Ebba Busch

Fru talman! Helldén och jag har ännu inte haft möjlighet att träffas och sitta ned på tu man hand. Jag skulle gärna göra det nu när vi äntligen har fått mötas på detta sätt. Grattis till det nya uppdraget, Daniel Helldén!

Den förra regeringen, som Miljöpartiet ingick i, tryckte fram Klimaträttsutredningen och även Miljöprövningsutredningen. Allt där tyckte vi inte om, även om det var väldigt mycket. Vi har helt enkelt sett att det har funnits en del vita fläckar, som inte täcks in i detta, när det gäller att få upp farten i tillståndsprocesserna.

Vi håller med om att det är alldeles för komplicerat och förknippat med alldeles för stora osäkerheter när någon drar igång ett kostsamt projekt för antingen landbaserad eller havsbaserad vindkraft. Man står med en väldigt stor risk eftersom oförutsägbarheten är så stor och processen tar så lång tid. Detta ser vi gärna över, och det är det vi arbetar med. Vi ser fram emot att återkomma kring det.

Fru talman! Jag börjar med det korta svaret och lämnar utrymme för följdfrågor: Det är inte tidssatt än, men detta är prioriterat.

På kort sikt är mer förnybar kraftproduktion det vi har möjlighet att få loss de kommande åren, och det är därför det var viktigt för regeringen att kunna ge besked om två nya havsbaserade vindkraftsparker trots att vi bara suttit i regeringsställning i åtta månader. Vindkraftsparkerna är strategiskt placerade utifrån var vi tror att de gör störst nytta i elsystemet. Det är också därför vi fortsätter att välkomna fler satsningar på lagringslösningar, men vi kan inte lägga hela uppgiften att fördubbla elproduktionen och elsystemet på den vägen framåt.

För att återkomma till den konkreta frågan från Helldén, fru talman: Vi arbetar aktivt med dessa frågor och ser fram emot att lägga dem på riksdagens bord, men jag har inte datumen i huvudet här. Det kommer att presenteras förutsättningar för delar av detta i och med den energipolitiska inriktningspropositionen, som enligt planen och propositionslistan kommer i mars.

Fru talman! Jag utesluter inte fler åtgärder från regeringens sida, men jag vill peka på att det har skett ett väldigt markant skifte sedan Socialdemokraterna och Miljöpartiet lämnade regeringen.

Detta blir en shout-out till nyfödda Edith Leonora Kullgren. Hon sitter förhoppningsvis inte och tittar på den här debatten - men det gör nog hennes far, landsbygdsminister Peter Kullgren, som har sett till att vi fått bort rubriceringar som miljöfarlig verksamhet kring lantbrukares verksamhet. Vi har finansierat nya, enhetliga slakteriavgifter för att förenkla regelverk och gynna produktion. Vi har skjutit till mer medel till växtförädlingen för att förbättra den framtida konkurrenskraften.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Återigen: Sveriges lantbrukare är skickliga företagare, men mellan 1996 och 2021 ökade reglerna från 278 till 648. Det är dags att minska den bördan, och utöver det diskuterar vi gärna fler förslag för en livskraftig landsbygd.

Fru talman! Vi talar gärna vidare om hur vi kan få fler åtgärder som stöttar en livskraftig landsbygd och som stöttar Sveriges matproducenter framåt. Regeringen och Centerpartiet delar helt synen att detta är en avgörande del av vår beredskap. Dessutom är våra lantbrukare skickliga företagare som många gånger överlevt väldigt tuffa och svåra tider.

Vi har påbörjat en omläggning av livsmedelsstrategin med ett övergripande fokus: ökad produktion. Där kan den typ av frågor som Centerpartiet lyfter fram i kammaren i dag absolut vara en del av den fortsatta diskussionen. Vi har även gett Jordbruksverket i uppdrag att redovisa vilka regler och villkor som motverkar ökad produktion och hur de hindren kan åtgärdas. En naturlig följd av detta är såklart att man också diskuterar lönsamheten och vettigheten i beskattningen av lantbrukarnas produktion.

Fru talman! Jag ska göra det väldigt tydligt. Vänsterpartiet säger att de lägger 20 miljarder mer på till exempel vård, personal och generella statsbidrag. Problemet är att Vänsterpartiet också föreslår en rad skattehöjningar som äter upp de satsningar de vill göra. Om man höjer skatten sker det faktiskt en automatisk sänkning av statsbidragen. Det har även Vänsterpartiet redovisat i sin budget. Av 20 miljarder blir det alltså 2,4 kvar.

Dessutom är man själv med och styr i Region Stockholm, där man har drygt 7 miljarder i resultatutjämningsreserv som man vägrar använda. I stället skyller man på regeringen när man sparkar personal. Det menar jag är fel. Alla måste ta ansvar, och vi är beredda att skjuta till mer.

Men för att bli konstruktiv kring möjligheten till långsiktiga investeringar framåt vill jag säga: Jag gör gärna upp även med Vänsterpartiet i den frågan. Kanske skulle vi kunna bestämma oss för att runda Socialdemokraterna och börja med att göra upp om kärnkraften, om nu Magdalena Andersson inte vet vad hon vill.

Fru talman! Ja, ett av skälen är att Kristdemokraterna brukar agera murbräcka i vår del av politiken. Det var vi som fällde decemberöverenskommelsen. Det var vi som var först ut med att ge skarpt besked om ny kärnkraft. Det var vi som öppnade upp de parlamentariska låsningar som fanns. Det möjliggjorde förhandlingar med både Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna, och det har lett till konkreta resultat åt både höger och vänster. Jag tror att tiden verkar för Kristdemokraternas linje även här, särskilt om det finns möjlighet att kroka arm, brett, från höger till vänster.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Finansministern har självklart mitt fulla stöd när hon säger att vår viktigaste uppgift är att bekämpa inflationen, bekämpa inflationen och bekämpa inflationen.

Det Vänsterpartiet gör i sin budget är att tända en inflationsbrasa som innebär att man eldar från två håll. Man säger att man från V:s håll satsar 20 miljarder på välfärden. Det innebär, genom höjda skatter, en automatisk sänkning av statsbidragen. Då blir det bara en tummetott kvar, vilket står i Vänsterpartiets egen budget. Så mycket är det med det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Fru talman! Kristdemokraterna lovar inte allt, men vi håller vad vi lovar.

Den som begav sig ut på vägarna under nyårsnatten fick sig en glad överraskning. Dieselpriset låg på 17,79 kronor litern och bensinpriset på 17,19 kronor litern. Det är 10 kronor mindre för dieseln och 6 kronor mindre för bensinen jämfört med toppnoteringen i mars 2022, då vi lovade ändring. Nu har vi levererat ändring.

Priset påverkas såklart av en rad omvärldsfaktorer. Dem kan vi inte styra; det går inte att fullt ut vaccinera för det. Men det går att göra Sverige mindre sårbart. Det har vi gjort i och med detta.

Nu har det rödgröna extra påslaget på drivmedelspriserna äntligen tagits bort. Den förra regeringen satsade i sin klimatbudget på primärt ett kort, reduktionsplikten. Men vi lägger om klimatpolitiken så att den faktiskt fungerar - med fokus på att lyckas med elektrifieringen, det som ska skapa nettonoll till 2045, och samtidigt stärka konkurrenskraften.

Man ska helt enkelt inte straffas när man tar bilen för att hälsa på mormor eller när man kör barnen till skolan och idrottsträningen. Det är inte så vi löser klimatomställningen.

Nu blir det lite billigare att vara svensk, och vi kommer att fortsätta leverera. I en tid när många fortsatt bär tungt gör vi kristdemokrater det vi kan för att lindra bördan. Vi stärker sjukvården. Vi sänker skatten för pensionärer, och vi ger de föräldrar som kämpar för att få ekonomin att gå ihop lite mer att röra sig med.

Fru talman! Vi tar ansvar i en svår tid. Med reform efter reform gör vi livet lite lättare att leva. Vi rustar Sverige starkt.

Fru talman! Jag uppskattar den konstruktiva tonen. Vi har valt andra åtgärder när det gäller elskatten, men som borgerlig skulle jag väldigt gärna göra en sänkning också. Kanske är det någonting som vi behöver göra framåt. Då talas jag gärna vid.

Men världens högsta reduktionsplikt uppstod ju inte ur tomma intet, utan det krävde politiskt stöd. Under er tid som stödparti till den rödgröna regeringen steg dieselpriset med över 60 procent.

Om Centerpartiet på riktigt vill diskutera hur vi lättar bördan för vanligt folk och skapar förutsättningar för en levande landsbygd är vi de första att kroka arm. Men då måste Centerpartiet sluta försvara världens högsta reduktionsplikt.

Det alternativ som Centern har lagt på bordet skulle innebära en väldigt stor risk för att vi göder de här bolagen men att produktionen exporteras någon annanstans. Då går svenska skattemedel till att subventionera biobränslen som inte ens används i Sverige. Det tror vi är fel väg att gå. Därför var det rätt att sänka reduktionsplikten.

Fru talman! Låt mig börja med att önska Muharrem Demirok ett riktigt gott nytt år. Jag vet inte om han gav sig ut på vägarna under nyårsnatten, men direktrapporten från pumpen lät så här: dieselpris 17,79 kronor per liter och bensinpris 17,19 kronor per liter. Det är 10 kronor mindre för diesel och 6 kronor mindre för bensinen jämfört med toppnoteringen i mars 2022, då vi lovade svenska folket att ändra på detta. Utan sänkt bränsleskatt och sänkt reduktionsplikt hade det inte varit möjligt.

När hushåll bär tungt och företag går på knäna är detta helt nödvändiga åtgärder.

Min fråga till Muharrem Demirok är: Var det rätt att sänka reduktionsplikten till EU:s miniminivå?

Fru talman! Jag som energiminister för samtal med flera framträdande nuvarande och före detta socialdemokrater. De är konstruktiva och kunniga. Det handlar om många svåra avvägningar. Där lägger vi grunden för en hållbar energipolitik som inte sätter partipolitiska låsningar utan Sveriges bästa i centrum. Dem fortsätter jag gärna. De pågick efter sommaren, före jul och fortsätter även nästa vecka.

Jag har två frågor. Önskar Magdalena Andersson sitta ned och samtala med mig? Det gör jag mycket gärna. Och kommer Daniel Helldéns veto när det gäller kärnkraft och att stötta en socialdemokratisk regering vid ett potentiellt maktskifte att vara det som Magdalena Andersson navigerar utifrån?

Fru talman! Jag ska återge ett utdrag ur en debattartikel som är skriven av några av de mest framträdande företrädarna för svensk industri: Vårt lands välstånd och svensk industri är beroende av en stabil tillgång till prisvärd el. En nationell satsning på ny kärnkraft är därför helt nödvändig. Våra företag är beredda att samverka för att stödja uppbyggnaden. Men då behöver vi ett tydligt ledarskap i denna fråga och en process som är brett förankrad i riksdagen.

Budskapet är glasklart, och beskedet är blytungt.

Fru talman! Min fråga är om Socialdemokraterna och Magdalena Andersson är med oss på detta.

Herr talman! Sverige behöver en starkare samhällsgemenskap och ett starkare samhällsbygge. Svenska staten behöver ta en mycket mer aktiv roll och bli mer av en katalysator till näringslivets tillväxtmotor. Vi måste inse att om Sverige inte kan eller ska konkurrera med billig arbetskraft eller massiva statsstöd måste vi konkurrera genom att vara ett land där välfärd och infrastruktur fungerar. Därför är vi kristdemokrater beredda att se över överskottsmålet och öppna för lånefinansiering. Här vill vi gärna se ett så brett stöd som möjligt.

Herr talman! Vi har tittat på bland annat Långtidsutredningens förslag och ser att det kan frigöra ganska mycket pengar. Vi skulle till exempel kunna gå med 0,5 procents underskott och då frigöra motsvarande 50 miljarder kronor om året. Det här underskottet skulle något år kunna vara högre, något år lägre, men om vi inte vågar ompröva överskottsmålet kommer Sverige att se sig omsprunget av andra länder.

Sverige har helt enkelt inte råd att avstå. Vi har inte råd att stå utan fungerande vägar och järnväg. Vi har inte råd att låta kommuner tvingas tacka nej till industrietableringar, just sådana som skulle kunna ge de där nya arbetstillfällena och nya skatteintäkter, ena gången på grund av effektbrist och andra gången för att kommunen saknar pengar till att bygga den där nya skolan eller vårdcentralen för att kunna matcha behoven som följer med etableringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Herr talman! Kristdemokraterna markerar värderingarnas betydelse för samhällsgemenskap men också för ett starkt samhällsbygge. I dessa mörka och oroliga tider behöver det verkligen finnas en realistisk plan om en ljusare framtid. Och för att nå dit behöver vi investera tungt i Sverige. Vi behöver rusta Sveriges infrastruktur, och vi behöver även rusta upp vårt försvar.

Det sistnämnda är många överens om. Behovet som föranleder satsningar på försvaret är tydligen mer känsligt att artikulera, men det är ett faktum att Ryssland numera är en aggressiv och aktiv krigförande stat.

Herr talman! Krig skrämmer. Det är fullt förståeligt. Jag har själv hört det i berättelser från min egen uppväxt, när jag hört min norska farmor Ebba berätta om hur hennes liv förändrades av andra världskriget, hur de blev beskjutna och om min farfar som blev motståndsman när nazisterna ockuperade Norge.

Vi har människor som fortfarande minns när Norden var en krigsskådeplats. Därtill är det många som har gjort Sverige till sitt hem på senare år för att de tvingats fly just undan krig och förföljelse. Det är människor som skådat krigets fasor.

Herr talman och kära riksdagsledamöter! Jag delar detta land med er. Vårt är förtroendet och uppgiften att värna Moder Svea. Det tarvar frejdig, klurig och svår debatt, en tuff och ansvarsutkrävande sådan om skattesatser, om strukturellt riktiga arbetsmarknadsreformer och om vårdens organisation. Men när krig rasar i vårt närområde, när det kan bli krig även i Sverige, då förväntas något annat av oss. När storm och mörka vatten är ett faktum behöver vi bilda en bro som för oss dit där vårt land kan finna ro.

Några av de människor som jag känner allra mest samhörighet med är jag på papperet mest olik. Vi delar varken tro, politisk hemvist eller bakgrund, men vi delar vissa allmängiltiga värden. Det gör att vi höjer oss över åsiktsgränser och ser bortom de barriärer som gör andra människor till ett "de". Vi ser i stället ett "vi".

Vi delar förståelsen för att det är vi som är Sverige, och när detta "vi" hotas av krafter som utmanar våra grundläggande idéer om människovärde, jämställdhet, frihet och framtiden är det er jag vill stå med vid fronten.

Kära svenskar! Vi delar detta land i medgång och i motgång, i goda tider och i svåra tider, med alla hennes brister och alla hennes styrkor. Sverige är värt att försvara med vapen, prepperförråd, vedspisar, syjuntor och första hjälpen-kurser. Så kan vi alla rusta Sverige starkt - tillsammans!

(Applåder)

Fru talman! Jag svarar rakt av: Nej, man behöver inte vänta till 2025. Det kommer att fattas fler beslut i den riktning som vi redan har antagit under det här året, och det kommer att hända fram till 2025. Men en del av detta kommer vi att behöva vänta med tills vi har den kompletta utredningen på plats.

Jag tycker ändå att jag har försökt att vara konkret. Vi har fattat ett flertal beslut för att skrida till verket, samtidigt som vi jobbar med de långa linjerna och ser fram emot att få diskutera dem framåt.

Jag hoppas att tomten kan vara snabb i år och att vi snart ses i kammaren för att diskutera den nya energipolitiska inriktningspropositionen som lägger grunden för ett stabilare och robustare elsystem framåt, så att vi har tillräckligt med el där den behövs när den behövs till vettiga elpriser. Det är kanske den viktigaste klappen som svenska folket kan förvänta sig av oss här i kammaren.

I övrigt vill jag tacka så mycket för interpellationen och tacka för omsorgen om mina hobbyer. Dessvärre nördar jag en del om elnätet även på min fritid, men jag har också andra hobbyverksamheter. Det kan man vila lugnt i. En av dem är att umgås med min familj, vilket jag hoppas att jag själv får göra under julen. Detsamma önskar jag till Monica Haider och till övriga i kammaren.

Tack för interpellationen! Jag ser fram emot att få arbeta vidare med ledorden om att kraftsamla, som Monica Haider själv lyfte upp.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill ändå påstå att det har hänt lite grann sedan de två tidigare interpellationsdebatterna mellan Monica Haider och mig själv. De har bland annat gällt uppdrag att utveckla arbetssätt och parallella processer för kortare ledtider och elnätsutbyggnad. Då vill jag särskilt understryka uppdraget om magnetfält för att se över den påverkan de innebär på människors liv och hälsa, det vill säga att bli utsatt för lågintensiv strålning på detta sätt. Jag vill också understryka uppdraget att se över ersättning för upplåtelse av mark i samband med elnätsutbyggnad. Så visst händer en del på området.

Därtill finns frågan om tillståndsprocesserna. I fråga om miljöbalken handlar det om hur vi kan förenkla och förkorta dem. Flera av dem nämnde jag också i mitt svar. Det är inte så att vi väntar på att allt ska komma i en bulk, utan vi försöker pytsa ut där det går. Men sedan är det klart att den lite heliga graalen, energipolitiska inriktningspropositionen, kommer att sätta en grund som gör att det blir lite lättare att navigera framåt.

Fru talman! I samband med en annan interpellationsdebatt med en annan ledamot har jag diskuterat frågan om varför vi tillsatte ytterligare en utredning utöver Klimaträttsutredningen. Svaret är att jag inte tror att det hade blivit några fler gruvor om vi inte hade tillsatt den nya utredningen. Då spelar det ingen roll att det funnits tidigare ministrar som har sagt att de älskar gruvor eftersom det ändå inte hade blivit fler gruvor. Det är en anledning till att det har tillsatts ytterligare en utredning. Man är ju trött på utredningar, men de är fullkomligt avgörande för att vi ska få till bra underlag för lagstiftning som håller för verkligheten.

Till alla dem som är intresserade av klimatfrågorna och grön omställning, som bryr sig om vår planet, som undrar om de kan bry sig om klimatet och samtidigt ha fler företag som vill leverera fler arbetstillfällen, en starkare ekonomisk och en bra välfärd, kan jag säga att gruvorna är helt avgörande. Från gruvorna kommer allt material som behövs för den gröna omställningen, allt som behövs för våra mobiltelefoner, för våra vindkraftverk, våra elbilar och våra batterier. Här sitter Sverige bokstavligt talat på en guldgruva för den gröna omställningen. Vi kan röra oss bort från beroende av länder som Kina och från länder som använder sig av barnarbete för att få loss det som behövs till våra elbilar. Det är inte en hållbar klimatomställning.

Jag vill ändå understryka att detta att tillsätta ytterligare en utredning är inte något man gör på pin kiv. Vi tyckte att det fanns en vit fläck eller två som behövde täckas upp. Vi skrider nu till verket med flera av de goda förslagen som kom med den tidigare utredningen från den S-ledda regeringen, men vi försöker få dem att hänga ihop så att vi inte ska få en situation där den ena handen inte vet vad den andra gör. En del av den basmattan läggs i och med den energipolitiska inriktningspropositionen, som bör komma inom kort till allas vår kännedom.

Fru talman! Jag börjar med att understryka att vi tar vidare flera av de förslag som Socialdemokraterna arbetade med. Jag tycker att det är onödigt att kasta ut barnet med badvattnet. Där det går att kroka arm och föra förslag vidare tror jag att det är bra att göra det.

Flera av förslagen tog också S emot under tidigare mandatperiod. Till exempel hade Energimarknadsinspektionen redan 2020 förslag om en förbättrad planering avseende elnät för att just försöka lösa kapacitetsbristen, men det var den här regeringen som tog beslut om ökad energiplanering för att accelerera energiomställningen och öka möjligheterna att ansluta nya industrier.

Här kan man alltså gå till attack, fru talman, och säga att här gjordes inte tillräckligt av den förra regeringen, men jag vill bara konstatera att vi nu har byggt vidare på det som i grunden ändå fanns och som var positivt.

Det är ju så att utbyggnaden behöver gå i takt för att elsystemet ska kunna byggas ut så att el kan levereras där den behövs, när den behövs. Annars får vi en situation med ledamöter i den här kammaren - inte de som står framför mig nu - som primärt faller tillbaka på en argumentation om att vi har en nettoexport från Sverige av el när vi har ett överskott.

Samtidigt står vi på totalen ändå utan tillräckligt med el. Vi har alltså effektbrist, och många kommuner tvingas att säga nej till tunga företagsetableringar helt enkelt för att vi inte har tillräckligt med el.

Det är detta vi försöker att komma åt med energipropositionen, energiplaneringen, energiforskningspropositionen och regeringsuppdrag om effektivare anslutning till elsystemet.

Det hjälper inte att bara fokusera på att bygga elnät, utan man behöver också fokusera på att vi ska klara av att använda de elnät som vi har. Elsystemet har mer elnät, men kapacitetsbristen och därmed överföringskapaciteten är fortfarande ett väldigt stort problem.

Jag har inte på mig någon tomteluva i dag. Det hade jag tidigare i veckan. Vi har pratat om hösten eller vintern för energipropositionen. Än är det några dagar kvar till jul. Den som lever får se.

Fru talman! Vi hade lunch på Klimat- och näringslivsdepartementet förra veckan. Då trodde jag att vi fick önska varandra god jul, men då blev jag påmind inte minst av ledamoten Monica Haider om att vi skulle mötas i kammaren i dag.

Monica Haider har frågat mig när regeringen och jag kommer att lägga fram förslag för att korta ledtiderna för utbyggnad av elnät. Det undrar jag också, höll jag på att säga, men nu ska jag redogöra för vad vi gör.

En omfattande utbyggnad och förstärkning av elnätet är en förutsättning för att möjliggöra den gröna omställningen. Regeringen arbetar målmedvetet med åtgärder som kan förenkla och förkorta tillståndsprocesserna som rör elnät. Min bild är att också branschens aktörer och berörda myndigheter arbetar aktivt för att göra vad de kan för att samordna sig och korta ledtiderna.

Precis som Monica Haider påpekar innehåller Klimaträttsutredningens och Miljöprövningsutredningens slutbetänkanden ett antal förslag som syftar till att korta just ledtiderna. Det stämmer dock inte att förslagen ligger i en byrålåda hos regeringen.

Regeringen bereder fortsatt Klimaträttsutredningens förslag avseende elnät. Regeringen har dessutom redan tillsatt ytterligare utredningar som grundar sig på förslag som lämnats av Klimaträttsutredningen. En utredare har fått i uppdrag att se över regelverket för ersättning vid upplåtelse av ledningsrätt i samband med elnätsutbyggnad, och Naturvårdsverket har fått i uppdrag att ta fram en vägledning om påverkan på fåglar från olika typer av elledningar. Folkhälsomyndigheten har därtill fått i uppdrag att ta fram en vägledning för bedömning av olägenheter för människors hälsa till följd av långvarig exponering av lågfrekventa magnetfält från elledningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Miljöprövningsutredningens slutbetänkande bereds fortsatt inom Regeringskansliet.

Regeringen är också av uppfattningen att det finns ett behov av att ta ett större grepp om frågan om miljöprövning än vad som hittills har gjorts och att det är nödvändigt att vidta fler åtgärder i syfte att effektivisera prövningen, detta för att Sverige ska kunna möta klimatomställningens utmaningar och säkra näringslivets konkurrenskraft. Regeringen har därför tillsatt en utredning som ska lämna förslag på hur tillståndsprövningen enligt miljöbalken kan förenklas och förkortas genom att prövningen görs mer flexibel, effektiv och förutsebar.

I budgetpropositionen för 2024 har regeringen lagt förslag som är nödvändiga för att stärka elsystemet och svensk konkurrenskraft. Det gäller bland annat satsningar för effektivare tillståndsprocesser och utvecklad planering. Regeringen avser även att återkomma till riksdagen med en energipolitisk inriktningsproposition - som vi längtar! - som tar ett helhetsgrepp om den utvecklade energipolitiken.

Propositionen kommer att ha två nya energipolitiska målsättningar: ett planeringsmål och ett leveranssäkerhetsmål. Elsystemet behöver planeras så att elproduktion och elnät byggs med rätt egenskaper, på rätt plats och i rätt tid för att kunna möta efterfrågan på el för den gröna omställningen.

Regeringen har också lämnat flera regeringsuppdrag till berörda myndigheter på energiområdet som bland annat syftar till att öka försörjningstryggheten och förbättra transparensen kring förutsättningarna för industrier och producenter att ansluta sig till elnätet.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka Aida Birinxhiku för denna interpellation. Vi har snuddat vid dessa frågor flera gånger. Det är också väldigt uppskattat att det finns en så tydlig passion och ett engagemang och en djup förståelse hos ledamoten för att detta är en avgörande fråga för Sverige. Det bäddar för att vi kommer att kunna fortsätta debattera dessa frågor under mandatperioden, vilket jag ser som positivt. Det är så många frågor som pressar på inom energi- och näringsområdet i stort att innovationsområdet inte alltid får det särskilda utrymme som jag är övertygad om att det behöver - detta delar jag uppenbarligen med ledamoten.

Jag vill understryka att vi är helt överens om att vi i Sverige inte kan luta oss tillbaka på det vi har lyckats åstadkomma historiskt. Då kommer Sverige - där är vi helt överens, fru talman - att bli omsprunget. Vi kan inte förlita oss på något slags egen självbild av att vi är duktiga på innovation när konkurrensen och spelplanen nu ändras ganska radikalt. Det handlar om öst, i form av Kina. Så har det varit under en lång tid. Men det handlar också om massiva statsstöd inom Europeiska unionen, vilket snedvrider detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill avsluta med att återkomma till min öppenhet. Om det finns delar som de strategier som vi nu skrider till verket med inte täcker upp tar jag gärna en dialog och en diskussion igen kring vad som är bra mått och steg för att kunna täppa till detta.

Något annat som jag vill understryka är forsknings- och innovationspropositionen. Den förra propositionen fokuserade på klimat och miljö, hälsa och välfärd, digitalisering, kompetensförsörjning och arbetsliv samt ett demokratiskt och starkt samhälle. Det var alltså 2020 års proposition - det var snarlikt 2016. Nästa kommer att ha ett stort fokus på innovation, och jag hoppas på konstruktivt samarbete där det går i fråga om den propositionen.

Tack för interpellationen!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det korta svaret är att det blir en omprioritering. Så är det. Regeringen styr Vinnova så att de satsar mer på strategiskt viktig forskning. Det handlar om att vi orkar smalna av. Vad ska vara vår unika säljande punkt - för att direktöversätta engelskans USP, unique selling point - visavi de andra nordiska länderna och andra länder där vi har vår primära konkurrens? Det handlar om var vi har möjlighet att komplettera och tillsammans med andra i till exempel det nordiska klustret bli en ännu starkare konkurrerande part internationellt.

Samtidigt - jag vill ändå repetera siffrorna - föreslår vi totalt 405 miljoner kronor till forskning och innovation kopplat till 6G under de kommande åren. Vi växlar upp arbetet med avancerad digitalisering. Och vi fortsätter att prioritera sådant som innovationskluster för genterapi, som jag besökte tidigare i våras, program för flygteknisk forskning med mera.

Kompenseras neddragningen av Vinnova fullt ut, krona för krona, med det vi gör i FoI-delen och Försvarsmaktens FoI-program, bland annat, eller Totalförsvarets forskningsinstitut, som också förkortas FOI, men det är en annan storlek på en av bokstäverna? Nej, det är korrekt att den inte gör det. Men de är i paritet med varandra. Och vi vet att ibland är det inte lika mycket pengar som är det avgörande utan hur medlen används. Här gör Sverige då en tydlig prioritering framåt på områden som har efterfrågats av inte minst näringslivet under en lång tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En av anledningarna till att detta har blivit så uppmärksammat är att det är en av de delar där vi inte rakt av har kunnat svara mot förväntningarna från näringslivet. Men att vi i övrigt gör det är väldigt stort. Detta är mer svårkommunicerat.

Men jag står för denna omprioritering i en väldigt tuff ekonomisk tid där det, som inte minst märktes i den förra interpellationsdebatten, finns stora behov hos våra kommuner och regioner. Den absolut största prioritering som regeringen och samarbetspartierna gjorde i budgeten gäller de 10 plus 6 miljarderna totalt på välfärden till kommuner och regioner. Detta kommer fortsatt att vara en viktig prioritet.

Jag tycker att vi har hittat en bra strategi här för att prioritera kärnan och ändå hitta framåtdrift. Vi tar nya kliv framåt på områden där Sverige har legat efter och där vi behöver passa oss för att inte bli omsprungna. I och med denna omläggning har vi ändå stärkt vår långsiktiga position.

Fru talman! Tant passade på att vila sig mellan interpellationsomgångarna här. Man måste ju dryga ut energin så här inför jul. Tant är alltså jag själv och inte någon annan här i plenisalen, vill jag understryka för åhörarna.

Vad jag förstår drar regeringen och S samma slutsats, att det går att dra ned lite på Vinnova. Men ledamoten Aida Birinxhiku kan nog S-budgeten bättre än jag. Men jag uppfattar att det även i deras budgetalternativ sker en neddragning. Då är frågan: Gör vi kanske i grunden ändå samma analys, att det går att effektivisera någonting? I svåra tider behöver alla göra det, även Vinnova.

Jag menar att Sveriges konkurrenskraft och innovationsförmåga kommer att förbättras, mycket på grund av en av våra främsta konkurrensfördelar, nämligen - hör och häpna - vår tidigare energipolitik. Den försöker vi nu värna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi är ett litet, exportberoende land i den allra nordligaste delen av Europa. Jag skulle säga att det är några ingredienser som har varit avgörande för att vi på 150 år har lyckats ta Sverige från ett i grunden ganska fattigt land med stor utflyttning - det var många som valde att emigrera från Sverige - till ett land som nu lockar till sig talanger från hela världen.

En av ingredienserna är att vi är ett väldigt nyfiket folk med god arbetsmoral och en arbetsetik som är viktig att värna. Det finns vissa grundläggande gemensamma värderingar hos oss där. Detta har i sin tur kunnat leda till vår innovationsförmåga. Vi har letat nya lösningar i svåra tider.

Ytterligare en ingrediens är faktiskt att vi har haft förhållandevis gott om förhållandevis utsläppsfri el till konkurrenskraftiga priser. Det har gjort att många har valt Sverige trots att vi i vissa fall har varit lite mer olägligt placerade och också haft bättre arbetsvillkor, vilket har gett oss dyrare arbetskraft. Detta med arbetsvillkoren har vi slagits för och tyckt varit rätt och riktigt.

Nu jobbar vi med att bygga det svenska energisystemet robust och starkt igen, så att detta kan fortsätta att vara en av våra stora konkurrensfördelar framöver. Utöver detta tar vi fram ett antal strategier, till exempel en ny mineralstrategi. Vi håller just på med en FOI-proposition.

Låt mig återvända lite till ledamotens tidigare fråga om öppenheten för en innovationsstrategi: Jag är öppen för det, men bandbredden är vad den är, och vi har väldigt mycket arbete som har bäring på innovationsområdet. Jag skulle jättegärna vilja att regeringen skulle få lov att sjösätta detta först. Sedan kan vi se vad som eventuellt behöver kompletteras i ett eventuellt särskilt program för renodlade innovationsfrågor som inte ryms i de översyner eller tillägg som vi nu gör i redan tidigare aviserade strategier.

Fru talman! Aida Birinxhiku har frågat mig vilka skäl som ligger till grund för regeringens och mitt beslut att sänka anslagen till Vinnova i budgetpropositionen, vilka skäl som ligger till grund för mitt och regeringens beslut att inte arbeta fram en nationell innovationsstrategi, vilka följder jag anser att dessa beslut får för svensk industris innovationskraft samt om jag avser att vidta några åtgärder utifrån mina slutsatser.

Jag delar interpellantens bild av att den internationella konkurrensen hårdnar. Det gäller inte minst kunskapsintensiva varor och tjänster, bland annat inom områden som är nödvändiga för den gröna och digitala omställningen. Stora länder som USA och Kina ökar sina satsningar på forskning, innovation och utveckling. I det läget behöver Sverige, som ett litet land som inte kan konkurrera med de stora ländernas satsningar i absoluta tal, vara smart och våga prioritera de områden som kommer att vara centrala för industrins konkurrenskraft och vår resiliens och omställningsförmåga för framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har en nära dialog med näringslivet i dessa frågor, i flera olika forum, just för att regeringen är mån om att stärka innovations- och konkurrenskraften. Industrisamtalen är ett sådant forum, där vi på mötet senast, den 7 november 2023, diskuterade förslag och inspel till den kommande forsknings- och innovationspolitiska propositionen.

Utöver excellens och internationalisering är just innovation i fokus för regeringens forsknings- och innovationspolitik. Detta är ett tydligt tecken på att regeringen tar frågan om innovation på stort allvar.

När det gäller Vinnovas anslag har regeringen behövt göra tuffa ekonomiska prioriteringar för att hantera bland annat inflationen, gängkriminaliteten och det säkerhetspolitiska läget.

Regeringen föreslår en satsning på nästa generations trådlösa system, 6G, i budgetpropositionen för 2024. Sedan tidigare har regeringen gett Vinnova i uppdrag att öka insatserna i forsknings- och innovationsprogrammet Avancerad digitalisering. Regeringen har också gett Vinnova i uppdrag att etablera ett innovationskluster för kommersialisering av avancerade läkemedel. Regeringen har prioriterat dessa satsningar för att bidra till svensk innovationskraft. Vi har med dessa satsningar visat att vi satsar på långsiktig konkurrenskraft och tillväxt.

Jag har full förståelse för att det finns frågor om huruvida detta innebär en sänkt ambitionsnivå från regeringen när det gäller innovation och behovsmotiverad forskning. Så är inte fallet. Regeringen föreslår också en förstärkning av forskning och teknikutveckling inom försvarsområdet i budgetpropositionen för 2024. Regeringen föreslår ökade resurser till ett militärt innovationsprogram och utökad forskning inom försvarsområdet för att stärka Sveriges möjligheter att möta framtida hot, vilket även bidrar till att stärka svensk konkurrenskraft och industrins innovationskraft.

Det blir nämligen allt svårare att dra en tydlig linje mellan civil forskning och försvarsforskning, inte minst när det gäller banbrytande teknik. Därmed finns också stor potential i att stärka synergier och samverkansfördelar mellan civilt och militärt finansierad forskning, innovation och teknikutveckling. Den statligt finansierade försvarsforskningen, som främst utgörs av tillämpad forskning, har stora spridningseffekter till andra områden.

Vi menar därmed att detta varit en rimlig omprioritering.