Fru talman! Hanna Westerén har frågat mig om jag har tagit initiativ till en analys av vilka risker som tidsplanen för den nya kabeln till Gotland, som prognostiserar en ny energiförbindelse först 2031 i stället för 2030, kan innebära och om jag i så fall kan redogöra för utfallet av analysen.

Jag vill inleda med att understryka att det är viktigt att Gotland har en trygg och långsiktigt robust elförsörjning. Regeringen har därför i regleringsbrevet för 2023 gett Svenska kraftnät i uppdrag att utvidga transmissionsnätet till att även omfatta Gotland samt att ange en tidsplan som tryggar en transmissionsnätspunkt på Gotland i god tid innan den nuvarande matningen fasas ut på grund av ålder. Av Hanna Westeréns fråga att döma tycks det dock finnas missförstånd kring projektets tidsplan och vilken regeringens roll är vid fastställandet av densamma. Jag vill därför ta tillfället i akt att förtydliga detta.

För det första är det inte regeringens ansvar att ta fram exakta tidsplaner för transmissionsnätsprojekt, särskilt inte vad avser specifika årtal. Det ansvaret har Svenska kraftnät inom ramen för sitt uppdrag att utveckla transmissionsnätet. Regeringen har endast förtydligat att tidsplanen ska ta hänsyn till att en ny transmissionsnätspunkt ska finnas på plats innan den nuvarande matningen fasas ut, vilket beräknas ske mellan 2035 och 2045 då kablarna förväntas nå sin tekniska livslängd.

För det andra har Svenska kraftnät aldrig kommunicerat 2030 som målår för att ta förbindelsen i drift. I maj 2023 beslutade Svenska kraftnäts styrelse att bygga två nya 220 kilovolts undervattenskablar till Gotland, vilka beräknas kunna vara i drift år 2031. Påståendet att regeringen har förtydligat att år 2031 i stället för år 2030 utgör målår för förstärkningar i gotländsk energiförsörjning stämmer därmed inte.

Fru talman! Tack till ledamoten Westerén som tar upp denna angelägna fråga! Att industrin, Försvarsmakten och andra samhällsviktiga intressen behöver el på Gotland är vi helt överens om. Vi vet också att för att vardagslivet ska fungera behövs trygg och stabil elförsörjning. Det handlar inte bara om arbetstillfällena i industrin. Det handlar om att man ska kunna betala i livsmedelsbutiken och om att tvätten av barnens kläder inte ska pausas mitt i programmet.

Att det behövs ny matning över till Gotland har man vetat under mycket lång tid. När de banbrytande första kablarna lades visste man att de har en teknisk livslängd och att den är begränsad. Därför har det sedan 2009, som ledamoten Westerén också nämnde, funnits löften, planer och investeringsbeslut om nya kablar till Gotland. I ungefär ett decennium, mellan 2009 och 2017, fanns dessa planer hos Svenska kraftnät. Under hela den tid då Mikael Odenberg var generaldirektör för myndigheten fanns det planer på att bygga kabel till Gotland. När den socialdemokratiska regeringen utsåg en ny generaldirektör var däremot det första beslutet man fattade att det inte skulle bli någon ny kabel till Gotland. Jag beklagar det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I stället, som plåster på såren eller som en alternativ väg framåt, lanserade man ett projekt. Det var ett projekt som gick ut på att Gotland ska ha ett helt förnybart och helt självförsörjande energisystem, det vill säga att man i princip skulle klara sig på ödrift. Det kan ju vara en god tanke i dessa tider då vi behöver höja vår beredskap, men projektet som sådant fick aldrig någon uppbackning politiskt. Det finansierades inte. Det togs inte ansvar från myndigheten. Det blev några rapporter - de är värda att läsa - men någon verklig push för att öka elproduktionen på Gotland blev det inte från nationellt håll.

Alla de här rapporterna hade också bisatser om att det nog ändå behövs kabel till Gotland - nytt kablage med större kapacitet. Då är det värt att nämna att de energiministrar som Sverige hade under perioden, nämligen Ygeman, Baylan och Farmanbar, hade möjlighet att ge Svenska kraftnät i uppdrag att bygga ut transmissionen till Gotland. Man hade chansen att göra det i regleringsbrev 2018, 2019, 2020, 2021 och 2022. Det fanns fem tillfällen under ungefär sex år. Vi hade sex år av en limboperiod för Gotland, när det inte fanns något beslut och det inte gavs något uppdrag till ansvarig myndighet.

Jag hade också, precis som ledamoten Westerén, velat att processen med att bygga kablarna skulle gå fortare. Jag tror inte att det går att ha någon annan uppfattning än att det vore bra om det gick fortare. Men jag tror att det är väsentligt att de här sex åren av att inte fatta beslut påverkar mer än de 80 dagar som det tog för Ebba Busch att ge Svenska kraftnät det här uppdraget.

Fru talman! Energi- och näringsminister Ebba Busch var riksdagsledamot under föregående mandatperiod. Det var jag också. Då talades det ganska mycket om cementkris och om behovet av att ha en skyndsam lagstiftningsprocess för att inte äventyra svenska jobb och svensk försörjningsförmåga. Då fanns det tack och lov en stor uppslutning i Sveriges riksdag för en förändrad lagstiftning. Jag kan beklaga att den inställningen inte bestått och att intresset för att säkra försörjningsförmåga och svenska jobb verkar ha falnat en del sedan dess. Det är nämligen samma industris omställning som äventyras när Gotland inte har en energiförbindelse på plats 2030.

Den som lyssnar nu kanske undrar hur stor roll det spelar med ett år hit eller dit - 2030 eller 2031. Men jag vill understryka att jag tror att det spelar roll. Jag hör energi- och näringsministerns resonemang om hur fort hon har arbetat för att det här ska bli möjligt, och jag uppskattar det. Men jag menar också att det finns mer att göra, för marknaden för klimatsmarta produkter förändras oerhört fort. Om Sverige hamnar efter i att leverera koldioxidneutral cement eller stål utan kol kan vi vara lugna för att de marknadsandelarna slukas av någon annan. Målet för fabriken i Slite är, om jag ska tala klarspråk, att leverera koldioxidneutral cement år 2030. Det målet tror jag att energi- och näringsminister Busch känner till, även om det inte bejakas fullt ut. Jag tror att det vore enastående om Ebba Busch också gav det arbetet en skjuts och bejakade omställningen.

Med tanke på de turer som förevarit i fråga om energiförbindelsen till Gotland - Jesper Skalberg Karlsson gav en inblick i att det har hänt en del genom åren - är det med viss skepsis jag tar del av ministerns resonemang om möjligheterna för regeringen att påverka. Jag vill än en gång påminna om att vi under föregående mandatperiod lagstiftade för att undvika cementkris i Sverige och för att säkra svenska jobb och svensk försörjningstrygghet. Det finns mer att göra. Det är min övertygelse. Jag vill tro att vi kan mer och orkar mer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag undrar ändå varför det inte är möjligt att påskynda denna energiförbindelse ytterligare. Det har kommit åtskilliga påstötningar från det samlade Gotland. Oavsett vad som har hänt här i Stockholm har kraven från Gotland varit desamma över tid. Det finns påpekanden från industrin om affärsmöjligheter som går förlorade. Svensk industri riskerar att hamna efter i omställningen. Jag vill verkligen få fel i det här avseendet, fru talman. Jag skulle verkligen önska att det gjordes mer och hoppas att det är möjligt att påskynda det här ytterligare, så att vi får 2030 och inte 2031 som målår.

Fru talman! Jag skulle ändå vilja tala lite ytterligare om detta med processen framåt. Jag börjar med att säga följande, fru talman.

Vi bejakar självklart behoven på Gotland. Det gör vi verkligen. Det tas nu väldigt tunga initiativ för att säkra arbetstillfällen och avgörande komponenter, delar och material som behövs för att Sverige ska stå starkt i en orolig tid och för att vi ska kunna fortsätta att rusta Sverige starkt för de kommande åren.

Enbart cementfabriken i Slite står i dag för cirka 3 procent av Sveriges samlade utsläpp. Härifrån kommer också cirka tre fjärdedelar av den cement som används i svensk samhällsbyggnadssektor. Därför var det ett ganska radikalt beslut som den förra regeringen tvingades till att fatta. Det tycker jag gjordes med rätta. Man har mitt fulla stöd i detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det var också ett modigt beslut. Men det var egentligen ett fullkomligt oortodoxt beslut att behöva fatta. För att kompensera för vad regeringen gjort med ena handen rättade man till med andra handen genom att förordna sig fram till ett sällan skådat beslut för att rädda kvar denna mycket viktiga verksamhet. Jag understryker igen att det var modigt och rätt. Men det är den här typen av kortsiktighet som vi vill komma ifrån.

Låt mig nörda lite grann här. När Svenska kraftnät har identifierat en lämplig lokalisering och teknisk utformning för ledningen tar de fram en ansökan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning. Det är det som Jesper Skalberg Karlsson bland annat är inne på, det vill säga de möjliga konsekvenserna. Den ska skickas in till EI. EI tar sedan ställning till om elledningen uppfyller ellagens och miljöbalkens krav.

Inom ramen för EI:s prövning är det inte ovanligt att det begärs in ytterligare kompletteringar och så vidare från Svenska kraftnät. Innan EI avgör ärendet skickas underlaget alltid ut på remiss så att berörda får möjlighet att yttra sig. Beslutet kan sedan överklagas till regeringen.

Vi spolar lite framåt. Efter att Svenska kraftnät har säkrat alla nödvändiga tillstånd och upphandlat entreprenörer och byggkomponenter kan byggnationen påbörjas, och därefter kan ledningen vara i drift.

Någon frågade mig vid något tillfälle: Hur lång tid tar det att lägga en kabel? Det är många kvinnor genom åren som har undrat det och ställt sig den frågan. Det tar lite tid. Det är därför det är så problematiskt att beslutet inte fattades tidigare.

Jag har försökt att rannsaka mig själv. Hade jag kunnat fatta beslutet några veckor tidigare? Kanske. Men vi fattade det så snabbt det bara gick. Problemet är att vi ligger några år efter det som egentligen är Gotlands behov. Det kan jag inte trolla bort, tyvärr.

Givet den process jag precis beskrev är det inte förrän ett eventuellt överklagande har inkommit till regeringen som regeringen kan bedöma underlaget. Dessförinnan är det viktigt att processen får ha sin gång utan politisk inblandning.

Hit hör även uttalanden, möjligen från mig, om att det bör avgöras snabbare. Däremot ser jag gärna att vi löser så många energiproblem som möjligt som Sverige har så fort som möjligt. Det vill jag gärna återkomma om. Det handlar om alla de beslut som vi nu ändå fattar för att underlätta och effektivisera tillståndsprövningar och att vi tilldelar mer medel för att kunna hantera tillstånd i alla möjliga olika instanser.

Nog bäddar vi och curlar så mycket det bara går för att det ska gå snabbare med de två kablarna till Gotland.

Fru talman! Hanna Westerén ska få veta vad som gjorts inte bara mina första veckor på jobbet utan också alla mina andra veckor på jobbet hittills.

Vi har fattat beslut om utredningar för effektivare tillståndsprövningar. Det handlar om miljöprövningsutredningen och om förenklade och förkortade tillståndsprocesser enligt miljöbalken. Vi har klimaträttsutredningen. Vi pytsar ut flera delar av den vartefter det går. Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag som syftar till att förtydliga och förkorta tillståndsprocesserna i samband med utbyggnad och att vi underhåller elnätet.

Fru talman! Regeringen har också tillsatt ytterligare utredningar som grundar sig på förslag som lämnats i klimaträttsutredningen. Det gäller uppdraget om magnetfält, uppdraget om ersättning vid upplåtelse av mark och uppdraget att ta fram en vägledning avseende påverkan på fåglar. Nu undrar kanske ni på åhörarläktaren vad tusan det är för debatt ni har hamnat i, men det handlar alltså om kabel till Gotland.

Regeringen gör budgetsatsningar för effektivare tillståndsprövningar. Länsstyrelserna får ökade anslag med 60 miljoner kronor för arbetet med miljöprövning och med 40 miljoner kronor för arbetet med miljötillsyn 2024.

Naturvårdsverkets anslag för miljöprövning och tillståndsvägledning ökas med 13 miljoner och så vidare. Dessutom plussar vi på anslaget till Sveriges domstolar. Vi ger anslag till Energimarknadsinspektionen som ökar. Det gäller bland annat tillståndsprocesser. Ett nytt anslag för energiplanering tillförs också ytterligare medel för att bland annat kunna se över detta och så vidare.

Nog sker det mycket på området. Vi lovar att fortsätta att hålla tempot i en mycket aktiv styrning framåt. Men det ska bli rätt och riktigt. Jag tycker att vi har visat att vi är på gång. Vi hoppas sedan på ett brett stöd i kammaren för den energipolitiska inriktningspropositionen. Det vore också bra för Gotland. Tack för en mycket god debatt!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.