Ebba Busch

Herr talman! Jag kan börja med sämst: den islamska regimen i Iran. Länge leve det fria iranska folket, oavsett om de tillber Allah, Gud eller ingenting alls!

Jag uppskattar verkligen den här frågan från Jacob Risberg, därför att den visar på precis den typ av naiva, flata förhållningssätt som gjort att Sverige blivit hemvist för många jihadister. Många IS-krigare åkte från Sverige för att begå bestialiska brott mot mänskligheten för några år sedan. Det är också en anledning till att ungefär en kvarts miljon unga i Sverige lever under hedersförtrycksliknande villkor och till att troende svenska muslimer i dag inte kan gå till en moské utan att behöva vara rädda för om Turkiet eller någon annan totalitär muslimsk stat kontrollerar dem.

Att ta debatten om bra och dålig religion handlar inte om att vara emot någon enskilds tro. Det handlar om att ta kampen mot det totalitära, som gör att judar, kristna och muslimer eller ateister inte kan leva i fred och frihet i vare sig Sverige eller Iran. Den kampen och den debatten borde vi alla ta, oavsett vad vi tror och tycker i övrigt.

(Applåder)

Herr talman! Det korta svaret är ja och nej.

Regeringen har haft enormt fokus på totalförsvaret. Det märks bland våra Natoallierade att vi har en realistisk plan att nå 5 procent av bnp till försvaret och att vi prioriterar både den militära delen och den civila delen.

I det näringslivspolitiska rådet har bland andra Carl-Oskar Bohlin, jag själv och Peter Kullgren varit väldigt engagerade och haft en nära dialog med näringarna – både de gröna näringarna och näringslivet i stort – för att säkerställa att Sverige har nog med lagerhållning och att dieselförsörjningen fungerar även vid tider av kris och krig. Där finns mer att göra, men vi är på god väg.

I den andra delen försöker vi nu säkerställa att energisystemet är beroende av de fossila källorna så lite som möjligt. Men i tid av kris och krig kommer det nog att behövas både och. Det säkerställer vi på olika sätt.

Herr talman! Nu behöver jag ändå att vi blir lite seriösa i den högsta beslutande församlingen i Sverige.

Socialdemokraterna kan inte på fullt allvar driva en linje kring elstödet som bygger på att vi ska gå lite på känn när vi betalar ut ett elstöd. Socialdemokraterna bör vara seriösa nog att kunna specificera vid vilken nivå det ska ske, för vi har satt en nivå för när elstödet ska betalas ut. Satte Socialdemokraterna en annan nivå i höstas när man gick ut med sitt budgetförslag? Nej, man satte samma nivå och har inte preciserat detta utöver Mikael Dambergs känslor för att det ska betalas ut ett elstöd.

Det är en tuff situation för många svenska hushåll nu. Tack och lov har vi halverat drivmedelspriserna, sänkt skatten för hårt arbetande familjer och bekämpat den inflation på 10 procent som Socialdemokraterna lämnade efter sig – vi har fått ned den till 2 procent. Och elpriset har gått ned vartenda år sedan jag blev energiminister.

(Applåder)

Herr talman! Alla förstår att jag inte kommer att lägga mig i ett enskilt ärende. Men vi har i och med Miljötillståndsutredningen låtit ta fram förslag där man är väldigt tydlig med att jordbruk och andra verksamheter inte ska klassas som miljöfarlig verksamhet.

Vi är i ett läge där vi behöver bygga Sverige starkt, så att vi står stadigare i turbulenta tider. Då kan inte en avgörande del av vårt totalförsvar klassas som miljöfarlig verksamhet. Det handlar om vår suveränitet och om att vi kan sätta mat på bordet – från skogen till bordet, från åkrarna till bordet – för våra familjer och barn.

Vi har fortfarande en lång väg kvar att gå när det gäller implementeringen av detta, men signalen är supertydlig. Jordbruk är dessutom en väderberoende verksamhet, och då behöver det vara anpassat för väder och vind 24/7 under 365 dagar om året. I den riktningen går vi nu.

Herr talman! Ja, vi har gett Sverige en nystart på många områden. Det handlar om att få ordning och reda när det gäller migration, energi och vår ekonomi. Sverige låg i EU:s bottenliga när vi tog över. Nu har vi vänt det till att vi har en god prognos för i år, och vi börjar närma oss toppen.

Nu ser vi också resultat på vårdområdet. I dag kunde vi presentera färska siffror som visar att vårdköerna i Sverige har minskat med 28 procent. Det tog lite tid att vända runt efter åtta år med en rödgrön röra som lämnade efter sig mer än fördubblade vårdköer. Men nu ser vi att det var ett tydligt trendskifte förra året. Det håller i sig även i år.

Har man ett av världens högsta skattetryck – även om vi nu lyckats ha det lägsta skattetrycket i Sverige på 50 år för alla hårt arbetande föräldrar – ska välfärden stå som starkast när man är som svagast.

Det är en minskning med 28 procent. Vi är inte nöjda där. Vi behöver fyra år till för att fullfölja den riktningen.

Herr talman! Det går alldeles utmärkt för kärnkraften i Sverige. Till att börja med har vi sett investeringar i befintlig kärnkraft för att förbättra effekten och effektuttaget när det gäller den kärnkraft som vi har. Man kan nu planera långsiktigt, i stället för att ha ett politiskt tryck på sig om att man gärna får fasas ut för att det finns politiska krafter som styr landet som vill bli av med kärnkraften.

Dessutom har vi nu fått in vår första kärnkraftsansökan, före jul. Det är ett enormt steg för Sverige. Vi har nu ett omfattande kärnkraftsprogram som motsvarar 5 000 megawatt, med en riskdelningsmodell för att finansiera och få på plats de första 2 500.

Jag skulle säga att det är enorm leverans på det här området samtidigt som vi värnar vattenkraften, fjärr- och kraftvärme och banar väg för den landbaserade vindkraften. Vi har också sett över flera av de saker som gör att vi inte använder elnäten tillräckligt effektivt. Nog levererar vi väldigt mycket, också på kärnkraftens område!

Herr talman! Jag kan lugna både Kalle Olsson och de västgötar och jämtar som undrar och har varit engagerade i frågan. Jag var själv på plats i orterna runt Oviken senast i höstas och talade direkt med flera av de boende och med många engagerade och kunniga kommunala företrädare.

Detta kommer vi att leverera på, men vi behöver ha en bra och skickad person som kan utreda detta. Vi arbetar hårt med frågan nu. Jag kan inte ge ett datum i dag, men det har mycket hög prioritet.

För mig har det dock varit viktigt att politiken inte går före vetenskapen, så att vi ska bestämma vad som ska vara tillåtet och inte. Det gör vi ju inte när det gäller någon annan del på gruvsidan. Men det finns i dag ingen vettig teknik för att bryta alunskiffer. Det är också anledningen till att jag som gruvminister har tyckt att det varit väldigt viktigt att gå fram med det kommunala vetot. Man kan ju få ett ja i många andra instanser, men det är först i den sista som den riktigt viktiga prövningen sker.

Herr talman! Stort tack till Dan Hovskär för frågan! Det är fler som liksom jag tycker att måltiden är dagens höjdpunkt. Så är det nästan alltid för mig, i alla fall.

Frågan om hur vi tar hand om våra seniorer har varit viktig för våra fyra samarbetspartier. Detta är en anledning till att vi bland annat har förstärkt och förlängt Äldreomsorgslyftet men också nu inför ett språkkrav i äldreomsorgen från och med den 1 juli i år. Man ska kunna känna igen sig på ålderns höst. Här vet vi att maten är en väldigt viktig fråga. Att då dra ned på maten eller ersätta uppskattade råvaror av ekonomiska skäl är fel väg att gå.

Samtidigt är äldreomsorgen kommunernas ansvar. Jag vet att det är många av våra partier som slåss för den här frågan, inte minst lokalt. Uppmaningen är väl att fortsätta att göra det så att vi går i takt nationellt och lokalt.

Herr talman! Jag oroar mig nu över två delar i debatten.

Vi behöver fler krafter som gör precis det regeringen nu gör, nämligen ser över hur vi kan skruva i delar av migrationssystemet för att se till att det inte blir fler av de olyckliga enskilda fallen som vi har tagit del av, utan att ta ställning i enskilda fall.

Jag ser också uttalanden från sådana som Annika Hirvonen, som nu öppnar för en slapp migrationspolitik som riskerar att gå ut över dem som behöver ett Sverige de kan lita på allra mest. Vi måste klara av att ha sans och balans i migrationspolitiken för lång tid framöver.

Herr talman! Jag tror att vi är många som dagligen följer rapporterna om människor som har hamnat i kläm i ett system som inte är perfekt.

Även jag som minister i Sveriges regering har tagit del av fallet med Darya och Donya. För vem som helst går hjärtat sönder av att höra om deras tuffa situation och tuffa fall.

Vi är många som firar att det på riktigt finns hopp om ett fritt Iran med ayatolla Khameneis död. Men vägen till fred och frihet kommer att vara lång och svår. Då behöver vi i Sverige fortsätta att ta vårt ansvar för att hjälpa utsatta människor och för att se till att det finns en stram och kontrollerad migration för lång tid framöver och även se över hur vi på ett bättre sätt kan möta de så kallade tonårsutvisningarna. Det arbetet pågår just nu på Regeringskansliet, och jag hoppas att vi kan presentera det inom kort.

Herr talman! Martin Ådahls namn har skrikits ut många gånger tidigare, men det verkar finnas ett återkommande problem med hörseln. Vi tar det igen.

När det gäller elstödet har vi rätt, men det hade inte de rödgröna. Vi är redo att betala ut. Varken Centerpartiet eller Socialdemokraterna har kunnat redogöra för om det ska ske godtyckligt när Damberg vaknar upp en morgon och tycker att stödet ska betalas ut.

Vi har satt en nivå på vad priset behöver ligga på, och det måste hanteras seriöst i en rättsstat.

Vi har sänkt elskatten. Det gjorde inte de rödgröna. Vi ser nu över effekttarifferna. Det mäktade inte de rödgröna med, utan det var de som införde dem. Nätavgifterna har vi skaffat oss lagstiftningsutrymme att städa i. Det är svar.

(Applåder)

Herr talman! Det är mycket enkelt. Vi städar upp efter en rödgrön röra på energiområdet. Det är så vi värnar den baskraft som behövs för att göra Sverige robustare i turbulenta tider.

Vad är det som gör att Sverige i dag är mer motståndskraftigt mot turbulensen i omvärlden? Det är sådant som ingen kan vaccinera sig mot, vare sig krig i Ukraina eller krig i Iran – men vi står stadigare. Jo, det är fyra samarbetspartier som stoppar förtida nedläggning av vattenkraft, som banar väg för nyinvestering i upprustning av befintlig kärnkraft, som banar väg för nyinvestering i ny kärnkraft, som värnar fjärrvärmen och tar bort punktskatten på bland annat fjärr- och kraftvärme, det vill säga avfallsförbränningsskatten.

Allt detta gör vi för att Sverige ska stå robustare. Elstödet har vi, och det är redo att användas. Det hade inte de rödgröna. Vi sänker elskatten. Effektavgifterna som ni banade väg för måste vi se över och vara beredda att stoppa. Och nu har vi fått ny lagstiftning från denna församling för att städa upp i nätavgifterna.

Herr talman! Man kan vara trygg med att vi inte tar lätt på frågan om baskraft. Vi har alltså inte en övertro på att svensk konkurrenskraft kan stå sig med ett system som primärt lutar sig mot väderberoende kraftproduktion, framför allt vindkraft.

Det är precis detta som vi fyra samarbetspartier städar upp i nu. Varje kraftslag har sina fördelar och nackdelar, och därför har vi värnat vattenkraft, fjärrvärme och kraftvärme, och vi banar väg för ny kärnkraft. Det är viktigt, inte minst för konkurrenskraften i norra Sverige.

Herr talman! Regeringen har i dag inte fog för att säga att det specifikt är Aurora Line, alltså sammanlänkningen med Finland, som driver upp priserna i norra Sverige och som gjorde det under den här väldigt tuffa vintern. Birger Lahti får gärna redogöra för vilka belägg han har för detta.

Vi har däremot hållit på exempelvis Hansa Powerbridge till norra Tyskland av den anledningen att vi där vet väldigt tydligt att vi smittas av de höga elpriserna.

Det är också anledningen till att vi har sagt att vi behöver se över elprisområdena, och vi har gett i uppdrag att ta fram ett nytt underlag för att se hur vi också kan skydda Sverige från att smittas av högre elpriser från andra områden.

Andra vintrar har vi varit extremt beroende av import från Finland, och då är det bra att vi har en ledning mellan två länder med mycket baskraft.

Herr talman! Det stämmer inte att jag har påstått att vi inte skulle se ett behov av stödet. Vi ser ett behov av att kunna ha ett elstöd. Det är därför vi har tagit fram detta, vilket Socialdemokraterna inte gjorde.

Varför har vi så höga och volatila elpriser? Jo, för att vi har ett väderberoende system. Vilka är det som städar upp i det? Jo, det är våra fyra samarbetspartier. Vilka är det som genom sin politik har sett till att en vanlig, hårt arbetande familj har 5 000 kronor mer kvar i månaden? Jo, det är de fyra samarbetspartierna.

Vi står redo att stå hushållen bi.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Johanna Haraldsson för frågan.

Det hon säger stämmer inte riktigt. Vi har förberett det Socialdemokraterna inte var förmögna att göra under sina åtta år vid makten, det vill säga ha beredskap för att stå hushållen bi i en mycket tuff situation med höga elpriser under längre tid.

Därtill har elpriserna under varje år sedan jag blev energiminister i Ulf Kristerssons regering gått ned. En vanlig genomsnittsvilla har nu 10 000 kronor lägre elkostnad än när Socialdemokraterna lämnade över makten.

Vi har ett elstöd som står fullt redo att betalas ut om det finns behov av det. Det är dock ett stöd som bygger på retroaktivitet. Det är när vi ser att priset legat över en viss nivå under en längre tid som vi trycker på den slutgiltiga delen.

Allt förberedelsearbete har dock skett. Ansvarig myndighet som skulle få i uppdrag att betala ut stödet står också redo.

Fru talman! Jag vill börja med att returnera tacket. Tack för relevanta frågor och effektivt ansvarsutkrävande i kammaren! Det var en effektiv användning av vår tid här också.

Från mitt perspektiv var en av de viktiga delarna av avgörandet när det gäller tolkningen av EPBD just att kunna värna olika uppvärmningsformer, till exempel kraftvärme som annars riskerar att missgynnas i systemet.

Låt mig sammanfatta: Vi ska elektrifiera. Vi ska inte avindustrialisera. Detta ställer krav på hur vi ställer effektiviseringskraven. Vi ska inte försöka spara oss till en nyindustrialisering. Det kommer att kräva att vi bygger ut systemet och också att vi ser till att få mest möjliga nytta av den energi som vi har i systemet.

Energieffektivisering är inte ett alternativ till att bygga ut fossilfri produktion, nät och lagring. Det har jag heller inte hört framföras här, men jag vill ändå vara övertydlig med det. Energieffektivisering ska ses som ett komplement som gör att hela systemet blir billigare och mer robust. Det är därför som vi för det första har uppdaterat ett ineffektivt och omodernt mål och för det andra försöker sätta fokus på att hantera effekttoppar, flexibilitet och lagring och ge hushåll, kommuner, företag och inte minst industrin konkreta verktyg för att klara av energieffektivisering.

På så sätt får vi en svensk energipolitik som håller ihop och hänger samman med målet om att kunna uppnå 300 terawattimmar och bana väg för fossilfri baskraft, till exempel kärnkraft, ihop med det system som vi redan har.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag tycker att vi gör ett väldigt gott jobb, men det är nästan omöjligt att tömma ut detta område helt och hållet, inte minst därför att det sker så mycket på teknikområdet. Den stora utmaningen är, tycker jag, om man ska vara ödmjuk som policymakare: Vilken är den nya teknik som vi ska gå på och rulla ut brett? Det handlar om att våga satsa, lägga alla ägg i samma korg och säga: Detta ska vi nu hålla i över tid, när det sker så mycket framsteg på det här området.

Om jag ska hugga punkten om det nya målet vill man ju aldrig bli anklagad för att vara luddig. Att bli anklagad för att vara fel ute kan jag hantera, men inte luddig eller otydlig – det är hemskt att höra!

Ett växande elsystem kräver indikatorer – inte en enda siffra, vilket skulle kunna motverka elektrifiering. Vår poäng är att förslaget bygger på uppföljning via indikatorer i olika sektorer, kopplat till målets syfte: hushållning, effekttoppar, flexibilitet och lagring. Att sätta fel siffra kan verkligen få ganska förödande konsekvenser. Vi vill att målet ska styra mot rätt beteende i ett elsystem som dessutom växer kraftigt.

Vi vet nu att effektivisering inte bara handlar om villor. Det handlar i allra högsta grad om industri, handel och offentlig sektor. Det handlar både om den renodlade energieffektiviseringen och om att använda våra resurser och vår värme mer effektivt. Det handlar också om att nyttja vår infrastruktur och inte minst själva elnätet mer effektivt. Annars kommer svensken att få fortsätta se skenande elnätsavgifter.

Jag skulle inte göra mitt jobb om jag inte också slog mig lite för bröstet när det gäller frågan om direktivet om byggnaders energiprestanda. När vi förhandlade om detta i EU nådde Sverige flera viktiga framgångar. Bland annat får medlemsländerna lite friare tyglar att själva tolka lagtexten vid det nationella genomförandet. Detta var viktigt för Sverige i och med att vi har kommit långt här och såklart vill ta viktiga steg framåt. Det gör att vi kan utforma styrmedel som både uppfyller EU:s krav och är samhällsekonomiskt rimliga för hushåll, företag och offentlig sektor i ett land som Sverige, som har kommit så långt med detta.

Katarina Luhr efterfrågar mer aktivitet på området, men jag kan sammanfattningsvis konstatera att vi moderniserar målet, förstärker stöden till hushållen, utökar stöden som ger flexibilitet hos större elanvändare, växlar upp Klimatklivet och genomför skärpt EU-lagstiftning.

Med detta sagt – hade vi haft ännu mer utrymme i en oändlig budget, säger jag nu när finansministern sitter här i salen, hade nog både Elisabeth Svantesson och jag stoppat in ännu fler göttiga grejer i budgeten. Men hade vi inte haft det hushållande med ekonomin som vi hade i början av mandatperioden hade vi inte kopplat greppet om inflationen. Då hade vi inte heller kunnat vända Sveriges bottenplacering i EU:s tillväxtliga när vi tog över efter de rödgröna så att vi nu, under vårt gemensamma ledarskap, i stället börja närma oss toppen under det här året. Det hänger alltså ihop. Mycket vill ha mer.

Fru talman! Vi får se om vi lyckas bena ut detta. Jag tycker nämligen att jag har svarat på frågorna. Men låt oss börja med begreppen.

Vi är helt överens om en sak, och det är att energieffektivisering är centralt. Det är såklart bra både för hushållens plånböcker och för svensk konkurrenskraft, men det är också bra för vår motståndskraft. Sverige ska använda el mer men framför allt använda den smartare. Men vi behöver också vara ärliga med att förutsättningarna har förändrats. Det är därför vi försöker modernisera och bredda begreppet.

Katarina Luhr lyfter fram Forsmark som exempel. Jag skulle vilja ta fasta på kärnkraften för att visa på min poäng i detta. Med vårt tidigare effektiviseringsmål var det bra att stänga kärnkraft, trots att fossilfri baskraft är ett avgörande medel för att kunna öka elektrifieringen och få ned utsläppen i andra delar av samhället. Att stänga kärnkraft med det tidigare måttet innebar en massa energieffektivisering. Det är kanske bra om man inte tycker om kärnkraft eller om man är miljöpartist, men det är uppenbart katastrofalt för svenska plånböcker, svensk konkurrenskraft och svensk motståndskraft.

På samma sätt framstår det som att den klimatrankning som Katarina Luhr hänvisar till också missgynnar Sverige för vår kärnkraft. Trots att Sverige är bättre på alla punkter som kan tänkas spela roll viktas dessa högst konkreta framgångar lägre än andra mer diffusa aspekter.

Exempelvis har Sverige lägre utsläpp per capita än Danmark. Sverige ligger under EU-genomsnittet. Danmark ligger över. Trots detta kommer Danmark på topp tio i rankningen medan Sverige på plats 15. Vi ligger ungefär i paritet med varandra vad gäller vindkraftsproduktion per capita. Sverige har 63 procent förnybar energi. Danmark har 47 procent. Vi har i stort sett samma eller jämförbara klimatmål som Danmark, men ändå kommer Danmark på plats 4 och Sverige kommer på plats 36. Dessa två exempel illustrerar varför det behövs bättre utformade mål.

Låt mig konkludera: När Miljöpartiet driver på för det som låter bra, det vill säga minskad energianvändning, blir det ett mål i sig. Det är vad jag hör i all argumentation och i uppbyggnaden av hur det här ska premieras. Regeringen driver däremot på för en samhällsekonomiskt effektiv energianvändning i ett växande elsystem.

Jag vill även säga någonting om vad Katarina Luhr sa i sitt inlägg. Det gäller påståendet om att Sverige inte haft någon anledning att spara på el. Ur viss aspekt och med de skäl som Katarina Luhr anger kan jag se poängen.

Å andra sidan går det att argumentera precis tvärtom, för effektivisering är verkligen det som har präglat den svenska debatten i decennier, som lösning på hur vi ska klara nedläggning av kraftvärme, som vi har hört om i tidigare debatter här i kammaren i dag, och inte minst nedläggning av kärnkraft. Det är också bland annat därför svenska företag är ledande när det gäller lösningar som värmepumpar och därför svenska byggnader tillhör världens bäst isolerade – för att vi har haft det incitamentet och det fokuset. Det kommer vi att ha även framgent, men med ett lite bredare grepp.