Ebba Busch

Fru talman! Nu när vi båda, interpellanten och jag, är här på plats önskar jag tacka för interpellationen. Detta är ändå mitt favoritämne, får jag lov att säga.

Återkommande har jag i denna talarstol fått peka på att Sverige verkligen har ett svar på det som jag flera gånger har kallat the million dollar question, den stora frågan: Går det att kombinera högt uppsatta klimatmål med att bana väg för fler arbetstillfällen för svenska medborgare - svenska mammor och pappor - så att de kan klara försörjningen för sig själva och sina barn och samtidigt ha en stark välfärd? Det svenska svaret är ja.

Jag har inte samma bild som Daniel Vencu Velasquez Castro, att Sverige på något sätt skulle bromsa i denna fråga. Tvärtom kan jag ge kredd till den tidigare regeringen, som pekade på behovet av industrins värde i den gröna omställningen. När vi ser hur andra, till och med på den borgerliga kanten, pratar om att industrin var dåtid kan vi kristdemokrater och socialdemokrater kroka arm och säga att industrin är framtid när den är grön. Nu ser vi att näringslivet sitter i förarsätet i flera delar av den så avgörande gröna omställningen.

Jag håller inte med om att vi bromsar in, utan vi har tvärtom tagit stafettpinnen och snarare ökat tempot. Jag har haft förmånen att leda två ministerrådskretsar under det svenska EU-ordförandeskapet. Den ena ansvarar för konkurrenskraftsfrågor, och den andra hanterar energifrågor. Det har varit en jättefördel att kunna driva de svenska prioriteringarna i båda dessa två kretsar. Vi har nämligen föresatt oss att bidra under det svenska ordförandeskapet till att göra EU grönare, säkrare, friare och tryggare. För att kunna göra det behöver vi lyfta fram de långsiktiga frågorna och konkurrenskraften för EU och knyta dem till den gröna omställningen. Det skulle jag säga att vi med råge har lyckats med.

Det finns inte ett enda land inom EU som jag har haft kontakt med under denna vår, oavsett färg på regeringen, som inte ser Sverige som ett föregångsland, som inte känner sig utmanat på ett positivt sätt av Sverige i klimatomställningen eller som på något sätt sätter frågetecken kring att vi är dedikerade att möta klimathotet.

Tittar man på vad vi har levererat under denna vår är det inte så konstigt att jag inte möter denna bild. Under det svenska ordförandeskapet har vi nämligen gått i mål med det som kallas Fit for 55. Det är alltså EU:s stora klimatpaket. Aldrig någonsin förut i Europeiska unionens hela historia har man haft ett så stort lagstiftningspaket på bordet. Av elva akter har Sverige fört i mål fem av dem. Det visar på överlåtelse till klimatomställningen. Men det visar också på att vi lyckats knyta detta till konkurrenskraftsfrågorna och därmed fått med oss betydligt fler länder som inte brukar vara lika aktiva i frågan om att möta klimatomställningen och den gröna omställningen som Sverige är.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker därför att vi har visat på hemmaplan, men inte minst i EU-sammanhang, att vi håller dessa frågor högt. Vi levererar på dem, inte bara i ord utan även i handling. Och vi ämnar fortsätta att hålla ett högt tempo även framåt.

Fru talman! Daniel Vencu Velasquez Castro har frågat mig vad som är regeringens plan för att säkra de långsiktiga investeringar som gjorts i svensk industri både av näringslivet och med offentliga medel. Han har även frågat om regeringen kommer att vidta ytterligare åtgärder för att stötta industrin och bidra till snabbare omställning. Slutligen har han frågat om regeringen planerar att möjliggöra stöd för fler projekt enligt IPCEIregelverket som klassas som gemensamt europeiskt intresse. Även här kommer ett inledningsvis ganska fylligt svar.

Svensk konkurrenskraft går hand i hand med målet om nettonollutsläpp till 2045, vilket kräver en aktiv industripolitik. Det handlar bland annat om en utbyggd elproduktion, kompetensförsörjning samt snabba, förutsägbara och effektiva tillståndsprocesser.

En av regeringens främsta prioriteringar är att arbeta för att säkra ny planerbar elproduktion i Sverige. Energipolitiken behöver utvecklas och ta höjd för att kunna möta en ökad elanvändning. Regeringen arbetar för att förbättra förutsättningarna för ny kärnkraft och har föreslagit ändringar i miljöbalken för att ta bort begränsningen av antalet kärnkraftsreaktorer samt tillåta nya reaktorer på fler platser än nuvarande tre.

Klimaträttsutredningen har i sitt slutbetänkande Rätt för klimatet föreslagit ett antal nya bestämmelser samt ändringar i ellagen och miljöbalken som ska underlätta utbyggnaden av elproduktion och elnät. Regeringen har redan tagit Klimaträttsutredningens förslag om förbättrad vägledning vidare genom uppdrag i regleringsbreven till både Boverket och Naturvårdsverket.

Regeringen fäster stor vikt vid en god kompetensförsörjning för såväl näringsliv som välfärden för att säkra vår konkurrenskraft. Att svenska företag har tillgång till den kompetens som behövs för att kunna utvecklas och växa i Sverige är viktigt för Sveriges förmåga att driva på klimatomställningen och skapa nya jobb i hela landet.

Arbetsförmedlingen har en viktig roll i detta sammanhang, vilket också avspeglas i myndighetens nya instruktion som trädde i kraft i december förra året Regeringen har även gett Energimyndigheten i uppdrag att samordna en nationell kraftsamling kring kompetensförsörjning för elektrifieringen.

Regeringen arbetar målmedvetet och aktivt med åtgärder på ett nationellt plan för att förenkla och snabba på tillståndsprocesserna och öka takten i energiomställningen. Exempelvis har Miljöprövningsutredningens betänkande (SOU 2022:33) remitterats, och ärendet bereds nu i Regeringskansliet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har också nyligen tillsatt den utredning om förkortade och förenklade tillståndsprocesser enligt miljöbalken som aviserades i Tidöavtalet. Syftet är att säkra näringslivets konkurrenskraft och svensk industriproduktion och främja en grön omställning med export av klimatvänliga produkter och teknik.

Energimarknadsinspektionen har fått mer resurser i budgeten för innevarande år, bland annat för att förkorta ledtiderna i tillståndsprocesserna för elnät, och Naturvårdsverket har fått i uppdrag att ta fram en mer utförlig vägledning om miljöprövning.

Regeringen arbetar dessutom genom den generella närings- och förenklingspolitiken för alla företags konkurrenskraft och för att minska företagens regelbörda och administration. Regeringen har bland annat stärkt företagsportalen Verksamt.se och Regelrådets arbete med att granska konsekvensutredningar av förslag som kan få effekter av betydelse för företag.

Därutöver aviserade regeringen i budgetpropositionen för 2023 att ett implementeringsråd ska inrättas med målet att minska regelbördan för företag. Regeringen utökade även satsningen på Industriklivet i budgetpropositionen för 2023.

Klimatomställningen är en av vår tids mest avgörande frågor. Behovet av ny teknik och nya lösningar för att klara omställningen uppmärksammas nu mer än någonsin världen över. Många länder utformar olika program och åtgärder för att stimulera klimatomställningen. Det har länge funnits möjlighet att ge statliga stöd för omställningen, och Sverige har på olika sätt nyttjat de möjligheter som EU:s statsstödsregelverk ger, med de förutsättningar vi har som en liten, öppen ekonomi.

Det är upp till varje medlemsstat att utifrån respektive lands möjligheter göra de prioriteringar som de bedömer är nödvändiga för att möjliggöra omställningen. Statliga stöd bör endast användas för att komma till rätta med marknadsmisslyckanden.

Under 2022 avsatte regeringen 100 miljoner kronor för en satsning på svenskt deltagande i viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse, som ibland i debatterna förkortas IPCEI. Ytterligare 70 miljoner kronor avsattes för 2023 och 2024. Dessa medel är utöver de 200 miljoner kronor för år 2022 och de beräknade 70 miljoner kronor för 2023-2027 som avsattes i budgetpropositionen för 2021.

Sverige kan inte långsiktigt konkurrera med statsstöd. Sverige har däremot, relativt sett, billig fossilfri el. Därför ser vi också att stora etableringar har gjorts och kommer att göras i Sverige. Dessa ska vi värna.

Fru talman! Jag skulle vilja börja med att säga att den största vinsten för dem som bor i elområde 1 och 2 faktiskt är den här regeringen som jag har förmånen att vara en del av, som sätter stopp för en energipolitik som lade väldigt mycket tyngdkraft på att södra Sveriges elproblem skulle lösas genom att man tog norra Sveriges förhållandevis billiga och utsläppsfria el och transporterade den söderut. Nu ser vi till att i stället bana väg för utökad kraftproduktion i södra Sverige som står i paritet med behovet så att norra Sverige kan ha sin kraftproduktion kvar. Det behövs om man ska kunna fortsätta att välkomna alla tunga investeringar och kunna fortsätta att vara ledande i den gröna omställningen och samtidigt skapa fler arbetstillfällen.

Det andra jag vill säga är att jag hade ganska höga förväntningar på den här interpellationen, fru talman. Men jag är lite besviken faktiskt, för jag känner att interpellanten har lyssnat med ena örat. Lyssnar man bara på hälften av det jag säger hör man bara att övriga regioner erbjuds att "ta del" av frukten av det här arbetet. Men lyssnar man även med andra örat hör man också att jag återkommande har sagt att man också är varmt välkommen att bidra och att lyfta sina perspektiv. Jag tar gärna emot dem här från de ledamöter som kan sin hembygd på ett sätt som är ovärderligt att kunna ta del av, men också direkt på plats.

Nu när vi kommer ut ur det svenska EU-ordförandeskapet ser jag fram emot att kunna resa mer i landet. Jag besöker gärna Jämtland tillsammans med Kalle Olsson. Jag hoppas att jämtlänningarna har lyssnat med båda öronen i den här debatten och att de har hört att vi ser, att vi kommer igen och att vi kommer att komma med konkreta förslag som hela landet kan ta del av som en viktig del av strategi norr och för hela Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag uppfattar att det söks en fajt som inte finns att ta. Jag kommer inte att slåss i andra änden här. Jag är inte intresserad av att delta i något slags polarisering där vi i stället behöver kroka arm.

Det är mycket tydligt att vi behöver ta fram en särskild strategi för norra Sverige där vi pekar på att Västerbottens och Norrbottens län har ett helt exceptionellt läge som faktiskt är svårt att slå ens om vi tittar globalt. Det är ett historiskt investeringstryck samtidigt som man saknar folk för att kunna vara en del av den gröna omställningen. Viljan finns. Det finns ett enormt tryck lokalt både från näringslivet och de politiska ledningarna, men det går för långsamt i beslutprocesserna. Stat, region, kommun och länsstyrelse hänger inte ihop - olika delar av Myndighetssverige går i olika takt.

Det behöver tas fram en särskild strategi för att kunna möta upp detta. Men perspektivet som krävs för att kunna lösa dessa problem är en frukt som jag tror att alla som gör den här typen av viktiga gröna omställningsprojekt kan njuta av, såsom Dalarna och Jämtland, och vi ser det som en möjlighet även för Västra Götaland. För att ta ett konkret exempel kan det när en mindre ort får en väldigt tung industrietablering och tung inflyttning plötsligt dyka upp ett behov av sju nya förskolor. Hur säkerställer vi då att välfärden kan hänga med, när skatteintäkterna kanske kommer först långt senare? Hur ska staten gå in? Vad är statens ansvar i det läget att stödja det kommunala? Vi ser ett akut behov av att kunna svara på de frågorna i Västerbotten och Norrbotten. Men jag ser att lärdomar från detta kommer att kunna användas på fler platser.

En annan sådan konkret fråga är tilldelningen i elnätet. Vi har sett stora problem med så kallade luftbokningar, där företag går in och tar höjd så att de nästan spricker och säger att de kommer att behöva väldigt mycket el och då blockar ut andra företags möjligheter att veta att det finns tillräckligt mycket el för deras investering det år den kickar in. Det försöker vi nu komma åt med en aktivare myndighetsstyrning. Det är särskilt användbart här, men det kan också användas för fler delar.

Jag tycker att det finns en särskild logik i att Norrbotten och Västerbotten får ett särskilt fokus. Men det är inte så att vi slutar att arbeta med andra delar av landet, och det är inte så att andra delar av landet med liknande problematik - om än inte i samma omfattning som är så exceptionell här - inte kan dra lärdomar av detta eller inte också aktivt kan bidra till arbetet och även skörda frukten av arbetet. Med det hoppas jag att det har blivit lite tydligare.

Fru talman! Jag tycker att svaret ska vara: Ni är med. Precis som jag sa i mitt inledande svar är situationen för de två nordligaste länen i vårt fantastiska land exceptionell, inte minst på grund av befolkningsutmaningen, men det stannar inte vid något dike, som någon påstår att vi gräver. Jag håller inte med om det, och vi behöver inte gräva det diket i debatten eller i vårt land. Vi kan dock erkänna att det finns en uppenbar och exceptionell utmaning för de två län som anges, Västerbotten och Norrbotten. Men som vi mycket tydligt påpekar stannar det inte där, för det handlar om att anlägga ett perspektiv som jag tror att hela landet kan ha stor användning av.

Om Västra Götaland tänker nog en del att där bor det betydligt fler personer, så de borde inte ha samma utmaningar. Nej, men även de sliter med växtvärk när investeringsprojekt knackar på dörren och pockar på, men det är svårt att gå i takt med infrastruktur i form av järnväg och väg, bostäder som behöver byggas, tryck på välfärden och behov av besked om kapacitet i elnätet. Det är ju samma utmaningar som vi ser i exempelvis Norrbotten, och här har vi att lära av varandra. Norrbotten och Västerbotten sticker ut, men det stannar inte där.

Den som önskar kan ta del av frukterna av detta oavsett var i landet man befinner sig, och regeringen finns till för hela Sverige. Finns det intresse från det lokala näringslivet att göra inspel och lyfta upp sin situation lyssnar jag som ansvarig minister gärna för att hålla ihop strategi norr, som handlar om ett perspektiv och inte bara geografi. Jag lyssnar gärna här i kammaren till de ledamöter som tar särskilt ansvar för att lyfta upp sina hemdistrikts frågor, men jag tar även gärna del av det vid besök på plats eller digitalt.

I måndags hade statssekreterare Modig, den statssekreterare hos regeringen som har särskilt ansvar för strategi norr, möte med de båda regioner vi särskilt lyfter fram och samtliga kommuner och län berörda av detta. Det hålls gärna fler möten av denna typ, för vi behöver bli väldigt konkreta med vilka flaskhalsarna är om vi ska ha en chans att lösa dem. Jag samarbetar gärna både med lokalpolitiken oavsett partifärg och med riksdagens ledamöter, för vilken politiker som får klippa band eller knyta band om några år är strunt samma. Nu behöver vi hjälpas åt att få upp tempot. Sådant som vanligtvis tar 15 år i Sverige behöver nu ta fem år, och det som vanligtvis tar fem år behöver nu ta 15 månader. Då behöver inte minst det lokala höras tydligt i den nationella näringspolitiken.

Fru talman! Kalle Olsson har frågat mig varför regeringens strategi för att främja den gröna nyindustrialiseringen begränsas till Norrbottens och Västerbottens län.

Som jag tidigare har svarat Kalle Olsson avser regeringen att utforma den kommande strategin med särskilt fokus på Norrbottens och Västerbottens län, där omställningen verkligen är av historiskt stor omfattning med flera stora och parallella företagsetableringar och företagsexpansioner som planeras i mycket snabb takt. Fokus ligger därmed i linje med de uppdrag som såväl den förra som den sittande regeringen har gett till samordnaren för näringslivets hållbara omställning och samhällsomvandlingen i Norrbottens och Västerbottens län (N2020/03132 respektive N2022/02328).

Sverige har en stark industri som i hela landet bidrar till lösningar för grön omställning och till att Sverige når sina klimatmål. Detta skapar jobb i alla regioner och stärker förutsättningarna för det svenska näringslivet att lyckas på globala marknader.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det svenska näringslivet är ett drivhus för välstånd och innovation. Det är numera också en viktig del av vår klimat- och miljörörelse och världsledande i hållbarhet och grön omställning. Därför avser regeringen att skapa bättre förutsättningar för att industrin ska kunna ställa om. Det svenska energisystemet måste återuppbyggas, samtidigt som de höga elpriserna behöver mildras för svenska hushåll och företag.

Regeringen arbetar för att förenkla och förkorta miljötillståndsprövningen enligt miljöbalken genom att göra den mer flexibel, effektiv och konkurrenskraftig och framför allt mer förutsebar. Syftet är att stärka näringslivets konkurrenskraft, stärka svensk industriproduktion och främja en grön omställning med export av klimatvänliga produkter och teknik. I det här arbetet är också kompetensförsörjningen en viktig fråga.

Regeringens generella närings- och förenklingspolitik fokuserar på alla svenska företags konkurrenskraft och insatser för att minska företagens regelbörda. Regeringen har stärkt företagsportalen Verksamt.se och Regelrådets arbete med att granska konsekvensutredningar av förslag som kan få effekter av betydelse för företag.

Den kommande strategin kommer särskilt att inriktas på ett geografiskt område, men detta utesluter inte på något sätt andra län med liknande goda möjligheter och därmed liknande utmaningar från att ta del av arbetet. Regeringen anser dessutom att det lärande och de innovativa samarbeten som utvecklas mellan det statliga, regionala och lokala och i dialog med både civilsamhälle och näringsliv i Norrbotten och Västerbotten kommer att kunna understödja liknande omställningsprocesser i hela landet.

Till detta bidrar även Tillväxtverkets uppdrag att bistå regioner och kommuner i hela landet med insatser vid varsel och omställning, där arbete med större företagsetableringar och företagsexpansioner ingår (N2022/00781).

Fru talman! Jag vill ta tillfället i akt så här i slutanförandet att tacka för interpellationsdebatten och för de viktiga perspektiv som lyfts i interpellationen. Det som i stort har märkts inte minst i detta meningsutbyte är behovet av konkretion. Det finns möjlighet till ett ganska brett samförstånd gällande behovet av att minska regelbördan, men när det ska omsättas i faktisk handling blir det desto tuffare.

Vi har gjort en tydlig prioritering i budgeten genom förstärkningen av Verksamt.se. Det tål att påminna om igen, för det är en myndighetsportal som är väldigt uppskattad av många företag. Den gör det lättare att hitta in i många av våra myndigheters svåra system för den som ska starta ett eget företag och gå från idé till verklighet - och vara den jobbskapare som bara företagen kan vara. Det finns nämligen inte en enda politiker som har skapat ett enda arbetstillfälle. Om vi alltid tackar företagarna med fler regler och en tyngre administrativ börda blir det också färre arbetstillfällen.

Med det sagt väljer jag att inte upprepa mig ytterligare, utan så här lite grann i sommaravslutningstider skickar jag via talmannen en önskan om en fika med ledamoten - inte för fikans skull utan för möjligheten att diskutera vidare gällande Regelrådet och dess funktion. Meningen är nämligen att rådet ska ha rejält med tänder och kunna ha effekt i vårt arbete.

Med det tackar jag för interpellationsdebatten.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag börjar med ett rakt svar: Vi har det som kallas IDA-grupper, alltså interdepartementala arbetsgrupper, och statssekreterargrupper som arbetar aktivt med dessa frågor. Det kommer att göras en särskild översyn av alla regleringsbrev inför hösten. Det kan ske när som helst, men nu gör vi det samlat inför hösten - och då delvis sammanhängande med arbetet med BP24, det vill säga budgeten för nästa år, där vi kommer att anlägga just perspektivet regelförenklingar och att lätta bördan för Sveriges jobbskapare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag lyfte i en tidigare interpellationsdebatt fram att vi har en utmaning, och jag vill i denna kammare vara rak och öppen gällande målkonflikten. Inom vissa sektorer har vi behov av mer regler och tuffare åtgärder för att komma åt fusk, till exempel inom välfärdssektorn. Där har vi många fantastiskt duktiga företagare och utförare som möter patienter och brukare - en del inom hemtjänsten önskar bli kallade kunder - samt äldre och boende på ett fantastiskt sätt, men vi har andra som verkligen missbrukar systemet.

Det finns ett behov av att komma åt detta ordentligt; det finns beräkningar som visar att miljarder av våra skattepengar försvinner på grund av missbruk och hål i regelverket. När en del av staten - regeringen - försöker komma åt detta hamnar vi ibland i en situation där det arbetet går stick i stäv med arbetet från andra hållet, det vill säga med att riva hinder, ta bort regler och minska bördan. Jag vill vara öppen med att detta är en tuff målkonflikt, vilket delvis avspeglas i att det händer och arbetas mycket men att det tar lite tid att klara av att göra både och samtidigt.

Svaret är dock att det pågår ett aktivt interdepartementalt arbete. Det är nämligen mycket i dessa frågor där ansvaret för näringslivsklimatet ligger på Klimat- och näringslivsdepartementet men där många av reglerna initieras på andra departement. Min statssekreterare med ansvar för näringsfrågor, Sara Modig, har bland annat träffat Näringslivets Regelnämnd så sent som för två veckor sedan för att lyfta en hel del av dessa frågor. Jag skulle säga att det finns ett ganska stort mått av arbetsglädje på departementen inför att göra ett ryck med dessa frågor, särskilt under hösten. Vi kommer också att se över alla regleringsbrev och instruktioner med detta perspektiv.

Det är dessutom så att Tillväxtverket enligt årets regleringsbrev ska redovisa de insatser man gjort under året för att förenkla företagens uppgiftslämnande. De har också ett bredare ansvar att komma med åsikter även på andra områden, vilket kommer att bli viktigt i översynen av regleringsbreven och instruktionerna framåt.

Fru talman! Jag skulle vilja säga att regeringen delar mycket av det som ledamoten lyfter här. Det här är ett område där det hade behövt göras betydligt mer de senaste åren. När det inte har funnits någon återhållsamhet utan flera års regelförändringar samlats hos företagen blir ju regelbördan plötsligt väldigt tung. Jag håller därför verkligen med om problemet med kostnaderna. Det är något som vi behöver komma åt och klara av att lösa på något sätt under det kommande året.

Att regeringen stärker Regelrådet är en tydlig markering av vår vilja, vår önskan och vår åsikt att rådet ska väga tyngre när det gäller bedömningar av vilka lagar som införs och på vilket sätt samt hur implementeringen ska se ut. Vi ska som sagt införa ett implementeringsråd, och vi kan bara konstatera att ett implementeringsråd lyckades man inte med under den förra mandatperioden och inte heller under mandatperioden dessförinnan. Det var inte tillräckligt prioriterat i januariavtalet, och det var heller inte tillräckligt prioriterat när S styrde själva.

Nu gör vi en tydlig prioritering både i budget och i politisk vilja kring behovet av en instans som inte bara kommer med åsikter i efterhand utan även hela tiden ser över och aktivt driver gentemot staten och andra myndigheter och instanser hur implementeringen av EU-direktiv och lagar ska se ut. Ganska många av våra problem, om än inte alla, hänför sig faktiskt till EU, och vi behöver ha ett mycket mer aktivt arbete i detta.

Jag vill också understryka någonting som är känt hos många av dem som liksom ledamoten själv har jobbat med näringsfrågor under lång tid, och det är att Sverige har en tendens att komma in ganska sent i EU-processerna. Det rapporteras inte riktigt lika mycket om det i medierna; det är svårt att få medialt tryck i viktiga EU-processer innan det är dags att införa dem i Sverige, och då har tåget redan gått för möjligheten att kunna påverka EU-direktiven som sätter mycket av de grundläggande spelreglerna även nationellt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Är det någonting som vi, oavsett politisk färg, behöver kroka arm kring i kammaren är det att Sverige aktivt behöver bevaka sina intressen i EU-processer betydligt tidigare. Detta kan tillsammans med ett tydligt stärkt implementeringsråd i Sverige bli en väldigt stark kombination de kommande åren för att både hålla undan ytterligare bördor på våra företag och lyfta av bördor som vi har lagt på våra företag.

I övrigt kommer jag nog att fortsätta att hålla mig till mitt lite tråkiga svar att vi jobbar väldigt aktivt med det som inkom i januari. Vi försöker att hålla ett så högt tempo som möjligt i det, med möjlighet att återkomma till kammaren när vi har satt ned foten i det som har föreslagits.

Fru talman! Elisabeth Thand Ringqvist har frågat mig om jag avser att agera för att regeringen ska gå vidare med hela eller delar av innehållet i betänkandet Förenklingar för mikroföretag och modernisering av bokföringslagen (SOU 2021:60) samt i departementsskrivelsen Bättre konsekvensutredningar (Ds 2022:22). Vidare har hon frågat mig vilka övriga insatser för regelförenkling och regelförbättring som jag planerar att genomföra i närtid.

Här kommer ett förhållandevis långt inledande svar på detta.

Regeringen ser insatser för regelförenkling och regelförbättring som mycket angelägna och ser även att det är angeläget med åtgärder som minskar de administrativa kostnaderna för företagen. Regeringen arbetar aktivt med att ta fram fler åtgärder som kan bidra till att minska företagens regelbörda och begränsa deras administrativa kostnader.

Under våren har regeringen överlämnat en proposition till riksdagen med förslag om att slopa kravet på tillstånd för anordnande av danstillställningar på annan plats än offentlig från och med den 1 juli 2023. Detta är kanske ett av de mer omtalade förslagen i betänkandet. Men de övriga förslagen i betänkandet som inte har getts lika mycket medial uppmärksamhet och som finns i departementspromemorian Bättre konsekvensutredningar bereds för närvarande i Regeringskansliet, och det arbetas aktivt med dem. Det gör att jag inte kan föregripa det arbetet. Vi ser fram emot att återkomma i den frågan.

Regeringen har bland annat även stärkt företagsportalen Verksamt.se, som nämndes tidigare i kammaren under denna interpellationsomgång, och Regelrådets arbete med att granska konsekvensutredningar av förslag som kan få effekter av betydelse för företag. Därutöver aviserade regeringen i budgetpropositionen för 2023 att ett implementeringsråd ska inrättas med målet att minska regelbördan för företag.

EU:s regleringar behöver implementeras så att svenska företags konkurrenskraft bibehålls och så att regelbördan och administrationen för företagen minskar, eller åtminstone inte ökar. Överimplementering i svensk rätt av EU-reglering ska undvikas, eller tydligt motiveras då det bedöms nödvändigt för att uppfylla nationella svenska mål.

För att företagen ska ha konkurrenskraftiga förutsättningar behövs insatser för förenkling samt regelverk som skapar handlingsutrymme för företagens förnyelse i takt med omvärldsförändringar. Sverige behöver förbättra sin konkurrenskraft och minska regelbördan. I Regeringskansliet bereds för närvarande frågor rörande utformning och mandat för implementeringsrådet, och även här gör det att jag inte kan föregripa vad regeringen så småningom kommer att komma fram till och återkomma med hit.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regelförenkling har varit en prioriterad fråga inom det svenska EU-ordförandeskapet. Regeringens samarbete med EU-kommissionen har lett till att kommissionen lagt fram ett meddelande om långsiktig konkurrenskraft, som innehåller omfattande inslag om tillväxtfrämjande regelverk på EU-nivå.

Meddelandet framhåller bland annat användande av principen en in, en ut, som innebär att regleringskostnader som direkt drabbar företagen ska kompenseras genom en motsvarande minskning av kostnaderna i andra sammanhang. Meddelandet innehåller också en förstärkt analys av den sammanlagda regelbördan, en ny konkurrenskraftskontroll då nya lagar stiftas och målsättningar om att administrativa kostnader i termer av rapporteringskrav ska sänkas med 25 procent på EU-nivå.

Ordförandeskapets arbete har också resulterat i att Europeiska rådet den 23 mars beslutade om rådsslutsatser som bekräftade de målsättningar som framgår av konkurrenskraftsmeddelandet.

Avslutningsvis behöver miljötillståndsprocesserna förenklas och förkortas genom att man gör prövningen mer flexibel, effektiv och förutsebar. Regeringen har därför beslutat att tillsätta en utredning om förkortade och förenklade tillståndsprocesser enligt miljöbalken. Utredningen ska ta ett helhetsgrepp om den svenska miljöprövningen enligt miljöbalken. Här ingår bland annat att utreda hur det svenska regelverket kan förändras i syfte att Sverige inte ska ställa omotiverat högre krav än vad EU-rätten kräver.

Fru talman! Jag vill tacka ledamoten för interpellationen och för många kloka ord, inte minst de avslutande.

Jag skulle vilja avsluta med att bredda perspektivet lite grann. Vi lever i väldigt oroliga tider. Väldigt många har förutsatt att nästa generation kommer att få det bättre. Mammor och pappor har tidigare alltid kunnat utgå från att nästa generation kommer att få det ännu bättre än föregående generation. För första gången sätts det ett litet frågetecken kring det. Vi har nämligen många stora frågor och orosmoln på himlen. Det handlar om säkerhetspolitiken utanför vårt lands gränser och innanför vårt lands gränser, om stora utmaningar i vår välfärd - skola, vård och omsorg - och om väldigt tuffa ekonomiska tider. Detta gör att en del undrar hur framtiden egentligen ser ut långsiktigt.

Jag tycker att vi har ett ansvar att visa att Sverige har tagit sig igenom tuffa tider förut. Jag tänker på den omställning vi gjorde i mitten av 1800talet med industrialiseringen. Vi har nu möjlighet till en ny men grön återindustrialisering av Sverige, där digitalisering och innovation är avgörande. Det tycker jag är en viktig del i berättelsen när det gäller hoppet om en bättre morgondag.

Jag krokar gärna arm med Socialdemokraterna i frågan om hur vi banar väg för forskning och en starkare immaterialrätt i Sverige. Och jag ska återknyta till frågan så tydligt det bara går. Om alla de strategier och det arbete som är igång i Regeringskansliet inte möter det som är avsikten med en renodlad innovationsstrategi kommer vi att kunna återkomma med ett sådant uppdrag. Jag ser fram emot inspel med just innovationsglasögonen på när det gäller mycket av det arbete som regeringen nu har dragit igång.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag tycker att ledamöternas betyg på mitt svar är lite snålt, faktiskt. Det är nästan sommar. Jag tycker att jag kanske kan få ett lite generösare betyg utan att för den skull anklagas för att uppmana till glädjebetyg på regeringens insats här i kammaren. Titta så roliga vi kan vara!

Jag försöker ge ett seriöst menat svar på en väldigt seriöst menad fråga. Men jag ska försöka formulera det tydligare.

Fru talman! Regeringen ser samma behov som lyfts i ledamotens interpellation. Det handlar om det som man ämnar försöka nå med en efterfrågan på en innovationsstrategi. Men vi tar nu fram strategier på många olika områden som delvis berör detta område - klimathandlingsplan, strategi för norra Sverige, strategi för utrikeshandel, investeringar och global konkurrenskraft, där frågan om immaterialrätt verkligen kommer att vara väldigt viktig, samt en första nationell strategi för företag i kulturella och kreativa branscher. Samtidigt har vi tillsatt en produktivitetskommission som har till uppgift att analysera vilka faktorer som påverkar produktivitetstillväxten. Dessutom har vi gett forskningsfinansiärer och lärosäten i uppdrag att inkomma med både analyser och förslag inför den kommande forsknings- och innovationspropositionen, som vi arbetar väldigt aktivt med nu.

Det som man är ute efter när det gäller en innovationsstrategi berörs på många olika håll i regeringens nu pågående arbete. Man skulle kunna säga: Sätt igång med en innovationsstrategi! Då är det nog väldigt mycket av detta arbete som skulle vara intressant. Det vore intressant att plocka en del av det som sker här och en del av det som sker där. Det är anledningen till att vi vill återkomma med svaret. Om vi med det nu pågående arbetet inte lyckas möta det som en innovationsstrategi skulle syfta till behöver vi kanske ge uppdrag om att ta fram en innovationsstrategi. Det kan också vara så att vi ser att man täcker mycket men inte allt. Då kan det mycket väl vara så att vi återkommer med ett uppdrag om en innovationsstrategi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men eftersom vi har dragit igång mycket delvis nytt arbete på detta område, fru talman, och delvis tar vidare det tidigare regeringsarbetet på detta område vill vi inte dra igång ytterligare en process. Det riskerar då att bli dubbelarbete. Apropå analyser av vad andra länder gör behöver vi snarare lägga ihop detta och se till att vi inte dubbelarbetar.

Fru talman! Jag börjar med att apropå förhoppningen om att jag ska vara lika taggad som andra på att få diskutera immaterialrätt säga att svaret är ja! Jag får återigen säga att detta är en av de frågor där vi lyfter blicken från det mest akuta här och nu och tittar på det som stärker Sverige långsiktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är precis som de båda ledamöterna är inne på. Det här har ju blivit ganska akut. Plötsligt exploderade AI. Det som många tyckte lät som en fantasi för fem år sedan, för två år sedan eller till och med för ett år sedan påverkar plötsligt vartenda område. Inte minst har det satt frågan om immaterialrätt i en väldigt tuff situation.

Sverige är ett av de mest patenttäta länderna i hela världen. Vi är ett land av uppfinnare. Vi är ett land av innovation. Vi är ett land som har fått ett pund att förvalta, och det förvaltar vi verkligen. Och försöker få ut absolut mest av.

Det är detta som har gjort att ett litet, exportberoende land i norra Europa har kunnat bli så framgångsrikt och också bygga en så stark välfärd i hela landet. Det är på grund av våra innovationer. De senaste hundra åren har vi gått från att vara ett av Europas fattigaste länder till att vara ett av Europas mest välmående länder. I mitten av 1800-tyalet inleddes industrialiseringen av Sverige. Då fick vi många av de stora innovationer som gjorde att man långsamt men säkert kunde gå från handkraft till maskinkraft.

Framtiden - det som gör att EU pratar så mycket inte bara om grön omställning utan också om digital omställning - kommer att vara digital och uppkopplad på ett sätt som jag tror att ingen av oss fullt ut kan överblicka i dag. Det handlar om digitalisering, AI, deep tech och telekommunikation. De länder som leder utvecklingen inom dessa områden kommer också att ha väldigt mycket förspänt.

Just i dag är Sverige ganska väl rustat för att ligga i framkant. Vi har en diversifierad ekonomi med många olika storlekar på våra företag och en av världens högsta koncentrationer av så kallade unicorns. 3,4 procent av bnp läggs på forskning. Vi har hög utbildningsnivå. Men om vi slappnar av nu kommer vi väldigt snabbt att bli omsprungna, och det är detta som jag uppfattar att interpellanten frågar om i sin interpellation.

Det är en svår uppgift för mig att avgöra exakt vad som ska vara del av våra utbildningar. Det brukar återkommande påpekas att politiken inte bör gå in och detaljstyra våra universitet och högskolor på det sättet. Däremot har vi en uppgift i att se till att vi i grunden har ett utbildningsväsen som matchar de behov som kommer att finnas på arbetsmarknaden. Det är uppenbart att med de förändringar som har skett de senaste åren riskerar vi ett stort glapp i kompetens.

Låt mig gå tillbaka lite grann till den ursprungliga interpellationsfrågan. Jag tycker att jag har försökt svara så rakt och konkret som möjligt här. Regeringen har alltså dragit igång arbetet med strategier på väldigt många olika områden samtidigt. Vi behöver få en del av det arbetet på plats innan vi kan avgränsa exakt hur en innovationsstrategi i Sverige skulle kunna se ut och hur omfattande den skulle kunna vara. Många av de andra strategier som vi drar igång berör ju också detta.

Detta är alltså inte ett nej. Det är ett kanske kanske. Vi kan mycket väl stå här om något år med ett besked om att det blir en sådan, men då med ett tydligare uppdrag.

Fru talman! Aida Birinxhiku har frågat mig om jag och regeringen avser att ta fram en innovationsstrategi som möter behovet av kunskap om immateriella tillgångar som strategisk resurs, användning av patentdata och anpassning av det immaterialrättsliga skyddet utifrån utvecklingen inom artificiell intelligens och digitalisering.

Den internationella konkurrensen blir allt hårdare, och allt fler företag konkurrerar med kunskapsintensiva varor och tjänster i hög grad baserade på immateriella tillgångar. Detta gör den strategiska hanteringen av dessa tillgångar helt avgörande och till något som kan stärka näringslivets och Sveriges konkurrenskraft. Eftersom mycket av det innovativa utvecklingsarbetet, liksom företagens distribution av nya innovationer, i dag sker på en europeisk och många gånger också global marknad måste regeringens satsningar på området anpassas därefter. För regeringen kommer det därför att vara prioriterat att arbeta aktivt och strategiskt inom EU och globalt för att skapa de allra bästa förutsättningarna för det svenska innovativa näringslivet.

Ett långsiktigt och kontinuerligt arbete är viktigt. Därför har Patent och registreringsverket ett instruktionsenligt uppdrag att främja tillväxten samt stärka innovationsförmågan och konkurrenskraften i hela landet genom att informera om och bidra till ökad förståelse för immateriella tillgångar och rättigheter. Vid universitet och högskolor tas ett aktivt ansvar för att stödja forskare i hanteringen av immateriella tillgångar, exempelvis via innovationskontoren.

Regeringen arbetar just nu med att ta fram strategier på flera områden: klimathandlingsplan, strategi för norra Sverige, strategi för utrikeshandel, investeringar och global konkurrenskraft samt en första nationell strategi för företag i kulturella och kreativa branscher. Regeringen har även tillsatt en produktivitetskommission som har till uppgift att analysera vilka faktorer som påverkar produktivitetstillväxten och lämna förslag för att höja produktivitetstillväxten i näringslivet. Dessutom har regeringen gett forskningsfinansiärer och lärosäten i uppdrag att inkomma med analyser och förslag inför den kommande forsknings- och innovationspropositionen.

När detta samlade arbete kommit vidare har regeringen möjlighet ta ställning till behovet av en innovationsstrategi specifikt inriktad mot immateriella tillgångar.

Fru talman! Jag skulle kunna orda om mycket, men jag tänker att jag tar en del av de direkta återrapporteringar från möten under våren som ledamoten Delgado Varas tar upp här.

Jag skulle vilja ta tillfället i akt och avsluta där jag började genom att tacka för interpellationen. Det är som sagt en hederssak att finnas tillgänglig här och prata till exempel elstöd. Men vi har ju en situation nu där jag möter stor frustration hos näringslivet, där man känner att i mediernas rapportering har energifrågorna helt överskuggat näringsfrågorna i stort.

Jag misstänker att ledamoten själv, som jobbat med näringsfrågor på olika sätt under en längre tid, minns den tid då vi faktiskt hade väldigt mycket på agendan som var renodlad näringspolitik och inte energifrågor. Jag tror att vi här i kammaren har ett ansvar, och jag vet att det finns fler ledamöter som har intresse av det, att se att vi behöver lösa energifrågorna men att det finns väldigt mycket som rör näringslivet som inte är bara energi. Det får vi inte tappa bort mitt i den energikris vi är i. Då löper vi risk att hamna i det läge som Delgado Varas har återkommit till vid flera tillfällen under den här interpellationsdebatten, där kortsiktiga nödåtgärder tar allt fokus från det som behöver ske långsiktigt.

Avslutningsvis vill jag säga något om kompetensförsörjning. Vi gör i budgeten en kraftig förstärkning av den yrkesinriktade utbildningen på gymnasial nivå inom komvux. Vi ger även ytterligare medel till yrkeshögskolan och omställningsstöd mitt i livet. Det är många som vill kunna byta jobb, plugga och skola om sig till annat. Det är sådana prioriteringar vi behöver fortsätta göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tar gärna ett direkt samtal vidare specifikt om branschskolorna, för det är någonting som ligger i hela landets intresse.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag ska utveckla några av de saker vi gör på detta område.

Regeringen har tydligt sagt att företag behöver ha bättre incitament för att öka investeringar i forskning och utveckling.

Regeringen har arbeten som så sakteliga dragit igång med att förbättra villkor och regler för personer som arbetar med forskning och utveckling. Det är en utredning om FoU-avdraget samt expertskatten för utländska experter, forskare och andra nyckelpersoner. En del av krånglet skulle kunna avhjälpas med till exempel expertskatteregler. Men jag håller med om att mer behöver göras här. Man skulle kanske kunna samarbeta över partigränser och mellan riksdag och regering i denna fråga.

Givet det svåra ekonomiska läge som vi är i nu finns det stor risk att det goda läge som Sverige egentligen har långsiktigt, alltså bortom den här ekonomiska vintern, går oss förbi därför att vi av rädsla för att göra fel och elda på inflationen inte kan göra de investeringar som vi annars hade tryckt på med i en vanlig lågkonjunktur utan hög inflation. Här är jag öppen för att diskutera hur vi kan klara av att göra både och.

Jag tror att vi någonstans behöver signalera till svenska folket, till alla dem som tagit studenten nu och till alla oroliga föräldrar som undrar om deras barn som nu kliver ut i arbetslivet kommer att kliva ut i arbetslöshet för evigt: Nej, det finns väldigt goda möjligheter till arbete, inte minst i den gröna omställningen på andra sidan den här ekonomiska vintern. Men hur kan vi då se till att de långa linjer som forskning och innovation innebär, där det kan ta år innan man kan skörda frukterna och få till nog med kommersialisering för att skapa arbetstillfällen i någon större mängd, inte uteblir? Jag samarbetar gärna i de frågorna.

Så över till regelförenklingar. Vi aviserade ett implementeringsråd i budgetpropositionen i höstas. Det ska bland annat förhindra gold-plating. Vi har haft en tendens att överimplementera EU:s regler i Sverige, vilket drabbar inte minst mindre företag.

I budgetpropositionen förstärktes också företagsportalen Verksamt.se. För den som inte är företagare och som aldrig varit inne på Verksamt.se kan det tyckas lite märkligt, men det här är en myndighetsportal som är jätteuppskattad av många företagare. Vi stärker den och försöker ta vidare det goda arbete som gjorts tidigare också på det här området.

Genom budgetpropositionen i höstas stärktes också Regelrådets arbete med att granska konsekvensutredningar av förslag som kan få effekter av betydelse för företag. Det är en utmaning när vi till exempel, för att bli konkret, på justitieområdet vill komma åt fusk inom välfärdssektorn. Vi har sett att det är en helt annan typ av företag som har etablerat sig där, som skor sig på människor i behov av välfärdens hjälp och stöd. När man vill komma åt det inför man fler regler som ökar bördan på alla andra, även på dem som sköter sig. Det finns också risk att det spiller över på andra områden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Därför tycker jag att det är ett viktigt förslag att ta fram en förstärkning av Regelrådets arbete för att hålla koll på vilken börda regelförslagen kan bli, goda intentioner till trots, så att vi kan hålla nere det.

Fru talman! Det var många viktiga påpekanden från Lorena Delgado Varas i hennes inlägg om småföretagens betydelse. Jag tycker att det är något för fler att ta fasta på: Om det går bra för småföretagen går det också bra för Sverige. De är på många sätt en temperaturmätare av vad som rör sig. Våra stora bolag har någon gång börjat som små bolag, även om det inte alltid finns ett egenvärde i det. Men de måste någonstans börja, och det är ett viktigt perspektiv som ibland tappas bort i näringslivsdebatten.

Det är värt att notera att generellt sett har företagsstorleken inte en avgörande betydelse för hur företag påverkas av konjunktursvängningar. Det finns inte jättemycket som tyder på det. Desto mer sant blir det att de är en viktig indikator på vad som händer med hela branschen. Exempelvis medför en minskad efterfrågan i ekonomin en svagare utveckling av antalet anställda och omsättning och förädlingsvärde för företag av samtliga storlekar. Däremot är det vanligt att det uppstår skillnader mellan olika branscher och att det alltid finns skillnader mellan enskilda företag.

Låt oss titta på tillväxttakten i näringslivets produktion. Den är svagare än normalt - svagare än den historiskt genomsnittliga tillväxttakten. Men det finns än så länge inga entydiga uppgifter om att produktionen samlat minskar. Men här finns anledning att vara varsam.

Sysselsättningen i näringslivet fortsätter att växa. Det finns tendenser att sysselsättningen i näringslivet inte ökar lika snabbt som för en tid sedan, men det är tydligt att sysselsättningen växer.

Låt oss titta på konkurserna. De var betydligt fler i höstas och i januari; ungefär 100 fler än normalt per månad. Efter hösten och januari har de legat nära de historiskt genomsnittliga nivåerna. Årsvisa jämförelser pekar på en uppgång i antalet konkurser, men då ska man vara medveten om att de mestadels beror på att det var färre konkurser än normalt för ett år sedan. Mycket beror på att staten bestämde sig för att hålla en del företag under armarna genom pandemin. Det var företag som kanske annars ändå hade gått i konkurs men som tog sig genom pandemin tack vare stöden, eller det var företag som trots stöden ändå inte långsiktigt sett var livskraftiga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill understryka det ledamoten tog upp, nämligen att möjligheten till anstånd inte är ett långsiktigt hållbart upplägg. Det riskerar att skapa en situation för företagen där det blir ett ackumulerat belopp i företaget som ska skjutas upp. Därför måste vi titta på vad som gör att det långsiktigt sett blir attraktivt att vara enmans- eller fåmansföretagare i Sverige.

Jag ämnar återkomma till dessa delar, men jag vill peka på att det bland annat handlar om skatter och regelförenklingar och även kompetensförsörjning. Den här regeringen har lagt särskilt tungt fokus i dessa ekonomiska tider på regelförenklingar. Jag återkommer gärna i nästa inlägg.

Herr talman! Lorena Delgado Varas har frågat mig vilka insatser regeringen och jag planerar för att stötta de små företagen under den pågående krisen. Jag vill börja med att understryka att jag uppskattar den här frågan och det här perspektivet.

Vi är i regeringen väl medvetna om de utmaningar som både hushåll och företag, inte minst små företag, står inför i dag på grund av ett osäkert ekonomiskt läge. Det är ingen tvekan om att coronapandemin, energikrisen och inflationsläget påverkat och påverkar många svenska företag genom bland annat leveransutmaningar, ökade kostnader och vikande efterfrågan. En viktig och prioriterad uppgift för regeringen i det här läget är att lätta på trycket för hushåll och företag utan att elda på inflationen ytterligare.

De höga elpriserna är en viktig orsak till höjt kostnadsläge och pressande omständigheter för såväl hushåll som företag. Regeringen har sedan elkrisens start sjösatt en rad åtgärder för att mildra konsekvenserna för både jobb och företag. Det handlar både om långsiktiga insatser för att stärka energitillgången och om stöd till elintensiva företag för att stötta och underlätta för företagen med anledning av de höga elpriserna under vintern.

Ansökningsperioden för elstödet till elintensiva företag öppnade den 6 mars 2023, och för att göra det möjligt för fler företag att ansöka om stödet har ansökningsperioden nyligen förlängts till den 18 juni 2023. Stödet riktas till företag som har haft en betydande ökning av kostnader för el under perioden oktober-december 2022 jämfört med 2021. Många av dessa företag har fram till elprisuppgången varit livskraftiga samtidigt som de verkar på en global marknad och har små möjligheter att höja priset till sina kunder.

Därtill har regeringen den 8 maj 2023 fattat beslut om reglerna för elstöd till företag och organisationer i elområde 3 och 4. Stödet föreslås uppgå till 50 respektive 79 öre per kilowattimme och beräknas utifrån den el som förbrukades under perioden oktober 2021 till september 2022.

För att minska risken för likviditetsproblem för företag som i grunden är sunda och livskraftiga har möjligheterna för företag att tillfälligt få anstånd med inbetalning av skatt också utökats. Utökningen innebär bland annat att den bortre tidsgränsen för anstånd har flyttats från den 12 februari till den 12 september 2023 och att anstånd får beviljas för redovisningsperioder som infallit under april-juni 2022.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Anstånd med inbetalning av avdragen preliminärskatt på lön och arbetsgivaravgifter kan beviljas för högst tolv månader i stället för de nio månader som gällt tidigare. Detsamma gäller moms för företag som redovisar moms månads- eller kvartalsvis. Företag som redovisar moms årsvis får även i fortsättningen skjuta upp två års moms. Vidare har regeringen beslutat om ett extra servicebidrag till dagligvarubutiker i serviceglesa områden på 25 miljoner kronor 2023.

När hushållens marginaler minskar påverkas många små företag genom vikande efterfrågan. De insatser regeringen genomför för att stötta hushållen, såsom elstöd, förväntas också bidra till att hålla efterfrågan uppe i viss mån och därmed gagna även företagen, inte minst i handeln och tjänstesektorn.

Med ny, innovativ och hållbar teknik skapas konkurrensfördelar för svenskt näringsliv och företagande. Regeringen arbetar målmedvetet och aktivt med åtgärder på ett nationellt plan för att förenkla och snabba på tillståndsprocesser och öka takten i energiomställningen. Vi fokuserar på frågor som gör skillnad för företagen och lokalsamhället. Det gäller inte minst det viktiga förenklingsarbetet, där förenklade regelverk och minskade administrativa kostnader kan understödja näringslivets återhämtning.

Sammanfattningsvis instämmer jag helt i att små företag är en viktig motor för Sveriges näringsliv, och regeringen arbetar aktivt för att mildra konsekvenser och långsiktigt stärka svenska företags konkurrenskraft. En av regeringens viktigaste uppgifter den här mandatperioden är att genomföra reformer som ökar produktiviteten och får fler människor i arbete. Det gagnar svenskt näringsliv och svensk ekonomi.

Herr talman! Jag följer Niklas Karlssons önskan, höjer blicken mot vintern och vill börja med att säga i denna kammare att under våren och vid det senaste ministerrådsmötet med energiministrarna i måndags i Luxemburg - det sista under det svenska ordförandeskapet - var en viktig del av diskussionen återigen hur beredskapen ser ut för nästa vinter.

Det tål att påpekas att vi utgår från att vintern är tuffast för många, av uppenbara skäl, men vi vet att sommaren också innebär mycket påfrestningar. Förra sommaren hade flera delar av vårt land exceptionellt höga elpriser som plötsligt märktes i en tid då man är van att ha väldigt låga elräkningar.

Det krassa budskapet är att de förväntade kapacitetsavgifterna kommer att vara avsevärt mycket lägre för innevarande år, vilket innebär att även om man skulle göra om exakt samma elstödsmodell kommer det inte att kunna bli lika mycket i stöd. Dessutom har vi just fått besked från EU om att man inte kommer att kunna använda kapacitetsavgifterna på samma sätt, men det utesluts inte att man skulle kunna ändra sig i den frågan.

En elstödsmodell som innebär att den som har betalat in mycket också får tillbaka mycket innebär ju även att det är svårt att göra justeringar utifrån hur tufft man har det, alltså utifrån inkomst, och göra mer av en behovsprövning. Det är någonting som jag tycker vore bra för riksdagen att titta på och som regeringen absolut tittar på. Hur kan man möta upp mer i den frågan så att de allra mest utsatta får mest? Som borgerlig tycker jag såklart att det är en mycket mer attraktiv modell att titta på en generell sänkning av energiskatten, som också slår igenom och driver mycket annat, men det blir en fråga för budgetprocessen i höst.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! När det gäller process och tillgänglighet vill jag understryka att jag menar det jag säger. Det är en hedersfråga att finnas tillgänglig i så stor utsträckning som möjligt. Jag uppskattar Niklas Karlssons ord om att det hörsammas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill också understryka att det även beror lite på den fysiska tillgängligheten. På samma sätt har vissa interpellanter inte haft möjlighet att debattera här. Vissa av de frågor som står på dagordningen i dag hade jag möjlighet att avsätta tid för vid såväl ett som två och tre tidigare tillfällen. Men då fanns det inte möjlighet för interpellanten att vara närvarande. Det får man ha respekt för. Jag kommer inte med anklagelser om att det är slöseri med tid och annat. Jag utgår från att man respekterar det instrument som finns.

Jag har inte på något sätt förvägrat skatteutskottet att också vara närvarande på näringsutskottet. Jag tycker att man kan vara pragmatisk där. Men skatteutskottet var inte beredande utskott i frågan. Det var i alla fall vad som nådde mig; till slut landade man i att det inte behövdes, utan den relevanta informationen kunde överföras mellan partigrupperna.

Inför de energisamtal vi ska ha i höst har jag till exempel så sent som i dag träffat näringsutskottets Fredrik Olovsson från Socialdemokraterna för att diskutera formerna. Var finns intresse i riksdagen för att kunna ta del av relevant information men också påverka? Hur ska energipropositionen se ut för att vi ska kunna samarbeta i processer mellan riksdag och regering?

Vad gäller felaktiga utbetalningar har det kommenterats i flera led att en del av dem som fick osedvanligt högt elstöd i den omgång som skulle gå till hushållen tycktes vara mottagare som ändå skulle få ta del av företagsstödet.

Om det finns frågetecken om det som nu betalas ut till företagen kommer regeringen självklart att behöva återkomma till det. Skatteverket är som sagt ansvarig myndighet. Om vi behöver följa upp det ytterligare, ifall det finns osäkerhet och risk för normbrytande återbetalningsskyldighet, återkommer vi gärna i frågan. Vi tar tacksamt emot påpekanden om eventuella osäkerheter som Skatteverket, som ansvarig myndighet, inte redan kunnat reda ut.

Det finns mycket man skulle kunna säga kopplat till energifrågorna. Jag försöker svara primärt på det som är föremål för interpellationen. Det är anledningen till att jag kanske inte ger Daniel Vencu Velasquez Castro lika mycket svar på hans frågor. Men jag vill ändå nämna några saker.

Jag håller inte med om att vi bara pratar om kärnkraft. I går var det en diskussion här i kammaren om 100 procent fossilfritt. Det är ett mål som Socialdemokraterna valde att inte ställa sig bakom.

Jag ser gärna 60 terawattimmar till 2030. Men ett mål om mer kraftproduktion utan ett tydligt hur blir ett slag i luften. Jag sätter mig gärna ned och diskuterar. Det önskar jag göra med riksdagen i höst. De samtalen ska påverka energipropositionen, som sedan kommer till riksdagen. Vi ska diskutera hur vi får fram 60 terawattimmar. Delar av industrin har pekat på att det måste vara 70 terawattimmar till 2030.

Vi behöver ha en realistisk plan om hur. Jag tycker att handling är viktigare än ord. Vi levererade två beslut om havsbaserad vindkraft på åtta månader. Det är mer än ett beslut på åtta år.