Herr talman! Josef Fransson – god morgon!

Josef Fransson har frågat mig om jag har tagit intryck av Sveriges Radios mycket omfattande rapportering om branschorganisationen Wind Europes rapport om rysk desinformation kring vindkraft och om regeringen och jag i så fall tänker ompröva några energipolitiska beslut.

Regeringens kursomläggning och långsiktiga inriktning av energipolitiken ligger fast. Steg för steg bygger regeringen ett robust, kostnadseffektivt och fossilfritt energisystem som möjliggör klimatomställningen, stärker konkurrenskraften och möter framtidens behov – både i vardag, i kris och ytterst även i krig. Regeringen vill ge goda förutsättningar för alla fossilfria energislag och välkomnar all ny elproduktion som stärker elsystemet med rätt egenskaper och på rätt plats.

I fråga om vindkraft kan Josef Fransson läsa i regeringens energipolitiska inriktningsproposition (prop. 2023/24:105) att vindkraften i ökad utsträckning behöver bidra med förmågor för ett leveranssäkert elsystem. En fortsatt utbyggnad av vindkraften är samtidigt viktig för att inte tappa tempo i elektrifieringen på kort sikt. Därmed är det väsentligt med en ökad lokal acceptans och att framtida vindkraftsutbyggnad i allt högre grad stärker lokalsamhällena och bidrar till lokal nytta.

Syftet med regeringens omläggning av energipolitiken är att säkra en trygg tillgång till fossilfri energi till konkurrenskraftiga priser. Regeringen arbetar på bred front för att få till ett robust, leveranssäkert elsystem som levererar el till konkurrenskraftiga priser årets alla dagar, oavsett väder och vind, där det behövs, när det behövs.

Detta är ingenting som jag i egenskap av energiminister har för avsikt att ändra på.

Herr talman! Josef Fransson – god morgon!

Josef Fransson har frågat mig om jag har tagit intryck av Sveriges Radios mycket omfattande rapportering om branschorganisationen Wind Europes rapport om rysk desinformation kring vindkraft och om regeringen och jag i så fall tänker ompröva några energipolitiska beslut.

Regeringens kursomläggning och långsiktiga inriktning av energipolitiken ligger fast. Steg för steg bygger regeringen ett robust, kostnadseffektivt och fossilfritt energisystem som möjliggör klimatomställningen, stärker konkurrenskraften och möter framtidens behov – både i vardag, i kris och ytterst även i krig. Regeringen vill ge goda förutsättningar för alla fossilfria energislag och välkomnar all ny elproduktion som stärker elsystemet med rätt egenskaper och på rätt plats.

I fråga om vindkraft kan Josef Fransson läsa i regeringens energipolitiska inriktningsproposition (prop. 2023/24:105) att vindkraften i ökad utsträckning behöver bidra med förmågor för ett leveranssäkert elsystem. En fortsatt utbyggnad av vindkraften är samtidigt viktig för att inte tappa tempo i elektrifieringen på kort sikt. Därmed är det väsentligt med en ökad lokal acceptans och att framtida vindkraftsutbyggnad i allt högre grad stärker lokalsamhällena och bidrar till lokal nytta.

Syftet med regeringens omläggning av energipolitiken är att säkra en trygg tillgång till fossilfri energi till konkurrenskraftiga priser. Regeringen arbetar på bred front för att få till ett robust, leveranssäkert elsystem som levererar el till konkurrenskraftiga priser årets alla dagar, oavsett väder och vind, där det behövs, när det behövs.

Detta är ingenting som jag i egenskap av energiminister har för avsikt att ändra på.

Herr talman! Det finns egentligen inga frågetecken kring den politiska linjen mellan ledamoten Josef Fransson och mig själv i den här diskussionen. Men det är noterat att det var ganska stökigt att ta del av den här rapporten. Jag har själv gett en längre kommentar, bland annat på den sociala medieplattformen X, som bland annat adresserade faktumet att energidebatten länge varit ganska polariserad. Vi har i Sverige försökt att överbrygga detta genom att säga att vi är för alla kraftslag som är fossilfria.

Man behöver se att vindkraft funkar på ett sätt, fjärrvärme och kraftvärme på ett annat sätt och vattenkraft på ännu ett sätt. De bidrar med olika saker in till systemet. Framför allt kan de ge oss olika mycket garanterad el, alltså el som man alltid kan få del av, alltså dygnet runt, alla dagar om året. Det är väldigt enkelt. Det är enkel fysik; det är inte politik. Vindkraften är väderberoende, medan till exempel kärnkraft och vattenkraft klassas som baskraft och ger mer av den garanterade elen. Det gör även gas, men vi vill röra oss bort från det fossila.

Det är ganska anmärkningsvärt att vi är ett land som försöker överbrygga polariseringen mellan olika kraftslag och säger att alla är välkomna, men att de fyller olika funktioner. Det är därför Sverige är ett av de länder i världen som tillsammans med Danmark – framför allt i Europa – har absolut mest vindkraft. Men vi har inte behov av mer av en jojo i hur mycket el som produceras olika dagar och att elpriserna därmed numera går upp och ned som en jojo för att vi har mycket vindkraft. Vi har behov av mer baskraft.

Jag har i olika internationella sammanhang kommenterat läget för Tyskland. Jag sa att Tyskland, likt Sverige, har ett väldigt väderberoende elsystem men att de jämfört med Sverige nu fortsätter i högt tempo in i den här återvändsgränden. Man behöver ha baskraft. Man kan inte bara ha väderberoende kraftproduktion och lämna notan till alla andra grannländer.

Jag syftade på det faktum att Tyskland har lagt ned jättemycket baskraft i form av kärnkraft och att det påverkar inte minst södra Sverige och innebär att man har dragit upp priserna för våra elområden 3 och 4. Detta refereras i Wind Europes rapport som: ”Swedish Deputy Prime Minister Ebba Bush has described the reliance on weather-dependent energy as a ’dead end’.”

Det står alltså att jag skulle ha beskrivit beroendet av väderberoende energi som en återvändsgränd. Ja, om ett land ensidigt lägger sig på detta – men citatet togs ur sitt sammanhang. Vidare skriver man ”aligning herself rhetorically with far-right scepticism of the transition despite Sweden’s decades-long success in integrating wind power” och anklagar mig då för att alliera mig med ytterhögerns skepticism trots att vi har varit väldigt framgångsrika tidigare. Jag menar att det här har bidragit till ökad polarisering och dessutom är en förvrängning av citat.

Jag går tillbaka till Josef Franssons fråga om detta innebär att vi kommer att ändra kurs. Svaret är nej. Vi är stolta över den kurs som vi tillsammans för Sverige in på nu.

Herr talman! Det finns egentligen inga frågetecken kring den politiska linjen mellan ledamoten Josef Fransson och mig själv i den här diskussionen. Men det är noterat att det var ganska stökigt att ta del av den här rapporten. Jag har själv gett en längre kommentar, bland annat på den sociala medieplattformen X, som bland annat adresserade faktumet att energidebatten länge varit ganska polariserad. Vi har i Sverige försökt att överbrygga detta genom att säga att vi är för alla kraftslag som är fossilfria.

Man behöver se att vindkraft funkar på ett sätt, fjärrvärme och kraftvärme på ett annat sätt och vattenkraft på ännu ett sätt. De bidrar med olika saker in till systemet. Framför allt kan de ge oss olika mycket garanterad el, alltså el som man alltid kan få del av, alltså dygnet runt, alla dagar om året. Det är väldigt enkelt. Det är enkel fysik; det är inte politik. Vindkraften är väderberoende, medan till exempel kärnkraft och vattenkraft klassas som baskraft och ger mer av den garanterade elen. Det gör även gas, men vi vill röra oss bort från det fossila.

Det är ganska anmärkningsvärt att vi är ett land som försöker överbrygga polariseringen mellan olika kraftslag och säger att alla är välkomna, men att de fyller olika funktioner. Det är därför Sverige är ett av de länder i världen som tillsammans med Danmark – framför allt i Europa – har absolut mest vindkraft. Men vi har inte behov av mer av en jojo i hur mycket el som produceras olika dagar och att elpriserna därmed numera går upp och ned för att vi har mycket vindkraft. Vi har behov av mer baskraft.

Jag har i olika internationella sammanhang kommenterat läget för Tyskland. Jag sa att Tyskland, likt Sverige, har ett väldigt väderberoende elsystem men att de jämfört med Sverige nu fortsätter i högt tempo in i den här återvändsgränden. Man behöver ha baskraft. Man kan inte bara ha väderberoende kraftproduktion och lämna notan till alla andra grannländer.

Jag syftade på det faktum att Tyskland har lagt ned jättemycket baskraft i form av kärnkraft och att det påverkar inte minst södra Sverige och innebär att man har dragit upp priserna för våra elområden 3 och 4. Detta refereras i Wind Europes rapport som: ”Swedish Deputy Prime Minister Ebba Bush has described the reliance on weather-dependent energy as a ’dead end’.”

Det står alltså att jag skulle ha beskrivit beroendet av väderberoende energi som en återvändsgränd. Ja, om ett land ensidigt lägger sig på detta – men citatet togs ur sitt sammanhang. Vidare skriver man ”aligning herself rhetorically with far-right scepticism of the transition despite Sweden’s decades-long success in integrating wind power” och anklagar mig då för att alliera mig med ytterhögerns skepticism trots att vi har varit väldigt framgångsrika tidigare. Jag menar att det här har bidragit till ökad polarisering och dessutom är en förvrängning av citat.

Jag går tillbaka till Josef Franssons fråga om detta innebär att vi kommer att ändra kurs. Svaret är nej. Vi är stolta över den kurs som vi tillsammans för Sverige in på nu.

Herr talman! Jag uppfattar att Josef Fransson och jag i grunden ändå är överens. Våra partier och de andra två som samarbetar kring energipolitiken är i alla fall det. Jag är mindre nöjd med att användas i något slags allmän diskussion kring public service eller misstänkliggörande av medier in mot valet. Det är inte därför jag är här. Jag är här å regeringens vägnar för att svara på de frågor som är ställda i interpellationen. Det har jag gjort. Jag har också kompletterat med vad jag anser är ytterligare relevant information för att åhörare både här och på distans ska förstå debatten.

Det är en utmaning att få till nyanserad medierapportering kring komplexa områden som till exempel klimat och energi. Jag kommer inte att uttala mig om den specifika rapporteringen kring detta, för jag har inte följt den i tillräcklig detalj för att kunna göra den typen av kommentarer. Jag menar även att makten – Sveriges riksdag och regering, som jag representerar i detta fall – bör hålla sig för god för svepande anklagelser mot journalister och medier i största allmänhet.

Jag har varit partiledare i elva år. Vid några få tillfällen har jag markerat hårt mot frågeställningar. Det finns dessutom enstaka tillfällen då jag gått så långt som att ge en värderande kommentar kring att frågebatteriet som helhet skulle vara politiskt färgat. Vi bör vara försiktiga med detta. Vill man prata opartiskhet kring public service eller medier i största allmänhet menar jag att detta är fel forum.

Därmed går jag tillbaka till energiområdet. Vi ska hålla den kurs som vi har satt, det vill säga se till att Sveriges energisystem blir mindre påverkbart av bland annat Rysslands agerande. Är det något som kan öka motståndskraften i sinnet hos svenska folket – motståndskraft mot desinformation – men också i den fysiska världen, såsom energisystem, ekonomi och sådan sammanhållning, är det att vi kompletterar all den väderberoende kraftproduktionen med mer baskraft. Det är precis detta vi nu verkställer.

Herr talman! Jag uppfattar att Josef Fransson och jag i grunden ändå är överens. Våra partier och de andra två som samarbetar kring energipolitiken är i alla fall det. Jag är mindre nöjd med att användas i något slags allmän diskussion kring public service eller misstänkliggörande av medier inför valet. Det är inte därför jag är här. Jag är här å regeringens vägnar för att svara på de frågor som är ställda i interpellationen. Det har jag gjort. Jag har också kompletterat med vad jag anser är ytterligare relevant information för att åhörare både här och på distans ska förstå debatten.

Det är en utmaning att få till nyanserad medierapportering kring komplexa områden som till exempel klimat och energi. Jag kommer inte att uttala mig om den specifika rapporteringen kring detta, för jag har inte följt den i tillräcklig detalj för att kunna göra den typen av kommentarer. Jag menar även att makten – Sveriges riksdag och regering, som jag representerar i detta fall – bör hålla sig för god för svepande anklagelser mot journalister och medier i största allmänhet.

Jag har varit partiledare i elva år. Vid några få tillfällen har jag markerat hårt mot frågeställningar. Det finns dessutom enstaka tillfällen då jag gått så långt som att ge en värderande kommentar kring att frågebatteriet som helhet skulle vara politiskt färgat. Vi bör vara försiktiga med detta. Vill man prata opartiskhet kring public service eller medier i största allmänhet menar jag att detta är fel forum.

Därmed går jag tillbaka till energiområdet. Vi ska hålla den kurs som vi har satt, det vill säga se till att Sveriges energisystem blir mindre påverkbart av bland annat Rysslands agerande. Är det något som kan öka motståndskraften i sinnet hos svenska folket – motståndskraft mot desinformation – men också i den fysiska världen, såsom energisystem, ekonomi och sådan sammanhållning, är det att vi kompletterar all den väderberoende kraftproduktionen med mer baskraft. Det är precis detta vi nu verkställer.

Herr talman! Visst är Sveriges stora problem avsaknaden av baskraft. Det är därför vi har lagt så stort fokus på kraft- och fjärrvärme, på att värna vår vattenkraft och på att skapa goda förutsättningar för effekthöjningar av till exempel kärnkraft.

Sedan har vi exempel på företag som nästan skapar sina egna slutna system. Man gör en investering i vindkraftverk som övergår i vätgas, som man sedan kan använda för till exempel sin kemiindustri, vilket vi kan se på västkusten. Det är ett ypperligt exempel på hur man tillför mer kraftproduktion men också säkerställer att den konverteras i en form som gör att man har den kraften tillgänglig när man behöver ha den. Det är i den riktningen som vi behöver fortsätta gå.

Vi vet att det går ganska snabbt att fatta beslut om att lägga ned kärnkraft, men att det tar lång tid att vända skutan. Det samarbete som vi just nu har och som tjänar Sverige väl syftar till att komma till den punkten att vi kan få till en återuppbyggnad av kärnkraften. Men vi konstaterar också att i väntan på att kärnkraftverken står klara och kan kopplas på nätet vore det bra om vi kan fortsätta bana väg för smarta lösningar som gör att vi får så mycket el som möjligt av den vindkraft som kan tillkomma under tiden.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Visst är Sveriges stora problem avsaknaden av baskraft. Det är därför vi har lagt så stort fokus på kraft- och fjärrvärme, på att värna vår vattenkraft och på att skapa goda förutsättningar för effekthöjningar av till exempel kärnkraft.

Sedan har vi exempel på företag som nästan skapar sina egna slutna system. Man gör en investering i vindkraftverk som övergår i vätgas, som man sedan kan använda för till exempel sin kemiindustri, vilket vi kan se på västkusten. Det är ett ypperligt exempel på hur man tillför mer kraftproduktion men också säkerställer att den konverteras i en form som gör att man har den kraften tillgänglig när man behöver ha den. Det är i den riktningen som vi behöver fortsätta gå.

Vi vet att det går ganska snabbt att fatta beslut om att lägga ned kärnkraft, men att det tar lång tid att vända skutan. Det samarbete som vi just nu har och som tjänar Sverige väl syftar till att komma till den punkten att vi kan få till en återuppbyggnad av kärnkraften. Men vi konstaterar också att i väntan på att kärnkraftverken står klara och kan kopplas på nätet vore det bra om vi kan fortsätta bana väg för smarta lösningar som gör att vi får så mycket el som möjligt av den vindkraft som kan tillkomma under tiden.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.