Fru talman! Kalle Olsson har frågat mig varför regeringens strategi för att främja den gröna nyindustrialiseringen begränsas till Norrbottens och Västerbottens län.

Som jag tidigare har svarat Kalle Olsson avser regeringen att utforma den kommande strategin med särskilt fokus på Norrbottens och Västerbottens län, där omställningen verkligen är av historiskt stor omfattning med flera stora och parallella företagsetableringar och företagsexpansioner som planeras i mycket snabb takt. Fokus ligger därmed i linje med de uppdrag som såväl den förra som den sittande regeringen har gett till samordnaren för näringslivets hållbara omställning och samhällsomvandlingen i Norrbottens och Västerbottens län (N2020/03132 respektive N2022/02328).

Sverige har en stark industri som i hela landet bidrar till lösningar för grön omställning och till att Sverige når sina klimatmål. Detta skapar jobb i alla regioner och stärker förutsättningarna för det svenska näringslivet att lyckas på globala marknader.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det svenska näringslivet är ett drivhus för välstånd och innovation. Det är numera också en viktig del av vår klimat- och miljörörelse och världsledande i hållbarhet och grön omställning. Därför avser regeringen att skapa bättre förutsättningar för att industrin ska kunna ställa om. Det svenska energisystemet måste återuppbyggas, samtidigt som de höga elpriserna behöver mildras för svenska hushåll och företag.

Regeringen arbetar för att förenkla och förkorta miljötillståndsprövningen enligt miljöbalken genom att göra den mer flexibel, effektiv och konkurrenskraftig och framför allt mer förutsebar. Syftet är att stärka näringslivets konkurrenskraft, stärka svensk industriproduktion och främja en grön omställning med export av klimatvänliga produkter och teknik. I det här arbetet är också kompetensförsörjningen en viktig fråga.

Regeringens generella närings- och förenklingspolitik fokuserar på alla svenska företags konkurrenskraft och insatser för att minska företagens regelbörda. Regeringen har stärkt företagsportalen Verksamt.se och Regelrådets arbete med att granska konsekvensutredningar av förslag som kan få effekter av betydelse för företag.

Den kommande strategin kommer särskilt att inriktas på ett geografiskt område, men detta utesluter inte på något sätt andra län med liknande goda möjligheter och därmed liknande utmaningar från att ta del av arbetet. Regeringen anser dessutom att det lärande och de innovativa samarbeten som utvecklas mellan det statliga, regionala och lokala och i dialog med både civilsamhälle och näringsliv i Norrbotten och Västerbotten kommer att kunna understödja liknande omställningsprocesser i hela landet.

Till detta bidrar även Tillväxtverkets uppdrag att bistå regioner och kommuner i hela landet med insatser vid varsel och omställning, där arbete med större företagsetableringar och företagsexpansioner ingår (N2022/00781).

Fru talman! I det län som jag representerar här i riksdagen pågår det både planering och genomförande av stora investeringar i mångmiljardklassen med kopplingar till den gröna industrin. Det handlar om flygbränslen, anläggningar för produktion av vätgas, anläggningar för produktion av elektrobränslen och inte minst en jättestor anläggning för tillverkning av komponenter till batterier.

Detta är ett län som i årtionden har brottats med en minskande befolkning och som bara de senaste åren har tappat flera stora industrier och därmed också tappat flera viktiga arbetstillfällen.

I det län som jag representerar här i riksdagen möts de stora investeringarna i den nya gröna industrin och de jobb som är på väg fram med hejarop. Dessutom skapar detta en väldigt stor framtidstro.

Precis som med den gröna omställningen i resten av norra Sverige ska detta ske på väldigt kort tid. Det är en väldigt stor samhällsomvandling som kommer att ske. Om man ska lyckas med den stora gröna industriella omställningen gäller det att staten, kommunerna, regionerna, företagen och många fler aktörer krokar arm.

Därför är det välkommet att regeringen nu har föreslagit en strategi för norra Sverige. Men döm om min förvåning, fru talman, när jag såg att det län som jag representerar - Västernorrland - inte finns med i denna strategi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min fråga till näringsministern är helt enkelt: Vad tycker näringsministern att jag ska säga till kommunerna, regionerna och framför allt alla de företag som nu är beredda att investera i Västernorrland? Vad ska jag säga till dem när de frågar varför Västernorrland inte är med i en strategi för norra Sverige?

Fru talman! När jag lyssnar på statsrådet tolkar jag det som att man har en strategi som är geografiskt avgränsad men att det ändå inte är så viktigt. Man vill både ha kakan och äta upp den. Det bidrar inte till att öka klarheten någonstans. Detta kommer att koka ned till konkreta frågeställningar, exempelvis: Vilket stöd kan berörda kommuner räkna med från regeringen och Ebba Busch framöver utifrån denna strategi? Kommer det att göra skillnad om man är innanför det geografiskt avgränsade området i strategin jämfört med om man är utanför det?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! När man tar fram en strategi brukar syftet ofta vara att ta sikte på framtiden. Ingen är betjänt av en strategi som är inaktuell innan bläcket ens har hunnit torka på papperet. Men just det ödet riskerar att drabba denna strategi eftersom man missar vilka möjligheter den gröna industriella omställningen kan innebära för ännu fler län och kommuner i framför allt norra och mellersta Sverige med god tillgång på ren, fossilfri el om man på detta sätt begränsar sikten till bara de två nordligaste länen.

Det vi ser är en kraftfull och på många sätt fantastisk utveckling som går bortom Norrbotten och Västerbotten. I mitt tidigare inlägg nämnde jag några exempel på större etableringar, och i sammanhanget är det värt att notera att alla de jag nämnde har tillkommit i en tid präglad av kraftigt stigande räntor och rätt stor oro på de finansiella marknaderna. Men att investerarna känner sig säkra på att norra och mellersta Sverige är rätt plats säger något om vad vi har att vänta oss framöver. Vi har nog bara sett början.

Fru talman! Nu måste målet vara att möjliggöra för fler sådana här etableringar. Därför är det viktigt att regeringen tar fram en strategi som klart och tydligt signalerar att man inte bara från läktaren ser det som nu sker i Dalarna, Västernorrland och Jämtland utan att man också har för avsikt att understödja denna utveckling. Vad som behövs är en signal om en aktiv stat som har för avsikt att stötta kommuner som står inför stor omvandling. Här kan verkligen regering och stat vara en möjliggörare, men det kräver förstås att man inte mentalt begränsar sig.

Min fråga kvarstår: Vad ser statsrådet för risker med att ta fram en strategi som också är relevant för hur den gröna industriella omställningen utvecklar sig bortom Västerbotten och Norrbotten? Vad är det värsta som kan hända om man påpekar att de resurser som är viktiga i Norrbotten och Västerbotten också är viktiga i exempelvis Jämtland och Västernorrland?

Fru talman! Jag uppfattar att det söks en fajt som inte finns att ta. Jag kommer inte att slåss i andra änden här. Jag är inte intresserad av att delta i något slags polarisering där vi i stället behöver kroka arm.

Det är mycket tydligt att vi behöver ta fram en särskild strategi för norra Sverige där vi pekar på att Västerbottens och Norrbottens län har ett helt exceptionellt läge som faktiskt är svårt att slå ens om vi tittar globalt. Det är ett historiskt investeringstryck samtidigt som man saknar folk för att kunna vara en del av den gröna omställningen. Viljan finns. Det finns ett enormt tryck lokalt både från näringslivet och de politiska ledningarna, men det går för långsamt i beslutprocesserna. Stat, region, kommun och länsstyrelse hänger inte ihop - olika delar av Myndighetssverige går i olika takt.

Det behöver tas fram en särskild strategi för att kunna möta upp detta. Men perspektivet som krävs för att kunna lösa dessa problem är en frukt som jag tror att alla som gör den här typen av viktiga gröna omställningsprojekt kan njuta av, såsom Dalarna och Jämtland, och vi ser det som en möjlighet även för Västra Götaland. För att ta ett konkret exempel kan det när en mindre ort får en väldigt tung industrietablering och tung inflyttning plötsligt dyka upp ett behov av sju nya förskolor. Hur säkerställer vi då att välfärden kan hänga med, när skatteintäkterna kanske kommer först långt senare? Hur ska staten gå in? Vad är statens ansvar i det läget att stödja det kommunala? Vi ser ett akut behov av att kunna svara på de frågorna i Västerbotten och Norrbotten. Men jag ser att lärdomar från detta kommer att kunna användas på fler platser.

En annan sådan konkret fråga är tilldelningen i elnätet. Vi har sett stora problem med så kallade luftbokningar, där företag går in och tar höjd så att de nästan spricker och säger att de kommer att behöva väldigt mycket el och då blockar ut andra företags möjligheter att veta att det finns tillräckligt mycket el för deras investering det år den kickar in. Det försöker vi nu komma åt med en aktivare myndighetsstyrning. Det är särskilt användbart här, men det kan också användas för fler delar.

Jag tycker att det finns en särskild logik i att Norrbotten och Västerbotten får ett särskilt fokus. Men det är inte så att vi slutar att arbeta med andra delar av landet, och det är inte så att andra delar av landet med liknande problematik - om än inte i samma omfattning som är så exceptionell här - inte kan dra lärdomar av detta eller inte också aktivt kan bidra till arbetet och även skörda frukten av arbetet. Med det hoppas jag att det har blivit lite tydligare.

Fru talman! Jag skulle vilja börja med att säga att den största vinsten för dem som bor i elområde 1 och 2 faktiskt är den här regeringen som jag har förmånen att vara en del av, som sätter stopp för en energipolitik som lade väldigt mycket tyngdkraft på att södra Sveriges elproblem skulle lösas genom att man tog norra Sveriges förhållandevis billiga och utsläppsfria el och transporterade den söderut. Nu ser vi till att i stället bana väg för utökad kraftproduktion i södra Sverige som står i paritet med behovet så att norra Sverige kan ha sin kraftproduktion kvar. Det behövs om man ska kunna fortsätta att välkomna alla tunga investeringar och kunna fortsätta att vara ledande i den gröna omställningen och samtidigt skapa fler arbetstillfällen.

Det andra jag vill säga är att jag hade ganska höga förväntningar på den här interpellationen, fru talman. Men jag är lite besviken faktiskt, för jag känner att interpellanten har lyssnat med ena örat. Lyssnar man bara på hälften av det jag säger hör man bara att övriga regioner erbjuds att "ta del" av frukten av det här arbetet. Men lyssnar man även med andra örat hör man också att jag återkommande har sagt att man också är varmt välkommen att bidra och att lyfta sina perspektiv. Jag tar gärna emot dem här från de ledamöter som kan sin hembygd på ett sätt som är ovärderligt att kunna ta del av, men också direkt på plats.

Nu när vi kommer ut ur det svenska EU-ordförandeskapet ser jag fram emot att kunna resa mer i landet. Jag besöker gärna Jämtland tillsammans med Kalle Olsson. Jag hoppas att jämtlänningarna har lyssnat med båda öronen i den här debatten och att de har hört att vi ser, att vi kommer igen och att vi kommer att komma med konkreta förslag som hela landet kan ta del av som en viktig del av strategi norr och för hela Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.