Herr talman! Som en del har förstått kommer vi att hålla på här i kammaren ett tag i dag.

Niklas Karlsson har frågat mig inom vilka elprisområden företag kommer att vara berättigade till stöd och vilka principer som ligger till grund för regeringens urval av vilka elprisområden som ska omfattas. Han har även frågat mig när elstödet till företagen kommer att betalas ut och om företagen kommer att kunna känna sig trygga med att de belopp som utbetalats faktiskt är deras att använda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill inleda med att tillbakavisa kritiken om att elstöden skulle vara kraftigt försenade och slarvigt hanterade. Sverige befinner sig i en allvarlig energikris, och regeringen har arbetat skyndsamt för att hantera krisen på kort och lång sikt genom att både kraftsamla, spara energi och stötta hushåll och företag. Hanteringen av elstöden har skötts med stor noggrannhet, och regeringen har varit angelägen om att hålla aviserade tidsplaner för utbetalning.

Principerna för elstödet till företag utgår från den grundmodell som beskrivs i Svenska kraftnäts ansökan till Energimarknadsinspektionen från den 15 november 2022 om att använda intäkter från överbelastning för att finansiera nödåtgärder för konsumenter och företag. Där framgår att elstöd inte ska betalas ut vid normala prisnivåer. Utifrån historiska prisnivåer har därför ett referenspris på 75 öre per kilowattimme bestämts, vilket är ungefär 25 procent högre än det högsta medelvärde som har noterats det senaste decenniet. Den bestämda nivån på referenspriset tar även hänsyn till Svenska kraftnäts tillgång till flaskhalsintäkter.

Beräkningen av stödets storlek utgår från mängden el som har tagits ut för förbrukningen under oktober 2021 till och med september 2022. Eftersom elkunder i norr under den perioden har haft ett lägre genomsnittligt elpris än 75 öre per kilowattimme är det endast företag och organisationer i elområdena 3 och 4 som har rätt till elstöd, förutsatt att de inte prissäkrat sin el under den aktuella perioden.

Vad gäller Niklas Karlssons antydan om brister i elstödens juridiska ansats vill jag förtydliga att myndigheterna hanterar utbetalningar och aktuella återkrav enligt rådande lagstiftning.

Berörda företag och organisationer har sedan den 30 maj 2023 kunnat ansöka om elstöd hos Skatteverket. Alla företag som uppfyller kraven för att få elstöd ska kunna känna sig trygga med att de belopp som utbetalas faktiskt är deras att använda.

Herr talman! Elstödet till företagen har varit allt annat än korrekt hanterat. En senfärdig regering som inte förmådde att uppfylla sitt vallöfte om elstöd till den 1 november 2022 har gjort situationen ohållbar för väldigt många företagare. Inte minst många småföretagare som redan haft ganska små marginaler har fått se sina verksamheter gå omkull.

Även om elpriserna relativt sett är ganska låga just nu befinner vi oss trots allt i en allvarlig energikris runt om i Europa.

Flaskhalsintäkter uppstår när elpriset i ett elområde där elen produceras är lägre än i det elområde den ska överföras till. Mellanskillnaden kallas flaskhalsintäkt. Flaskhalsintäkterna ges till det företag som överför elen mellan elområdena.

Den socialdemokratiska regeringen lyckades få undantag från EU för att återföra flaskhalsintäkterna från elmarknaden till hushållen och företagen. Det var viktigt för att stötta de hushåll och företag som drabbades hårdast av energikrisen.

År 2023 har Sverige varit ordförandeland i EU, och den nya elmarknadsdesign som presenterats har arbetats fram under ledning av Ebba Busch. Trots det har inte statsrådet agerat för att behålla de här undantagen, och nu saknas möjligheten att återföra pengar från marknaden till vanligt folk och företag nästa vinter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Hur har det blivit så, herr talman? Energikrisen är en av de allvarligaste kriser vi befinner oss i, och vi har lång väg att gå tills vi får en stabil och fossilfri elproduktion som inte är beroende av fossila kraftslag från skurkstater. Trots det har regeringen inte agerat för att stötta hushåll och företag redan nästa vinter.

Det enda svar den här regeringen har på energikrisen är ny kärnkraft. Nu har regeringen också presenterat ett nytt energipolitiskt mål om 100 procent fossilfritt till 2040, ett mål som i praktiken redan är uppfyllt. Det är ganska låga ambitioner från regeringen. Ska ingenting hända fram till 2040, Ebba Bush? Ska svenska hushåll och företag, särskilt i södra Sverige, behöva stå ut med höga elpriser fram till 2040?

Svaret kan inte bara vara kärnkraft. Svaret är att satsa på alla goda kraftslag. Vi behöver mycket mer havsbaserad vindkraft, men där har den här regeringen försämrat förutsättningarna för etableringar av sådan. Så vad är planen?

Det verkar inte finnas någon plan eller någon samstämmighet om energiförsörjningen hos regeringsunderlaget. Vissa vill ju till och med ta bort befintlig vindkraft. Det finns inte heller någon plan för hur regeringen ska stötta hushåll och företag nästa vinter, och nu har regeringen sjabblat bort möjligheten att återföra flaskhalsintäkter från marknaden till hushåll och företag.

Jag vet att statsrådet inte är en stor anhängare av olika typer av statsstöd. Men jag tror inte att någon här är förtjust i den situation vi är i med ett krig i Europa, en brinnande klimatkris eller för den delen en högerextremt styrd regering i Sverige som tycks vara handlingsförlamad.

Under den här omgången av elstöd infördes inget högkostnadsskydd för elkonsumenter trots att man lovade det i valrörelsen - ännu ett löftessvek. Utformningen av elstödet som skulle stötta hushåll och företag kom sent eller inte alls, och de allra största summorna har gått till dem som inte behöver fylla sina bankkonton ytterligare. Det börjar bli uppenbart varför regeringen sekretessbelade elstödet - det har gått till dem som redan har mest.

Den här vintern hoppas jag att regeringen är mer beredd, men det verkar inte så. Företagen och hushållen vill veta: Vad sker nästa vinter? Hur ska regeringen se till att det finns stöd på plats om vi får så här höga elpriser igen?

Herr talman! Det är verkligen tydligt vilka olika verkligheter vi lever i. Jag tror att vi är få som delar bilden att statsrådet har varit jättetillgänglig i just denna fråga. Jag lyfte bara några exempel, men det finns många fler på hur statsrådet under hela processen har hållit sig undan från medier och inte deltagit i möten i riksdagen på det sätt som jag tycker att man borde göra.

Men eftersom statsrådet nu säger att det är en hedersfråga att vara tillgänglig tar jag statsrådet på orden och ser fram emot att nästa gång skatteutskottet bjuder in kommer också statsrådet att tacka ja. Jag är glad för det och ser fram emot diskussioner framöver i andra frågor.

Låt mig också säga något om just detta ärende, hur det hanterats och vad vi har att jobba med framöver. Det regeringen gjorde i sak var att man delade ärendet i ett förfarande och en förordning, vilket innebar att det som riksdagen skulle hantera var förfarandefrågor medan förordningen skulle hanteras av regeringen. Här får man svidande kritik från Lagrådet, som säger att man bryter den traditionella normhierarki som finns i Sverige och svenskt rättsväsen. Det innebär nämligen i praktiken, som Lagrådet skriver i sitt svar på remissen, att det som riksdagen utgått från vid sitt beslut att anta ett lagförslag senare kan ändras av regeringen.

Det är naturligtvis helt orimligt att vi har en ordning där den lagstiftande församlingen stiftar lag och där regeringen sedan kan välja att tolka det på ett annat sätt och ändra mot riksdagens intentioner. Det skapar problem i rättstillämpningen, och detta lyfter Lagrådet fram i sin kritik.

Det som kanske ändå är allvarligast i sammanhanget, eller åtminstone minst lika allvarligt, är att detta skapar ytterligare komplikationer. De företag som är berörda av elstödet lever nu utifrån en princip där man bryter det som kallas misstagsbetalning. Om man har fått ett stöd och det visar sig att den som betalat ut stödet är den som gjort fel kan man inte behöva ta ansvar för detta som mottagare av stödet. Lagrådet säger i sitt remissvar till regeringen att detta är ett bekymmer. Så borde man inte göra, utan man borde följa den här principen.

Har man fått stöd genom felaktigt intygande är det naturligtvis fullt rimligt att den som fått det på felaktiga grunder är återbetalningsskyldig. Men med nuvarande ordning kan det vara så att Skatteverket gör ett fel, betalar ut stödet, noterar att det inte blev rätt och då ska kräva tillbaka pengarna.

Företag som nu får elstöd kanske vill använda det för att investera inför framtiden, för att klara sitt dagliga bröd och för att upprätthålla verksamheten i de kriser man just nu genomlever. Men detta innebär att man om det visar sig att Skatteverket har gjort fel ska betala tillbaka de pengarna, trots att man har fått dem i god tro och gjort investeringar för framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den osäkerhet som företagen nu lever med är fullständigt orimlig, herr talman. Den är orimlig inte minst därför att det bryter mot en princip som vi tidigare har sagt är väldigt viktig, det vill säga att det inte är den som får stödet som ska bli återbetalningsskyldig om man inte själv har gjort fel.

Den här osäkerheten behöver regeringen bringa klarhet i, och man behöver undanröja de bekymren. Man behöver kanske till och med återkomma till Sveriges riksdag så att vi kan rätta till det och så att det kan tillämpas på ett sätt som är rimligt.

(Applåder)

Herr talman! När det gäller process och tillgänglighet vill jag understryka att jag menar det jag säger. Det är en hedersfråga att finnas tillgänglig i så stor utsträckning som möjligt. Jag uppskattar Niklas Karlssons ord om att det hörsammas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill också understryka att det även beror lite på den fysiska tillgängligheten. På samma sätt har vissa interpellanter inte haft möjlighet att debattera här. Vissa av de frågor som står på dagordningen i dag hade jag möjlighet att avsätta tid för vid såväl ett som två och tre tidigare tillfällen. Men då fanns det inte möjlighet för interpellanten att vara närvarande. Det får man ha respekt för. Jag kommer inte med anklagelser om att det är slöseri med tid och annat. Jag utgår från att man respekterar det instrument som finns.

Jag har inte på något sätt förvägrat skatteutskottet att också vara närvarande på näringsutskottet. Jag tycker att man kan vara pragmatisk där. Men skatteutskottet var inte beredande utskott i frågan. Det var i alla fall vad som nådde mig; till slut landade man i att det inte behövdes, utan den relevanta informationen kunde överföras mellan partigrupperna.

Inför de energisamtal vi ska ha i höst har jag till exempel så sent som i dag träffat näringsutskottets Fredrik Olovsson från Socialdemokraterna för att diskutera formerna. Var finns intresse i riksdagen för att kunna ta del av relevant information men också påverka? Hur ska energipropositionen se ut för att vi ska kunna samarbeta i processer mellan riksdag och regering?

Vad gäller felaktiga utbetalningar har det kommenterats i flera led att en del av dem som fick osedvanligt högt elstöd i den omgång som skulle gå till hushållen tycktes vara mottagare som ändå skulle få ta del av företagsstödet.

Om det finns frågetecken om det som nu betalas ut till företagen kommer regeringen självklart att behöva återkomma till det. Skatteverket är som sagt ansvarig myndighet. Om vi behöver följa upp det ytterligare, ifall det finns osäkerhet och risk för normbrytande återbetalningsskyldighet, återkommer vi gärna i frågan. Vi tar tacksamt emot påpekanden om eventuella osäkerheter som Skatteverket, som ansvarig myndighet, inte redan kunnat reda ut.

Det finns mycket man skulle kunna säga kopplat till energifrågorna. Jag försöker svara primärt på det som är föremål för interpellationen. Det är anledningen till att jag kanske inte ger Daniel Vencu Velasquez Castro lika mycket svar på hans frågor. Men jag vill ändå nämna några saker.

Jag håller inte med om att vi bara pratar om kärnkraft. I går var det en diskussion här i kammaren om 100 procent fossilfritt. Det är ett mål som Socialdemokraterna valde att inte ställa sig bakom.

Jag ser gärna 60 terawattimmar till 2030. Men ett mål om mer kraftproduktion utan ett tydligt hur blir ett slag i luften. Jag sätter mig gärna ned och diskuterar. Det önskar jag göra med riksdagen i höst. De samtalen ska påverka energipropositionen, som sedan kommer till riksdagen. Vi ska diskutera hur vi får fram 60 terawattimmar. Delar av industrin har pekat på att det måste vara 70 terawattimmar till 2030.

Vi behöver ha en realistisk plan om hur. Jag tycker att handling är viktigare än ord. Vi levererade två beslut om havsbaserad vindkraft på åtta månader. Det är mer än ett beslut på åtta år.

Herr talman! Jag följer Niklas Karlssons önskan, höjer blicken mot vintern och vill börja med att säga i denna kammare att under våren och vid det senaste ministerrådsmötet med energiministrarna i måndags i Luxemburg - det sista under det svenska ordförandeskapet - var en viktig del av diskussionen återigen hur beredskapen ser ut för nästa vinter.

Det tål att påpekas att vi utgår från att vintern är tuffast för många, av uppenbara skäl, men vi vet att sommaren också innebär mycket påfrestningar. Förra sommaren hade flera delar av vårt land exceptionellt höga elpriser som plötsligt märktes i en tid då man är van att ha väldigt låga elräkningar.

Det krassa budskapet är att de förväntade kapacitetsavgifterna kommer att vara avsevärt mycket lägre för innevarande år, vilket innebär att även om man skulle göra om exakt samma elstödsmodell kommer det inte att kunna bli lika mycket i stöd. Dessutom har vi just fått besked från EU om att man inte kommer att kunna använda kapacitetsavgifterna på samma sätt, men det utesluts inte att man skulle kunna ändra sig i den frågan.

En elstödsmodell som innebär att den som har betalat in mycket också får tillbaka mycket innebär ju även att det är svårt att göra justeringar utifrån hur tufft man har det, alltså utifrån inkomst, och göra mer av en behovsprövning. Det är någonting som jag tycker vore bra för riksdagen att titta på och som regeringen absolut tittar på. Hur kan man möta upp mer i den frågan så att de allra mest utsatta får mest? Som borgerlig tycker jag såklart att det är en mycket mer attraktiv modell att titta på en generell sänkning av energiskatten, som också slår igenom och driver mycket annat, men det blir en fråga för budgetprocessen i höst.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.