Kjell-Arne Ottosson

Herr talman! Jag tackar Per Bolund för frågan.

Jag vill minnas att jag för bara någon minut sedan i talarstolen precis sa att vi står bakom de svenska klimatmålen. Ingenting har hänt där, utan allt är lika.

Sedan kan man fråga sig vem det är som har bedrivit en skadlig politik för den svenska konkurrenskraften. Problemet är att Miljöpartiet inte ser skillnaden mellan utsläpp i Sverige och utsläpp i övriga världen. Det verkar som om de har skygglapparna på och bara ser Sverige, trots att vår andel endast utgör 2 promille av världens samlade utsläpp.

Menar Per Bolund att det är detta som räddar världen? Eller tänker Per Bolund precis som Kristdemokraterna gör att vi genom vårt kunnande och vår teknik kan sprida det här ut i världen så att vi får med oss resten av omvärlden på omställningen? Det är på detta vis vi kan klara en omställning.

Herr talman! Reduktionsplikten är en del i omställningen. Låt alla blommor blomma, som jag sa i talarstolen förut. Det här är en av blommorna.

Stina Larsson nämnde skogsindustrin. De är väldigt tydliga med att de i sitt arbete inte kan avvika för mycket från omvärlden, eftersom då sparkas vårt eget näringsliv och Sveriges eget hållbara skogsbruk omkull.

Därför måste jag ställa en fråga till Centerpartiet. Om ingenting händer nu med reduktionsplikten och om vi ska följa banan efter den paus vi har under det här året kommer dieselpriserna som genom ett trollslag att öka med runt 6,90 och bensinpriserna med 4,30 vid nyår. Vem slår detta hårdast mot? Jo, det slår hårt mot producenterna av detta bränsle och mot svenska lantbrukare, skogsbrukare och åkerier. Hur ska de klara det?

Herr talman! Jag tackar Stina Larsson för frågan. Jag kan försäkra henne om att vi även i denna fråga är helt eniga. Biogasen är jätteviktig. Men vi fick en dom emot oss. Efter samtal med branschen kom regeringen fram till att det var bättre att rikta sig direkt till kommissionen i stället för att överklaga domen. Det var branschen med på.

Nu är det oerhört viktigt att man gör rätt så att det inte blir ytterligare fel. Här hade ju ett formfel begåtts. Det är därför vi har hamnat i detta läge. Kommissionen vill heller inte detta, utan det har rätt och slätt blivit fel på vägen. Därför går man nu grundligt igenom det hela tillsammans med branschen för att det ska bli rätt fortsättningsvis och för att vi ska kunna fortsätta att använda oss av biogas till rimliga priser. Det kan jag försäkra ledamoten om.

Herr talman! Sveriges stora konkurrensfördelar i omställningen är skogen och tekniken. Vi måste använda mer av allt. I Norge citeras ofta Nalle Puh, eller Ole Brumm som han heter där, när man ställs inför valsituationer. När Ole Brumm tillfrågas om han vill ha mjölk eller honung till brödet svarar han: "Ja takk, begge deler."

Det är just det svaret vi måste hålla fast vid i omställningen. Vi behöver allt som kan hjälpa oss. Låt alla blommor blomma! Sedan får vetenskapen, marknaden och folkets acceptans avgöra vad som ska gå segrande ur striden.

Skogen är en fantastisk tillgång som är både kolsänka och kolförråd, och den kan dessutom substituera CO2-intensiva produkter. Självfallet ska skogen brukas eftersom den då ger mest klimatnytta. Dessutom kan vi genom vår export konkurrera ut mer miljö- och klimatskadliga produkter med våra produkter tillverkade i Sverige av svensk skog. Det är en vinst i flera led. Och nu har vi äntligen en regering som tar skogens möjligheter på allvar.

Herr talman! Vårt näringsliv vill gå före. De måste gå före, annars är de snart borta från marknaden. De jobbar stenhårt för att bli alltmer hållbara. Den aktör som hittills har kämpat emot detta hårdast är staten genom sina långa och dyra miljötillståndsprocesser.

För omställningen är det helt avgörande att det blir en mer flexibel, effektiv och förutsägbar prövning, vilket regeringen nu jobbar för att få till. Genom att göra det säkrar vi näringslivets konkurrenskraft och svensk industriproduktion och främjar en grön omställning med export av produkter och teknik som är klimatvänliga.

Slutligen, herr talman: Ja, vi står bakom Sveriges klimatmål. Det är oerhört viktigt för att vi ska nå fram och vinna kampen.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Stina Larsson, för svaret!

Även om inte Stina Larsson ser det problemet såg i alla fall Sveriges 330 000 skogsägare problemet med en regering där Miljöpartiet var med och där dessutom många delar av politiken stöddes av Vänsterpartiet.

Detta gör det väldigt svårt att förstå att Centerpartiet stod bakom denna politik. Men det gjorde man tydligen, eftersom man stödde den regeringen under de fyra åren.

Vilken sida kommer Centerpartiet att välja framgent när det gäller skogspolitiken? Var kommer man att stå i frågan om och hur skogen ska brukas i omställningen?

Herr talman! Tack, Stina Larsson, för anförandet!

Stina Larsson och undertecknad är eniga om väldigt mycket. Inte minst pratar Stina Larsson ofta varmt om skogen och att vi ska använda oss av skogen i omställningen liksom att det svenska skogsbruket är hållbart och därmed verkligen värt att driva vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av IPCC:s rapport

Underlaget till den regering som Stina Larssons parti har varit med och stött har dock en helt annan syn på skog och skogsbruk. Stina Larsson pratar sig väldigt varm för att skogen ska brukas och att den är en viktig del i klimatomställningen. Men den regering som partiet stödde under den förra mandatperioden hade en helt annan syn i frågan. Hur går det ihop?

Fru talman! Skogen är en av våra största konkurrensfördelar när det gäller omställningen. Och Anna-Caren Sätherberg har helt rätt i att den har skapat välstånd och välfärd. Det är ingen tvekan om det. Ändå noterar vi att när länder som till exempel Österrike försökte samla ett gäng likasinnade i skogsfrågor var Sverige inte med. Man kan fundera på varför Sverige valde att avstå i en fråga som är så viktig, inte minst för det ärende som vi i dag står här och debatterar, nämligen omställningen. Där är skogen helt avgörande.

Varför lämnade den svenska regeringen walkover - okej, det var innan Anna-Caren Sätherberg blev minister - i dessa så viktiga frågor?

Fru talman! Jag har en fråga där jag tror att Anna-Caren Sätherberg, Socialdemokraterna, och vi kristdemokrater är ganska eniga, och det är inom skogen.

Jag noterar hur Anna-Caren Sätherberg talar varmt om skogen och det svenska skogsbruket nu. Men under de senaste åtta åren, när Anna-Caren Sätherbergs parti satt i regering, var Sverige inom EU till stora delar väldigt frånvarande i skogsfrågorna. Det var likasinnade länder som skrev ministerbrev, men Sverige var inte med. Det var möten. Sverige skickade inte sin minister. Man deltog inte.

En finsk kollega ställde frågan: Var har ni varit de senaste åtta åren? Och man kan ju fråga sig varför ni inte deltog då, Anna-Caren Sätherberg. Det är ju lite intressant. Men frågan inför framtiden är: Var står Socialdemokraterna egentligen vad gäller det svenska skogsbruket? Står ni för det hållbara svenska skogsbruket, eller har ni anammat EU:s syn på skogsbruk?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av IPCC:s rapport

Fru talman! Budskapet i IPCC:s syntesrapport, som presenterades för drygt en månad sedan, är mycket tydligt: Klimatförändringen påverkar redan nu människor och ekosystem. Läget är allvarligt, och det är bråttom. Men lösningar finns. Det är det absolut viktigaste budskapet i hela rapporten - att det inte är kört.

Att fatta stora och avgörande beslut i panik leder väldigt sällan till bra och genomtänkta beslut. Varken klimatskam, köttskam, flygskam eller andra former av skam är särskilt effektivt. Skam och ångest föder rädsla, och det är en känsla som ytterst sällan leder till kreativ handling. Tvärtom förlamar den. Dessutom håller allt detta på att ta framtidstron från våra ungdomar, vilket är förödande.

Med de möjligheter vi har i Sverige, inte minst i form av innovationer och vårt hållbara skogsbruk, ska vi vara ett föregångsland som visar att det går att ställa om på ett sätt som inte leder oss bakåt och stoppar utvecklingen. Om det är vårt mål att vi ska stanna upp kan vi gärna lägga oss ned och dö med en gång.

Då kommer vi inte heller att få med oss de stora drakarna, vars utsläpp verkligen måste strypas. Den stora frågan, mina vänner, är ju hur vi ska få med oss Kina, USA, Indien, Ryssland med flera. Det är där vi har den stora vinsten att hämta.

Det ska vara lustfyllt att ställa om. Det ska vara roligt. Det ska ske med innovationer som är positiva för både människan och mänskligheten. Kan vi visa på det är vi ett föregångsland. Men om vi fortsätter med tidigare regeringars symbolpolitik och backar in i framtiden är jag inte säker på att de hoppfulla skrivningarna i IPCC-rapporten kommer till sin rätt.

Slutligen, fru talman: Vill du gå snabbt fram, gå ensam! Vill du gå långt, gå tillsammans med andra! Vad hjälper det oss att vi vinner racet om övriga världen inte hänger med? Här måste vi gå tillsammans. Så når vi längst. Så når vi målet.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Daniel Bäckström, för frågorna! Det råder ingen tvekan om att vi delar synen vad gäller en hållbar vargförvaltning och oron över att detta kommer att växa oss ur händerna. Det gäller inte minst med tanke på att vi ser hur det här påverkar bland annat i Värmland, där vi lever och verkar.

Jag är riksdagsledamot och inte vare sig minister, statssekreterare eller något annat på den andra sidan vattnet. Jag sitter inte med och förhandlar om exakt hur detta kommer att plockas fram och hur de direktiv som man nu håller på med kommer att se ut. Det kan jag tyvärr inte svara Daniel Bäckström på här och nu.

Jag är dock ganska säker på att de tillkännagivanden som finns kommer att hanteras. Det har varit en väldigt stor tydlighet från minister, statssekreterare och så vidare på Regeringskansliet om att de tillkännagivanden som vi riktade under föregående mandatperiod är oerhört viktiga. De måste hanteras, och därför hanterar vi dem nu i utredningen för att snabbt komma vidare.

Det är återigen så, herr talman, att det är nu vi har chansen. I den regering som Centerpartiet stödde med Miljöpartiet och Vänsterpartiet kom man inte fram i de här frågorna. Med det nuvarande regeringsunderlaget är chansen betydligt större.

Herr talman! Tack, Daniel Bäckström, för frågan!

Vi är 100 procent eniga i de här frågorna om vikten av att driva detta för att få en lösning som är hållbar över tid och som fungerar hemma i verkligheten oavsett om vi bor i Säffle kommun, i Årjängs kommun eller var vi nu befinner oss.

Vi är i början av en mandatperiod. Det är nu man på något vis sätter avtryck. Det är därför man jobbar för fullt med direktiven till utredningen som jag nämnde tidigare för att främja en hållbar jakt och viltvård. Det är där delarna ingår. Man sätter det så högt på agendan; det är så viktigt att få igenom det. Det jobb som sker nu under det första året är så viktigt för att vi ska säkerställa och kunna komma så långt som möjligt i frågan.

Precis som min gode kollega John Widegren sa har vi nu en regering med väldigt stor samsyn i frågan. Vi har möjlighet att komma framåt. Det var inte alltid möjligt i det tidigare regeringsunderlaget som bland annat Daniel Bäckströms parti stödde.

Jag tror att vi till stora delar kommer att finna breda majoriteter för att komma vidare. På så vis kommer vi även att klara att hålla det över tid så att vi kan ha en framförhållning och veta vad som faktiskt gäller.

Det är precis som Daniel Bäckström sa. Det här är oerhört viktiga frågor för så många. Det är cirka 300 000 jägare som löser jaktkort på ett år. Det visar hur enormt viktig jakten är som företeelse.

Herr talman! Jag tackar för en bra debatt. Det gläder mig att det trots vissa replikskiften ändå råder en stor enighet i kammaren om de här frågorna, som för väldigt många av oss i Sverige är oerhört viktiga. Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna.

Jakten är vårt största kulturarv i Sverige. Det är ett kulturarv som är otroligt viktigt att vårda, bevara och utveckla för framtiden. Som vi har hört här tidigare är bland annat den lokala anknytningen, som vi kommer tillbaka till, oerhört viktig. Den lokala anknytningen ser till att det blir hållbara viltstammar och en väl fungerande viltvård, för man vill vårda sina lokala viltstammar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

Min gode kollega John Widegren nämnde i sitt anförande att en väldigt stor andel av svenskarna är positiva till jakt. Enligt den senaste undersökning som gjorts är det faktiskt så att 88 procent av alla svenskar är positiva till jakt. Det visar att vi har hanterat jaktfrågorna i Sverige på ett bra sätt. Det är ett bra betyg till jägarkåren, för om vi inte hade haft en jägarkår som skött sig hade det inte varit så.

Dessutom, herr talman, är det så att jakten är med och bidrar till ett klimatsmart närproducerat kött som är fantastiskt på tallriken - eller nu när det förhoppningsvis snart blir sommar: på grillen. Jakten är också av olika skäl viktig för många av oss som bor på landsbygden. Självfallet är det en trevlig, intressant och spännande fritidssysselsättning. Den ger i alla fall ibland mat på bordet. Men den är även med och ser till att landsbygden lever upp. Inte minst är älgjakten otroligt viktig. Man arrenderar ut jakt, så att det kommer in pengar till bygden. Lanthandeln lever upp, man hyr ut hus och så vidare. Det är ett sätt för oss som bor ute på landsbygden att dra in lite inkomster från det som vi har. Även därför är jakten väldigt väl värd att bevara och utveckla.

Sedan har vi också tyvärr, som vi hörde här tidigare, vissa organisationer och grupperingar som har helt fel fokus. Dessutom upplever vi kanske även att EU motarbetar oss i vissa delar. Det är oerhört viktigt, tror jag, för jaktens fortsatta vällevnad att vi klarar att flytta ned beslutanderätt från EU till en svensk kontext, men också att vi sedan fortsätter och flyttar ned den ytterligare från stat ned till region. Det ska alltså vara så mycket förankring och beslutande på lokal och regional nivå som möjligt.

Där är viltförvaltningsdelegationerna oerhört viktiga. Då handlar det också om att ha rätt sammansättning i dessa viltförvaltningsdelegationer. Man kan ju fundera på de förändringar som har gjorts där. Det känns snarare som att det är en nackdel att ha god kunskap i frågan och att man då inte kan få vara en del av viltförvaltningsdelegationen. Det är snarare andra intressen som har övervikten.

En del av det jag hade tänkt säga tog jag redan i replikskiftet med Tomas Kronståhl om stärkt lokalt inflytande i viltförvaltningen. Som sagt är vi eniga i detta, trots att det finns reservationer. Det finns ett tillkännagivande, och regeringen tänker fortsätta att driva de här frågorna under mandatperioden, vilket jag är glad för.

En annan fråga som flera tagit upp är det här med en samlad klövviltsförvaltning. I vissa delar av Sverige - de är inte många - har vi faktiskt sex olika klövviltsarter som samsas på samma marker. Dessutom börjar vi få alltmer av de stora fåglarna, som ställer till stora bekymmer. Det råder inget tvivel om att vi har en utmaning, men det här är absolut ett markägaransvar. Det är markägaren som ska se till att marken inte har mer vilt än vad den orkar bära. Det är oerhört viktigt. Här måste vi få ett samarbete mellan markägare, jägare och andra som eventuellt brukar marken. Jag tror att vi absolut klarar det på den nivån, men det är väldigt viktigt att vi kommer dit.

Flera har här tidigare nämnt en ny viltmyndighet. Precis som det står i betänkandet avser regeringen att tillsätta en utredning för att främja en hållbar jakt och viltvård. En viltmyndighet är en del i detta. Sedan har vi ett antal tillkännagivanden från den tidigare mandatperioden som också kommer att hanteras i detta.

Herr talman! Även om det inte ligger på miljö- och jordbruksutskottet har vi ett otal tillkännagivanden i justitieutskottet som berör jägare såtillvida att det handlar om laglydiga jägare och sportskyttar och deras vapen. Även där har vi jättemånga tillkännagivanden som vi nu har att hantera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

Det handlar om att underlätta för den laglydige jägaren och sportskytten. Det är inte den som ska sättas dit. Det är våra gängkriminella på gator och torg som ska buras in och sättas dit. Det ska inte försvåra för den vanliga laglydiga jägaren.

Som värmlänning kan jag inte låta frågan om vargen gå mig förbi. Nu hade vi en ganska stor vargjakt i vintras, vilket var positivt. Dock hjälper det tyvärr inte vad gäller tillväxten.

Hemma i Östervallskog jagar vi varg, och jag hade glädjen att få vara med om det. Där hade vi en licens på sex vargar. Men när vi hade skjutit två avlyste länsstyrelsen av olika skäl. Tyvärr har vi sett den typen av hantering i flera revir. Det leder inte till att förtroendet och acceptansen för våra myndigheter ökar. Vi hörde här tidigare talas om hur Naturvårdsverket har agerat i vissa delar. Vi måste få till ett förtroende där även jägarna kan lita på staten.

Vad gäller vargen är det ingen tvekan om att vi kommer att fortsätta, precis som Tomas Kronståhl var inne på, att kämpa för att vargen ska flyttas från bilaga 4 till bilaga 5 i EU.

Vi ser nu hur större länder i EU, såsom Tyskland och Frankrike, blir alltmer aktiva. De börjar inse vilka problem som vargen ställer till med. Vi måste förändra regelverket där. Det måste vi även till vissa delar göra vad gäller björn, järv och lo, eftersom vi ser hur stammarna ökar.

Jag noterar att min talartid går alldeles för fort, herr talman.

Slutligen ska jag tala om älgen, vårt högvilt. Det är otroligt viktigt. Dock har vi vad gäller älgstammen väldigt stora lokala variationer. Vissa delar har en älgstam som ibland är för stor.

Sedan kan vi komma hem till mig i Värmland eller till andra delar där vi knappt ser älg längre. När jag satt här tidigare och väntade på debatten fick jag en snap från min kusin. Han hade tagit en bild på en älg. Hade det varit för 20 år sedan hade det varit en icke-fråga. I dag är det stort att få en bild på en älg i mina marker hemma i Värmland.

Herr talman! Det gäller inte bara vargen. Vi noterar även att det även är andra delar som är med. Vi ser att klimatförändringarna troligtvis kommer att trycka upp älgen längre norrut eftersom den sliter i värmen.

Älgen är vårt högvilt. Den måste vi ta vara på. Man måste även ge möjlighet till att ha en älgstam även i framtiden.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

Herr talman! Tack, Tomas Kronståhl, för svaret!

Jag har full förståelse för att Tomas Kronståhl inte har full koll på vad som hände här 2015, men det är ändå rätt intressant att se den förändring som skett hos Socialdemokraterna - en förändring som jag verkligen välkomnar eftersom vi som sagt har ett tillkännagivande på det här området och det är något som den nuvarande regeringen jobbar med.

En annan fråga som Tomas Kronståhl tog upp var skyddsjakt på stora rovdjur.

Vi hade en hantering - jag minns inte om det var i fjol eller för två år sedan - där vi tog fram ett tillkännagivande om just detta att det måste bli lättare att få till skyddsjakt. Då handlade det om att revidera Viltskadecenters riktlinjer för skyddsjakt. Det blev ett tillkännagivande 2021, måste det ha varit. Inte heller på den fronten har vi sett att det hänt någonting. Men det kommer att hända saker, och det är tydligen så att Socialdemokraterna har ändrat inriktning även vad gäller synen på skyddsjakt. Eller vad är det som har hänt där?

Herr talman! Tack, Tomas Kronståhl, för ett väldigt bra anförande! Det var så bra att jag nästan skulle ha kunnat hålla det själv. Vi är eniga om det absolut mesta av det som togs upp i anförandet. Det visar att vi har stor enighet i frågan, så det är mest av nyfikenhet jag tar replik.

Tomas Kronståhl yrkar bifall till reservation nummer 3 om stärkt lokalt inflytande i viltförvaltningen. Ja tack, mer än gärna! Vi är eniga om det.

I ställningstagandet i reservationen står det så här: "Jakten är en viktig del i många människors liv. Den stärker landsbygden och håller människor samman. Sverige är ett avlångt land, där viltet och jakten skiljer sig åt. Vi tycker att det är viktigt att värna det lokala och vill att beslut om en hållbar och etisk jakt ska fattas så nära medborgarna som möjligt. Vi ser länsstyrelserna och viltförvaltningsdelegationerna som viktiga och vill att deras arbete och mandat utvecklas. Det är viktigt att viltförvaltningen decentraliseras och att de lokala viltförvaltningsdelegationernas lokala förankring stärks för att kunna få ett bättre stöd för viltförvaltningen." Jättebra!

Det fanns ett tillkännagivande om det här 2015. Det avskrev Tomas Kronståhls regering i skrivelse 2016/17:75.

Det kom ett nytt tillkännagivande om precis detta 2018, och det har inte den föregående regeringen - eller de föregående regeringarna - gjort någonting med.

Vad är det som gör att Socialdemokraterna har bytt inriktning nu? Det är ett byte som jag verkligen välkomnar, för här har vi ju redan ett tillkännagivande som vi kommer att arbeta med i den nuvarande regeringen.

Herr talman! Jag tackar Johan Löfstrand för frågan. I ett tidigare replikskifte under den föregående debatten kom ett erbjudande om att fortsätta samtalet över en kopp kaffe. Jag fortsätter gärna även det här samtalet - jag upplever detta mer som ett samtal med Johan Löfstrand - om hur vi gemensamt ska gå framåt i frågorna.

Sedan var det frågan om ambitionsnivån. Det är bara att se hur stor budgeten är och jämföra den med tidigare budgetar. Då ser Johan Löfstrand att det här är en av de största budgetarna som har funnits på miljö- och klimatområdet.

Frågan är prioriterad. Därom råder inget tvivel - av flera skäl. Inte minst för att den måste vara prioriterad, med tanke på ledamoten Emma Nohréns tidigare anförande. Hon menade att vi måste göra något nu, och vi har möjligheten att göra något nu. Det är minst lika viktigt att få fram att det inte är kört.

Jag instämmer i de frågor som Johan Löfstrand har lyft fram om brottslighet och avfall. Det var en del av de frågor som togs upp när propositionen Ordning och reda på avfallet debatterades. Vad gäller frågan om just den proposition som Johan Löfstrand efterlyser blir jag svaret skyldig. Jag vet inte vilka propositioner som regeringen kommer att lämna under de kvarvarande tre och ett halvt åren. Tyvärr blir jag svaret skyldig.

Men när Johan Löfstrand och jag sätter oss med en kopp kaffe vet jag kanske mer och kan därmed lämna ett svar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Herr talman! Jag tackar Johan Löfstrand för frågan.

Jag är glad att Johan Löfstrand höll med om mycket i mitt anförande. Området som rör cirkulär ekonomi är ett tacksamt ämne, därför att vi här i kammaren kan hitta en stor enighet. Det är bra och innebär ett enklare sätt att komma framåt.

Jag instämmer i Johan Löfstrands bekymmer när det gäller hur vi ska hantera avfall för att få avfallet att bli en resurs. Där finns absolut en väg att gå, men det har tyvärr tagit lång tid, inte minst med de end of waste-kriterier som jag nämnde i mitt anförande. Vi i Sverige skulle egentligen vilja gå snabbare fram, men EU bromsar i stora delar.

Jag ska i ärlighetens namn säga att jag inte vet vad som har hänt efter det att Naturvårdsverkets utredning lades fram. Det har jag inte koll på. Där kommer vi in på verksamhetsavfallet, som Johan Löfstrand också har tagit upp. Här finns en stor utmaning, och jag tror att Johan Löfstrand delar min åsikt i den frågan. Vi noterar hur mycket av detta som hanteras på fel sätt. Det är mycket brännbart som hamnar i containern men som inte ska vara där.

De som tar emot varorna måste "steppa upp" för att verkligen hantera dem på rätt sätt. Vi hör tyvärr många historier om att vårt avfall hanteras på ett sätt som inte är bra och som gör att förtroendet för sopsortering, oavsett om det gäller hushållsavfall eller avfall från fabriker och storföretag, lämnar en del övrigt att önska. I stället får vi höra att det inte är någon idé utan att man kastar allt i brännbart eftersom allt hamnar i samma container. För att klara detta måste vi verkligen ha företagen med oss.

Herr talman! Enligt Wikipedia är cirkulär ekonomi "ett uttryck för ekonomiska modeller för affärsmöjligheter där cirkulära kretslopp i ett företag, samhälle eller en organisation används snarare än linjära processer som hittills har varit dominerande".

Jag är inte helt enig med den definitionen, herr talman. I många delar vill jag absolut hävda att cirkulär ekonomi snarare har varit det dominerande fram till relativt nyligen, detta inte i första hand av hänsyn till miljö och klimat utan snarare av hänsyn till ekonomin eftersom den inte tillät annat. Då visste man inte heller att det hette "cirkulär ekonomi".

Kläder är väl ett av de tydligaste exemplen, och jag räknar med att det är flera här i kammaren som känner igen sig. I alla fall under min uppväxt var ärvda kläder det mest självklara i världen. Med största sannolikhet var man inte heller den första i kedjan att ärva kläderna, utan det var någon annan som hade haft kläderna tidigare. Var det någon av de stora, tuffa killarna som man verkligen såg upp till som hade haft kläderna var det till och med bättre än att få nya. Till slut gick det förstås inte att lappa och laga längre, och kläderna blev till slut en del i mammas trasmattor. Det är cirkulär ekonomi!

Jag vill också hävda att det var på ett liknande sätt med maten, som vi har hört här tidigare, även om den tack och lov inte ärvdes. Men ordet "matsvinn" är en relativt ny företeelse, i alla fall i den omfattning vi ser nu. Det uppskattas att omkring en tredjedel av alla livsmedel som produceras inte äts upp utan kasseras. Tidigare i debatten hörde vi att det är uppemot 40 procent. Samtidigt ökar trycket på vår jords resurser, vilket ställer krav på att hushålla med både mat och jordbruksmark.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Det mesta svinnet sker i hushållen, men även i detaljhandelsledet är det ett betydande svinn, alltså matsvinn. Det finns kanske fler typer av svinn där. Här är den stora gåtan hur vi ska få till en attitydförändring vad gäller bästföredatum, som andra har varit inne på tidigare, kontra att lukta och smaka på maten även om bästföredatum har passerats. Det är inte farligt. Man har på flera varor dessutom lagt till "ofta god efter" i anslutning till bästföredatumet. Det är väl ett bra steg framåt, men jag är inte säker på att det är så vi löser det hela. Men alla steg i rätt riktning är väl bra.

Vad gäller detaljhandeln märker vi att handlare själva inte alltid vågar frysa in varorna innan de har passerat bästföredatum. Livsmedelsverkets föreskrifter ger intryck av att detta inte skulle vara tillåtet eller är i alla fall otydliga när det gäller detta, samtidigt som man på Livsmedelsverkets hemsida skriver annorlunda, vilket gör att våra handlare blir osäkra på vad det är som egentligen gäller. Då vågar man alltså ute i handeln i väldigt liten grad frysa in varor. I kommunerna noterar vi dessutom att olika inspektörer gör olika tolkningar.

Genom att frysa in kylvaror kan svinnet minskas samtidigt som kunder skulle kunna få köpa de frysta produkterna till ett lägre pris, vilket inte minst med dagens inflation verkligen borde vara välkommet. Därför jobbar vi kristdemokrater för att livsmedelslagen ska förtydligas så att det tydligt framgår att man faktiskt får hantera matvaror på det viset.

Förädling är kanske det enklaste sättet att hantera köttfärs, till exempel att göra köttfärslimpa och köttbullar. Många butiker har en ugn, och många butiker skulle kunna på så sätt kunna sälja matlådor. Om butiken inte har möjlighet att förädla produkterna själv kan man jobba på det i samarbete med andra, som skolor, cateringfirmor och så vidare. Det är ett bra alternativ, och därför verkar vi också för att Livsmedelsverket ska tydliggöra för handlarna vad som verkligen gäller för att man ska våga, så att det cirkulära kan öka ytterligare.

Herr talman! Under fjolåret tog riksdagen efter en del rabalder och oklarheter beslut om fastighetsnära insamling. Jag ska absolut inte trigga igång den debatten på något vis, men en av orsakerna till propositionen Ordning och reda på avfallet, där den fastighetsnära insamlingen låg som en del, var att den dåvarande regeringen ville öka återvinningen av plast, vilket ju i sig är vällovligt.

Plast är ett vanligt material som förekommer i en oräknelig mängd produkter. Det är billigt att framställa och har flera önskvärda egenskaper som efterfrågas för olika typer av produkter. Många av de produkter som tillverkas är av engångskaraktär eller används bara under en kortare tid. Därefter slängs de, förhoppningsvis i återvinning men ofta i soporna eller tyvärr alltför ofta på andra platser.

Från bristande eller obefintlig avfallshantering sprids plastskräpet sedan vidare ut i naturen. Det är angeläget att minska plastnedskräpningen liksom att undvika att fossil plast bränns med åtföljande CO2-utsläpp till atmosfären. Huvudstrategin för att hindra dessa fenomen bör vara att öka återvinningen av plast. Ekonomiska incitament är ofta effektiva och skulle troligtvis ha effekt även för att öka återvinningen av plast.

Därför har Kristdemokraterna i många år argumenterat för att Sverige ska införa en internationell nytillverkningsavgift på plast som tillverkas av fossila material. Därigenom skulle plasten få ett högre återvinningsvärde, och vi skulle dessutom tvinga fram produkter av andra och mindre skadliga material. Samtidigt måste vi ju komma ihåg att plast är fantastiskt, bara det är på rätt ställe.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Herr talman! Avfall är många gånger inte avfall utan en resurs. Därför bör end of waste-kriterier utarbetas för fler produkter både i EU och nationellt. Många branscher efterfrågar tydligare regler kring hur man ska hantera dagens avfallsströmmar så att avfallet kan bli morgondagens råvara.

En av de branscherna är däckbranschen, som tar emot 90 000 ton insamlade däck varje år. Där har man länge verkat för att det ska finnas tydliga end of waste-kriterier, eftersom det skulle underlätta för återvinning av dessa däck och skapa en tydlighet i hur förbrukade däck kan användas i olika nya applikationer och produkter.

Under de senaste åren har Naturvårdsverket gjort en utredning kring dessa kriterier. Utredningen pekade till stor del på det arbete som pågår inom EU-kommissionen rörande end-of-waste och olika avfallsströmmar. Det är bra att frågan lyfts på EU-nivå, men vår bedömning är att om vi ska invänta EU:s beslut i många av dessa frågor ligger resultatet väldigt långt fram i tiden. Det har vi inte tid med. Sverige ska ju ligga i framkant när det gäller återvinning, och därför driver vi på för att fler av de här produkterna ska omfattas av kriterierna.

Herr talman! Jag hade egentligen tänkt prata om något annat, men eftersom biogasen lyftes i ett tidigare anförande vill jag bara påpeka att regeringen valde att inte överklaga eftersom man såg att man kommer betydligt snabbare fram om man i stället har kontakt med kommissionen. Det bekräftades också av branschen att det här var ett betydligt bättre steg att ta. Regeringen jobbar nu för fullt för att lösa de ekonomiska utmaningar som uppstått, och nu ser vi att det i dagarna har kommit nya beslut i frågan, vilket gör att lösningen kanske ligger närmare i tid än vad vi först trodde.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kemikaliepolitik

Fru talman! Jag kan försäkra ledamoten Jytte Guteland om att barns framtid ligger även vår partiordförande väldigt varmt om hjärtat. Orsaken till att Jytte Guteland har missat detta är månne att hon har varit i Bryssel och jobbat. Men jag kan hälsa Jytte Guteland välkommen med i Kristdemokraterna, så att ledamoten får vara med på våra interna möten. Då kommer hon garanterat att få höra väldigt mycket om barns rättigheter och om hur vi ska skapa en bättre värld för den kommande generationen. Hjärtligt välkommen till Kristdemokraterna, Jytte Guteland!

Fru talman! Jag tackar Jytte Guteland för frågan. Jag tror i ärlighetens namn att vi är väldigt eniga, även om vi står i dessa två repliktalarstolar mot varandra. Det är ingen tvekan om att barn och deras rättigheter står oerhört högt i den kristdemokratiska politiken och i den kristdemokratiska ideologin. Det tror jag inte att någon kan ta miste på. Vi har väldigt mycket av gemensam syn på detta.

Sedan är det så, vilket Jytte Guteland självfallet vet, att den här regeringen bara har suttit i fyra och en halv månad. Hade det varit en fotbollsmatch hade det gått fem minuter. Man hinner inte allt på fyra och en halv månad, vilket även ledamoten självfallet vet. Arbetet kommer att fortskrida. Det är ingen tvekan om det. Jag är jättesäker på att vi kommer att komma fram med förslag som vi finner stor enighet för i kammaren, eftersom vi alla, tror jag, vill både miljöns och våra barns framtid väl. Jag är inte ett dugg bekymrad över detta.

Fru talman! Kemikaliepolitik är ett speciellt betänkande. Det brukar inte vara någon större debatt om dessa frågor, utan det råder relativt stor enighet. Det kan ha betydelse att det är svåra frågor som kräver gedigen kunskap på detaljnivå, och vi kanske ska vara ärliga och säga att alla i utskottet inte besitter den. Här riktar jag spegeln främst mot mig själv, så ingen annan ska känna sig träffad.

Vi har att antal miljökvalitetsmål, varav ett är Giftfri miljö. Detta mål innebär att när det är uppnått ska förekomsten av ämnen i miljön som har skapats eller utvunnits av oss människor inte hota vår hälsa eller den biologiska mångfalden. Detta tror jag är något som alla kan skriva under på, oavsett partitillhörighet.

Halterna av ämnen som vi människor har skapat, så kallade naturfrämmande ämnen, ska vara nära noll, och deras påverkan på vår hälsa och ekosystemen ska vara försumbar. Även där tror jag att vi har en enormt stor enighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kemikaliepolitik

Slutligen ska halterna av de ämnen som naturligt finns i miljön vara nära de nivåer som de låg på innan vi människor började utvinna eller ändra dem. Så är det absolut.

Som vi hörde i de två anförandena före frågestunden och voteringen jobbas det med detta, ganska brett, men samtidigt är det svårt då det är så många ämnen. Inte minst har vi cocktaileffekten, som vi vet alldeles för lite om ännu.

Det är alltså generellt sett väldigt liten skillnad i synen på målet. Dessutom har vi lämnat över mycket av beslutanderätten i kemikaliepolitiken till EU, vilket i sig kan vara rimligt eftersom gifterna inte stannar vid en landsgräns. Det är viktigt att vi har en reglering på EU-nivå och, inte minst, på internationell nivå. Som vi också hörde i tidigare inlägg importerar vi mycket till vårt land, och då är det viktigt att det är strikta regler där varorna tillverkas så att vi inte importerar en massa gifter.

Man kan ändå ha åsikter om de förslag och beslut som kommer från EU, där konsekvensanalyser ibland kan ifrågasättas och kanske även miljönyttan i förhållande till kostnaden eller inverkan på andra områden. Men generellt är det ändå där frågorna bör ligga.

En viktig och bärande del i kemikaliepolitiken för oss kristdemokrater är att ta särskild hänsyn till barnen. Våra barn är extra känsliga för kemikalier, och därför ska de politiska besluten ta hänsyn till detta och syfta till att skydda barn och unga.

Det är redan i dag möjligt för en fristående huvudman att driva förskola eller skola med giftfri profil. Detta bör vara möjligt även för en offentlig huvudman. Vi jobbar därför för att offentliga aktörer som bedriver verksamhet för barn ska ha rätt att själva ange vilka miljö- och hälsokrav som ska gälla i upphandlingar, såvida motparten inte kan bevisa att kraven är obefogade. Detta skulle gälla allt från leksaker och nappflaskor till mat och dryck som i första hand konsumeras av barn i verksamheterna. Förslaget möjliggör för offentliga aktörer att vara drivande i miljöutvecklingen. Det är viktigt att det offentliga tar på sig ledartröjan.

Fru talman! Nanopartiklar har många användningsområden, men vi vet för lite om hur människor och miljö utsätts för materialet, vars risk, spridning och exponering inte är tillräckligt kända. Den lagstiftning som finns är undermålig. I EU:s Reachlagstiftning finns en gräns som säger att all import eller tillverkning av kemiska ämnen som överstiger ett ton per år och tillverkare måste registreras. Eftersom nanomaterial ofta används eller importeras i mycket små mängder riskerar de att falla under strecket för detta krav, vilket gör att den nuvarande lagstiftningen inte helt kan generera den information som behövs för att bedöma risker och vid behov vidta åtgärder.

Regeringens bedömning är att det finns ett stort behov av att anpassa lagstiftningen inom EU och säkerställa att etappmålet för nanopartiklar och nanomaterial uppnås. Samtidigt ska det sägas att det är material som verkligen kan hjälpa oss, inte minst när det gäller att bota sjukdomar.

Bisfenol A är ett ämne med omfattande användning i samhället. Ämnet har flera hälso- och miljöfarliga egenskaper och misstänks kunna ge skadliga effekter på fortplantningsförmågan. Studier har visat att bisfenol A är hormonstörande även vid låga doser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kemikaliepolitik

Sedan tidigare råder inom EU förbud mot bisfenol A i nappflaskor och barnmatsförpackningar. Även andra typer av bisfenoler är dock skadliga. Debatten om bisfenol A har medfört att varianter av fenol, såsom bisfenol B, bisfenol F och så vidare, har dykt upp på marknaden, bland annat i kassakvitton, som vi kanske inte tänker är så farliga. Den enda tillverkaren av kassakvitton i Sverige har i ett yttrande till den före detta regeringen framhållit att om ett förbud mot bisfenol A införs bör det omfatta alla typer av bisfenoler eftersom de uppges ha samma verkan.

I den så kallade Selmastudien undersöktes exponeringen för hormonstörande ämnen och deras betydelse för utvecklingen av kroniska sjukdomar. Selmastudien kunde påvisa hur exponering för bisfenol F under tidig graviditet kunde kopplas till sämre kognitiv förmåga hos barn vid sju års ålder.

Sedan december 2015 har EU-kommissionen, med stöd av EU:s leksaksdirektiv, infört haltgränser för bisfenol A i leksaker för barn under tre år och leksaker som är avsedda att stoppas i munnen. Detta är ett steg i rätt riktning, men det är dags att gå vidare. Glädjande nog ser vi nu hur man på EU-nivå börjar agera mot dessa så kallade evighetskemikalier, såsom bisfenoler och PFAS.

Som vi hörde tidigare är många dricksvattentäkter i Sverige förorenade av långlivade och giftiga per- och polyfluorerade kemikalier som går under samlingsnamnet PFAS. Dricksvattentäkterna för så många som 3 ½ miljon invånare i vårt land kan vara förorenade. Olika PFAS-föreningar förekommer i ett antal tillämpningar, däribland brandsläckningsskum samt inom olika industriella processer. Textil- och läderimpregnering är ett annat stort användningsområde med applikation för till exempel vattenavvisande friluftskläder. Dock ser vi nu hur de stora tillverkarna av friluftskläder i Norden verkligen har tagit detta på allvar och jobbar för att få bort den typen av produkter.

I dag är endast en av PFAS-föreningarna förbjuden, nämligen PFOS, men även många av de andra PFAS-föreningarna har liknande miljö- och hälsoegenskaper. Därför är det angeläget med ett helhetsgrepp på denna kemikaliegrupp. Kristdemokraterna driver därför på för ett förbud mot alla PFAS-ämnen, förutom de ämnen där det kan visas att ämnets miljö- och hälsoegenskaper är acceptabla.

Sedan har vi ju nu en pågående rättsprocess kring PFAS-ämnen i dricksvatten i Blekinge. Hovrättsdomen har överklagats till Högsta domstolen av de drabbade kunderna vid vattentäkten Brantafors i Kallinge, och det ska bli mycket intressant att följa hur ärendet kommer att fortsätta.

De reservationer som finns i dagens betänkande yrkar jag avslag på, främst med hänvisning till att arbete pågår. Jag yrkar också bifall till förslaget i betänkandet.