Fru talman! Aida Birinxhiku har frågat mig vilka skäl som ligger till grund för regeringens och mitt beslut att sänka anslagen till Vinnova i budgetpropositionen, vilka skäl som ligger till grund för mitt och regeringens beslut att inte arbeta fram en nationell innovationsstrategi, vilka följder jag anser att dessa beslut får för svensk industris innovationskraft samt om jag avser att vidta några åtgärder utifrån mina slutsatser.

Jag delar interpellantens bild av att den internationella konkurrensen hårdnar. Det gäller inte minst kunskapsintensiva varor och tjänster, bland annat inom områden som är nödvändiga för den gröna och digitala omställningen. Stora länder som USA och Kina ökar sina satsningar på forskning, innovation och utveckling. I det läget behöver Sverige, som ett litet land som inte kan konkurrera med de stora ländernas satsningar i absoluta tal, vara smart och våga prioritera de områden som kommer att vara centrala för industrins konkurrenskraft och vår resiliens och omställningsförmåga för framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har en nära dialog med näringslivet i dessa frågor, i flera olika forum, just för att regeringen är mån om att stärka innovations- och konkurrenskraften. Industrisamtalen är ett sådant forum, där vi på mötet senast, den 7 november 2023, diskuterade förslag och inspel till den kommande forsknings- och innovationspolitiska propositionen.

Utöver excellens och internationalisering är just innovation i fokus för regeringens forsknings- och innovationspolitik. Detta är ett tydligt tecken på att regeringen tar frågan om innovation på stort allvar.

När det gäller Vinnovas anslag har regeringen behövt göra tuffa ekonomiska prioriteringar för att hantera bland annat inflationen, gängkriminaliteten och det säkerhetspolitiska läget.

Regeringen föreslår en satsning på nästa generations trådlösa system, 6G, i budgetpropositionen för 2024. Sedan tidigare har regeringen gett Vinnova i uppdrag att öka insatserna i forsknings- och innovationsprogrammet Avancerad digitalisering. Regeringen har också gett Vinnova i uppdrag att etablera ett innovationskluster för kommersialisering av avancerade läkemedel. Regeringen har prioriterat dessa satsningar för att bidra till svensk innovationskraft. Vi har med dessa satsningar visat att vi satsar på långsiktig konkurrenskraft och tillväxt.

Jag har full förståelse för att det finns frågor om huruvida detta innebär en sänkt ambitionsnivå från regeringen när det gäller innovation och behovsmotiverad forskning. Så är inte fallet. Regeringen föreslår också en förstärkning av forskning och teknikutveckling inom försvarsområdet i budgetpropositionen för 2024. Regeringen föreslår ökade resurser till ett militärt innovationsprogram och utökad forskning inom försvarsområdet för att stärka Sveriges möjligheter att möta framtida hot, vilket även bidrar till att stärka svensk konkurrenskraft och industrins innovationskraft.

Det blir nämligen allt svårare att dra en tydlig linje mellan civil forskning och försvarsforskning, inte minst när det gäller banbrytande teknik. Därmed finns också stor potential i att stärka synergier och samverkansfördelar mellan civilt och militärt finansierad forskning, innovation och teknikutveckling. Den statligt finansierade försvarsforskningen, som främst utgörs av tillämpad forskning, har stora spridningseffekter till andra områden.

Vi menar därmed att detta varit en rimlig omprioritering.

Fru talman! Tant passade på att vila sig mellan interpellationsomgångarna här. Man måste ju dryga ut energin så här inför jul. Tant är alltså jag själv och inte någon annan här i plenisalen, vill jag understryka för åhörarna.

Vad jag förstår drar regeringen och S samma slutsats, att det går att dra ned lite på Vinnova. Men ledamoten Aida Birinxhiku kan nog S-budgeten bättre än jag. Men jag uppfattar att det även i deras budgetalternativ sker en neddragning. Då är frågan: Gör vi kanske i grunden ändå samma analys, att det går att effektivisera någonting? I svåra tider behöver alla göra det, även Vinnova.

Jag menar att Sveriges konkurrenskraft och innovationsförmåga kommer att förbättras, mycket på grund av en av våra främsta konkurrensfördelar, nämligen - hör och häpna - vår tidigare energipolitik. Den försöker vi nu värna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi är ett litet, exportberoende land i den allra nordligaste delen av Europa. Jag skulle säga att det är några ingredienser som har varit avgörande för att vi på 150 år har lyckats ta Sverige från ett i grunden ganska fattigt land med stor utflyttning - det var många som valde att emigrera från Sverige - till ett land som nu lockar till sig talanger från hela världen.

En av ingredienserna är att vi är ett väldigt nyfiket folk med god arbetsmoral och en arbetsetik som är viktig att värna. Det finns vissa grundläggande gemensamma värderingar hos oss där. Detta har i sin tur kunnat leda till vår innovationsförmåga. Vi har letat nya lösningar i svåra tider.

Ytterligare en ingrediens är faktiskt att vi har haft förhållandevis gott om förhållandevis utsläppsfri el till konkurrenskraftiga priser. Det har gjort att många har valt Sverige trots att vi i vissa fall har varit lite mer olägligt placerade och också haft bättre arbetsvillkor, vilket har gett oss dyrare arbetskraft. Detta med arbetsvillkoren har vi slagits för och tyckt varit rätt och riktigt.

Nu jobbar vi med att bygga det svenska energisystemet robust och starkt igen, så att detta kan fortsätta att vara en av våra stora konkurrensfördelar framöver. Utöver detta tar vi fram ett antal strategier, till exempel en ny mineralstrategi. Vi håller just på med en FOI-proposition.

Låt mig återvända lite till ledamotens tidigare fråga om öppenheten för en innovationsstrategi: Jag är öppen för det, men bandbredden är vad den är, och vi har väldigt mycket arbete som har bäring på innovationsområdet. Jag skulle jättegärna vilja att regeringen skulle få lov att sjösätta detta först. Sedan kan vi se vad som eventuellt behöver kompletteras i ett eventuellt särskilt program för renodlade innovationsfrågor som inte ryms i de översyner eller tillägg som vi nu gör i redan tidigare aviserade strategier.

Fru talman! Det korta svaret är att det blir en omprioritering. Så är det. Regeringen styr Vinnova så att de satsar mer på strategiskt viktig forskning. Det handlar om att vi orkar smalna av. Vad ska vara vår unika säljande punkt - för att direktöversätta engelskans USP, unique selling point - visavi de andra nordiska länderna och andra länder där vi har vår primära konkurrens? Det handlar om var vi har möjlighet att komplettera och tillsammans med andra i till exempel det nordiska klustret bli en ännu starkare konkurrerande part internationellt.

Samtidigt - jag vill ändå repetera siffrorna - föreslår vi totalt 405 miljoner kronor till forskning och innovation kopplat till 6G under de kommande åren. Vi växlar upp arbetet med avancerad digitalisering. Och vi fortsätter att prioritera sådant som innovationskluster för genterapi, som jag besökte tidigare i våras, program för flygteknisk forskning med mera.

Kompenseras neddragningen av Vinnova fullt ut, krona för krona, med det vi gör i FoI-delen och Försvarsmaktens FoI-program, bland annat, eller Totalförsvarets forskningsinstitut, som också förkortas FOI, men det är en annan storlek på en av bokstäverna? Nej, det är korrekt att den inte gör det. Men de är i paritet med varandra. Och vi vet att ibland är det inte lika mycket pengar som är det avgörande utan hur medlen används. Här gör Sverige då en tydlig prioritering framåt på områden som har efterfrågats av inte minst näringslivet under en lång tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En av anledningarna till att detta har blivit så uppmärksammat är att det är en av de delar där vi inte rakt av har kunnat svara mot förväntningarna från näringslivet. Men att vi i övrigt gör det är väldigt stort. Detta är mer svårkommunicerat.

Men jag står för denna omprioritering i en väldigt tuff ekonomisk tid där det, som inte minst märktes i den förra interpellationsdebatten, finns stora behov hos våra kommuner och regioner. Den absolut största prioritering som regeringen och samarbetspartierna gjorde i budgeten gäller de 10 plus 6 miljarderna totalt på välfärden till kommuner och regioner. Detta kommer fortsatt att vara en viktig prioritet.

Jag tycker att vi har hittat en bra strategi här för att prioritera kärnan och ändå hitta framåtdrift. Vi tar nya kliv framåt på områden där Sverige har legat efter och där vi behöver passa oss för att inte bli omsprungna. I och med denna omläggning har vi ändå stärkt vår långsiktiga position.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka Aida Birinxhiku för denna interpellation. Vi har snuddat vid dessa frågor flera gånger. Det är också väldigt uppskattat att det finns en så tydlig passion och ett engagemang och en djup förståelse hos ledamoten för att detta är en avgörande fråga för Sverige. Det bäddar för att vi kommer att kunna fortsätta debattera dessa frågor under mandatperioden, vilket jag ser som positivt. Det är så många frågor som pressar på inom energi- och näringsområdet i stort att innovationsområdet inte alltid får det särskilda utrymme som jag är övertygad om att det behöver - detta delar jag uppenbarligen med ledamoten.

Jag vill understryka att vi är helt överens om att vi i Sverige inte kan luta oss tillbaka på det vi har lyckats åstadkomma historiskt. Då kommer Sverige - där är vi helt överens, fru talman - att bli omsprunget. Vi kan inte förlita oss på något slags egen självbild av att vi är duktiga på innovation när konkurrensen och spelplanen nu ändras ganska radikalt. Det handlar om öst, i form av Kina. Så har det varit under en lång tid. Men det handlar också om massiva statsstöd inom Europeiska unionen, vilket snedvrider detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill avsluta med att återkomma till min öppenhet. Om det finns delar som de strategier som vi nu skrider till verket med inte täcker upp tar jag gärna en dialog och en diskussion igen kring vad som är bra mått och steg för att kunna täppa till detta.

Något annat som jag vill understryka är forsknings- och innovationspropositionen. Den förra propositionen fokuserade på klimat och miljö, hälsa och välfärd, digitalisering, kompetensförsörjning och arbetsliv samt ett demokratiskt och starkt samhälle. Det var alltså 2020 års proposition - det var snarlikt 2016. Nästa kommer att ha ett stort fokus på innovation, och jag hoppas på konstruktivt samarbete där det går i fråga om den propositionen.

Tack för interpellationen!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.