Ebba Busch

Fru talman! Den som vill läsa en sågning på akademisk byråkratsvenska av den tidigare energiöverenskommelsen kan läsa Riksrevisionens rapport om den tidigare regeringens energipolitik. Den publicerades förra sommaren och är en fröjd att läsa.

Det är också anledningen till att regeringen och samarbetspartierna lagt om energipolitiken framåt - den hängde inte ihop. Den var en uppgörelse av politiska överenskommelser som inte funkade i mötet med verkligheten. Jag är stolt över att vi lägger om den.

Jag vill understryka att vi har fattat flera beslut som handlar om att göra det lättare, bland annat om mer tilldelning till länsstyrelserna för att kunna hålla tempot i tillståndsprocesser. En utvecklad energiplanering bidrar till klimatmålen, till näringslivsutveckling och till ett samhälle med ökad motståndskraft. Insatser kommer självklart att krävas på nationell nivå, regional nivå och lokal nivå. I budgeten har regeringen avsatt 230 miljoner kronor under de kommande tre åren i ett nytt anslag till myndigheter som bland annat länsstyrelser, kommuner och regioner för att de ska kunna utveckla arbetet med energiplaneringen.

Vi har också en ny elmarknadsutredning på gång, som vi har presenterat den nya utredaren för. Det är viktigt med utvecklingen av de finansiella instrumenten för att produktionen ska kunna byggas.

Men återigen, fru talman, handling talar så mycket högre och tydligare än ord. På åtta år fattade de två förra regeringarna - varav den under den sista fyraårsperioden stöttades av Centerpartiet - beslut om ett havsbaserat vindkraftverksprojekt, på åtta år, medan den nu sittande regeringen har fattat beslut om två nya havsbaserade vindkraftsparker på åtta månader. Vi ämnar fortsätta i den riktningen men med elsystemet och Sveriges bästa i fokus.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag kan börja med att meddela att det ser lite olika ut för alla de här olika vinstdrivande privata företagen. Exempelvis meddelade OX2 att de gick vidare med projektet och bekostade anslutningen på egen hand. Det har pekats på att Svenska kraftnät inte skulle vara lämpade att bygga den här sortens kablar, men de har ju mig veterligen byggt i princip alla våra kablar från utlandet. Det är också de som ska bygga de två nya kablarna till Gotland, vad det verkar - eller snarare är det de som har byggt den som finns i dagsläget. Det ser alltså lite olika ut för olika aktörer, och det får man ändå respektera.

Men vi har alltså inte stått för anslutningsavgiften för den landbaserade vindkraften, till exempel. Om man vill påstå att det fanns en motsättning när vi gav beskedet kring anslutningskostnaden för den havsbaserade vindkraften och ställa detta mot kärnkraften menar jag att man går snett. Vad som skett är att det har varit en möjlig snedvridning mellan den landbaserade vindkraften och den havsbaserade.

Jag underströk själv tidigare precis som Bergenblock, fru talman, och jag vill understryka det igen, att den havsbaserade vindkraften har fler fullasttimmar, det vill säga årsproduktion av el i relation till installerad effekt, än den landbaserade vindkraften. Den kan därmed bidra med ökade volymer el, vilket kan ha ett värde, och framför allt hög effekt, vilket är positivt. Men jämför då den landbaserade vindkraften, som ligger på 9-11 procent, med kärnkraften! Bergenblock påpekade, fru talman, att kärnkraften också står still ibland, men det är ganska stor skillnad mellan att ligga på 9-11 procent och att ligga på 74 procent. Nu ska vi se till att värna de kraftslag vi har och se till att de kan leverera mer och att det går att få ut mer effekt ur dem.

Och så har vi den fantastiska vattenkraften, som jag brukar säga är något av det vackraste vi har i det här landet, som levererar på 84 procent - men som just nu, med ganska kraftig miljöpåverkan på kringliggande natur och annat, tvingas vara det som reglerar uppåt och nedåt beroende på hur vindkraften kommer och går, vilket den gör lite som den vill.

Här vill vi utöka lagringsmöjligheter och annat, men vi är inte där i dagsläget. Då finns det några få kraftslag som kan leverera och har den typ av egenskaper som gör att vi får tillräckligt med el där det behövs, när det behövs och till vettiga priser. Det är för dem vi nu försöker bana väg, och där ser vi absolut att havsbaserad vindkraft kan vara en viktig del framåt. Jag menar att vi också har tagit flera beslut de gångna snart ett och ett halvt år som vi suttit i regeringsställning för att trovärdiggöra det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Regeringen har arbetat med att förenkla för den havsbaserade vindkraften på många sätt. Vi har vidtagit en rad åtgärder. Den havsbaserade vindkraften har potential att bistå med ökad elproduktion, som krävs för att möjliggöra elektrifieringen. Här tycker Bergenblock och jag samma sak, fru talman.

Havsbaserad vindkraft har fler fullasttimmar, det vill säga årsproduktionen av el i relation till installerad effekt, än landbaserad vindkraft. Den kan bidra med stora volymer el och hög effekt. Men den levererar inte varje dag, årets alla dagar.

Det som har skett i och med att vi nu försöker förhålla oss lite mer teknikneutralt till kraftslagen i stället för att säga att det ska vara ett specifikt kraftslag är att vi har utjämnat konkurrensvillkoren mellan den havsbaserade vindkraften och den landbaserade vindkraften.

Detta gör också att vi har ett vuxet samtal direkt med vindkraftsbranschen och säger: Vi behöver att ni deltar och bidrar i dessa totalförsvarstider. Vi behöver att ni också kan vara med och erbjuda den typ av egenskaper som elsystemet behöver som helhet, det vill säga att man klarar av att överföra tillräckligt med el mellan olika landsändar. Det handlar om dödnätsstart, ödrift och alla de viktiga delar som behövs för att ett komplext system ska fungera. Det ska kunna fungera i fredstid och därmed kunna vara ett draglok för svensk konkurrenskraft, arbetsskaparna och jobbskaparna, det vill säga företagen. Det ska också bidra till att vi klarar den gröna omställningen genom elektrifiering. Klarar man det i krigstider och i tuffa tider kommer det att gå riktigt, riktigt bra i fredstider.

Den typen av direkt diskussion med vindkraftsbranschen har inte funnits förut. Det har gjort att vi har gått miste om tekniksprång och teknikmognad i vindkraftsbranschen; det är min bedömning. Detta ser vi nu att fler aktörer vill vara med och svara upp emot. Vi ser att det är olika aktörer som klarar sig olika bra i dessa tuffa ekonomiska tider. Men det är flera som fortsätter att ånga på, och vi tar regelbundet beslut som rör kontinentalsockellagen och intressen av att bygga havsbaserad vindkraft i Sverige. Branschen har noterat att vi fortsätter att bana väg för detta.

Vi har också tillsatt den här utredningen om en ordnad prövning av havsbaserad vindkraft. Utredningen ska bland annat föreslå under vilka ytterligare omständigheter som regeringen bör ha möjlighet att pröva frågor om tillstånd enligt miljöbalken och då också utreda om regeringen bör pröva ärenden som rör Natura 2000-tillstånd för vissa verksamheter i Sveriges ekonomiska zon. Vi ser även över de nationella havsplanerna. Det sker alltså väldigt mycket på detta område.

Om jag får rikta kritik tillbaka här, fru talman, måste jag säga att det blir lite tröttsamt när Bergenblock lyfter ganska gammal och trött kritik och pratar om något slags kulturkrig kring vindkraften. Det handlar om fysikens lagar. Det handlar om vad elsystemet behöver för att vi inte ska gå miste om tusentals arbetstillfällen när svenska mammor och pappor behöver kunna sätta mat på bordet till sina barn och även klara sin egen försörjning. Det är detta det handlar om: att ha tillräckligt med effekt där det behövs när det behövs, oavsett vilket kraftslag som levererar den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det är trevligt att få äntra talarstolen igen för att besvara en interpellation från Christofer Bergenblock.

Christofer Bergenblock har frågat mig vad regeringen och jag avser att göra för att säkra den nödvändiga utbyggnaden av havsbaserad vindkraft utanför Hallandskusten och i övriga delar av landet. Ledamoten har även frågat mig om jag avser att ta några initiativ i enlighet med förslaget om att låta vindkraftsexploatörerna bygga stamnätsanslutningar och sedan sälja dem till Svenska kraftnät.

Regeringen välkomnar all ny elproduktion som stärker elsystemet och som snabbt kan bidra till elsystemets utbyggnad. Vindkraften har potential att bistå med ökad elproduktion, vilket behövs för att möjliggöra elektrifieringen av samhället. Regeringens utgångspunkt är att alla produktionsslag ska bära sina egna kostnader. Principen om att den som ansluter till elnätet ska stå för de kostnader anslutningen orsakar ska därför upprätthållas även till havs.

Regeringen har vidtagit en rad olika åtgärder för att möjliggöra den gröna omställningen. Det handlar bland annat om åtgärder för att öka förutsättningarna för att bygga ut den fossilfria elproduktionen i Sverige, inklusive havsbaserad vindkraft.

Förutom att fatta beslut om tillstånd i de ärenden som Christofer Bergenblock lyfter, Kattegatt Syd och Galene, har regeringen även gett Vattenfall tillstånd att lägga ut de undervattenskablar som krävs för att driva den planerade vindkraftsparken Kriegers flak i Södra Östersjön.

Regeringen har också gett flera länsstyrelser i uppdrag att bereda ansökningar om tillstånd för havsbaserade vindkraftsparker enligt lagen om Sveriges ekonomiska zon, bland annat vindkraftsparkerna Västvind utanför Göteborg och Dyning i Östersjön, mellan Nyköping och Gotland. Det är spexiga namn på alla dessa projekt!

Regeringen tillträdde i oktober 2022, för den som har missat det, och ansökningarna för de vindkraftsparker som Christofer Bergenblock nämner i sin fråga fick tillstånd i maj 2023. Jag delar därför inte Christofer Bergenblocks uppfattning om att handläggningen av ärendena har tagit lång tid.

Jag vill i sammanhanget också framföra att regeringen i maj 2023 beslutade att tillsätta utredningen En ordnad prövning av havsbaserad vindkraft (dir. 2023:61). Utredaren ska analysera hur regelverket för användning av havsområden vid etablering av vindkraft kan förbättras samt se över hur tillståndsprövningen av vindkraft i Sveriges ekonomiska zon kan bli mer effektiv och tydlig. Syftet är bland annat att åstadkomma en prövningsordning som ger förutsättningar för en ökad utbyggnad av havsbaserad vindkraft.

Jag avser inte att ta några initiativ rörande förslaget om att låta vindkraftsexploatörerna bygga stamnätsanslutningar och sedan sälja dem till Svenska kraftnät. Som jag nämnde inledningsvis är regeringens utgångspunkt att den som ansluter till elnätet ska stå för de kostnader anslutningen orsakar. Dessutom är en eventuell försäljning av anläggningsdelar en civilrättslig fråga mellan de berörda aktörerna.

Fru talman! Hanna Westerén ska få veta vad som gjorts inte bara mina första veckor på jobbet utan också alla mina andra veckor på jobbet hittills.

Vi har fattat beslut om utredningar för effektivare tillståndsprövningar. Det handlar om miljöprövningsutredningen och om förenklade och förkortade tillståndsprocesser enligt miljöbalken. Vi har klimaträttsutredningen. Vi pytsar ut flera delar av den vartefter det går. Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag som syftar till att förtydliga och förkorta tillståndsprocesserna i samband med utbyggnad och att vi underhåller elnätet.

Fru talman! Regeringen har också tillsatt ytterligare utredningar som grundar sig på förslag som lämnats i klimaträttsutredningen. Det gäller uppdraget om magnetfält, uppdraget om ersättning vid upplåtelse av mark och uppdraget att ta fram en vägledning avseende påverkan på fåglar. Nu undrar kanske ni på åhörarläktaren vad tusan det är för debatt ni har hamnat i, men det handlar alltså om kabel till Gotland.

Regeringen gör budgetsatsningar för effektivare tillståndsprövningar. Länsstyrelserna får ökade anslag med 60 miljoner kronor för arbetet med miljöprövning och med 40 miljoner kronor för arbetet med miljötillsyn 2024.

Naturvårdsverkets anslag för miljöprövning och tillståndsvägledning ökas med 13 miljoner och så vidare. Dessutom plussar vi på anslaget till Sveriges domstolar. Vi ger anslag till Energimarknadsinspektionen som ökar. Det gäller bland annat tillståndsprocesser. Ett nytt anslag för energiplanering tillförs också ytterligare medel för att bland annat kunna se över detta och så vidare.

Nog sker det mycket på området. Vi lovar att fortsätta att hålla tempot i en mycket aktiv styrning framåt. Men det ska bli rätt och riktigt. Jag tycker att vi har visat att vi är på gång. Vi hoppas sedan på ett brett stöd i kammaren för den energipolitiska inriktningspropositionen. Det vore också bra för Gotland. Tack för en mycket god debatt!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag skulle ändå vilja tala lite ytterligare om detta med processen framåt. Jag börjar med att säga följande, fru talman.

Vi bejakar självklart behoven på Gotland. Det gör vi verkligen. Det tas nu väldigt tunga initiativ för att säkra arbetstillfällen och avgörande komponenter, delar och material som behövs för att Sverige ska stå starkt i en orolig tid och för att vi ska kunna fortsätta att rusta Sverige starkt för de kommande åren.

Enbart cementfabriken i Slite står i dag för cirka 3 procent av Sveriges samlade utsläpp. Härifrån kommer också cirka tre fjärdedelar av den cement som används i svensk samhällsbyggnadssektor. Därför var det ett ganska radikalt beslut som den förra regeringen tvingades till att fatta. Det tycker jag gjordes med rätta. Man har mitt fulla stöd i detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det var också ett modigt beslut. Men det var egentligen ett fullkomligt oortodoxt beslut att behöva fatta. För att kompensera för vad regeringen gjort med ena handen rättade man till med andra handen genom att förordna sig fram till ett sällan skådat beslut för att rädda kvar denna mycket viktiga verksamhet. Jag understryker igen att det var modigt och rätt. Men det är den här typen av kortsiktighet som vi vill komma ifrån.

Låt mig nörda lite grann här. När Svenska kraftnät har identifierat en lämplig lokalisering och teknisk utformning för ledningen tar de fram en ansökan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning. Det är det som Jesper Skalberg Karlsson bland annat är inne på, det vill säga de möjliga konsekvenserna. Den ska skickas in till EI. EI tar sedan ställning till om elledningen uppfyller ellagens och miljöbalkens krav.

Inom ramen för EI:s prövning är det inte ovanligt att det begärs in ytterligare kompletteringar och så vidare från Svenska kraftnät. Innan EI avgör ärendet skickas underlaget alltid ut på remiss så att berörda får möjlighet att yttra sig. Beslutet kan sedan överklagas till regeringen.

Vi spolar lite framåt. Efter att Svenska kraftnät har säkrat alla nödvändiga tillstånd och upphandlat entreprenörer och byggkomponenter kan byggnationen påbörjas, och därefter kan ledningen vara i drift.

Någon frågade mig vid något tillfälle: Hur lång tid tar det att lägga en kabel? Det är många kvinnor genom åren som har undrat det och ställt sig den frågan. Det tar lite tid. Det är därför det är så problematiskt att beslutet inte fattades tidigare.

Jag har försökt att rannsaka mig själv. Hade jag kunnat fatta beslutet några veckor tidigare? Kanske. Men vi fattade det så snabbt det bara gick. Problemet är att vi ligger några år efter det som egentligen är Gotlands behov. Det kan jag inte trolla bort, tyvärr.

Givet den process jag precis beskrev är det inte förrän ett eventuellt överklagande har inkommit till regeringen som regeringen kan bedöma underlaget. Dessförinnan är det viktigt att processen får ha sin gång utan politisk inblandning.

Hit hör även uttalanden, möjligen från mig, om att det bör avgöras snabbare. Däremot ser jag gärna att vi löser så många energiproblem som möjligt som Sverige har så fort som möjligt. Det vill jag gärna återkomma om. Det handlar om alla de beslut som vi nu ändå fattar för att underlätta och effektivisera tillståndsprövningar och att vi tilldelar mer medel för att kunna hantera tillstånd i alla möjliga olika instanser.

Nog bäddar vi och curlar så mycket det bara går för att det ska gå snabbare med de två kablarna till Gotland.

Fru talman! Jag uppskattar verkligen den här interpellationen och att vi ges möjlighet att samtala om detta i dag. Gotland är en fantastiskt fin och viktig del av Sverige. Vi är många som genom åren talat med kollegor, näringslivsföreträdare och medborgare på Gotland och hört de återkommande påpekandena om problemet med effektbristen. Notera att jag använder ordet effekt.

Svenska kraftnät motiverar det projekt som man dragit igång på följande sätt: Det har blivit ett osäkrare säkerhetsläge som kräver en trygg och robust elförsörjning på Gotland, omställningen till en koldioxidneutral industri på Gotland innebär en kraftigt ökad efterfrågan på el redan till början av 2030-talet och den fossilfria elproduktionen från energikällor som vind- och solkraft utökas.

Det här är otroligt viktigt för Gotland och för Sverige som helhet ur många olika perspektiv. Jag själv hade chansen att som partiledare i opposition besöka Gotland och då personligen ge löftet om en ny kabel till Gotland tillsammans med Moderaternas partiledare Ulf Kristersson, som nu också är statsminister. Vi är många i och utanför den här kammaren som har följt denna diskussion länge. Vi delar helt övertygelsen om att det här är rätt, riktigt och nödvändigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det här är som sagt någonting som har diskuterats under väldigt många år. Jag vill med emfas säga att jag i mitt huvud har försökt rådbråka frågan om jag som nybliven energi- och näringsminister hade kunnat fatta beslutet lite tidigare. Det är möjligt att det finns någon sådan del, och då är det fråga om någon vecka eller två. I övrigt vill jag att alla gotlänningar som lyssnar på den här interpellationsdebatten ska veta att ett av de första beslut som jag själv tog som energi- och näringsminister var att leverera på löftet om nya kablar till Gotland. Nu ska vi se till att föra detta hela vägen i hamn.

Vi ser behoven. Vi förstår att det är viktigt att vi jobbar tillsammans med avgörande delar av industri och totalförsvar. Det är också rätt och riktigt ur ett medborgarperspektiv att vi har tillräckligt med effekt på Gotland där det behövs och när det behövs. Detta kommer vi att fullfölja, och det tycker jag egentligen är det allra viktigaste att veta i den här debatten.

Det tycks finnas olika årtal som har florerat: 2030 och 2031. Jag vill understryka det jag sa i mitt interpellationssvar: Jag som minister sätter inte det exakta årtalet. Med nu liggande plan har vi marginal till att den nuvarande kabeln tjänar ut och når sin potentiella tekniska livslängd. Problemet är att det inte är tillräckligt med en kabel. Det är därför det här var ett av de första beslut vi tog och är ett av de viktigaste vi tagit hittills. Fler lär följa.

Fru talman! Hanna Westerén har frågat mig om jag har tagit initiativ till en analys av vilka risker som tidsplanen för den nya kabeln till Gotland, som prognostiserar en ny energiförbindelse först 2031 i stället för 2030, kan innebära och om jag i så fall kan redogöra för utfallet av analysen.

Jag vill inleda med att understryka att det är viktigt att Gotland har en trygg och långsiktigt robust elförsörjning. Regeringen har därför i regleringsbrevet för 2023 gett Svenska kraftnät i uppdrag att utvidga transmissionsnätet till att även omfatta Gotland samt att ange en tidsplan som tryggar en transmissionsnätspunkt på Gotland i god tid innan den nuvarande matningen fasas ut på grund av ålder. Av Hanna Westeréns fråga att döma tycks det dock finnas missförstånd kring projektets tidsplan och vilken regeringens roll är vid fastställandet av densamma. Jag vill därför ta tillfället i akt att förtydliga detta.

För det första är det inte regeringens ansvar att ta fram exakta tidsplaner för transmissionsnätsprojekt, särskilt inte vad avser specifika årtal. Det ansvaret har Svenska kraftnät inom ramen för sitt uppdrag att utveckla transmissionsnätet. Regeringen har endast förtydligat att tidsplanen ska ta hänsyn till att en ny transmissionsnätspunkt ska finnas på plats innan den nuvarande matningen fasas ut, vilket beräknas ske mellan 2035 och 2045 då kablarna förväntas nå sin tekniska livslängd.

För det andra har Svenska kraftnät aldrig kommunicerat 2030 som målår för att ta förbindelsen i drift. I maj 2023 beslutade Svenska kraftnäts styrelse att bygga två nya 220 kilovolts undervattenskablar till Gotland, vilka beräknas kunna vara i drift år 2031. Påståendet att regeringen har förtydligat att år 2031 i stället för år 2030 utgör målår för förstärkningar i gotländsk energiförsörjning stämmer därmed inte.

Herr talman! Det är härligt med lite bredd på frågorna i dag! Jag tackar Eric Palmqvist för frågan.

Det här jobbas det aktivt med på Regeringskansliet, men det är, som många har förstått, inte helt okomplicerat. Regeringens uppfattning är att vi ska försöka lyckas med en ordning där vi kan möjliggöra för gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker, samtidigt som Systembolagets monopol värnas.

Småskalig, hantverksmässig gårdsförsäljning tror jag skulle vara väldigt positivt för besöksnäringen på landsbygden. Det vore ju fantastiskt att kunna ta sig en liten IPA till sin pipa på den skånska slätten och i andra delar av landet när man är på besök! Men det är inte särskilt roligt om vi får en situation där EU i efterhand valsar in, och så har vi slagit sönder den alkoholpolitik som också har varit en viktig del av folkhälsopolitiken i Sverige.

Vi tror att det finns en väg framåt här, och vi jobbar med det. Vi återkommer!

Herr talman! Min fråga tillbaka till kammaren är: Tycker vi verkligen att det har fungerat särskilt bra hittills? Jag delar inte alls den uppfattningen.

Lyssna till kommunerna! Lyssna till kommunalråden av blå färg, av röd färg och av grön färg, som har tvingats säga nej till företagsetablering på företagsetablering! Lyssna till de pensionärer som fick elräkningar som var större än hela deras pension! Lyssna till de barnfamiljer som tvingats säga: Det blir ingen semester. Det blir inte ens en hemester med de här höga elpriserna!

Det har inte fungerat när man har snedvridit marknaden och sagt att vi ska premiera ett visst kraftslag i stället för att säga: De här egenskaperna behövs i elsystemet. Nu lägger vi om detta. Nu säger vi att fysiken ska gå före politikens ideologiska låsningar. Om man har de egenskaper som behövs ska man premieras, och baskraften är nödvändig.

Min uppfattning som energiminister är att Sverige inte har råd att inte bana väg för mer baskraft, oavsett i vilken form den kommer. Den exakta summan för detta får vi återkomma till.

Herr talman! Jag vill börja med att svara rakt på frågan: Det återstår att se.

Tobias Andersson är i allra högsta grad en aktiv del i den omläggning av energipolitiken som nu sker i Sverige, där vi ser mer till vad systemet behöver för att i slutändan kunna leverera det vi alla förväntar oss: tillräckligt med el där det behövs, när det behövs och till ett vettigt pris. Detta gör att människor kan planera sitt liv och betala sina räkningar och att företagen kan göra de stora investeringar som behövs för tillväxt men också för att klara den gröna omställningen.

Då är frågan: Finns det en vilja att få loss ännu mer kraftproduktion, där gasturbiner skulle kunna vara en mer aktiv del framöver i väntan på mer av lagringskapacitet och, framför allt, mer av den baskraft som vi vet behövs? Det finns en öppenhet, men det återstår att se vad som händer framöver här i kammaren under våren.

Herr talman! Det är mycket riktigt så att en myndighet har gjort en tolkning här, och den lägger sig regeringen inte i. Men regeringens grundläggande hållning är att det behöver bli lättare att göra rätt. De energival man gör hemma när man till exempel installerar solceller och skapar lagringsmöjligheter i mikrosystem med batterier i det egna huset är ju någonting som vi önskar främja.

Om vi kan få brett stöd i kammaren för den energipolitiska inriktningspropositionen kommer vi också att ha ett system som tydligt säger att det är egenskaperna, sammanhållningen och stabiliteten som ska premieras. Då räknar jag även med att det kan få följdverkningar på vår skattepolitik framöver.

Herr talman! Regeringen delar helt synen att det här är en fruktansvärt tung situation för många ukrainare som är kvar i Ukraina och fortfarande slåss för sin frihet och sin rätt till självbestämmande men i och med det också för hela Europas frihet och grundläggande rätt till självbestämmande.

Vi ser också den tuffa situation som många ukrainare har i Sverige. Därför ser vi nu över om det finns annat som går att göra för att öka etableringen och förankringen i det svenska samhället för nyanlända ukrainare, såsom att underlätta en bra skolgång för de familjer som har barn och underlätta möjligheten att kliva in på arbetsmarknaden och delta i det svenska samhället under den tid man är här. Dagersättningen är dock inte en del som nu ses över specifikt utifrån detta.

Fru talman! Jag vill understryka att när ett svar kommer från statssekreteraren är det självklart något jag står bakom. Vi kan inte tycka olika. I den mån någon undrar hur man ska väga svaret i skrivelsen är det klart att jag står bakom det.

Fru talman! Det här blir ju en väldigt teknisk diskussion för dem som sitter hemma och undrar hur det kan ha blivit så här. Jag har försökt redogöra för teknikaliteterna bakom det och också understryka att vi inte har ministerstyre i Sverige. Jag kommer inte att säga åt myndigheterna hur de ska tillämpa de förordningar som vi har satt. De har att tillämpa de förordningar som vi har fattat beslut om och där vi enligt konstens alla regler har försökt säkerställa att det inte skulle bli fördröjningar i elstödet, att det var överensstämmande med de förhållningsorder vi har från EU och att det skulle komma ut så snart som möjligt.

Det blev ett historiskt elstöd i stället för det man tittade på under den förra regeringen, som gav ett litet stöd till varje hushåll. Det såg lika ut för alla. Nu har det funnits ett utrymme på nästan 50 miljarder. Det är historiskt. Det motsvarar hälften av kostnaden för ett nytt kärnkraftverk, enligt vissa beräkningar.

Den krassa läxan i allt detta är väl att det inte går att i efterhand kompensera för ett nedmonterat elsystem. Vi måste bygga det starkt och robust igen. Med det sagt kan jag i klartext säga att det här är hål i huvudet. Än så länge har ingen kunnat presentera en lösning på hur man skulle kunna ha gjort detta annorlunda och med säkerhet vetat att det skulle funka. Det beklagar jag.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill börja med att understryka att det ju är det parti som jag själv har ansvar för som på många sätt är välfärdspartiet bland samarbetspartierna. Därför tar det såklart extra hårt att följa den tuffa situation som är i sjukvården och äldreomsorgen på många håll runt om i landet. Det är anledningen till att vi har slagits för att den samlade budgeten från regeringen också lägger 40 procent av reformutrymmet på just välfärden.

Nya statsbidrag går till kommuner och regioner om ytterligare 16 miljarder, varav 10 miljarder är en ökning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner. Ytterligare särskilda medel går inte till andra delar av kommunerna och regionerna utan särskilt till vården. Det införs ett så kallat sektorsbidrag på 3 miljarder till hälso- och sjukvården. Det görs en förstärkning av kunskapsbidraget till skolområdet och en förlängning av Äldreomsorgslyftet.

Det här är ett stålbad. Inflationen är vår värsta fiende, fru talman, på område efter område just nu i svensk ekonomi. Den tär väldigt mycket på både kommuner och regioner. Jag vill bara bekräfta för ledamöterna att vi ser att det är en tuff situation.

Nu går jag över till frågan om elstödet och de regleringar som jag tog upp i mitt tidigare anförande. Regleringen är en förutsättning för att regeringen ska kunna betala ut elstöd till företag och andra juridiska personer. Regeringen har därför högst begränsade möjligheter, tyvärr, att införa en bestämmelse i den svenska förordningen som avviker från regleringen. Hittills har ingen kunnat peka på en sådan lösning, och därför är vi i ett läge där det är Skatteverket som avgör.

Om Skatteverkets beslut överklagas är det domstolarna som får avgöra tillämpningen av förordningen. Det är där vi står nu. Några domar har ännu inte kommit från förvaltningsdomstolen, och vi vet därför inte om Skatteverkets tolkning kommer att hålla i domstol. Det är där vi står i dag.

Fru talman! Jag vill börja med att säga tack för att de här frågorna ställs. Jag vill också berätta för dem som sitter här i kammaren och för dem som förhoppningsvis lyssnar via riksdagens hemsida att vi diskuterade detta så sent som precis före jul. Även Eva Lindh och jag diskuterade frågan då, eftersom andra ledamöter hade ställt exakt samma fråga. Men jag tycker inte att det är konstigt att man ställer frågan specifikt för sin region. Men det är ändå relevant för lyssnarna att få veta.

Det är också relevant att få veta att vi i december tog emot en skrivelse från flera drabbade kommuner och regioner. De fick också svar i december. Om det finns något frågetecken där och om vi har missat någon skulle jag gärna vilja att Eva Lindh utvecklar det, fru talman. Det behöver i så fall åtgärdas omedelbart. Den information jag sitter på är att vi svarade inom bara några dagar på den skrivelse som inkom.

Jag tänker peka på några delar i den förordning om elstöd till företag som vi har tagit beslut om. Där finns en bestämmelse om att näringsidkare eller juridiska personer som är verksamma inom primärproduktion av jordbruksprodukter endast kan få elstöd om högst 2,5 miljoner. Är en region i mitt tycke en primär jordbruksproducent? Nej! Det kan jag tillstå rakt ut. Det är klart att det här inte var intentionen med förordningen. Det här var inte intentionen med elstödet. Jag tycker att det är skönt om politiker ibland kan tala klarspråk. Det är klart att det här inte var det tänkta utfallet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har utfärdat förordningen för att över huvud taget få lov att använda de här pengarna, som har legat hos myndigheten Svenska kraftnät. Man får vanligtvis inte röra dem och skicka tillbaka dem till vare sig hushåll eller kommuner i form av elstöd. Men en särskild krisförordning inom EU möjliggör att vi kan använda de här pengarna, som vi annars absolut inte får använda på det här sättet.

Den krisförordningen är ganska yxig och krånglig, fru talman. Vi har haft att förhålla oss till den och även till EU:s statsstödsbestämmelser, alltså för hur en stat får skicka tillbaka pengar till människor, företag och kommuner. Det får man inte göra hur som helst, för att inte snedvrida konkurrensen mellan de olika länderna i EU. Det är också ganska krångliga bestämmelser.

Vi har behövt förhålla oss till det och utfärda en förordning, fatta ett beslut, om hur vi ska betala ut elstöd i Sverige. Den behövde vara generell, och den behövde rikta sig till alla näringsidkare eller juridiska personer, alltså alla föreningar och företag, som bedriver primärproduktion av jordbruksprodukter, det vill säga inte bara till kommuner och regioner.

Det är uppenbart att man har hamnat i kläm här. Jag vill vara tydlig med att vi ser det. Det är ett elände att det har blivit så. Men det här är anledningen. Jag ser inte heller att någon under utformningen av förordningen uppmärksammade detta. Då hade det kanske funnits möjlighet att göra justeringar, men jag har svårt att se att den då ändå skulle fungera med alla dessa bestämmelser. Men det är anledningen till att det är som det är.

Fru talman! Eva Lindh har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att tillse att Region Östergötland och de andra drabbade kommunerna och regionerna inte går miste om miljontals kronor i elstöd.

Interpellantens fråga har sin utgångspunkt i regleringen i förordningen om elstöd till företag. Enligt förordningen kan företag och andra juridiska personer i södra och mellersta Sverige ansöka om elstöd som kompensation för de skenande elpriserna under slutet av 2022.

För att kunna införa detta elstöd krävdes att Sverige gjorde en ansökan hos kommissionen för att få ett godkännande av att den svenska regleringen för elstödet överensstämde med EU-regelverket för statsstöd.

För prövning av elstödet användes tillfälliga statsstödsregler som kommissionen beslutat. Den bestämmelse i EU-regelverket som användes innebär att elstödet till en näringsidkare eller juridisk person som bedriver primärproduktion av jordbruksprodukter inte får överstiga 2,5 miljoner kronor. Kommissionen godkände Sveriges ansökan, och även av detta beslut framgår att ett villkor för godkännandet är att elstöd till en näringsidkare eller juridisk person som bedriver primärproduktion av jordbruksprodukter inte överstiger 2,5 miljoner kronor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Eftersom detta är ett område som är reglerat inom EU-rätten och även har ett villkor i beslutet riktat till Sverige måste den svenska regleringen överensstämma med kommissionens beslut. Det blir därför Skatteverket och, om myndighetens beslut överklagas, domstolarna som får göra den slutliga tolkningen av bestämmelsens räckvidd och vilka som träffas av bestämmelsen.

Fru talman! Jag vill för det första höja ett varningens finger för att vi riskerar att hamna i ett läge där kraftproduktion i Sverige inte finns där den behövs när den behövs och vid rätt tillfälle; alltså effektbrist. Då spelar det ingen roll att vi kan exportera jättemycket när det blåser och solen skiner vissa dagar eftersom det kommer att saknas el för att kommunerna ska kunna säga ja på rätt ställe vid rätt tillfälle.

För det andra tror jag att det finns en reell risk för att vi får vätgasledningar där svensk kraftproduktion går till andra länder i stället för att användas för svensk industri.

För det tredje finns det inte ett väl fungerande system för vätgas. Om man är orolig för säkerhetsriskerna med ett kärnkraftverk är riskerna med vätgasen stora. Det är inte realistiskt ens de kommande tio åren med ett fullt utbyggt system för att skapa lagring motsvarande den baskraft som bara kan komma från kärnkraften.

Fru talman! Vi fortsätter att duellera i kammaren, Helldén och Busch!

Jag har funderat mycket på nettonollmålet till 2045. Det väcker ju ganska stort intresse även internationellt, alltså att vi i Sverige har sagt att vi ska klara detta fem år före väldigt många andra. För att lyckas med det har vi landat i att det behövs otroligt mycket mer el. Vi ska möta ett elbehov som är minst det dubbla jämfört med i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

När det nu är första chansen att debattera på detta sätt, fru talman, behöver jag ändå förstå om vi delar synen att Sveriges elproduktion måste fördubblas. Delar vi synen att det är bråttom? Jag undrar också var baskraften ska komma ifrån när Miljöpartiet inte vill bana väg för mer kärnkraft. Jag fattar verkligen inte det. Hur ska det gå till med en massa mer intermittent, väderberoende kraftproduktion och utan mer baskraft?