Fru talman! Eva Lindh har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att tillse att Region Östergötland och de andra drabbade kommunerna och regionerna inte går miste om miljontals kronor i elstöd.

Interpellantens fråga har sin utgångspunkt i regleringen i förordningen om elstöd till företag. Enligt förordningen kan företag och andra juridiska personer i södra och mellersta Sverige ansöka om elstöd som kompensation för de skenande elpriserna under slutet av 2022.

För att kunna införa detta elstöd krävdes att Sverige gjorde en ansökan hos kommissionen för att få ett godkännande av att den svenska regleringen för elstödet överensstämde med EU-regelverket för statsstöd.

För prövning av elstödet användes tillfälliga statsstödsregler som kommissionen beslutat. Den bestämmelse i EU-regelverket som användes innebär att elstödet till en näringsidkare eller juridisk person som bedriver primärproduktion av jordbruksprodukter inte får överstiga 2,5 miljoner kronor. Kommissionen godkände Sveriges ansökan, och även av detta beslut framgår att ett villkor för godkännandet är att elstöd till en näringsidkare eller juridisk person som bedriver primärproduktion av jordbruksprodukter inte överstiger 2,5 miljoner kronor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Eftersom detta är ett område som är reglerat inom EU-rätten och även har ett villkor i beslutet riktat till Sverige måste den svenska regleringen överensstämma med kommissionens beslut. Det blir därför Skatteverket och, om myndighetens beslut överklagas, domstolarna som får göra den slutliga tolkningen av bestämmelsens räckvidd och vilka som träffas av bestämmelsen.

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret. Jag hade tänkt skriva en interpellation själv, men när jag såg att min kollega Eva Lindh hade gjort det tänkte jag att det vore bra att ta det på en gång.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag hade förstås hoppats att ministern skulle komma med ett annat svar. Jag kommer också från en kommun som drabbats av detta, Örebro kommun. Låt mig berätta om det som verkligen känns konstigt, som om någon tappat bort förståndet på vägen.

Örebro kommun väntade sig 20 miljoner kronor i stöd. De får 2 miljoner kronor. Varför? Jo, för att någon har fattat beslutet att Örebro kommun är en jordbruksverksamhet, kanske en bonde. Hela grejen känns väldigt konstig. Örebro kommun, som egentligen tar hand om skolor och sjukvård, räknas som en bonde för att de råkar ha några kor. Dessa kor är inte ens för jordbruk; de används för större projekt för att göra kommunen grönare och mer levande samt i skolan. Just därför har man tappat stöd: Man har ett naturbruksgymnasium.

Att beslutsfattare inte ser skillnad mellan kommun- och jordbruksverksamhet är för mig oförståeligt.

Det som känns ännu värre är att när vi frågar regeringen och ministern svarar de att problemet är EU och att det därmed ligger på Skatteverket och domstolarna, i stället för att faktiskt försöka adressera det som är problemet. Just det behöver regeringen göra.

Ministern nämner att regeringen är bunden av EU-regelverk och nationella lagar. Det är sant. Det förstår jag fullständigt. Men det är också regeringens ansvar att se till att regler och lagar tillämpas på ett rättvist och rimligt sätt. När det uppstår situationer som de här kommunerna och regionerna, bland annat Örebro, har råkat ut för kan man inte bara hänvisa till regler. Regeringen måste också adressera problematiken. Det behövs en insats för att korrigera det som blivit fel.

Det gäller inte bara Örebro. Som min kollega nämnde har flera kommuner och regioner drabbats. Jag har tagit del av det brev som ministern har fått av de drabbade kommunerna. Jag har också tagit del av svaret. Därför känns det ännu värre att regeringen inte adresserar problemet. Som min kollega nämnde handlar det om pengar som skulle gå till kommunal verksamhet och som behövs i skolan, vården för våra äldre etcetera.

Jag kommer inte att upprepa frågan, men jag skulle vilja fråga ministern vad man avser att göra för att korrigera det problem som kommunerna har stött på. Det behöver göras, och det är regeringens ansvar.

(Applåder)

Fru talman! Jag vet att det faktiskt är en hel del personer som lyssnar på denna debatt för att få svar. Det är ju inte bara jag eller vi här som deltar i debatten som tycker att detta är märkligt. Det får också tuffa konsekvenser, eftersom det blir så stor skillnad på stödet.

Jag tror inte att det var energi- och näringsminister Ebba Buschs intention. Det hoppas jag verkligen att det inte var. Men låt mig fastna lite i besluten och hur det kunde bli så här. Det är verkligen oförståeligt.

Regeringen har själv tagit fram elstödsförordningen. Man har absolut att ta hänsyn till EU-regler. Men enligt vad jag har läst mig till varnade SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, för detta i sitt remissvar. Kunskapen fanns alltså redan innan man fattade beslut. Det skickades ut på remiss, och då lyftes detta upp, enligt vad jag förstått.

Om man har fått in ett sådant remissvar innebär det att man hade kunnat agera, hade kunnat försöka precisera och förändra det. Om man får ett remissvar brukar man läsa det. Det är så det går till i Sverige. Det är så en bra demokrati fungerar. Också därför är detta oförståeligt.

Enligt vad jag har förstått är frågan också om regionen ska klassas som ett företag, enligt de statsstödsregler som gäller. Reglerna verkar verkligen vara fokuserade på företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Dessutom är det inte bara vård som Region Östergötland ägnar sig åt. Det är det största, men de bedriver också utbildning. Naturbruksgymnasiet är inte till för att vara en jordbruksproducent. Det är en utbildning. Därför är det på många sätt oförståeligt att det har kunnat bli så här.

Jag skulle ändå vilja få några tydliga svar. Det kom in ett remissvar där det varnades för detta. Hur kan man tolka statsstödsreglerna på det här sättet? Och hur är det möjligt att en region som framför allt ägnar sig åt vård men i det här fallet också åt att ha en väldigt bra utbildning kan klassas som jordbruksproducent?

Jag vill också komma till konsekvenserna. Jag vill förtydliga att vi har en situation där regionerna har fått så lite. Jag vet att regeringen vid otaliga tillfällen har sagt att man har gjort insatser och att man stärker statsbidragen till kommuner och regioner. Men det vi ser i verkligheten är att det inte är tillräckligt.

Att Region Östergötland behöver dra ned på personalen med 600 personer kommer självklart att påverka vården för alla oss som bor i Östergötland och arbetsvillkoren för personalen. Oavsett hur det här har kommit till påverkar det alltså vården väldigt mycket. Det upprör mig och oss att det är på det sättet. Även om det inte handlar om miljarder kronor spelar varje krona roll. Det gör naturligtvis skillnad om man får 2 miljoner eller 20 miljoner.

Jag frågar återigen: Kommer ministern att agera?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill börja med att understryka att det ju är det parti som jag själv har ansvar för som på många sätt är välfärdspartiet bland samarbetspartierna. Därför tar det såklart extra hårt att följa den tuffa situation som är i sjukvården och äldreomsorgen på många håll runt om i landet. Det är anledningen till att vi har slagits för att den samlade budgeten från regeringen också lägger 40 procent av reformutrymmet på just välfärden.

Nya statsbidrag går till kommuner och regioner om ytterligare 16 miljarder, varav 10 miljarder är en ökning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner. Ytterligare särskilda medel går inte till andra delar av kommunerna och regionerna utan särskilt till vården. Det införs ett så kallat sektorsbidrag på 3 miljarder till hälso- och sjukvården. Det görs en förstärkning av kunskapsbidraget till skolområdet och en förlängning av Äldreomsorgslyftet.

Det här är ett stålbad. Inflationen är vår värsta fiende, fru talman, på område efter område just nu i svensk ekonomi. Den tär väldigt mycket på både kommuner och regioner. Jag vill bara bekräfta för ledamöterna att vi ser att det är en tuff situation.

Nu går jag över till frågan om elstödet och de regleringar som jag tog upp i mitt tidigare anförande. Regleringen är en förutsättning för att regeringen ska kunna betala ut elstöd till företag och andra juridiska personer. Regeringen har därför högst begränsade möjligheter, tyvärr, att införa en bestämmelse i den svenska förordningen som avviker från regleringen. Hittills har ingen kunnat peka på en sådan lösning, och därför är vi i ett läge där det är Skatteverket som avgör.

Om Skatteverkets beslut överklagas är det domstolarna som får avgöra tillämpningen av förordningen. Det är där vi står nu. Några domar har ännu inte kommit från förvaltningsdomstolen, och vi vet därför inte om Skatteverkets tolkning kommer att hålla i domstol. Det är där vi står i dag.

Fru talman! Jag vill understryka att när ett svar kommer från statssekreteraren är det självklart något jag står bakom. Vi kan inte tycka olika. I den mån någon undrar hur man ska väga svaret i skrivelsen är det klart att jag står bakom det.

Fru talman! Det här blir ju en väldigt teknisk diskussion för dem som sitter hemma och undrar hur det kan ha blivit så här. Jag har försökt redogöra för teknikaliteterna bakom det och också understryka att vi inte har ministerstyre i Sverige. Jag kommer inte att säga åt myndigheterna hur de ska tillämpa de förordningar som vi har satt. De har att tillämpa de förordningar som vi har fattat beslut om och där vi enligt konstens alla regler har försökt säkerställa att det inte skulle bli fördröjningar i elstödet, att det var överensstämmande med de förhållningsorder vi har från EU och att det skulle komma ut så snart som möjligt.

Det blev ett historiskt elstöd i stället för det man tittade på under den förra regeringen, som gav ett litet stöd till varje hushåll. Det såg lika ut för alla. Nu har det funnits ett utrymme på nästan 50 miljarder. Det är historiskt. Det motsvarar hälften av kostnaden för ett nytt kärnkraftverk, enligt vissa beräkningar.

Den krassa läxan i allt detta är väl att det inte går att i efterhand kompensera för ett nedmonterat elsystem. Vi måste bygga det starkt och robust igen. Med det sagt kan jag i klartext säga att det här är hål i huvudet. Än så länge har ingen kunnat presentera en lösning på hur man skulle kunna ha gjort detta annorlunda och med säkerhet vetat att det skulle funka. Det beklagar jag.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.