Ebba Busch

Herr talman! Visst är Sveriges stora problem avsaknaden av baskraft. Det är därför vi har lagt så stort fokus på kraft- och fjärrvärme, på att värna vår vattenkraft och på att skapa goda förutsättningar för effekthöjningar av till exempel kärnkraft.

Sedan har vi exempel på företag som nästan skapar sina egna slutna system. Man gör en investering i vindkraftverk som övergår i vätgas, som man sedan kan använda för till exempel sin kemiindustri, vilket vi kan se på västkusten. Det är ett ypperligt exempel på hur man tillför mer kraftproduktion men också säkerställer att den konverteras i en form som gör att man har den kraften tillgänglig när man behöver ha den. Det är i den riktningen som vi behöver fortsätta gå.

Vi vet att det går ganska snabbt att fatta beslut om att lägga ned kärnkraft, men att det tar lång tid att vända skutan. Det samarbete som vi just nu har och som tjänar Sverige väl syftar till att komma till den punkten att vi kan få till en återuppbyggnad av kärnkraften. Men vi konstaterar också att i väntan på att kärnkraftverken står klara och kan kopplas på nätet vore det bra om vi kan fortsätta bana väg för smarta lösningar som gör att vi får så mycket el som möjligt av den vindkraft som kan tillkomma under tiden.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Visst är Sveriges stora problem avsaknaden av baskraft. Det är därför vi har lagt så stort fokus på kraft- och fjärrvärme, på att värna vår vattenkraft och på att skapa goda förutsättningar för effekthöjningar av till exempel kärnkraft.

Sedan har vi exempel på företag som nästan skapar sina egna slutna system. Man gör en investering i vindkraftverk som övergår i vätgas, som man sedan kan använda för till exempel sin kemiindustri, vilket vi kan se på västkusten. Det är ett ypperligt exempel på hur man tillför mer kraftproduktion men också säkerställer att den konverteras i en form som gör att man har den kraften tillgänglig när man behöver ha den. Det är i den riktningen som vi behöver fortsätta gå.

Vi vet att det går ganska snabbt att fatta beslut om att lägga ned kärnkraft, men att det tar lång tid att vända skutan. Det samarbete som vi just nu har och som tjänar Sverige väl syftar till att komma till den punkten att vi kan få till en återuppbyggnad av kärnkraften. Men vi konstaterar också att i väntan på att kärnkraftverken står klara och kan kopplas på nätet vore det bra om vi kan fortsätta bana väg för smarta lösningar som gör att vi får så mycket el som möjligt av den vindkraft som kan tillkomma under tiden.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag uppfattar att Josef Fransson och jag i grunden ändå är överens. Våra partier och de andra två som samarbetar kring energipolitiken är i alla fall det. Jag är mindre nöjd med att användas i något slags allmän diskussion kring public service eller misstänkliggörande av medier in mot valet. Det är inte därför jag är här. Jag är här å regeringens vägnar för att svara på de frågor som är ställda i interpellationen. Det har jag gjort. Jag har också kompletterat med vad jag anser är ytterligare relevant information för att åhörare både här och på distans ska förstå debatten.

Det är en utmaning att få till nyanserad medierapportering kring komplexa områden som till exempel klimat och energi. Jag kommer inte att uttala mig om den specifika rapporteringen kring detta, för jag har inte följt den i tillräcklig detalj för att kunna göra den typen av kommentarer. Jag menar även att makten – Sveriges riksdag och regering, som jag representerar i detta fall – bör hålla sig för god för svepande anklagelser mot journalister och medier i största allmänhet.

Jag har varit partiledare i elva år. Vid några få tillfällen har jag markerat hårt mot frågeställningar. Det finns dessutom enstaka tillfällen då jag gått så långt som att ge en värderande kommentar kring att frågebatteriet som helhet skulle vara politiskt färgat. Vi bör vara försiktiga med detta. Vill man prata opartiskhet kring public service eller medier i största allmänhet menar jag att detta är fel forum.

Därmed går jag tillbaka till energiområdet. Vi ska hålla den kurs som vi har satt, det vill säga se till att Sveriges energisystem blir mindre påverkbart av bland annat Rysslands agerande. Är det något som kan öka motståndskraften i sinnet hos svenska folket – motståndskraft mot desinformation – men också i den fysiska världen, såsom energisystem, ekonomi och sådan sammanhållning, är det att vi kompletterar all den väderberoende kraftproduktionen med mer baskraft. Det är precis detta vi nu verkställer.

Herr talman! Jag uppfattar att Josef Fransson och jag i grunden ändå är överens. Våra partier och de andra två som samarbetar kring energipolitiken är i alla fall det. Jag är mindre nöjd med att användas i något slags allmän diskussion kring public service eller misstänkliggörande av medier inför valet. Det är inte därför jag är här. Jag är här å regeringens vägnar för att svara på de frågor som är ställda i interpellationen. Det har jag gjort. Jag har också kompletterat med vad jag anser är ytterligare relevant information för att åhörare både här och på distans ska förstå debatten.

Det är en utmaning att få till nyanserad medierapportering kring komplexa områden som till exempel klimat och energi. Jag kommer inte att uttala mig om den specifika rapporteringen kring detta, för jag har inte följt den i tillräcklig detalj för att kunna göra den typen av kommentarer. Jag menar även att makten – Sveriges riksdag och regering, som jag representerar i detta fall – bör hålla sig för god för svepande anklagelser mot journalister och medier i största allmänhet.

Jag har varit partiledare i elva år. Vid några få tillfällen har jag markerat hårt mot frågeställningar. Det finns dessutom enstaka tillfällen då jag gått så långt som att ge en värderande kommentar kring att frågebatteriet som helhet skulle vara politiskt färgat. Vi bör vara försiktiga med detta. Vill man prata opartiskhet kring public service eller medier i största allmänhet menar jag att detta är fel forum.

Därmed går jag tillbaka till energiområdet. Vi ska hålla den kurs som vi har satt, det vill säga se till att Sveriges energisystem blir mindre påverkbart av bland annat Rysslands agerande. Är det något som kan öka motståndskraften i sinnet hos svenska folket – motståndskraft mot desinformation – men också i den fysiska världen, såsom energisystem, ekonomi och sådan sammanhållning, är det att vi kompletterar all den väderberoende kraftproduktionen med mer baskraft. Det är precis detta vi nu verkställer.

Herr talman! Det finns egentligen inga frågetecken kring den politiska linjen mellan ledamoten Josef Fransson och mig själv i den här diskussionen. Men det är noterat att det var ganska stökigt att ta del av den här rapporten. Jag har själv gett en längre kommentar, bland annat på den sociala medieplattformen X, som bland annat adresserade faktumet att energidebatten länge varit ganska polariserad. Vi har i Sverige försökt att överbrygga detta genom att säga att vi är för alla kraftslag som är fossilfria.

Man behöver se att vindkraft funkar på ett sätt, fjärrvärme och kraftvärme på ett annat sätt och vattenkraft på ännu ett sätt. De bidrar med olika saker in till systemet. Framför allt kan de ge oss olika mycket garanterad el, alltså el som man alltid kan få del av, alltså dygnet runt, alla dagar om året. Det är väldigt enkelt. Det är enkel fysik; det är inte politik. Vindkraften är väderberoende, medan till exempel kärnkraft och vattenkraft klassas som baskraft och ger mer av den garanterade elen. Det gör även gas, men vi vill röra oss bort från det fossila.

Det är ganska anmärkningsvärt att vi är ett land som försöker överbrygga polariseringen mellan olika kraftslag och säger att alla är välkomna, men att de fyller olika funktioner. Det är därför Sverige är ett av de länder i världen som tillsammans med Danmark – framför allt i Europa – har absolut mest vindkraft. Men vi har inte behov av mer av en jojo i hur mycket el som produceras olika dagar och att elpriserna därmed numera går upp och ned som en jojo för att vi har mycket vindkraft. Vi har behov av mer baskraft.

Jag har i olika internationella sammanhang kommenterat läget för Tyskland. Jag sa att Tyskland, likt Sverige, har ett väldigt väderberoende elsystem men att de jämfört med Sverige nu fortsätter i högt tempo in i den här återvändsgränden. Man behöver ha baskraft. Man kan inte bara ha väderberoende kraftproduktion och lämna notan till alla andra grannländer.

Jag syftade på det faktum att Tyskland har lagt ned jättemycket baskraft i form av kärnkraft och att det påverkar inte minst södra Sverige och innebär att man har dragit upp priserna för våra elområden 3 och 4. Detta refereras i Wind Europes rapport som: ”Swedish Deputy Prime Minister Ebba Bush has described the reliance on weather-dependent energy as a ’dead end’.”

Det står alltså att jag skulle ha beskrivit beroendet av väderberoende energi som en återvändsgränd. Ja, om ett land ensidigt lägger sig på detta – men citatet togs ur sitt sammanhang. Vidare skriver man ”aligning herself rhetorically with far-right scepticism of the transition despite Sweden’s decades-long success in integrating wind power” och anklagar mig då för att alliera mig med ytterhögerns skepticism trots att vi har varit väldigt framgångsrika tidigare. Jag menar att det här har bidragit till ökad polarisering och dessutom är en förvrängning av citat.

Jag går tillbaka till Josef Franssons fråga om detta innebär att vi kommer att ändra kurs. Svaret är nej. Vi är stolta över den kurs som vi tillsammans för Sverige in på nu.

Herr talman! Det finns egentligen inga frågetecken kring den politiska linjen mellan ledamoten Josef Fransson och mig själv i den här diskussionen. Men det är noterat att det var ganska stökigt att ta del av den här rapporten. Jag har själv gett en längre kommentar, bland annat på den sociala medieplattformen X, som bland annat adresserade faktumet att energidebatten länge varit ganska polariserad. Vi har i Sverige försökt att överbrygga detta genom att säga att vi är för alla kraftslag som är fossilfria.

Man behöver se att vindkraft funkar på ett sätt, fjärrvärme och kraftvärme på ett annat sätt och vattenkraft på ännu ett sätt. De bidrar med olika saker in till systemet. Framför allt kan de ge oss olika mycket garanterad el, alltså el som man alltid kan få del av, alltså dygnet runt, alla dagar om året. Det är väldigt enkelt. Det är enkel fysik; det är inte politik. Vindkraften är väderberoende, medan till exempel kärnkraft och vattenkraft klassas som baskraft och ger mer av den garanterade elen. Det gör även gas, men vi vill röra oss bort från det fossila.

Det är ganska anmärkningsvärt att vi är ett land som försöker överbrygga polariseringen mellan olika kraftslag och säger att alla är välkomna, men att de fyller olika funktioner. Det är därför Sverige är ett av de länder i världen som tillsammans med Danmark – framför allt i Europa – har absolut mest vindkraft. Men vi har inte behov av mer av en jojo i hur mycket el som produceras olika dagar och att elpriserna därmed numera går upp och ned för att vi har mycket vindkraft. Vi har behov av mer baskraft.

Jag har i olika internationella sammanhang kommenterat läget för Tyskland. Jag sa att Tyskland, likt Sverige, har ett väldigt väderberoende elsystem men att de jämfört med Sverige nu fortsätter i högt tempo in i den här återvändsgränden. Man behöver ha baskraft. Man kan inte bara ha väderberoende kraftproduktion och lämna notan till alla andra grannländer.

Jag syftade på det faktum att Tyskland har lagt ned jättemycket baskraft i form av kärnkraft och att det påverkar inte minst södra Sverige och innebär att man har dragit upp priserna för våra elområden 3 och 4. Detta refereras i Wind Europes rapport som: ”Swedish Deputy Prime Minister Ebba Bush has described the reliance on weather-dependent energy as a ’dead end’.”

Det står alltså att jag skulle ha beskrivit beroendet av väderberoende energi som en återvändsgränd. Ja, om ett land ensidigt lägger sig på detta – men citatet togs ur sitt sammanhang. Vidare skriver man ”aligning herself rhetorically with far-right scepticism of the transition despite Sweden’s decades-long success in integrating wind power” och anklagar mig då för att alliera mig med ytterhögerns skepticism trots att vi har varit väldigt framgångsrika tidigare. Jag menar att det här har bidragit till ökad polarisering och dessutom är en förvrängning av citat.

Jag går tillbaka till Josef Franssons fråga om detta innebär att vi kommer att ändra kurs. Svaret är nej. Vi är stolta över den kurs som vi tillsammans för Sverige in på nu.

Herr talman! Josef Fransson – god morgon!

Josef Fransson har frågat mig om jag har tagit intryck av Sveriges Radios mycket omfattande rapportering om branschorganisationen Wind Europes rapport om rysk desinformation kring vindkraft och om regeringen och jag i så fall tänker ompröva några energipolitiska beslut.

Regeringens kursomläggning och långsiktiga inriktning av energipolitiken ligger fast. Steg för steg bygger regeringen ett robust, kostnadseffektivt och fossilfritt energisystem som möjliggör klimatomställningen, stärker konkurrenskraften och möter framtidens behov – både i vardag, i kris och ytterst även i krig. Regeringen vill ge goda förutsättningar för alla fossilfria energislag och välkomnar all ny elproduktion som stärker elsystemet med rätt egenskaper och på rätt plats.

I fråga om vindkraft kan Josef Fransson läsa i regeringens energipolitiska inriktningsproposition (prop. 2023/24:105) att vindkraften i ökad utsträckning behöver bidra med förmågor för ett leveranssäkert elsystem. En fortsatt utbyggnad av vindkraften är samtidigt viktig för att inte tappa tempo i elektrifieringen på kort sikt. Därmed är det väsentligt med en ökad lokal acceptans och att framtida vindkraftsutbyggnad i allt högre grad stärker lokalsamhällena och bidrar till lokal nytta.

Syftet med regeringens omläggning av energipolitiken är att säkra en trygg tillgång till fossilfri energi till konkurrenskraftiga priser. Regeringen arbetar på bred front för att få till ett robust, leveranssäkert elsystem som levererar el till konkurrenskraftiga priser årets alla dagar, oavsett väder och vind, där det behövs, när det behövs.

Detta är ingenting som jag i egenskap av energiminister har för avsikt att ändra på.

Herr talman! Josef Fransson – god morgon!

Josef Fransson har frågat mig om jag har tagit intryck av Sveriges Radios mycket omfattande rapportering om branschorganisationen Wind Europes rapport om rysk desinformation kring vindkraft och om regeringen och jag i så fall tänker ompröva några energipolitiska beslut.

Regeringens kursomläggning och långsiktiga inriktning av energipolitiken ligger fast. Steg för steg bygger regeringen ett robust, kostnadseffektivt och fossilfritt energisystem som möjliggör klimatomställningen, stärker konkurrenskraften och möter framtidens behov – både i vardag, i kris och ytterst även i krig. Regeringen vill ge goda förutsättningar för alla fossilfria energislag och välkomnar all ny elproduktion som stärker elsystemet med rätt egenskaper och på rätt plats.

I fråga om vindkraft kan Josef Fransson läsa i regeringens energipolitiska inriktningsproposition (prop. 2023/24:105) att vindkraften i ökad utsträckning behöver bidra med förmågor för ett leveranssäkert elsystem. En fortsatt utbyggnad av vindkraften är samtidigt viktig för att inte tappa tempo i elektrifieringen på kort sikt. Därmed är det väsentligt med en ökad lokal acceptans och att framtida vindkraftsutbyggnad i allt högre grad stärker lokalsamhällena och bidrar till lokal nytta.

Syftet med regeringens omläggning av energipolitiken är att säkra en trygg tillgång till fossilfri energi till konkurrenskraftiga priser. Regeringen arbetar på bred front för att få till ett robust, leveranssäkert elsystem som levererar el till konkurrenskraftiga priser årets alla dagar, oavsett väder och vind, där det behövs, när det behövs.

Detta är ingenting som jag i egenskap av energiminister har för avsikt att ändra på.

Herr talman! Jag ska fatta mig kort. Jag tror att det både för ett konkurrenskraftigt energisystem och för att få ordning på leveransen för datacenter som kan serva och effektivisera både vår välfärd och vår tillväxt vore bra med fyra år till för det gäng jag jobbar med i dag.

Det står dock inte i motsats till att man gärna kan göra upp i viktiga frågor för landets bästa. Vi fortsätter att jobba för mer konkurrenskraftiga och stabila elpriser och för att komma bort från kampen om kraftslagen.

Jag tycker att vi tar viktiga steg för att få ordning på hur vi nyttjar etableringen av datacenter på bästa möjliga sätt. Det är viktiga steg mot det som efterfrågas här om en nationell plan för etablering av datacenter, och jag ser fram emot att diskutera detta vidare.

Jag tackar så mycket för interpellationen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag hoppas att det blir en mandatperiod till, för då kan jag ta fler initiativ.

Fram till dess vill jag svara ganska rakt: Jag tycker att det initiativ som jag just redogjorde för räcker ganska långt för att möta det Isak From är ute efter. Man ska också komma ihåg att besluten år 2017 inte fattades i ett vakuum, utan detta skedde samtidigt som det meddelades att fyra reaktorer skulle försvinna och att man dubbelbeskattade kraftvärmen genom avfallsförbränningsskatten. Det var många saker som hände samtidigt.

Sedan dess har vi blivit både äldre och klokare, uppfattar jag det som, och det är jag glad för. Låt mig repetera att det sker otroligt mycket på energiområdet som kommer att vara avgörande för att vi ska klara av att ta emot alla anslutningsansökningar som nu finns i kön.

Det handlar om Kraftlyftet och pilotprojektet med gasturbiner. Vi har effektiviserat anslutningskön, och det har ännu inte fått effekt fullt ut. Vattenkraften får bättre villkor här och nu, och det blir långsiktiga och stabila villkor för både befintlig och ny kärnkraft. Vi har fått alla dessa incitament för framför allt landbaserad vindkraft på plats.

Vi har ett viktigt uppdrag som inte minst rör södra Sverige, SE3 och SE4. Det handlar om analys av regionalt effekt- och flexibilitetsbehov, och även detta kan göra att vi får bättre stabilitet i systemet och kan takta det i relation till datacenter och hur man kan använda dem in på nätet.

Herr talman! Jag ska fatta mig kort, så jag hoppas att Isak From har tålamod med mig. Jag vill börja med att mässa lite grann om dåtiden, sedan ska jag komma till nutiden och mitt fulla ansvar för den.

År 2017 införde Socialdemokraterna en sänkning av energiskatten för datacenter. Riksrevisionen har i efterhand kraftfullt dömt ut den sänkningen. Bland annat var Riksrevisionen kritisk till att sänkningen inte var behäftad med några som helst krav på just energieffektivisering eller att använda spillvärme.

Det är lite intressant hur det har svängt. Det för mig till 2026, nästan tio år senare. Jag håller här med väldigt mycket om det Isak From säger, herr talman.

I den förra interpellationsdebatten nämnde jag anslutningskön som SVK har. Av alla pågående anslutningsärenden står datacenter för 12 procent. Det är en betydande andel. Sett till systemet som helhet är det inte en så stor andel och kan tänkas vara hanterbart. Men det behöver finnas en tydlig strategi för det, särskilt om det plötsligt skulle öka ytterligare.

När det gäller många av de förslag som jag har tagit del av från Socialdemokraterna under våren vågar jag drista mig till att gå så långt som att säga att jag nästan kände igen dem. Det är som att de finns i mitt eget huvud. Det visar sig att delar av detta också är regeringens politik. Även här finns det goda möjligheter att samarbeta för Sveriges bästa.

Jag skulle vilja trycka lite grann på frågan om spillvärme. Moderna AI och datacenter genererar betydande mängder värme som kan användas i fjärrvärmenäten. Det behöver vi mer av. Det gör även vissa industriella etableringar, men det behöver ske mer. Vi talar alldeles för lite om fjärrvärme och kraftvärme, särskilt i relation till hur mycket tid vi kanske lägger på vindkraften och för all del kärnkraften.

Regeringen tar därför nu initiativ till krav och incitament så att spillvärme kan integreras när behoven finns och det är tekniskt möjligt. I det kommande omarbetandet av energieffektiviseringsdirektivet kommer krav att ställas på att det vid uppförande eller större ombyggnad ska finnas en kostnads- och nyttoanalys gjord för att säkerställa att spillvärme tillvaratas om det är ekonomiskt möjligt. Detta hoppas jag ändå ska glädja dagens interpellant lite grann.

Herr talman! Vi fortsätter delvis på energispåret. Isak From har nämligen frågat mig hur regeringen arbetar för att garantera att de nya etableringarna inte leder till kraftigt ökade elpriser som slår mot familjer och lokal industri och om regeringen kommer att gå vidare med ett förslag om en nationell plan för etableringen av datacenter.

Först vill jag betona att jag verkligen delar den syn som Isak From har – inte på allt, men i denna fråga. Investeringar i datacenter kan vara en stor tillgång för näringslivet och den offentliga sektorn och kan skapa en grund för tillväxt och välfärd, samtidigt som det innebär utmaningar när det gäller elbehov och påverkan på elsystemet.

Regeringen har under mandatperioden arbetat aktivt med frågor som rör AI och datacenter. Under hösten 2025 höll mina statssekreterare bland annat ett rundabordssamtal med ett stort antal berörda aktörer om de behov som finns av att ansluta stora datacenter för AI samt om vilka utmaningar och lösningar som finns för elsystemet. Dessa samtal avser vi att fortsätta med. Den 20 februari i år presenterade regeringen en AI-strategi som bland annat fastslår att utbyggnaden av beräkningskapacitet behöver beakta tillgången till elnät och elproduktion. För att möjliggöra en effektivare utbyggnad behövs en stark samordning och samarbete mellan berörda aktörer om anläggningarnas placering samt balans mellan producerad och förbrukad energi.

Mot bakgrund av behovet av en kraftfull elektrifiering till 2045 och det stora antalet ansökningar om anslutning till elnätet har regeringen gett Svenska kraftnät flera uppdrag om att effektivisera anslutningsprocessen. I februari 2025 redovisade Svenska kraftnät ett uppdrag om planering för ökad elanvändning. I sin rapport bedömer myndigheten de geografiska förutsättningarna för anslutning av elproduktion, flexibilitetsresurser och elanvändning. I september 2025 gavs Svenska kraftnät i uppdrag att utveckla processen för anslutning till transmissionsnätet för att bidra till goda förutsättningar för industrin och för ett starkare och mer konkurrenskraftigt Sverige. Uppdraget ska redovisas i slutet av april 2026.

Herr talman! Nu står jag här och representerar hela regeringen. Det är välbekant att de olika partierna har tyckt lite olika och varit beredda vid olika tillfällen att gå i mål med ett bredare handslag för långsiktigt hållbara spelregler på energiområdet. Vad jag själv tycker är en illa dold hemlighet.

Det jag tycker att man ska ta fasta på är det stora skifte som har skett de senaste åren. I den här kammaren finns nu en bred uppslutning för att värna vattenkraften. Ibland är det någon som trillar dit – jag tyckte mig höra lite bekymmersamma uttalanden från Amanda Lind vid ett studiebesök gällande vattenkraft för ett tag sedan. Men på det stora hela har det varit positiva tongångar om värdet av att värna vattenkraften.

Bergenblock markerar till exempel frågan om kraftvärmen. Fjärrvärmen är likaså otroligt viktig. Jag är glad att vi har kunnat återstarta Öresundsverket under den här mandatperioden. Vi tittar nu på ett pilotprojekt med gasturbiner och är beredda att fortsätta investera i Kraftlyftet, som även kortsiktigt kan bana väg för bättre effektbalans i Sverige.

Det finns nu en mycket bredare samsyn om kärnkraftens värde i dag i Sverige och om att den behövs för lång tid framöver. Det är något som majoriteten i kammaren står bakom.

Det som jag tydligt hör från svenska folket och från näringslivet är: Lös uppgiften! Vi struntar i om ni står på presskonferenser eller inte – lös uppgiften!

Jag är beredd att fortsätta tala med alla som önskar att vi löser uppgiften och att bygga vidare på det vi gjort. Vi har rört oss bort från kampen mellan kraftslagen. Vi styr mot teknikneutralitet. Det ska finnas tillräckligt med el där och när den behövs i hela landet.

Jag vill tacka så mycket för interpellationen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Vi har gett ett viktigt uppdrag om att se över incitamenten för den intermittenta kraftproduktionen i Sverige. Här har vi haft en viktig dialog med primärt både solkrafts- och vindkraftsproducenter. Det kan handla om tempo i beslutsprocesser, ekonomiska incitament, bättre överblick och transparens i vad som avgör ett beslut, till exempel när det kommunala vetot kommer in, och liknande. Det är en viktig dialog med den delen av energibranschen som inte har hållits tidigare.

Inte minst vindkraftsbranschen känner själva att de skulle kunna utveckla sin teknik för att bidra mer till leveranssäkerheten i systemet. Man ska alltså inte bara producera en massa el när det blåser men ha väldigt liten möjlighet att bidra till att plocka ned de pristoppar och den volatilitet som skapas i både produktion och kostnader till följd av det.

Herr talman! Här vill jag verkligen bejaka det Bergenblock är inne på i fråga om att vi behöver ha fler ben att stå på. Batterilagring och energilagring i stort är något som det är viktigt att ha starkt fokus på och bana väg för som lösning på vindkraftens volatilitet och som gör att vi kan få ännu bättre användning av den i systemet.

Från regeringens sida bejakar vi fullt ut att havsbaserad vindkraft är en del av lösningen – vi behöver ha flera ben att stå på – och att den kan komma på plats tidigare. Frågan är bara hur mycket pengar vi ska lägga på detta. I dagsläget kan vi till exempel inte använda flaskhalsintäkterna för att täcka anslutningskostnaderna. Vi skulle då också behandla ett kraftslag på ett sätt som vi inte gör med något annat kraftslag.

Både jag och regeringens utredare har tidigare tittat på frågan om teknikneutral riskdelning för kapitalintensiv kraftproduktion, som havsbaserad vindkraft är. Vi är alltjämt öppna för det. Men då ska man vara medveten om att en sådan riskdelningsmodell – apropå den riskdelningsmodell som vi nu har för kärnkraft – måste bygga på relationen till vad man levererar.

Bergenblock kommenterar återkommande vattenkraftens goda nyttor i systemet. Även där kan jag bara hålla med. Vattenkraften har en kapacitetsfaktor på långt över 80. Sedan kommer kärnkraften med ungefär 74. Därefter är det ett rejält hack ned till den havsbaserade vindkraften med 18 och den landbaserade vindkraften med 11. Det gör att kraftslagen i väldigt olika grad garanterat finns i systemet. Då behöver man kanske också ha riskdelning och instrument som står i relation till det. Man är neutral inför tekniken, men man kan inte vara neutral inför hur mycket som levereras in i systemet.

Solkraften har enligt SVK fördubblats de senaste åren, och vindkraften är nu störst i systemet. Det är tyvärr en del av problemet. Det är därför vi nu försöker hitta kompensatoriska åtgärder. Jag hör inte riktigt tydligt vad Centerpartiets förslag till lösning är. Vi kan inte använda flaskhalsintäkterna på det sätt som efterfrågas. Men vi är beredda att fullfölja idéerna om incitament även för den väderberoende kraftproduktionen. Vi är också beredda att titta vidare på frågan om teknikneutral riskdelning för kapitalintensiv kraftproduktion. Längre än så är det svårt att gå i det här läget.

Herr talman! Jag tänker bygga vidare lite på grundläget för svensk energi och kanske framför allt vindkraften. I SVK:s information om anslutningsärenden är det relevant att titta på de anslutningsärenden som rör både produktion och konsumtion. Då ser man att företag och hushåll står i kö för att få ansluta sig till tidslinjen 2030.

Fyra motsvarar 20 500 megawatt fördelat på hela landet. Det är alltså en jätteefterfrågan, precis som Christofer Bergenblock är inne på. Det skulle öka maxeffekten från konsumtionen från dagens 25 000 megawatt till 45 500 megawatt. Vi talar om en rejäl ökning på under tio år.

Enligt SVK:s information har vi totalt 20 781 megawatt i anslutningskön för produktion. Där står solkraft för 5 000, vindkraft för 10 000 och övrig elproduktion för 6 000. Det finns också en del batterilagring i detta.

Tittar vi på konsumtion, som ökar tack vare att vi de senaste åren faktiskt har lyckats öka effektbalansen i Sverige, ser vi att den ligger på 32 248 – också väldigt högt. Det är datacenter, industri och övrig elanvändning.

Det finns alltså en jättestor efterfrågan. Det finns också många ansökningar om att få ansluta till elnätet för att släppa på produktion.

Herr talman! Det kom ett påstående här om att det inte har skett några substantiella tillskott av energi de senaste åren. Men enligt fakta har det tillkommit 7 200 megawatt installerad produktionskapacitet. Det är ganska mycket. Det motsvarar kraften från väldigt många kärnkraftverk, om man vill omvandla till det. Det motsvarar till exempel mer än hela det tänkta stödprogrammet för ny kärnkraft. 7 200 är en stor entitet.

Då kan man fråga sig: Hur mycket mer av detta har svensken kunnat konsumera? Vi har ökat effektbalansen med ungefär 2 000. Det är det riktigt viktiga för Sveriges vidkommande. Men vi har inte kunnat öka konsumtionen så jättemycket mer i relation till den installerade produktionskapaciteten, på grund av att det är mycket vindkraft.

Varför drar jag alla de här siffrorna? Det gör jag bland annat för att bekräfta Bergenblocks bild av att vi har stora behov framåt, men även för att nyansera bilden av att havsbaserad vindkraft skulle vara lösningen på detta.

Regeringen har vidtagit många åtgärder för att bana väg för både landbaserad och havsbaserad vindkraft. Tempot i tillståndsprövningen för havsbaserad vindkraft och att vi har gett länsstyrelserna mer muskler för att hantera detta vittnar om det.

Vi har även mäktat med att göra för landbaserad vindkraft vad de rödgröna inte mäktade med under åtta år när det gäller ekonomiska incitament och att stödja den ytterligare. Detta uppfattar jag är välkommet från Centerpartiets sida.

Jag menar dock att vi fortfarande står vid punkten att det är svårt att motivera att stora kostnader läggs ut på nätkundskollektivet, till exempel för att ta anslutningsavgiften för havsbaserad vindkraft, samtidigt som den havsbaserade vindkraften i hela Europa just nu sliter väldigt mycket för att få ekonomin att gå ihop. I Danmark kliver man in med 90 miljarder för att täcka förluster för Ørsted, som är ett av de stora vindkraftsbolagen. Det är inte en framkomlig väg för en välfärds- och tillväxtnation som Sverige.

Herr talman! Christofer Bergenblock har frågat mig vilka initiativ jag är beredd att ta för att möjliggöra utbyggnaden av havsbaserad vindkraft utanför Hallandskusten och i övriga Sverige.

Elproduktionen behöver byggas ut för att möta elanvändningen i enlighet med det riksdagsbestämda planeringsmålet för elsystemet. Planeringen av det svenska elsystemet ska ge förutsättningar att leverera den el som behövs för en ökad elektrifiering och för att möjliggöra klimatomställningen. Elproduktionen behöver även bidra till att leverera de förmågor som elsystemet behöver i enlighet med leveranssäkerhetsmålet. I ett leveranssäkert elsystem behöver både energin och effekten räcka till.

Vindkraften är numera Sveriges största energislag mätt i installerad effekt. Mer väderberoende produktion i elsystemet ökar dock prisvolatiliteten, som blir särskilt påtagligt vintertid när elanvändningen är högre. Vindkraften kan på kort sikt stå för majoriteten av den tillkommande elproduktionen som behövs för att möta elanvändningen och bidra till planeringsmålet. Men i och med vindkraftens väderberoende och höga andel av den totala elproduktionen behöver också vindkraften bidra mer till Sveriges leveranssäkerhet och försörjningstrygghet.

Regeringen är i färd med att genomföra flera konkreta åtgärder som stärker förutsättningarna för en effektiv utbyggnad av vindkraften i Sverige.

I februari gav regeringen Statens energimyndighet i uppdrag att betala ut 340 miljoner kronor som beslutats i budgeten för 2025 och 370 miljoner kronor för 2026 till kommuner som har vindkraft. Både landbaserad och kustnära havsbaserad vindkraft ingår i detta. Utbetalningen till kommunerna har genomförts under våren med i storleksordningen 20 000 kronor per installerad megawatt vindkraft för vardera året. Ersättningen är avsedd att vara långsiktig, och därför förbereder regeringen en förordning som gör det möjligt att betala ut de medel som beräknats för kommande budgetår.

Regeringen avser också att inom kort lägga fram ett förslag till ny lag om intäktsdelning från vindkraftsanläggningar. Förslaget innebär också att närboende ska få del av intäkterna från nya vindkraftsparker, och detta omfattar även kustnära anläggningar. Tillsammans syftar regeringens åtgärder till att stärka lokalsamhällena, öka kommunernas incitament att säga ja till ny vindkraft och kompensera de kommuner som redan låtit vindkraft byggas genom att skapa lokal nytta och ökad acceptans.

Vidare har regeringen hittills under mandatperioden beviljat ansökningar om tillstånd för tre havsbaserade vindkraftsparker i Västerhavet, som planeras ge cirka 3 000 megawatt installerad havsvind till tidigt 2030-tal. Dessutom är flera tillståndsärenden om havsbaserad vindkraft föremål för beredning hos berörd länsstyrelse eller i slutskedet av beredning i Regeringskansliet. För att snabba på tillståndsprocesserna har regeringen skjutit till 15 miljoner kronor per år till länsstyrelserna för deras beredning av ärenden om vindkraft till havs.

Affärsverket Svenska kraftnät ska enligt sin instruktion bygga ut transmissionsnätet på land eller till havs baserat på samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar. Den tidigare instruktionen gick ut på att transmissionsnätet skulle byggas ut till havs även när det inte var samhällsekonomiskt lönsamt. Om kostnaderna för att ansluta havsbaserad vindkraft på det sättet ska bäras av nätkundskollektivet när det inte är samhällsekonomiskt motiverat skulle det innebära att nätkunderna subventionerar den havsbaserade vindkraften. Det är angeläget att utbyggnaden av elsystemet sker på ett kostnadseffektivt sätt så att den sammanlagda elkostnaden för kunderna kan hållas nere.

Regeringen arbetar på bred front för att få till ett robust, leveranssäkert elsystem som levererar el till konkurrenskraftiga priser årets alla dagar, oavsett väder och vind, där det behövs, när det behövs.

Herr talman! Den utveckling vi har sett i Iran, egentligen ända sedan revolutionen, har inte gått obemärkt förbi. Trots att en diktator genom ett massivt religiöst förtryck har försökt hålla ett helt land fånget har vi haft koll. Vi gläds nu med det iranska folket, som söker frihet. Sveriges regering står bakom den frihetskampen.

Även om det inte är vår uppgift att utse den som ska ta över i ett fritt Iran – det måste vara det iranska folkets uppgift – går det inte att undgå att höra att ett namn ropas på gatorna runt om i hela världen men även här i Sverige, och det är Reza Pahlavi. Han har själv sagt att han vill leda Iran till en sekulär demokrati som en övergångsledare.

Det är positivt att möta dem som samlar stöd för ett fritt och demokratiskt Iran, och det är klart att vi från Sveriges sida också bör vara beredda att möta dem i ett sådant läge – självklart!

Frågestunden var härmed avslutad.

Herr talman! Min uppgift är att stå på svenska folkets sida. Jag ser det som en hedersuppgift att som folkvald jobba för mitt land i den här egenskapen under en kort tid i mitt liv.

Att vi vill stå på vanliga, hårt arbetande människors sida är ju anledningen till att vi har tagit fram det här elstödet. Vi står redo att betala ut det, så svaret är ja. Frågan är vid vilken nivå det ska ske. Ytterligare en fråga är hur Socialdemokraternas icke-existerande elstöd ser ut, om man nu inte längre stöttar det elstöd som vi presenterade i höstas och som svenska folket har kunnat räkna med sedan dess.

Herr talman! Jag ser redan fram emot de kommande förhandlingarna om nästa års budget. Jag vet att vi är fyra samarbetspartier som är överens om att vi behöver fortsätta leverera till svenska folket. Jag talar om stabilare elpriser och elpriser som är ännu lägre än de blivit efter de sänkningar man har kunnat se varje år sedan vi tillträdde. Vi behöver fortsätta att städa i oförutsägbarheten när det gäller höjningar av nätavgifter, vilket är ett arbete som vi har påbörjat.

Vi är flera som skulle vilja se ett allmänt sänkt skattetryck på svenska folket. Här kan man tänka sig att elskatten är en del. Den budgetdebatten kommer jag att hålla mig ifrån i kammaren i dag, då jag representerar helheten av vårt samarbete. Vi kommer att ta den debatten i godan ro.

Vi ska dock inte tillbaka till den tid då Sverige var helt beroende av väder och vind som strategi framåt för att bygga Sverige starkt. Nog är vi många som gärna jobbar på i den riktningen, men det tar vi i budgetförhandlingarna.

Herr talman! Frågan är inte ett dugg känslig. Jag är bara trött på en fullkomligt antiintellektuell debatt där Socialdemokraterna ropar efter ett stöd som man påstår inte finns, som finns. Det är väl förberett och redo att betalas ut.

Socialdemokraterna hade inget elstöd själva, utan det krävdes en nödförordning från EU för att det skulle bli av – men vad lyckades man leverera till svenska folket? En tummetott.

Vi har ett tydligt stöd som svenska folket har kunnat räkna med ända sedan i höstas, i god tid innan den här tuffa vintern. Vi står redo att använda det när man når nivån som jag uppfattar att det fanns en bred enighet kring i höstas.

Jag går över till den väldigt legitima följdfrågan: Vad händer om det sker fler förändringar i prisnivåerna till följd av situationen i Iran? Då har både finansministern och jag själv som energiminister sagt att vi kommer att fortsätta att stå svenska folket bi. Då är vi beredda att vidta ytterligare åtgärder. Där är vi inte nu. Vi ser inga sådana indikationer just nu. Men då kommer vi att återkomma. Vi lämnar inte svenska folket i sticket i ett sådant läge.