsätta vara, begränsad.

Även om det finns omfattande möjligheter att öka den hållbara produktionen av biobränslen kommer biobränslena att behöva kompletteras med elektrobränslen och vätgas. Biomassan räcker inte till allt.

Ett långsiktigt produktionsstöd för biogas var ett av flera åtgärdsförslag som lades fram av den statliga Biogasmarknadsutredningen 2019, och i budgetpropositionen för 2022 avsattes 500 miljoner kronor i syfte att öka produktionen av biogas och stärka producenternas konkurrenskraft. Under 2023 har 650 miljoner kronor avsatts för samma ändamål.

Regeringens omläggning av klimatpolitiken syftar till att skapa förutsättningar att nå hela vägen till noll. God tillgång på fossilfri energi, inklusive fossilfria bränslen, är en viktig förutsättning. Det är angeläget att produktionen av dessa ökar. Det är rationellt att en del av behovet möts med biobränslen, särskilt i närtid. Elektrobränslen kommer också att behövas för att möta behovet inte minst från den långväga sjöfarten och flyget. Under 2023 avser regeringen att presentera sin klimatpolitiska handlingsplan för riksdagen. I denna kommer vi att redogöra mer i detalj för regeringens klimatpolitik för mandatperioden.

Regeringen lägger nu om energi-, närings- och klimatpolitiken. Vår politik syftar till att stärka investeringsviljan i Sverige, inte minst vad gäller ny teknik och fossilfri energi.

Herr talman! Jag kan glädja Ola Möller och andra som tittar på denna debatt med att den långa raddan med efterlysta åtgärder för kortare tillståndsprocesser, besked om havsbaserad vindkraft och så vidare nu har nått regeringens bord och att vi arbetar aktivt med dem. Jag kan meddela att vi jobbar med alltihop och att vi gärna samarbetar om det finns goda idéer om hur detta kan landas på bästa tänkbara sätt.

Jag står för att jag som partiledare 2016 var med och slöt den energiöverenskommelse som fick bort den skadliga effektskatten. Men det största partiet, som också satt i regeringen, uttalade gång på gång via sin finansminister och sedermera statsminister och partiordförande Magdalena Andersson att vi på sikt behöver fasa ut kärnkraften och att vi gärna ska ha mer elproduktion men inte ny kärnkraft. Det är klart att detta sänder en signal till marknaden om att kärnkraften inte är välkommen.

Den nya regeringen och de fyra samarbetspartierna arbetar under parollen att alla goda krafter behövs och att vatten, vind och sol är välkomna men även kärnkraften, för vi är ett vackert men avlångt land som behöver ha tillräckligt med elproduktion både i södra Sverige och i norra Sverige om vi ska klara den gröna omställningen, värna svenska arbetstillfällen och få rimligare elpriser för hushållen framöver.

Jag vill avslutningsvis säga att jag gärna dricker kaffe men gärna i kombination med leverans. Det är för många politiker som har beklagat sig över svåra situationer för våra företagare och hushåll men som inte har lyckats lösa de svåra knutarna. Jag dricker gärna Skånerost, även om det finns många andra kaffesorter i vårt vackra avlånga land. Jag gör jag gärna detta när vi kan komma till skott och gå från ord till handling, och jag gör det gärna med socialdemokrater även framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag vill adressera frågan om tidsaspekten för elstödet. Nio dagar efter att vi tillträdde i regeringsställning kunde svenska folket räkna på vad man kommer att få i elstöd och vad man har rätt till.

Det första elstödet av de två vi har presenterat omfattar betydligt fler hushåll - miljoner fler - än vad den förra regeringens elstöd gjorde. Det var en trygghet som vi tyckte var viktig att ge, och därmed levererade vi också på löftet att man skulle kunna fira en blå jul i stället för en så kallad rödgrön jul, som retoriken sa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I flera intervjuer i samband med att vi presenterade förslaget om högkostnadsskydd svarade jag på frågan om detta innebar att man med säkerhet skulle ha pengarna på kontot före jul, och i flera intervjuer svarade jag nej.

På Kristdemokraternas hemsida, för att svara för mitt eget parti, står det tydligt: "Dock kommer det bara gå att bestämma vad varje hushåll ska få i ersättning i efterhand, när pris och förbrukning är känt. Det är därför inte realistiskt att elkunderna får pengar på kontot före jul. Förra vintern kom de första inbetalningarna till elkunder ut i mars." Jag tror att det ska vara april, för att vara riktigt korrekt. Vi har alltså försökt vara mycket tydliga med vad det innebar.

Det stämmer inte att regeringen inte kan stå för om vi ändrar oss och inte levererar det vi har sagt. Vi har varit mycket tydliga med att vi har bytt modell. Det blir inget högkostnadsskydd, utan det blir ett elstöd i stället. Vi har redogjort för de mycket giltiga skälen till att vi har bytt modell i ett svårt ekonomiskt läge, där vi inte vill driva på elförbrukningen nu när myndigheterna har gått ut och sagt att vi har gått från låg risk för frånkoppling i elsystemet till en reell risk, alltså att man behöver rotera mörkläggningar och att det blir svart i omgångar.

Vad gäller frågan om en elräkningsakut hade vi kontakt med elhandelsbolagen, som konstaterade att det skulle bli mycket svårt. De kom till riksdagen och avrådde från det. Vi konstaterar också att en elräkningsakut eller liknande skulle ha kunnat vara på plats efter det att elstödet har kommit, och då tyckte vi att det var viktigare att leverera på elstödet. Vi har också försökt lyssna till dem som skulle behöva hantera en sådan elräkningsakut.

Jag vill även adressera frågan om att peka finger. Som jag var inne på tycker jag att svenska folket har rätt att utkräva ansvar för varför vi är i detta sårbara läge. Detta ansvar ligger tyvärr inte hos mig - då hade vi gjort annorlunda - men ansvaret för att se till att det inte fortsätter att vara så här ligger helt och hållet på mig och regeringen.

När det gäller att inte peka finger, betyder det att man inte kan utkräva ansvar? Nej, man måste kunna utkräva ansvar för varför 3 000 megawatt har försvunnit, varför vi har fokuserat så mycket på att bara få ut mer elproduktion och inte på att ha en energimix som har rätt egenskaper och som gör att vi har el där det behövs, när det behövs, i alla delar av landet, 24:7, 365 dagar om året, eller på vilka egenskaper som behövs. Det är för att vi behöver dra lärdom. Det handlar alltså om rätten till ansvarsutkrävande men också om lärdom, för att se till att vi inte hamnar i detta läge igen.

Återigen: Det är svårt att kompensera i efterhand när delar av elsystemet har nedmonterats. Vår uppgift nu är att se till att vi inte hamnar i det läget igen, men under tiden får vi ett elstöd som kommer betydligt snabbare än det förra, som är avsevärt större, som är mycket säkrare och som når många fler svenskar i en mycket svår tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Låt mig upprepa: Vi ser er, vi hör er och vi kommer inte att lämna någon i sticket.

Att ta Sverige genom denna svåra energikris har absolut högsta prioritet. Jag menar att svenska folket har rätt att utkräva ansvar för att Sverige befinner sig i detta sårbara läge. Det ansvaret ligger primärt på Socialdemokraterna och Miljöpartiet, med stöd av Vänsterpartiet och bitvis Centerpartiet. Svenska folket har också rätt att utkräva ansvar för att Sverige inte ska hamna här igen och för att Sverige ska ta sig ur energikrisen. Det ansvaret faller på mig och regeringen.

Redan förra vintern tog jag emot många brev och samtal från medborgare som inte hade lätt att få ihop ekonomin. Jag berättade vid många tillfällen om en pensionär som då hade en elräkning som var större än hela hans pension.

Detta är anledningen till att vi nu går fram med ett elstöd i flera omgångar som är betydligt större än den förra regeringens, kommer mycket snabbare och är säkrare. Flera hushåll kommer nu att ha ett elstöd i första omgången på uppåt 16 000 kronor, att jämföra med de några tusenlappar som det förra elstödet från den förra regeringen låg på. Det kommer också snabbare. Det förra elstödet nådde hushållen från april och framåt, en del under sommaren. Det här elstödet börjar betalas ut den 20 februari. Det är dessutom säkrare. Ingen kan nämligen riktigt redogöra för om det förra elstödet - detta kommer vi att diskutera i en interpellationsdebatt senare i eftermiddag - verkligen nådde alla hushåll. Det var inte särskilt rättssäkert.

Det har talats om min relation till Carl Johan Sonesson, regionrådet i Skåne. Jag kan berätta för kammaren och andra som lyssnar att den relationen är god, särskilt när man tar sig förbi mediefjädrar om att jag skulle kalla inbjudningar till olika delar av landet för kafferep. Det är de inte. Jag kommer gärna och besöker alla delar av vårt vackra, avlånga land.

I mitt svar till Region Skåne sa jag också att jag gärna besöker Skåne - men inte för att vara en i raden av politiker som beklagar sig över att den tillväxtmotor som Öresundsregionen är inte har tillräckligt goda förutsättningar men sedan inte levererar några lösningar. Jag prioriterade besök till Skåne när vi hade möjlighet att leverera på fler detaljer kring elstödet men framför allt också ett gasstöd. För notera det: Den förra regeringen hade inget gasstöd alls och hade inte heller något stöd alls för företagen.

Det som skulle vara genuint respektlöst av mig - det är den stora lärdomen här - är att låtsas som att det inte spelar någon roll när man plockar bort 3 000 megawatt ur det svenska energisystemet. Det gör det. Nu påbörjas den långsamma men viktiga återuppbyggnaden av det svenska energisystemet för att pressa priser, öka robustheten och göra Sverige mindre sårbart.

Sedan vill jag vända mig till dem som undrar vad som händer med elstödet om man är drabbad av sorg efter att ha mist en make eller maka. Man kommer självklart att kunna ta del av elstödet. Vi håller på och löser teknikaliteterna kring detta. Det kommer att betalas ut. Den som är i sorg ska inte behöva få en ännu större börda i sin redan tuffa situation. Vi kommer att lösa den situationen.

Herr talma och ärade riksdagsledamöter! Riksdagsledamoten Ola Möller har frågat mig hur jag förhåller mig till löftet om att konsumenterna skulle få elkompensation per den 1 november, om jag har för avsikt att träffa företrädare för Region Skåne och därmed den skånska befolkningen samt om jag har för avsikt att kompensera kunderna för höjda gaspriser och, i så fall, på vilket sätt.

Redan den 27 oktober 2022 presenterade vi tillsammans med Affärsverket svenska kraftnät modellen för regeringens elstöd till svenska hushåll och företag. Samma dag ansökte Svenska kraftnät hos Energimarknadsinspektionen om att få använda 55 miljarder kronor från de så kallade flaskhalsintäkterna, eller kapacitetsavgifterna, till att finansiera detta. Energimarknadsinspektionen har sedan dess godkänt Svenska kraftnäts ansökan, och Försäkringskassan har meddelat att utbetalningarna till hushållen kommer att påbörjas den 20 februari.

Den 9 januari 2023 beslutade regeringen att ge Svenska kraftnät i uppdrag att ansöka hos Energimarknadsinspektionen om att använda flaskhalsintäkterna för att finansiera ett nytt elstöd. Stödet ska riktas till hushåll i hela Sverige och avser ersättning för hushållens elkostnader under november och december 2022.

Vad gäller frågan om eventuell kompensation för höga gaspriser meddelade regeringen den 6 december 2022 att ett gasprisstöd kommer att gå ut till de omkring 27 000 hushåll i Sverige som är anslutna till det västsvenska stamnätet för gas. Planeringen är att gasprisstödet ska motsvara högkostnadsskyddet för el och uppgå till 79 öre per kilowattimme för perioden oktober 2021-september 2022.

Jag går vidare till frågan om besök i Skåne. I början av december besökte jag Skåne, där jag bland annat träffade representanter för regionen, Företagarna Region Syd, NCC, Volvokoncernen och SSAB. Under mitt besök var jag även i kontakt med regionstyrelsens ordförande Carl Johan Sonesson och regionala utvecklingsnämndens ordförande Anna Jähnke. Vi hade ett konstruktivt samtal om hur energikrisen påverkar Skåne och kommer även fortsättningsvis att ha en dialog om dessa frågor.

Fru talman! Man får gärna rikta kritik mot mig för att arbetet med elstödet har gått för fort. Jag håller inte med. Vi har jobbat så hårt vi bara har kunnat. Vi presenterade ett nytt elstöd när priserna även för elområdena 1 och 2 sköt i höjden i november och december. Det gjorde de inte på samma sätt under hela året innan dess. Det var en självklarhet.

Vi håller så högt tempo vi bara kan. Andra får gärna lägga tid på att älta att detta borde gå långsammare, men jag håller inte med. Andra får gärna vara naiva och tycka att Sverige i ett svårt säkerhetspolitiskt läge borde hålla den här typen av uppgifter om ungefär 4 ½ miljoner svenskar, som inte bett om att få uppgifterna utlämnade, tillgängliga för andra. Jag håller inte med.

Vi håller i effektiviseringsarbetet. Jag delar Märta Stenevis åsikt att det är viktigt med energieffektivisering. Vi ska underlätta omställningen för fler hushåll samtidigt som vi gör det stora energisystemet starkt igen.