Herr talman! Tack, energi- och näringsministern, för ett ändå rätt framåtlutat svar med goda intentioner!

Frågan som vi ställer oss är: Räcker det med goda intentioner när både företag och svenska familjer har upplevt en väldigt dyr vinter? Frågorna är stora om vad som händer med elräkningarna om det inte samordnas och styrs tillräckligt.

Utgångspunkten för interpellationen är att vi från Socialdemokraterna ser stora fördelar med att ligga i framkant inom AI-utvecklingen, men vi ser att Sverige har halkat efter. Det finns en anledning till att investeringar i AI-center hamnar i Sverige. Då är det också ganska viktigt att det samordnas med de förutsättningar som finns i samhället kopplat till vad vi har för elnätsförutsättningar. Vad är det för energiproduktion i området? Och framför allt: Kommer man att ställa krav på att ta vara på återvinningsvärmen?

Här ser jag inte direkt något tydligt svar från Ebba Busch om hur det skulle gå till. Jag har följt uppdraget som regeringen har gett till Svenska kraftnät och det som Svenska kraftnät nu har skickat ut på remiss.

Där finns en del goda intentioner där man lyfter fram behovet av att öka samordningen mellan de regionala aktörerna och den aktör som söker tillstånd. Men sedan är det många andra lagstiftningar som redan styr i frågan. Vad kan man i så fall göra?

Det är väldigt många traditionella svenska industriföretag som har betalat väldigt mycket för sin elanslutning och fortsatt väntar väldigt länge. Jag behöver bara säga SSAB i Oxelösund, så tror jag att alla förstår att det är många som förväntar sig bättre leveranser och låga energipriser.

Här har vi industriföretag som skapar välbehövliga jobb som är beskattningsbara för välfärden i Sverige. Nu ser vi det inte riktigt, men intresset har funnits från de stora amerikanska techjättarna att etablera sig i Sverige.

Kommer vi att kunna ställa krav på dem att också bidra till energiförsörjning och kunskapsöverföring och att vara en del i samhällslösningen genom att ta till vara den överskottsvärme som förväntas genereras från de nya datacenteretableringarna?

Det är tre delar som måste spela samman för att man ska kunna säga att det är en bra investering för Sverige.

Herr talman! År 2017 var för nästan tio år sedan. Då var förutsättningen att vi behövde locka fler att etablera sig i Sverige. Sedan kan vi se att omvärldshändelser kraftigt har förändrat förutsättningarna.

Det som har förändrats ännu mer är de stora datacentrens enorma förbrukning. Om vi tar Svenska kraftnäts egna beräkningar räknar man att det skulle bli 5 000 megawattimmar till 2030. Det är väldigt mycket.

Svenska kraftnät säger också att man överväger att datacenter ska garantera sin egen elproduktion. Det tror jag kanske är lite svårt utan att man har en tydlig styrning. Är det rimligt att det bara ska styras genom marknadsmässiga förutsättningar?

Svenska kraftnät säger också att det måste finnas avtal på plats innan anslutning, för annars klarar inte elnätet efterfrågan. Det är också fullt rimligt. Om man inte samordnar det finns också risken att de etableringar som skulle kunna vara bra går i stå och inte genomförs.

Anslutningskön är, precis som statsrådet säger, stor på många platser. Här har Svenska kraftnät, delvis med stöd av regeringen, betat av en del av ansökningarna som kanske inte har varit helt sanningsenliga med förutsättningarna.

Jag delar tanken att ska det bli möjligt att ta till vara återvinnings- och spillvärme. Det är i huvudsak de stora kraftvärmeproducenterna längs med Norrlandskusten i några av de större städerna som är aktuella och där en anslutning skulle kunna vara möjlig. Där skulle man direkt kunna koppla in sig på fjärrvärmenätet och kunna vara en viktig resurs och bidra. Energibristen i särskilt elprisområde 3 och 4 är kanske det som gör att förutsättningarna just nu inte riktigt föreligger där. Man kan ställa sig lite frågande när det gäller detta.

Ministern säger i svaret att regeringen har presenterat en AI-strategi, och det har man ju gjort. Den har fått en hel del kritik för att den i ganska hög grad lägger över ansvaret på andra aktörer och har relativt stort fokus på offentlig sektor. Det sistnämnda kanske inte är dåligt, men det är fler än vi socialdemokrater som tycker att regeringens och statens egen del i detta är ganska svag.

Det finns stora förutsättningar, och möjligheterna är många. Låt oss ta vara på möjligheterna och se till att det här inte landar fel!

Vilka övriga initiativ är energi- och näringsministern villig att ta den här mandatperioden?

Herr talman! Jag kan glädja energi- och näringsministern med att det kommer fler mandatperioder, men förmodligen och förhoppningsvis kommer vi då att ha en S-ledd regering – kanske med stöd av energi- och näringsministerns parti. Vi får se!

Jag ser att Ebba Busch blir glad av att höra detta. Vi tar tacksamt emot det.

Bakgrunden till interpellationen är att det är väldigt många ute i samhället som har drabbats av höga energi- och elpriser den här vintern. Vi har en situation med många som vill etablera sig, vilket i grunden är bra. Vi behöver ta steg i AI-utvecklingen och kliva fram ordentligt.

Min fråga gällde också om regeringen kommer att gå vidare med förslag på en nationell plan för etablering av datacenter. Det tror jag är viktigt.

De svar som energi- och näringsministern har gett i den här debatten om återvinning av värme är vi överens om. Vi tror att detta är viktigt, och det kan vara en bra affärsmodell. Men jag tror också att det behöver ha en viss nationell styrning.

Sett till ansökningssituationen i dag är det bara i elprisområde 3 ansökningar på 5 000 megawatt, och det är ganska mycket. Sedan finns det naturligtvis ytterligare ansökningar i landet där förutsättningarna är olika, men när det gäller det sammanhängande behovet och möjligheterna är det till stora delar kopplat till de ställen där man har kraft- och fjärrvärme etablerat. Det är där man kan åstadkomma en vinn-vinn-situation. Jag tror alltså att man kan behöva ha en viss nationell styrning av detta.