Ebba Busch

Herr talman! Det var flera anklagelser här som jag studsade ganska mycket inför. En var att jag skulle ha gjort mig otillgänglig. Jag tror att få upplever att jag har haft låg medial närvaro sedan jag blev en del av Ulf Kristerssons regering. Jag har försökt ställa upp på så många intervjuer som möjligt, komma till EU-nämnd och beredande utskott och självklart också finnas tillgänglig för ansvarsutkrävande utfrågningar, återkommande ända sedan oktober.

Vi har också hanterat ett EU-ordförandeskap, vilket ibland har gjort, som i dag, att vi hanterar flera interpellationsdebatter vid ett och samma tillfälle. Ibland har det också erbjudits tider för interpellationsdebatter som inte har passat för berörd ledamot. Det får man ha respekt för, och då får man pussla lite grann.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För mig är det dock en hedersfråga: Har man bett om ansvar finns man också tillgänglig för att redogöra för hur man förvaltar det ansvaret. Det har jag försökt göra i så stor utsträckning som det bara gått.

Jag har inte haft några synpunkter på skatteutskottets närvaro vid näringsutskottet. Jag hoppas att det har getts tillräckligt bra svar här på de frågor i interpellationen som ledamoten var ute efter.

Herr talman! Som en del har förstått kommer vi att hålla på här i kammaren ett tag i dag.

Niklas Karlsson har frågat mig inom vilka elprisområden företag kommer att vara berättigade till stöd och vilka principer som ligger till grund för regeringens urval av vilka elprisområden som ska omfattas. Han har även frågat mig när elstödet till företagen kommer att betalas ut och om företagen kommer att kunna känna sig trygga med att de belopp som utbetalats faktiskt är deras att använda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill inleda med att tillbakavisa kritiken om att elstöden skulle vara kraftigt försenade och slarvigt hanterade. Sverige befinner sig i en allvarlig energikris, och regeringen har arbetat skyndsamt för att hantera krisen på kort och lång sikt genom att både kraftsamla, spara energi och stötta hushåll och företag. Hanteringen av elstöden har skötts med stor noggrannhet, och regeringen har varit angelägen om att hålla aviserade tidsplaner för utbetalning.

Principerna för elstödet till företag utgår från den grundmodell som beskrivs i Svenska kraftnäts ansökan till Energimarknadsinspektionen från den 15 november 2022 om att använda intäkter från överbelastning för att finansiera nödåtgärder för konsumenter och företag. Där framgår att elstöd inte ska betalas ut vid normala prisnivåer. Utifrån historiska prisnivåer har därför ett referenspris på 75 öre per kilowattimme bestämts, vilket är ungefär 25 procent högre än det högsta medelvärde som har noterats det senaste decenniet. Den bestämda nivån på referenspriset tar även hänsyn till Svenska kraftnäts tillgång till flaskhalsintäkter.

Beräkningen av stödets storlek utgår från mängden el som har tagits ut för förbrukningen under oktober 2021 till och med september 2022. Eftersom elkunder i norr under den perioden har haft ett lägre genomsnittligt elpris än 75 öre per kilowattimme är det endast företag och organisationer i elområdena 3 och 4 som har rätt till elstöd, förutsatt att de inte prissäkrat sin el under den aktuella perioden.

Vad gäller Niklas Karlssons antydan om brister i elstödens juridiska ansats vill jag förtydliga att myndigheterna hanterar utbetalningar och aktuella återkrav enligt rådande lagstiftning.

Berörda företag och organisationer har sedan den 30 maj 2023 kunnat ansöka om elstöd hos Skatteverket. Alla företag som uppfyller kraven för att få elstöd ska kunna känna sig trygga med att de belopp som utbetalas faktiskt är deras att använda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det stämmer inte. Återigen: Det går att läsa budgeten. Det var den största prioriteringen vi gjorde i höstbudgeten, och vi kommer att återkomma till kommuner och regioner.

Men det handlar också om vad man gör med medlen. När Kristdemokraterna hade ansvar för sjukvården införde vi en kömiljard. Det halverade vårdköerna. När Socialdemokraterna tog över ansvaret efter 2014 gick man med kirurgisk precision in och plockade bort de åtgärder som hade kapat vårdköerna, och vårdköerna växte kraftigt långt före pandemin. 163 000 patienter hade väntat olagligt länge på att få den vård de behövde när vi tog över i höstas. Det var 163 000 patienter som sveks i Socialdemokraternas Vårdsverige för att man ville värna ett system från mitten på 1800-talet i stället för att styra mot en mer jämlik och nationell sammanhållning av vården.

Det är riktigt tuffa tider nu. Varför har vi inte dundrat på med mer pengar? Jo, därför att vi inte vill göra det i detta läge - utöver de 55 miljarder som det nu kan landa på som slutnota för elstöd i två elstödsomgångar till hushållen där hela landet har behandlats lika och man har utgått från hur höga priserna har varit, även om alla har haft det tufft. Vi har ett elstöd till företagen som inte fanns med hos S, ett elstöd till gaskunderna som inte fanns med hos S och ett elstöd i en andra variant till just elintensiva företag. Det är historiskt.

Anledningen till att vi inte har tryckt på med ännu mer är det svåra ekonomiska läget. Om vi i det här läget driver på lågkonjunktur och hög inflation riskerar vi att få en situation där hushållen får detta uppätet av höga räntor.

I stället har vi valt att i budgeten säga nej till S förslag om att människor med lönenivåer som min ska få mer i barnbidrag. Vi har i stället lagt mer till särskilt utsatta familjer, som får uppemot 2 100 kronor i månaden i ett förhöjt och förlängt bostadsbidrag. Det är prioriteringar för de allra mest utsatta och för välfärden i hela Sverige - inte bara i de starka kommunerna och regionerna.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag börjar i den senare änden som Peder Björk är inne på. Vi utgår fortfarande från huruvida man har varit över en viss prisnivå eller inte. Under hela den period som det första elstödet utgick ifrån låg inte elområde 1 och 2 över den prisnivån. Hade man gjort det hade man också fått elstöd i första omgången.

Nu har Socialdemokraterna, som i sina förslag inte ens var i närheten av att ge elstöd på de nivåer som vi betalar ut, mage att klaga på att det kom en andra elstödsomgång. Den utgick också ifrån huruvida man var över en viss nivå eller inte. Vi konstaterar att i den omgången hade priset stuckit iväg även för elområde 1 och 2, och därför var man med.

Elstödet utgår från hur höga elpriser man har haft. Alla har haft det tufft i Sverige. Men vi har utgått ifrån huruvida man har haft elpriser som har legat över en viss nivå eller inte. Under vissa perioder har man i elområde 1 och 2 legat betydligt lägre i pris än i södra Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För en vanlig villa i elområde 2 har man haft hälften så höga elpriser som i elområde 4. Det är direkt överförbart på kommuner och regioner, på förskolorna, sjukhusen och våra äldreboenden. Har man drivit ett äldreboende i Skåne har det äldreboendet generellt sett haft dubbelt så höga elpriser som det i norra Sverige. Men alla har haft det tufft.

Jag fortsätter att värja mig mot det som sägs. Det stämmer helt enkelt inte. Det är inte så modellen är konstruerad. Återigen: Socialdemokraterna har inte lagt fram något annat förslag på någon annan prisnivå.

Så till frågan om kommuner och regioner i stort. Man kan notera i höstbudgeten att den högsta prioriteten var att stötta kommunerna och regionerna i det här läget. Det är den största enskilt samlade budgetposten i budgeten. Vi har också varit tydliga med att vi i den budget som kommer för nästa år kommer att fortsätta att prioritera kommuner och regioner.

Skillnaden i utfall under tiden S hade ansvar för till exempel sjukvården och tiden KD hade ansvar för sjukvården visar tydligt att det inte bara är mer pengar som är det viktiga. Det är också huruvida man vågar styra välfärden eller inte. Eva Lindh talade om behovet av nationell styrning i hela landet och om jämlikhet. Faktum är att vårdköerna mer än fördubblades när S tog över ansvaret för sjukvården. De orkade inte styra från nationell nivå. De förlitade sig för mycket på 21 olika regioner.

Ojämlikheten är väldigt stor. Det är till och med skillnader i överlevnad beroende på i vilken region man blir vårdad. Det försöker vi nu komma åt. Det gör vi genom att prioritera kommuner och regioner i vår budget men också genom att våga styra från nationell nivå.

Det går inte att fullt ut kompensera kommuner och regioner för ökade elpriser när man har monterat ned 3 000 megawatt i södra Sverige och därmed också minskat överföringskapaciteten. Det kan vi bara lösa genom att bygga ut kraftproduktionen. Vi har levererat beslut om två havsbaserade vindkraftsparker på åtta månader, jämfört med S som levererade ett på åtta år. Vi banar nu väg för ny kärnkraft. Det är vad som kommer att göra skillnad och göra att vi på sikt kan få stabila elpriser och lägre elpriser i hela Sverige igen.

Herr talman! Det tycks vara en strategi från Socialdemokraterna att gång på gång i kammaren och i återkommande interpellationer upprepa uppgifter som inte stämmer. Men de blir inte mer sanna för att man upprepar dem fler gånger.

Jag ska dra detta igen. Det kanske har missats av Eva Lindh, som jag faktiskt inte haft möjlighet att ha någon interpellationsdebatt med tidigare. Jag var väldigt tydlig förra året: Vi kommer inte att kunna garantera att det kommer att finnas några pengar på kontot hos svenska hushåll före jul. Men vi lovade att det skulle finnas besked på plats. Vi skulle kunna ha modellen för allt detta på plats till den 1 november. Men det stod till och med på vår hemsida - och jag sa det i flera intervjuer, i tal och i möten med medborgare, gång på gång på gång - att vi inte skulle kunna garantera när pengarna skulle finnas på kontot.

Även vad gäller elstöd till företagen var vi väldigt tydliga med att det skulle vara föremål för vidare prövning, vilket innebar att vi inte kunde sätta ett datum. Det är jag den första att beklaga. Men det är viktigt att vara ärlig från politikens sida. När det inte går att sätta ett datum går det inte. Vi har hela tiden gett den information som gått att ge. Det här behöver prövas enligt konstens alla regler. När det gick att sätta en tidsplan gjorde vi det. Vi har också hållit den tidsplanen. Detta är fakta som jag tycker att det är viktigt för dem som lyssnar i kammaren och dem som lyssnar hemmavid att känna till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det andra som jag tycker är viktigt att veta är att när Socialdemokraterna gjorde en elpriskompensation förra gången fick företagen noll. Nu får de en rejäl slant, som kommer både i form av elstöd till elintensiva företag och i form av ett generellt stöd till företagen om de haft ett pris över en viss nivå.

Socialdemokraterna har inte lagt något förslag på bordet om någon annan nivå. Det är det tredje som jag tycker att man bör ha koll på. Socialdemokraterna står nu här i kammaren och har synpunkter. Har då Socialdemokraterna haft något annat förslag för hur modellen skulle se ut vad gäller hur högt pris man ska ha varit drabbad av och vilken gräns det ska vara när uträkningen görs och elstödet fastställs? Svaret är nej. Man har inte haft något annat förslag.

Det blir direkt felaktigt att ställa norr mot söder. Det handlar inte om att säga att norra Sverige får stöd men inte södra Sverige. Det var inte upplägget i omgång ett av elstödet till hushållen och inte heller i omgång två. Modellen har varit densamma: Har man varit exceptionellt drabbad får man stöd. Det var två elprisområden som gick över den här nivån i första omgången. I andra omgången var det fyra elprisområden som hade gått över gränsvärdet och därför fick ta del av stödet.

För att ge ett räkneexempel: I SE2 hade en vanlig villa ett elpris på ungefär 15 000 kronor per år, om man räknar med 20 000 kilowattimmar, medan det var 30 000 kronor i SE4. Detta är också direkt överförbart på välfärdssektorn. Det är en enorm skillnad på 15 000 och 30 000. Då kan man fråga sig: Hade S något elprisstöd till kommuner och regioner när de styrde? Svaret är nej. Men det har vi. Det är inte perfekt, men det är avsevärt mycket större, bättre och tryggare.

Herr talman! Eva Lindh har frågat mig om det kommer att bli ett tak för utbetalningarna av elstöd till kommuner och regioner och när det beräknas att betalas ut. Hon har även frågat mig om regeringen och jag står fast vid att kommuner och regioner i norra Sverige inte ska få något stöd.

Sedan den 30 maj 2023 kan kommuner och regioner, i enlighet med förordningen (2023:233) om elstöd till företag, ansöka om elstöd hos Skatteverket. Storleken på stödet beräknas utifrån mängden el som förbrukats under oktober 2021 till och med september 2022 och vars kostnad överstiger ett visst referenspris. Detta görs för att hitta en modell för hur elstödet ska beräknas. Det baseras på den förbrukning man redan har haft men är framåtsyftande.

Eftersom elstödet syftar till att lindra konsekvenserna av exceptionellt höga elpriser har ett referenspris på 75 öre per kilowattimme bestämts, vilket är ungefär 25 procent högre än det högsta medelvärde som har noterats under det senaste decenniet. Under den aktuella period som vi talar om här nådde elpriserna i norra Sverige inte upp till nivån för referenspriset, och därmed är det endast kommuner och regioner som tagit ut el i elområdena 3 och 4 som har rätt till elstöd, förutsatt att de inte prissäkrat sin el under perioden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sverige har som bekant fyra elprisområden: 1, 2, 3 och 4. När jag talar om elprisområdena 3 och 4 handlar det om områden i de sydligaste delarna av landet.

Kommuner och regioner får del av elstödet till företag på samma villkor som andra juridiska personer och företag. Stödet har anpassats till EU:s statsstödsregelverk, vilket medfört en begränsning av stödbeloppet till högst 20 miljoner kronor.

Vad gäller frågan om när elstödet till kommuner och regioner beräknas att betalas ut öppnade ansökningsförfarandet enligt tidsplan den 30 maj 2023, och Skatteverket har påbörjat utbetalningarna.

Herr talman! Det är alldeles för dyrt att vara svensk, och det drabbar väldigt många barnfamiljer. Jag kommer att fortsätta att hålla mina löften och leverera på det, även om det inte går i en handvändning. Falukorven kommer till exempel att bli billigare om vi ser till att komma åt de grunder som i dag driver upp priset på maten.

Då är det märkligt att Miljöpartiet säger nej till ytterligare stor och tung kraftproduktion i form av kärnkraft. Mer kärnkraft skulle kunna pressa ned elpriset och därigenom matkostnaderna. Det är även märkligt att Miljöpartiet säger nej till att sänka reduktionsplikten. En sänkning av reduktionsplikten sänker priset på att producera och transportera maten men också kostnaden för att till exempel hämta och lämna ungarna.

Det är också märkligt att man återigen säger nej till gåvoskatteavdraget. Inte ens när 140 frivilligorganisationer vädjade till Miljöpartiet och Socialdemokraterna ändrade man sig i den frågan. Men nu levererar vi, för det är de som hjälper de allra mest utsatta i denna tid, och regeringen står bakom dem.

(Applåder)

Herr talman! Grunden är näringslivspolitiken. Vi banar väg för fler företag i Sverige. Det är därför vi gör en särskild satsning på kvinnors företagande. Bara ungefär en tredjedel av alla företag startas och drivs av kvinnor. Vi tror att det skulle kunna bli mycket mer.

Jag talade tidigare om regelförenklingarna, som ska möjliggöra för fler att anställa och låta företagen växa. Det är så fler kan få ett arbete att gå till. Vi förändrar bidragsreglerna, vilket ska göra att det alltid lönar sig att arbeta jämfört med att gå på bidrag. Men om man under en tid står utanför arbetsmarknaden för att man är sjuk, utbränd eller något annat ska man kunna leva på det; det ska vara ett stöd för att kunna komma tillbaka. Återigen: Jag tycker att det är talande att den största satsning vi gjorde i vårändringsbudgeten gick till förhöjt och förstärkt bostadsbidrag för de allra mest utsatta barnfamiljerna.

Herr talman! Vi gör inte det. Vi river hinder, förenklar och underlättar för Sveriges jobbskapare, oavsett om det är enmansföretag, små företag, medelstora företag eller de stora tunga industriföretagen, som kan vara nystartade eller ha funnits i Sverige i hundra år. Det handlar om sådana saker som regelförenklingar för tillstånd till tunga investeringar. Detta presenterade vi så sent som den här veckan. Målkonflikten mellan MP och S gjorde att allt sådant gick i stå under de gångna två mandatperioderna. Detta gäller bland annat gruvnäringen i Sverige och byggbranschens möjligheter att bygga fler bostäder. Men det handlar också om saker som vi vet betyder mycket för Sveriges mindre företag, såsom Verksamt.se samt införandet av ett förenklingsråd och ett implementeringsråd som ska förhindra gold-plating av EU-regler. Allt detta gör vi för att bana väg för jobbskaparna. Det är så studenterna kan få jobb.

Herr talman! Det är verkligen svåra tider, och det är det många studenter som är medvetna om. Det är också många föräldrar som undrar: Kommer min nybakade student, mitt barn som nu tar klivet in i vuxenvärlden, att ha en plats på den svenska arbetsmarknaden?

Det är tuffa tider nu, men vi behöver se till att utbildningsrusta Sverige rätt för de gröna jobben på andra sidan den ekonomiska vintern. Det ser väldigt ljust ut för Sverige på lite längre sikt. Vi behöver se till att de som tar studenten nu skaffar sig en yrkesutbildning, en universitetsexamen eller en annan högskoleutbildning, så att de har den kompetens som behövs för de enormt många arbetstillfällen som kommer med den gröna omställningen. Det gör vi nu genom bidragstak, genom att peka på var vi har bristyrken, genom omställningsstöd mitt i livet och genom utbyggnad där arbetstillfällena finns.

Herr talman! Jag känner att vi kanske pratar förbi varandra.

Det stämmer att vi har pausat utbyggnaden av Hansa Powerbridge till Tyskland för att vi behöver öka vår egen elproduktion kraftigt och för att inte bli lika påverkade av andra. Men att ha en annan modell för prissättningen i EU eller bara för Sverige hjälper inte om vi inte har tillräckligt med effekt.

Anledningen till att vi exporterar så mycket är att vi producerar väldigt mycket el när det blåser och när solen skiner. Men det finns inget sätt att lagra eller spara den elen för att den ska finnas när och där den behövs.

Jag är öppen för att diskutera hur prissättningen går till. Vi gör det inom ramen för EU-samarbetet, även om det inte är i hamn än. Det Vänsterpartiet säger om Portugal och Spanien stämmer inte. Det har Svenska kraftnät bestämt slagit fast.

Vi i Sverige behöver öka vår egen produktion så att det får effekt på effekten och inte bara på elproduktionen när det blåser. Då kan vi få ned priset.

Herr talman! Man behöver ställa sig en fråga. Den största delen av den el vi exporterar går till Finland. Ska vi sluta med det?

Just nu har vi för mycket elnät och för lite elproduktion sedan kärnkraft lagts ned. Utan de kablar vi har i vårt land skulle överföringskapaciteten minska ännu mer från norra till södra Sverige. Vi importerar reserver och vi exporterar el för att hålla vårt elsystem stabilt.

Vänstern behöver lära sig hur man kör ett elsystem. Det är helt uppenbart, herr talman, att de fortfarande inte begriper detta. Vem vågar investera i ny elproduktion i Sverige om Nooshis förslag om klippta kablar till kontinenten genomförs?

Vi kan diskutera prissättning. Det görs nu inom ramen för EU-diskussioner. De är dock inte i hamn än. Vi behöver ha mer elproduktion. Det är grunden.

Herr talman! Svaret är ja. Om vi ska bryta barnfattigdomen i vårt land behöver det löna sig för mammor och pappor att gå till ett arbete. Fler av de barn som i dag växer upp i hem som precis har planterat om sina rötter i Sverige och som saknar förankring i det svenska majoritetssamhället ska få en chans. Det får man genom att se sin mamma ha ett arbete att gå till och att det hjälper familjen att gå runt.

Om man av någon anledning under en period står utanför arbetsmarknaden behöver dock stöden räcka till. Vi ska på kort sikt kombinera vårt förslag med upp till 2 100 kronor för ensamstående mammor som inte får ihop ekonomin utan behöver bostadsbidrag.

Jag är förvånad över att Socialdemokraterna säger nej till fritidskort, något som är avgörande för att barn ska kunna fortsätta med sina fritidsaktiviteter även när föräldrarna har blivit av med sina jobb.

Nu inför vi också gåvoskatteavdraget på nytt så att de ideella föreningarna kan göra sitt.

(Applåder)

Herr talman! Jag har själv varit ett av de barn som har vuxit upp i en familj där välfärdssystemen inte alltid räckte till. Både barn och vuxna fick hjälpas åt för att få ekonomin att gå ihop. Trygghetsnäten fungerade ibland, men ibland nollades de. Det gällde både med en blå regering och en röd regering.

Många barn har haft det betydligt värre än jag själv, och jag är glad att Magdalena Andersson lyfter upp den här frågan.

Det viktigaste vi kan göra för att bryta barnfattigdom är att se till att mammor och pappor har ett jobb att gå till. Därför är det så viktigt att vi genomför reformen om bidragstak som ska se till att det alltid lönar sig att arbeta framför att gå på bidrag.

Vi kombinerar det med ett kraftigt förstärkt och förlängt bostadsbidrag för de allra mest utsatta, vilket når inte minst och framför allt barnfamiljer, och med ett fritidskort så att det alltid ska finnas täckning för de där fotbollsskorna, även om mamma och pappa inte har ett jobb.

Herr talman! Hör ni hur tyst det är? Det är tyst när pandemins tackapplåder till vårdpersonalen tystnat. När de slutat är det inte så många partier som lyfter vården i denna kammare, men det gör KD. Vården kan lita på KD, och nu genomför vi de reformer som behövs för att Sverige ska kunna lita på vården igen.

Under lång tid med socialdemokratiska sjukvårdsministrar byggdes det upp en rejäl vårdskuld som gjorde att Sverige var väldigt sårbart när pandemin slog till. När vi hade ansvaret för vårdfrågorna senast halverades vårdköerna. När Socialdemokraterna tog över ansvaret gick man in med nästan kirurgisk precision och tog bort kömiljard och annat. Vårdköerna skenade. I höstas när vi tog över hade 163 000 patienter väntat olagligt länge på att få den vård de behöver.

Svensk sjukvård är bra. Men styrningen och grundorganisationen är alldeles för dålig. Den är från 1860-talet - en tid då vi höll på med åderlåtning och koppning. Väldigt mycket har hänt med vården sedan dess, men inte med grundorganisationen.

Nu tar vi de första stegen mot det som kan bli århundradets vårdreform, för att öka den nationella styrningen så att var i landet du bor, ditt postnummer, inte ska avgöra vilken vård du får. Men vi väntar inte på utredningen, utan redan nu avsätter vi 2 miljarder extra för fler vårdplatser runt om på landets sjukhus. Vi förbättrar arbetsmiljön för vårdpersonalen och ger dem tryggare anställningar. Och vi gör en historisk satsning på kvinnors hälsa, det som den så kallade feministiska regeringen aldrig mäktade med - skärpt tillsyn av mödravården och nationell förlossningsplan.

Vi går från ord till handling för vården.

(Applåder)

Herr talman! Kom igen nu, Socialdemokraterna! Ni byggde kärnkraften - jag ger er det! Men det var också ni som avvecklade kärnkraften på grund av politiska incitament - kanske inte med aktiva beslut, men med aktiva incitament.

Vi får, återigen, inte svar på frågan. Kommer ni att rösta för detta nästa vecka eller inte?

Det stämmer inte att vi inte har bjudit in till samtal. Nu har vi, till i höst, bjudit in både branschen och politiken att komma med goda förslag på hur vi ska nå 100 procent fossilfritt.

När Magdalena Andersson talar om nya mål för 2030 är det ungefär som att säga att man är för världsfred utan att säga hur det ska gå till. Jag pratar gärna om tuffare mål, men det är ju vägen dit - vägen från ord till handling - som är det viktiga.

Det är därför vi har levererat mer havsbaserad vindkraft på åtta månader än vad ni gjorde på åtta år. Nu vill vi göra samma sak för kärnkraften. Det är viktigt för att svenska mammor och pappor ska ha ett jobb att gå till. Det är viktigt för klimatomställningen. Det är viktigt för att pressa ned priserna. Kommer ni att säga ja eller nej?

(Applåder)

Herr talman! Jag är trött på tjafset. Jag är trött på samtalen. Vi har samtalat, samtalat, samtalat och tjafsat om svensk kärnkraft i 43 år - egentligen sedan folkomröstningen 1980.

Det som svenskt näringsliv efterfrågar - och det som det svenska folket förtjänar - är ett politiskt ledarskap från höger till vänster som går från ord till handling. Alla goda krafter behövs i detta läge.

Den politik som Socialdemokraterna har drivit när det gäller kärnkraften har signalerat "Vi tolererar er".

Det vi gör nu är att säga att vi kommer att bygga svenskt välstånd, svenska arbetstillfällen och svensk grön omställning på en kraftig utbyggnad av kärnkraften. Det är skillnad.

Min fråga till dig, Magdalena Andersson, är: Kommer ni att rösta för målet om 100 procent fossilfritt och aktivt bana väg för ny kärnkraft i Sverige?

Herr talman! "Låt barnen komma till mig." Det var orden som Jesus använde och som återgavs i Markusevangeliet för ungefär 2 000 år sedan. Jag tycker att det är ord att inspireras av, oavsett om man är troende kristen, muslim, ateist eller något helt annat, därför att det är ett ledarskap som verkligen sätter det viktiga först. Barnen är det allra, allra viktigaste vi har.

Jag skulle vilja påstå att vårt land länge har betraktat familjen och familjens betydelse - även för allt det vi försöker avhjälpa och lösa genom politik - som en eftertanke, inte som den hörnsten den bör ses som för ett gott samhälle. Det är ett samhälle som håller ihop och ett samhälle som i både goda tider och svåra tider klarar av att prioritera det som är viktigt på riktigt för nästa generation. Det är det ansvar vi har gentemot våra barn.

Nu är vi i en situation - på område efter område: vården, skolan och brottsbekämpningen - där en avsaknad av att börja med grunden genom att satsa på våra barn, på familjerna, är en stor anledning till att vi inte lyckas med det vi ska.

Vi vill börja med brottsbekämpningen. I går nämnde jag att i helgen avlossades 21 skott i ett svep. Fyra personer träffades. Två dödades, varav ett var ett barn. Barn mördas och barn mördar. Vi behöver vända detta. Då behöver vi vända sättet på vilket vi driver politik och prioriterar. Vi behöver prioritera familjen först, även i brottsbekämpningen.

Kumlachefen Jacques Mwepu har sagt att många barn växer upp i splittrade familjer i avsaknad av vägledning och i miljöer där föräldrarna har svårigheter att påverka sina barn i rätt riktning. Han tror att samhället måste stötta familjerna ännu mer och i en tidigare fas.

Hur många är vi inte som har mött polis efter polis, fältarbetare efter fältarbetare, som säger att de inte kan göra sina jobb utan närvarande mammor och pappor som frågar var deras ungar är och som ser till att de kommer hem på kvällen? Det är föräldrar som ser till att barnen inte är i fel område, med fel kompisar med fel påverkan och som tar sitt föräldraansvar. Men vi vet alla att det är svårt att vara förälder.

Den här regeringen gör nu en historisk omläggning av den brottsbekämpande politiken och en historisk prioritering av rättspolitiken. Vi ger polisen och tullen det de har efterfrågat i många års tid. Vi gör en historisk satsning på det brottsförebyggande, och det handlar om socialtjänsten, men det handlar också om familjerna. Det handlar om att se till att få föräldrastödsprogram i hela landet, därför att det är där det börjar på område efter område.

Man försöker lösa mycket av svårigheterna i skolan med en ny debatt om driftsformer, samtidigt som vi har barn i skolan som lider av svåra självmordstankar. Det säger sig självt att det är svårt att klara godkänt i matte om man inte längre vill leva.

Det finns inte en enda region i det här landet, förutom Gotland, som klarar vårdgarantin för barn- och ungdomspsykiatrin i tid. Vuxenvärlden har svikit det viktigaste vi har: våra barn. Nu lägger regeringen om den politiken. För första gången på generationer får vi en tydlig nationell styrning av vården och en tydlig historisk prioritering av just barn- och ungdomspsykiatrin.

Det blir också en historisk omläggning av styrningen av förlossningsvården. Där kan vi verkligen prata om var det börjar! Det ska inte vara postnumret som avgör vilken barn- och mödrahälsovård man får, utan vi ska orka styra även från det nationella.

Det är på frukten man känner trädet. Vi var med och kriminaliserade innehav av dokumenterade övergrepp på barn - det som slarvigt kallas för barnpornografi. Maria Larsson tillsatte utredningen som ledde till att barnkonventionen kom in i svensk lagstiftning. Det var vi som från socialutskottet också drev igenom lex Lilla hjärtat. Det är att sätta barnen och familjen i centrum och inte behandla dem som en eftertanke.

(Applåder)

I detta anförande instämde Camilla Brodin, Hans Eklind, Torsten Elofsson, Cecilia Engström, Magnus Jacobsson, Ingemar Kihlström och Camilla Rinaldo Miller (alla KD).

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr ålderspresident! Låt mig fokusera på det som är själva frågan: När det gäller den här typen av kartläggning av havsbottnar pratar vi verkligen längre fram i tiden. Det är först då det skulle kunna ha effekt.

Regeringen har valt att prioritera tillståndsprocesserna som skulle kunna göra skillnad här och nu. Vi har helt enkelt valt att lägga utredningsresurserna på det, för det är bråttom. Om Sverige inte ska stå kvar på perrongen när andra länder ställer om för att vi helt enkelt inte har ett tillräckligt robust energisystem måste vi bana väg för alla goda krafter.

Jag vill med bestämdhet understryka att vi håller kursen. Vi har aldrig varit emot vindkraft, men vi kan inte bara ha vindkraft. Då blir det de här stålskogarna som jag har talat om. Vi kan inte heller ha hur mycket havsbaserad vindkraft som helst; det klarar inte energisystemet av. Då blir det obalans, och då får vi problem. Det blir också problem för de människor som bor i närheten, för naturen och för miljön runt omkring.

Vi måste ha balans, och jag uppfattar att energipolitiken i Sverige är på väg mot balans. Jag uppfattar att sex av åtta partier i den här kammaren mycket tydligt nu säger att alla kraftslag behövs, och sedan kan vi fortsätta att debattera hur vi skapar de bästa incitamenten för det här. Jag ser fram emot att återkomma till detta.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Även undertecknad hade sett fram emot den debatten, framför allt för att visa hur allting hänger ihop.

Den som undrar, ibland ser tidningsrubrikerna och ställer frågan "Är Sverigedemokraterna inte med på vindkraft?" kan googla fram en pdf av Tidöavtalet. Sedan kan man leta upp sidan 15. Där står det jättetydligt att vindkraften är en viktig del av det svenska energisystemet.

Det är fyra samarbetspartier, en majoritet i riksdagens kammare, överens om. Därtill är vi överens med samtliga fyra oppositionspartier om den frågan.

Det som det däremot har talats alldeles för lite om i politiken, och där det har det varit för mycket politik i energipolitiken, för lite fysik och för lite förståelse för energifrågorna och hur ett energisystem fungerar, är vad det är för olika egenskaper som kraftslagen kommer med.

Jag håller helt med Isak From om att vi har haft ett stort problem. Svensk energipolitik har haft en övertro på förmågan och möjligheten att flytta el som produceras i norra Sverige för att hantera södra Sveriges behov.

Vi kan diskutera och dividera i oändlighet vem som är ansvarig för nedläggningen av Ringhals 1 och 2. Men faktum är att det har getts möjligheter i denna kammare att diskutera den frågan och att politiskt försöka stoppa den nedläggningen flertalet gånger.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Där har det varit fyra samarbetspartier som har försökt att förhindra det och fyra som inte har gjort det. Nu står vi här och saknar 3 000 megawatt planerbar elproduktion i södra Sverige. Nu ska vi försöka att hantera det.

Isak From och jag är helt överens. Regeringen och Socialdemokraterna har goda möjligheter att fortsätta att bana väg för lite sans och balans i energidiskussionen och se till att vi får loss den kraftproduktion som är möjlig att bana väg för i södra Sverige.

Det kommer att minska behovet av att överföra från norra Sverige. Där ser man nu en återindustrialisering och möjlighet till en grön stark omställningsboom. Det är viktigt att få ha kvar den fossilfria kraftproduktionen däruppe.

Vi är fyra samarbetspartier som är överens om att alla fyra kraftslag behövs. Det jag uppfattar att Jessica Stegrud med sin interpellation förtjänstfullt är ute efter, trots att hon inte är här i kammaren i dag, är att säga att vi inte kan ha 100 procent vindkraft. Det klarar inte våra system av.

Precis som Isak From är ute efter måste vi också bygga ut elnätet. Väderberoende kraftslag kommer och går. Ibland är det jättemycket kraftproduktion. Då måste kablarna klara av att transportera den elen, lite slarvigt uttryckt.

När det gäller kärnkraften vet vi precis hur mycket den levererar, varje dag, vilket klockslag, när som helst och året runt. Det är samma sak med vattenkraften.

Ovanpå det kommer vindkraften, som kommer och går. Solkraften kommer och går. Det gör att vi får ännu större behov av att bygga ut vårt kraftnät. Där är vi inte i dag, och man ska vara medveten om balansen. Om man vill har mer väderberoende kraftslag behöver man ha ännu mer kablar. Därför behöver vi ha en vettig mix.

Herr ålderspresident! Jag är glad över att vi har lyckats ta debatten nu, för alla goda krafter behövs.