David Josefsson

Fru talman! Sara tog kontakt med Stadsmissionen när hon var gravid med sitt tredje barn. Hon och hennes två barn var då inneboende hos en vän, ett boende som snart skulle behöva upphöra. Sara är separerad från barnens pappa. Hon har flera jobb och lyckas kombinera dem till motsvarande en heltidstjänst. Hon står i kö på flera olika boendesidor och söker även aktivt boende via exempelvis Facebook och Blocket.

Stadsmissionen hjälpte Sara att komma i kontakt med socialtjänsten, som dock konstaterade att deras hjälpinsatser kunde bli aktuella först när Sara var helt bostadslös. Nu flyttar familjen runt mellan olika tillfälliga boenden, vilket skapar stress och otrygghet för såväl Sara som barnen.

Fru talman! Berättelsen om Sara är en av flera berättelser som återfinns i Stadsmissionens hemlöshetsrapport för 2024, en rapport som presenterades på ett seminarium här i riksdagen i januari.

Man brukar i hemlöshetsdebatten skilja på social och strukturell hemlöshet. Social hemlöshet är hemlöshet som är sprungen ur olika sociala problem, medan strukturell hemlöshet är hemlöshet som beror på att bostadsmarknaden helt enkelt inte fungerar. Sara är ett exempel på det sistnämnda - hon har försörjning och ett socialt kontaktnät men är ändå chanslös när bostadsmarknaden i Sverige har havererat.

Exemplet med Sara illustrerar också något annat, nämligen att strukturell hemlöshet till slut skapar sociala problem. Sara är ett exempel på varför vi, här inne, måste arbeta för en fungerande bostadsmarknad och varför nuvarande situation med tio år långa bostadsköer och miljonpriser på lägenheter och småhus är ohållbar.

Sara är också ett exempel på varför det behövs en mer aktiv social bostadspolitik, både från kommuner och från staten. I Stadsmissionens hemlöshetsrapport konstaterar man att kommunerna kan göra väldigt mycket mer inom befintlig lagstiftning men också att det saknas ett nationellt helhetsgrepp.

Fru talman! Därför har nu regeringen i ett första steg skickat ut tre förslag på remiss:

Det ska bli enklare att ge förtur i bostadskön.

Det ska bli obligatoriskt med hyresgarantier för barnfamiljer.

Kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska skärpas.

Vi moderater är inte främmande för att ta ytterligare steg för att stärka upp den sociala bostadspolitiken - att stärka upp den för att träffa de grupper som verkligen behöver den.

Fru talman! Det finns dock en aspekt som man inte får glömma i den här diskussionen. Det är varför exemplet med Sara alls finns. Hur kommer det sig att någon kan ha försörjning och vara socialt etablerad men ändå sakna bostad i Sverige?

Hur kommer det sig att kötiden för en bostad är uppemot tio år, ibland längre, för en lägenhet i någon av våra storstäder i Sverige? Det är ingen naturlag att det ska vara brist på bostäder i Sverige. Det är en situation som inte återfinns i något annat europeiskt land, åtminstone inte i en omfattning som motsvarar den svenska.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hyresrätt m.m.

Helt uppenbart har den svenska bostadspolitiken havererat. En stor del av problemet handlar om bruksvärdessystemet och de så kallade förhandlade hyrorna. Genom bruksvärdessystemet sätts inte hyror utifrån tillgång och efterfrågan utan utifrån förhandlingar mellan representanter för hyresgäster och representanter för fastighetsägare enligt ett tidigare uppgjort system med kriterier. I teorin är det en fin tanke. I praktiken har det blivit en katastrof.

Fru talman! Detta är alltså ingenting som bara jag och Moderaterna tycker. Att reformera hyressättningsreglerna och få en hyressättning som tydligare följer tillgång och efterfrågan har en rad framstående ekonomer och forskare de senaste åren talat om som en av de viktigaste åtgärderna för att få en bättre fungerande bostadsmarknad.

Bland exemplen kan nämnas Stefan Ingves, tidigare riksbankschef, men också Assar Lindbeck, som var professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och nära associerad med Socialdemokraterna. En annan profilerad förespråkare för en reformerad hyressättning är Hans Lind, tidigare professor i fastighetsekonomi vid KTH och kommunpolitiker för Vänsterpartiet på 70, 80- och 90-talen.

Nuvarande hyresreglering skapar helt enkelt ett dåligt utnyttjande av befintligt bestånd och låser ute stora grupper, som saknar resurser, från bostadsmarknaden.

Att reformera hyressättningen efterfrågas också av branschen. Byggföretagen lyfter det som ett av de viktigaste förslagen i sin rapport Åtgärder för ökat bostadsbyggande, som kom i december förra året.

Stockholms Handelskammare lyfter i rapporten Den låsta dörren till hyresmarknaden från 2022 hur andrahandshyrorna stigit i höjden på grund av hyresregleringen och att systemet därmed skapat en segregerad hyresmarknad. Man visar också hur en omreglering skulle skapa en mer rättvis bostadssektor.

Till och med Hyresgästföreningens förbundschef erkände i Dagens industri 2019, när Socialdemokraterna gått med på fri hyressättning i nyproduktion i januariavtalet, att: "Det är klart att det finns utmaningar i hyressättningssystemet, och att det uppstått en diskussion om detta är inte ett problem."

Fru talman! Just nu har det varit en medial diskussion om hyressättningen i nyproduktion som en konsekvens av att bostadsbyggandet har kollapsat. Det är dock inte bara i nyproduktion som nuvarande hyressättningssystem skapar problem. De förhandlade hyrorna har långsamt gröpt ur hyresvärdarnas möjlighet att få kostnadstäckning.

I en debattartikel i Dagens industri från i förrgår konstaterar Nathalie Brard och Rikard Ljunggren från branschorganisationen Fastighetsägarna att hyrorna efter avgörande av skiljeman ska höjas med 5,3 respektive 5,8 procent i Göteborg respektive Stockholm - detta samtidigt som kostnadsökningarna beräknas ligga på 25-30 procent. Artikelförfattarna menar att det kollektiva hyresförhandlingssystemet har nått vägs ände. Detta är för övrigt en verklighetsbeskrivning som inte bara företrädare för privata fastighetsägare ger uttryck för.

I ett avsnitt av Bopolpodden från mars förra året konstaterar vd:arna i de allmännyttiga bostadsbolagen Stångåstaden i Linköping - Fredrik Törnqvist - och Örebrobostäder - Ulf Rohlén - att hyressättningssystemet måste reformeras så att man kan få täckning för sina kostnader som hyresvärd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hyresrätt m.m.

På kort sikt kan det givetvis verka som att det gynnar hyresgästerna att hyresökningarna blir lägre än den underliggande kostnadsutvecklingen. På lång sikt kommer det att leda till att hyresrätterna blir mer och mer eftersatta när hyresvärdar för att få ihop kassaflödet håller igen på såväl skötsel som löpande underhåll. Som ordspråket lyder: Man lever på husröta. De enda som i förlängningen kommer att lockas att äga hyresrätter i ett sådant system blir så kallade slumvärdar.

Fru talman! Tyvärr verkar det finnas någon form av tabu kring att diskutera nuvarande hyressättningssystem och den direkta kopplingen mellan dess utformning och att svensk bostadsmarknad inte fungerar. Rent frankt handlar det om den direkta kopplingen mellan bruksvärdessystemet och att Sara och hennes tre barn inte kan få tag i en bostad.

Detta är en fråga som vi i riksdagen måste adressera. Lösningen är givetvis inte ett system där hyresvärdarna kan sätta vilka hyror som helst - en bild som spinndoktorerna i Hyresgästföreningen och på Sveavägen 68 gärna vill trumma ut. Däremot behöver vi diskutera hur vi kan omreglera nuvarande hyressättningssystem, från ett regelverk som inte fungerar till ett regelverk som faktiskt gör det, så att vi får hyror som täcker kostnaderna för att såväl bygga nya hyresrätter som på ett hållbart sätt förvalta befintliga bostäder. Det är ett system där hyrorna motsvarar hushållens boendepreferenser, med ett fortsatt starkt besittningsskydd för hyresgästen och en förutsägbarhet i fråga om hur hyran kommer att utvecklas över tid.

Det är först när vi vågar ha en öppen och konstruktiv diskussion om den frågan som vi kan nå en fungerande bostadsmarknad i Sverige utan en stor strukturell hemlöshet.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga några ord om de reformer som regeringen nu genomför för att stärka tryggheten i hyresrätten genom att göra det enklare att vräka grovt kriminella - grovt kriminella som använder bostaden för att begå brott eller som skapar otrygghet i sitt närområde.

Fokus i denna diskussion har alltför ofta hamnat på gärningsmannen. Nu vrider vi om fokus till att handla om grannarna, som drabbas av brottsligheten och otryggheten. Det är den kriminella, inte den laglydiga grannen, som ska behöva flytta. Ingen ska hålla en trappuppgång, ett hus eller en stadsdel som gisslan.

I början av mars skedde det en rad sprängningar och bomblarm i min hemstad Göteborg, i stadsdelen Frölunda. I ett längre reportage i Göteborgs-Posten lyftes diskussionen om möjligheten att vräka kriminella. Jag citerar ur artikeln vad en kvinna säger: "Vräk föräldrarna också, säger kvinnan. Värderingar kommer från familjen, och kan man inte uppfostra sina barn får man ta ansvar för det."

Journalisten beskriver sedan hur en dam med rullator passerar och hör det som sägs. Damen stannar och ropar: "Varför får dom bo kvar?! Varför får dom bo kvar?!"

Fru talman! Jag hoppas att vi i denna kammare lyssnar på kvinnorna i Frölunda.

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Herr talman! Enligt Brottsofferjouren utsätts varje år hundratusentals svenskar för bedrägerier. Brottet är ett av de vanligaste i Sverige. Både 2021 och 2022 polisanmäldes brottet bedrägeri drygt 195 000 gånger. Bedrägeribrott är också en av de viktigaste inkomstkällorna, om inte den viktigaste, för den grova organiserade brottsligheten.

Bedrägerier kan ta sig olika uttryck. Ett vanligt förfarande är så kallade annonsbedrägerier, där man utger sig för att sälja en vara som efter betalning inte levereras, eller också byter man medvetet ut varan mot en undermålig vara. I det senare fallet hamnar vi i gränslandet mellan bedrägeribekämpning och konsumentskydd.

Därför är min fråga till konsumentministern: Vilka åtgärder är ministern beredd att vidta för att stärka konsumenternas skydd mot olika bedrägeriupplägg, exempelvis annonsbedrägerier?

Fru talman! Om man ska kunna ha en seriös politisk diskussion om ett förslag måste man ha läst vad förslaget handlar om. Självklart kommer inte ett brottsoffer som inte har begått några brott att vräkas. Detta är ren desinformation. Det är ren vantolkning. Jag tycker faktiskt att det är ovärdigt att i denna talarstol över huvud taget dra sådana slutsatser.

Jag skulle vilja ställa en motfråga till Malcolm Momodou Jallow. Vi känner alla till de familjer där man försöker ingripa mot sina barn. Det man ska vara medveten om är, även om det är svårt att acceptera, att det faktiskt också finns släktbaserade nätverk i Sverige där man uppfostrar sina barn in i kriminella strukturer. Brottsligheten blir ett familjeföretag eller ett släktföretag. Det är inte så att alla familjer inte vill att barnen ska begå brott. Jag kan konstatera att dessa familjer aldrig kommer att höra av sig. De kommer aldrig att höra av sig till mig. De kommer inte heller att höra av sig till Malcolm Momodou Jallow.

Då är frågan: Vart ska dessa släktbaserade nätverk flytta?

Min fråga är: Vart ska alla människor flytta som i dag vill flytta för att det begås brott i deras närområde - det langas narkotika i trapphuset eller på lekplatsen, och det förvaras narkotika, vapen och sprängmedel i källaren? De vågar inte bo kvar eftersom det helt enkelt är otryggt.

Den riktigt viktiga och svåra frågan, som jag tycker att de som motsätter sig detta förslag ska svara på, är: Vart ska dessa människor flytta? Varför är det rimligt att det är de laglydiga medborgarna som inte vill utsättas för brott som måste flytta och att man bryr sig om de gängkriminellas familjer? Det är min fråga.

Fru talman! Tack, Malcolm Momodou Jallow, för frågan! Det är precis som ledamoten säger. Det här är en del av förslaget. Detta ska vara grund för förverkande av hyreskontraktet inte bara när den kriminella står på hyreskontraktet utan också när någon annan står på det.

Jag ska börja med att konstatera att det inte handlar om en bestraffning. Det är inte en kollektiv bestraffning. Det är inte heller en individuell bestraffning. Det är ett skydd för de grannar som bor runt omkring. De ska inte behöva leva med grovt kriminella.

Fru talman! Jag kan också konstatera, precis som jag konstaterade i det förra replikskiftet, att frågan faktiskt besvaras redan i lagrådsremissen.

Låt oss säga att vi har en familj där en eller ett fåtal begår brott men andra står på hyreskontraktet och att de som står på hyreskontraktet passivt låter brotten ske. De ingriper alltså inte mot den störning som slår mot grannarna. Då har de - och detta är egentligen redan tydligt i hyreslagstiftningen - ett ansvar för vad som händer i eller runt lägenheten.

En familjemedlem som på riktigt är orolig för att någon begår brott, som hör av sig till socialtjänsten, som berättar för polisen och som ser till att det inte förvaras narkotika eller vapen i lägenheten kommer givetvis inte att vräkas. Men om man låter detta ske, om man tittar bort eller om man tittar på och är tyst och inte berättar för myndigheterna är det faktiskt grund för uppsägning. Jag tycker inte att det är särskilt kontroversiellt.

Fru talman! Det finns en historia om en centerpartistisk ledamot som i den här talarstolen ska ha sagt: Centerpartiet har alltid velat och kommer alltid att vela.

Först kritiserar Centerpartiet regeringen för att det går för långsamt och att det händer för lite. Sedan kritiserar man regeringen för att det händer för mycket och går för fort. Kritiken måste ju vara konsekvent: Gör vi saker för långsamt eller för fort? Här gör vi tydligen saker både för långsamt och för fort.

Sedan tycker jag att kritiken är ganska tramsig i ett väldigt allvarligt ämne. Jag har stått utanför en lägenhet där det har skett knarkförsäljning. Utanför lägenheten var en lekplats. Inga barn lekte på den lekplatsen, för man vågade inte. Ingen vågar släppa ut sina barn på en lekplats där det sker knarkförsäljning genom ett fönster.

Jag har stått i en loftgång där en lägenhetsinnehavare sköt ihjäl två personer. Vem vågar bo kvar i ett sådant område? Jag har sett hus där man har sprängt portar, hus där det har förvarats narkotika och hus där det förvarats sprängmedel.

Sedan handlar kritiken från oppositionen, med ett tramsigt resonemang, om huruvida man har fiskat ål med tillstånd eller inte och om man då ska bli vräkt! Jag utgår från att den som är bostadspolitisk talesperson för ett parti och har en åsikt om regeringens proposition åtminstone har läst lagrådsremissen och förstår vad förslaget handlar om.

Jag blir orolig om vi inte kan få en bred parlamentarisk förankring när det gäller tämligen självklara saker, till exempel att det inte är den laglydige medborgaren som ska behöva flytta utan den grovt kriminelle. Detta handlar om grovt kriminella människor som använder sin bostad för brott eller begår brott i nära anslutning till sin bostad. Det är ett konkret och viktigt förslag som jag är stolt över att den här regeringen genomför.

(Applåder)

Fru talman! Jag får be talmannen om ursäkt om Centerpartiet blir provocerat av att Moderaterna berättar om sin bostadspolitik. Tyvärr är det väl collateral damage, alltså sådant man får räkna med ibland.

Jag kan väl börja med att konstatera att det finns en ganska bred enighet i den här kammaren just när det gäller regelförenklingar och den typen av reformer. Jag hoppas att vi ganska snart ska kunna återkomma med olika förslag.

Men låt mig svara på den konkreta frågan. Jag är rädd att ledamoten från Centerpartiet, Alireza Akhondi, inte har läst propositionslistan. Det kommer en proposition nu under våren om att göra det enklare att vräka kriminella. Den har skickats på lagrådsremiss, och jag hoppas att förändringarna ska kunna bli lagstiftning redan i slutet av maj, enligt tidsplanen.

Jag skulle också önska att det fanns ännu fler förslag på bordet och att Axel Oxenstiernas förvaltningsmodell gick snabbare, men vi jobbar så fort vi kan. Jag hoppas att vi kommer att få till stånd nödvändiga, viktiga och bra förändringar av hyresrättslagstiftningen redan till sommaren, så att vi kan göra våra bostadsområden tryggare och så att kriminella inte ska kunna hålla trappuppgångar, torg eller stadsdelar gisslan. Det är inte den laglydige grannen som ska flytta utan den kriminelle.

Fru talman! Rakt över gatan från min busshållplats på Danska vägen i Göteborg finns det ett djupt schakt. I schaktet står en byggkran. På staketet runt schaktet sitter reklamskyltar för ett projekt med bostadsrätter. Det är en parkeringsplats som förtätas.

Vad som inte står på skyltarna är att bygget just nu är pausat. Kranen står kvar, men byggjobbarna är inte där och arbetar. Lägenheterna säljer inte i dagens konjunkturläge.

Fru talman! Den tomma byggarbetsplatsen är en bra symbol för var svensk bostadspolitik har hamnat. Jag tänkte ägna min tid i talarstolen åt att berätta varför vi är där vi är, och hur vi ska ta oss ur det.

När den moderatledda regeringen tillträdde för knappt ett och ett halvt år sedan kom vi inte till ett dukat bord. Sverige präglades av otrygghet och gängskjutningar. Vi hade ett volatilt elpris som ständigt slog nya prisrekord och ett havererat elnät som gjorde att industrisatsningar fick läggas på is.

Inflationen hade tagit fart, och Magdapriser hade blivit ett begrepp runt köksborden. På bostadssidan hade Sverige sedan decennier präglats av bostadsbrist, låg rörlighet och ständigt stigande byggpriser. Trots en brinnande högkonjunktur och nollräntor var det bara något enstaka år som bostadsbyggandet nådde de nivåer som Boverket bedömer som nödvändiga för att klara behoven.

Samtidigt hade reformtakten inom bostadspolitiken varit låg de gångna åtta åren. Förutom ett investeringsstöd som gödde prisutvecklingen och gladde fastighetsutvecklarna på börsen handlade den största reformen om viss bygglovsfrihet för altaner. Det enda som höll hög takt var takten i att byta bostadsministrar. Flyttkartongerna bars in och ut från bostadsministerns kontor snabbare än i en andrahandslägenhet i en studentstad.

Fru talman! Väljarnas frustration över läget i landet var uppenbar. Valet 2022 slutade i ett tydligt mandat till Tidöpartierna att få ordning på Sverige. Det är ett mandat där regeringen och Sverigedemokraterna nu har börjat leverera.

På bara 18 månader har vi dämpat inflationen och sänkt skatten för vanliga människor. Skattetrycket är nu det lägsta sedan 1975. Det är lägre än under Bohman, Bildt och Borg. Steg för steg har vi gett polis och åklagare nya verktyg för att trycka tillbaka otryggheten och de kriminella gängen. Vi har tagit viktiga första steg mot att bygga ny kärnkraft och gett tillstånd för rekordmånga vindkraftverk.

Fru talman! Vi har börjat lägga om svensk bostadspolitik för att åter få en bostadsmarknad som fungerar. Vad är det då som inte har fungerat? I dag har bostadsbyggandet störtdykt som en konsekvens av att priser och räntor stigit kraftigt. Det är svårt eller till och med omöjligt att få kalkylerna att gå ihop när man bygger nytt i dag, oavsett om man ska hyra ut eller sälja lägenheterna som bostadsrätter. Hushållen vågar inte ta risken att bygga småhus.

Enligt en rapport från Byggföretagen från december förra året har byggkostnadernas ökningstakt bara varit lika stor vid två tidigare tillfällen sedan 1950, under Koreakriget och under oljekrisen 1973. Magdapriserna har inte bara drabbat hushållen hårt. De har också lett till ett historiskt stort fall i bostadsbyggandet.

Samtidigt råder det enligt Boverket bostadsbrist i 180 av landets 290 kommuner, och störst är bristen i våra storstäder och tillväxtorter. De hårdast drabbade är bland annat unga vuxna.

I rapporten Unga vuxnas boende från Hyresgästföreningen konstateras att mer än var fjärde person i åldern 20-27 år fortfarande bor kvar hemma hos sina föräldrar. Rapporten visar också att var tredje tvekar att flytta för att gå en utbildning eller börja ett jobb för att man är orolig för att inte hitta en bostad. Man till och med tvekar inför att bilda familj. Så här har situationen sett ut i decennier, konstaterar Hyresgästföreningen.

Fru talman! I Sverige har vi extremt långa ledtider i byggandet. Detaljplaneprocessen för bygget mittemot min busshållplats inleddes i september 2015. Om inte bygget återupptas inom kort kommer man att slå tioårsvallen från att processen inleddes till att någon kan flytta in.

Enligt initiativet Bygg i tid, som ett antal bygg- och fastighetsbolag står bakom och som mäter ledtider i byggprocessen, tar det i snitt fem år från det att en planprocess inleds tills att tillstånd getts och ett första spadtag kan tas. Det är snittiden. Då räknar man inte in exempelvis tiden för en markanvisning innan eller i väntan på att en planprocess ska inledas. Sedan återstår också själva byggtiden.

Fru talman! Allt det här har varit väl kända och accelererande problem under flera decennier. Ändå valde den S-ledda regeringen under Stefan Löfven och Magdalena Andersson att inte vidta några åtgärder. Man tog inte tag i att bostadsbristen tagit sitt grepp om Sverige och att ungdomar men också barnfamiljer och pensionärer har svårt att hitta bostäder som passar.

Man tog inte tag i de accelererande byggkostnaderna som tryckt upp priset på såväl småhus och bostadsrätter som hyreslägenheter. Man tog inte tag i de långa ledtiderna, som gör att det fortfarande bara är ett schakt och en övergiven byggkran mitt emot busshållplatsen på Danska vägen.

Fru talman! Den moderatledda regeringen har nu börjat arbetet med att få ordning på bostadsmarknaden. Vi ser över regelverket för att få till förenklingar och minska byggkostnader. Bland annat har vi gett ett skarpt uppdrag till Boverket om möjligheten att undanta studentlägenheter från vissa krav för att möjliggöra för fler och billigare studentbostäder.

Vi ökar tillgången på byggbar mark genom att se över strandskyddsreglerna och arbetar vidare kring bland annat bullerregler och riksintressen. Vi tittar brett över ledtider, bland annat utifrån de förslag som initiativet Bygg i tid har lagt fram. Här är det inte ett enskilt problem som måste lösas, utan en process som måste börja fungera bättre.

Men regeringen gör också andra saker för att få en bättre fungerande bostadsmarknad. Vi stärker tryggheten i hyresrätten genom att göra det enklare att vräka grovt kriminella som använder bostaden för att begå brott eller skapar otrygghet i sitt närområde.

Det är den kriminelle, inte den laglydige grannen, som ska behöva flytta. Ingen ska kunna hålla en hel trappuppgång, ett hus eller en stadsdel som gisslan. Vi har tillsatt en utredning för att se över hur samverkan för ökad trygghet mellan exempelvis fastighetsägare, civilsamhälle och det offentliga kan stärkas genom lagstiftning. Det är två viktiga reformer för att öka tryggheten i våra bostadsområden.

Vi utreder också hur befintliga bostäder kan omvandlas till ägarlägenheter och hur vi kan skapa en lagstiftning om hyrköpsmodeller. Det är viktiga reformer för att bredda ägandet, skapa fler boendeformer och minska tröskeln in på bostadsmarknaden.

Vi utreder hur man kan underlätta för privatpersoner att hyra ut hela eller delar av sin bostad för att få ett bättre utnyttjande av redan befintligt bestånd.

Det gör vi utifrån ett tydligt mandat som vi har fått från det svenska folket och som vi i Tidöpartierna också har en bred politisk majoritet i riksdagen för. Men vårt politiska värv handlar inte bara om att få ordning på Sverige här och nu. Det finns också en vision om ett bättre Sverige vid horisonten.

Fru talman! I Moderaternas Sverige ska det inte ta år i bostadskö, miljoner på banken eller goda kontakter för att få tag i en bostad.

I Moderaternas Sverige ska man inte behöva tacka nej till drömutbildningen, drömjobbet eller drömpartnern för att man inte hittar en bostad.

I Moderaternas Sverige ska man själv kunna välja hur man vill bo, oavsett om det är en bostadsrätt i city, ett problemfritt hyrt boende eller ett hus med en egen trädgård.

I Moderaternas Sverige sker nybyggnation efter vad folket efterfrågar, inte efter vilka monument arkitekter vill lämna efter sig.

I Moderaternas Sverige är ingen hemlös på grund av att det är brist på bostäder, och den som av sociala skäl behöver hjälp av samhället för sitt boende får just det.

I Moderaternas Sverige är inte regelverk utformade så att kalkylen inte går ihop, utan där blir det ekonomiskt möjligt att både bygga och förvalta bra fastigheter där de boende trivs och är trygga.

Fru talman! Efter åtta år med Socialdemokraterna vid makten finns det mycket som behöver göras. Inflationsmonstret måste brottas ned, tryggheten återvinnas och energiförsörjningen tryggas. Det måste bli enklare att bygga, planprocesserna måste ta kortare tid och den byggbara marken måste öka för att vi ska få igång byggandet när konjunkturen vänder. Det arbetet har vi nu inlett på bara 18 månader.

Går inflationen ned och räntorna stabiliseras ökar också möjligheten att bygget vid Danska vägen kan återupptas. I stället för ett tomt hål i marken, som ett monument över den havererade svenska bostadspolitiken, kan det bli ett hus fyllt med människor där det tidigare var en tom parkeringsplats - ett monument över att framtidstron har återvänt och ett monument i det lilla, över att vi åter börjat få ordning på Sverige.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

Fru talman! Tack, Katarina Luhr, för frågan! Det är en intressant infallsvinkel som ledamoten har på strandskyddet. Hon menar att stränder ska skyddas, och om man bygger på en strand - det vill säga att man använder den - privatiseras den. Jag värjer mig lite mot den beskrivningen.

Sverige har en enormt lång kustlinje. Vi har många och långa älvar. Vi har två stora insjöar och tusentals små insjöar. Vi har god tillgång på stränder.

Det finns stränder som av olika skäl ska skyddas. Det kan handla om allmänhetens tillgång, om biotoper och en rad andra saker. På samma sätt finns det skogsområden som ska skyddas för att allmänheten ska ha tillgång till dem, för biotopskydd eller liknande. Men att man ska skydda alla stränder för att vissa stränder behöver skyddas tycker jag är fel.

Ledamoten säger att man gör detta för dem med tjocka plånböcker. Det stora problemet i dag är ju att strandtomt har blivit en klassfråga. Miljardärerna, som ledamoten från Vänsterpartiet talade om, kommer alltid att ha råd att köpa stränder i Sverige, just för att det är en bristvara. Trots att vi är ett av de länder i Europa som har flest meter strand per capita är det begränsat var man får bygga. Rikisarna har i dag råd att köpa en strandtomt, men vi vanliga dödliga har det inte.

Genom att öppna upp för att bygga på stränder - inte på alla stränder men på vissa - blir det faktiskt möjligt för fler människor att bo strandnära. Det som var en omöjlighet och något att drömma om kan nu bli verklighet med vår strandskyddsreform. Detta tycker jag är väldigt viktigt att ha med sig. Det är detta perspektiv som driver mig att faktiskt skapa mer byggbar mark och ge fler människor möjlighet att bo strandnära.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Fru talman! Tack, Katarina Luhr, för frågan! Precis som ledamoten säger nådde man det årliga byggandet under brinnande högkonjunktur. Det stora problemet är ju att man säger att man i snitt skulle behöva bygga 67 000 bostäder - nu pratar man väl om uppemot 70 000 bostäder per år - under en konjunkturcykel.

Definitionen av en lågkonjunktur är ju att byggandet faktiskt går ned. Det innebär att man kommer att behöva ligga väldigt mycket högre än den nivån under en högkonjunktur för att klara av det bostadsbehov som finns.

Vårt fokus ligger på att lösa ut de strukturella problem som gör att vi trots att vi hade högkonjunktur och i det närmaste nollränta bara kom upp i 65 000-70 000 bostäder per år. Vi skulle behöva bygga många fler bostäder i högkonjunktur.

Regeringens fokus ligger på att komma till rätta med de strukturella problemen. Att lyckas med det handlar om ett antal saker: om regelförenkling, om att korta ledtider och om att få fram byggbar mark. Men lyckas vi med detta är jag övertygad om att vi kan nå en situation där det byggs tillräckligt många bostäder. Det blir inte 2024 eller 2025 men när vi är i högkonjunktur. Då kan vi på längre sikt bygga bort bostadsbristen, och samtidigt måste vi få bostadsmarknaden att bli mer funktionell.

Snabba åtgärder är inte en quickfix. Det är inte att slänga miljarder till byggherrar eller hyresvärdar i en brinnande lågkonjunktur. Det är däremot att se till att vi står redo när konjunkturen vänder för att ta hand om den efterfrågan som finns. Det är detta vi menar med snabba åtgärder, och det är därför vi bedriver en offensiv bostadspolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Fru talman! För att börja med den europeiska utblicken kan konstateras att hur ett land klarar sin lågkonjunktur också handlar om vilka strukturreformer man fick till under högkonjunkturen. Vi kommer från åtta år med socialdemokratiskt styre, då reformivern var närmast obefintlig.

Anders Borg sa att vi klarade finanskrisen förhållandevis väl därför att vi hade i ladorna. Den här regeringen kom verkligen inte till ett dukat bord. Den tidigare regeringen gjorde mycket, men man kan tyvärr inte säga att den rustade Sverige för en lågkonjunktur.

För att få igång byggandet gör vi saker på lång sikt. Vi förenklar byggregler, kortar ledtider och ökar mängden byggbar mark - allt det som var problem under högkonjunktur och också är problem under lågkonjunktur. Jag tror inte att vi kan räkna med att ha ett stort bostadsbyggande under lågkonjunktur. Det stora problemet var, precis som Jennie Nilsson sa, att vi inte hade ett tillräckligt högt bostadsbyggande ens under högkonjunktur.

Dessa strukturella problem måste vi komma till rätta med om vi ska komma till rätta med bostadsbristen, genom ett ordentligt reformarbete. Nu kommer vi förhoppningsvis att få en kort lågkonjunktur för att sedan gå in i en högkonjunktur och snabbt få fart på byggandet. Det är regeringens ambition, och det är detta den här politiken siktar på.

Ledamoten sa i sitt tidigare replikskifte, fru talman, att rot var en lyxreform. Jag tog fram en RUT-rapport för att se om detta stämde. Där konstaterar man att 342 000 personer som räknas som höginkomsttagare utnyttjade rotavdraget föregående år medan 712 000 svenskar som är medel- eller låginkomsttagare utnyttjade det. Rot är inte en lyxreform. Rot är för vanliga människor som måste få sin ekonomi att gå ihop.

Fru talman! Tack, Jennie Nilsson, för repliken! Precis som Jennie Nilsson säger är det viktigt att inte fastna i att inte göra någonting eftersom det är inflation. Det var detta som även vårt tidigare replikskifte handlade om, fru talman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Jag skulle vilja säga att det farliga i denna situation är att låtsas som att det regnar och som att det inte är inflation - att inte ha en återhållsam statsbudget med allt det innebär, all kritik man får utstå och alla tuffa prioriteringar man får göra. Det är faktiskt nästan lite provocerande att höra att det skulle vara att inte göra någonting att hålla i pengarna i tuffa tider. Det naturliga för en politiker är ju att vilja spendera dem och göra väljarna nöjda.

Den här regeringen gör en rad saker, både på kort och på lång sikt, för att både hålla igång bostadsbyggandet och rädda jobben. Vi förstärker rot. Vi inför planeringsbonusar. Vi höjer bostadsbidraget till barnfamiljer för att hjälpa dem att klara en tuff situation. Men vi gör också viktiga satsningar på andra politikområden. Vi bygger ut rättsväsendet och Försvarsmakten. Vi avsätter 16 miljarder, 40 procent av reformutrymmet, för att värna kommuner och regioner. Vi gör alltså en rad saker för att klara oss genom lågkonjunkturen.

Men det handlar inte bara om att klara oss genom den. Den viktigaste uppgift vi står inför är nämligen, som jag sa, att se till att detta inte blir sju svåra år - att det inte blir en lång och djup lågkonjunktur utan att det bara blir en Göteborgsvinter, inte en permafrost. Detta är regeringens fokus, och det är inte att inte göra någonting.

Frågan var tidigare om man var nöjd med regeringens politik. Jag skulle för att parafrasera LO säga så här: Jag är stolt, men jag är inte nöjd.

Fru talman! Tack, Malcolm Momodou Jallow, om inte annat för ditt engagemang!

Du säger, eller ledamoten säger att man måste bygga bostäder och oroar sig för att barnfamiljer kommer att vräkas annars. Det är ju precis det som oroar också mig.

Då kan man som ledamoten säga att regeringen gömmer sig bakom inflationen. Det som gör mig orolig - och det gör mig orolig på riktigt - är att företrädare för oppositionen verkar låtsas som att det inte finns någon inflation, att inflationen inte skulle vara något problem och att barnfamiljerna inte har svårt att klara ekonomin eftersom priserna har gått upp eller svårt att betala lånen för att räntorna har stuckit i höjden. Man låtsas och gör som vanligt. Man fortsätter som om ingenting har hänt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Min fråga till Malcolm Momodou Jallow är vad Vänsterpartiets politik är. Vad är era förslag för att faktiskt få ned inflationen och se till att det inte går sju svåra år med hög inflation och höga räntor, barnfamiljer som vräks och människor som måste flytta från sina hem för att de inte har råd att betala sina lån? Vilken politik har Vänsterpartiet och oppositionen för att faktiskt komma till rätta med den utmaning vi står inför? Det gör mig orolig på riktigt. Var finns krismedvetenheten hos oppositionspartierna om det här?

I Vänsterpartiets förslag till budget finns som sagt ingen krisinsikt. Man skulle ju vilja ställa frågan vad effekterna skulle bli om den politiken drevs igenom. Var skulle inflationen hamna då? Var skulle räntan hamna då? Hur många familjer skulle hamna på gatan med Vänsterpartiets politik? Jag vill inte veta.

Fru talman! Tack, Malcolm Momodou Jallow, för ditt inspel! Jag delar helt din bild av hur allvarligt läget är. Det är extremt allvarligt.

Jag tycker att man ska höja blicken och inse att det inte bara är ett allvarligt läge vad gäller bostadsbyggande. Det är ett allvarligt läge vad gäller ekonomin i stort. Hushåll kämpar för att klara sina månatliga räkningar. Företag kämpar för att kunna fortsätta ha anställda. Kommuner kämpar för att få sina budgetar att gå ihop. Allt handlar inte bara om bostadspolitiken. Det handlar också om samhällsekonomin i stort. Vårt fokus är att brotta ned inflationsmonstret och därmed få ned kostnaderna och räntan.

Sedan gör vi saker för att få ordning på bostadsbyggandet. Som jag konstaterade i mitt anförande byggdes det för lite bostäder också när det var högkonjunktur. Det fanns en rad saker som var problem under högkonjunkturen som har lett till ännu större problem under lågkonjunktur. Då gäller det att minska regelkrånglet, få ned ledtiderna och öka den byggbara marken. Jag förstår om man inte tycker att det är rätt saker, men att påstå att vi inte gör någonting är politisk ohederlighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Den här regeringen har en tydlig reformagenda för att få ned kostnaderna och möjliggöra för både fler bostäder och billigare bostäder. Men man ska vara medveten om det som Hyresgästföreningen konstaterar: Det har saknats krisinsikt i 30 år. Det är en extremt stor tilltro som ni i Vänsterpartiet har till Tidöpartierna om ni tror att vi kommer att kunna vända det på ett år. Jag kan garantera ledamoten att det är ett arbete som vi har satt igång med stor kraft, men fokus i den här budgeten är att rädda svenska folket från ett inflationsmonster som annars riskerar att bita sig fast.

Fru talman! Jag ska börja med att förklara vad vi egentligen har sagt om strandskyddet.

Precis som ledamoten säger fanns det ett förslag i en proposition förra mandatperioden. Då sa vi att en del av sakerna är bra, men i det stora hela kommer det här inte att leda till förbättringar. Det riskerar att leda till försämringar.

Det vi gör nu gör vi i två steg. Vi tar ett stort grepp om strandskyddet på lite längre sikt för att faktiskt få till de här förbättringarna - förbättringar som jag vet att Moderaterna stått bakom, Sverigedemokraterna stått bakom och Centerpartiet stått bakom. Vi tittar också på det förslag som finns och plockar ut de delar som är bra även om vi inte tyckte att helheten var bra.

Man skulle lätt kunna hamna i ett blame game här, fru talman, och fråga varför Centerpartiet inte redan förra mandatperioden kunde sätta sig med oss så att vi i de tre partier som har en likartad bild av hur vi vill lösa strandskyddsproblematiken kunde lösa det då. Då hade vi inte varit i den här situationen nu; då hade vi, som ledamoten sa, redan nu kunnat bygga de här bostäderna. Den här diskussionen kan vi vrida och vända på. Jag tror att vi alla vet vem det var som hade den politiska låsningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Jag tycker att ledamotens fråga om inflationen är den riktigt relevanta här. Vad händer om regeringen och Riksbanken inte lyckas brotta ned inflationsmonstret? Vad händer då?

Jag skulle säga att det är då det riktigt farliga händer, fru talman, för om vi inte lyckas bekämpa inflationen med all kraft och om vi inte kan ha en budget som är återhållsam och får ned inflationen, då går vi från Göteborgsvinter till permafrost. Det är inte ett poetiskt uttryck; det är en farhåga jag bär på. Det är något som oroar mig extremt mycket.

Det är därför det är extremt viktigt att vi bifaller den här budgeten. Vi får inte hamna i en situation där inflationsmonstret biter sig fast i svensk ekonomi och omöjliggör bostadsbyggande i flera år framöver.

Fru talman! Jag tackar Alireza Akhondi för vad jag tar som någon form av komplimang för mina poetiska uttryck, även om jag kanske mer såg dem som prosa.

Jag ska börja med att säga att jag helt delar ledamotens farhåga. Det är ett extremt allvarligt läge i ekonomin i stort, och det är ett ännu mer allvarligt läge inom byggsektorn och kanske framför inom allt bostadssektorn. Det är en sak att människor förlorar jobbet och företag går i konkurs, men det stora problemet är att det nu inte byggs bostäder i den mån som skulle behövas för att vi ska komma till rätta med den bostadsbrist som finns.

Jag välkomnar verkligen att Alireza Akhondi är öppen för en konstruktiv diskussion. Förra mandatperioden gjordes ett antal tillkännagivanden som Tidöpartierna tillsammans med Centerpartiet låg bakom. Jag tror alltså att det finns mycket som vi är överens om och kan fortsätta att prata om. Vår dörr står alltid öppen för Centerpartiet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Vi gör tre saker: Vi förenklar reglerna för att bygga, kortar ledtiderna i plan- och byggprocessen och ökar tillgången på byggbar mark. När det gäller byggbar mark går vi nu fram med reformering av strandskyddet. Vi ger planeringsstimulanser till kommuner. Pratar vi ledtider handlar det om allt från att se över tillståndsprocesser till att arbeta med Lantmäteriet och deras processer. I fråga om regelverket har vi gjort allt från att ge uppdrag till Boverket om lättnader i byggkrav för studentbostäder till att se till att det nu görs en stor översyn av byggreglerna och så vidare. Precis som ledamoten säger finns det många saker som är färdigberedda och som vi också arbetar med för att komma fram på det här området och få bättre villkor för bostadsbyggandet.

Herr talman! Förra veckan upplevde man i min hemstad Göteborg temperaturer ned mot 10 minusgrader. Det var en karg, bitande kyla som högg i kinder, öron och fingrar - så där som bara en riktigt rå vinterdag på västkusten kan kännas. Den här veckan har temperaturerna gått upp något, men det är fortfarande i högsta grad vinter.

Också i ekonomin är det vinter. Det är en karg vinter med en kyla som biter och hugger i människors plånböcker, i företagens resultaträkningar och i kommunernas budgetar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Sverige har, likt resten av Europa, gått in i lågkonjunktur. Vi har lågkonjunktur samtidigt som inflationen är hög, vilket gör situationen ovanligt komplex. På bostadsmarknaden har räntorna gått upp, bostadsbyggandet har fallit kraftigt och många familjer kämpar för att klara av sina boendekostnader.

Herr talman! Läget är mycket allvarligt, både i ekonomin i allmänhet och på bostadsmarknaden i synnerhet. Läget är allvarligt därför att vi i det här landet sedan decennier har haft strukturella problem i form av bostadsbrist, svårigheter att bygga och dålig rörlighet på bostadsmarknaden. Problemen var tydliga redan när det var högkonjunktur men har förvärrats ytterligare när det har blivit lågkonjunktur.

Det största problemet och den största faran för svenska hushåll och företag är inflationen; högre priser och särskilt priser som fortsätter stiga gör att varken människors privatekonomi eller företagens kalkyler går ihop. Detta märks särskilt inom byggindustrin där priser på såväl material som tjänster stigit kraftigt det senaste året.

Vi måste därför brotta ned inflationsmonstret innan inflationen biter sig fast i svensk ekonomi. Annars kommer den här lågkonjunkturen att bli både lång och djup. Och ju djupare och ju längre lågkonjunkturen blir, desto djupare och svårare kommer problemen på bostadsmarknaden att bli.

Herr talman! Därför är den budget som vi nu presenterar en återhållsam budget som tar ansvar för Sveriges finanser.

Nu kan någon säga att inflationen redan har sjunkit undan. Det stämmer att den har gått från en toppnotering på 10-12 procent någon gång i våras till 4-6 procent i dag, beroende på vilka mått man använder. Men det är som med Göteborgsvintern; även om det var bitande kallt förra veckan är det fortfarande kallt och ruggigt i dag. En inflation på 4 procent är dubbelt så hög som Riksbankens inflationsmål på 2 procent. Skulle inflationen fortsätta ligga på de här nivåerna är det många familjer men också företag som kommer att få det extremt tufft de kommande åren.

Herr talman! Inflationen har inte gått ned av sig själv. Tack vare ett återhållsamt budgetförslag, ansvarsfulla parter på arbetsmarknaden och en strikt penningpolitik kan vi nu se att inflationen har börjat bromsa in. Hade regeringen i stället bedrivit en finanspolitik där man delat ut miljarder till höger och vänster, exempelvis i subventioner till byggherrar eller genom ränterabatter till hyresvärdar, är det inte alls säkert att inflationen hade sjunkit undan så mycket som den gjort eller att Riksbanken hade pausat räntan på 4 procent.

Risken med sådan politik är att man hade gjort alla en björntjänst och att vi hade haft en ännu högre inflationstakt med ännu högre räntor som följd. Sverige hade då gått från Göteborgsvinter till permafrost.

Klarar vi däremot av att tillsammans brotta ned inflationsmonstret finns alla förutsättningar för att ekonomin snart återhämtar sig. Då finns också alla förutsättningar för att bostadsbyggandet repar sig och att konjunkturen vänder upp inom det närmaste året eller åren.

Herr talman! Jag vill läsa upp ett citat från Ola Palmgren, som är vice ordförande i Hyresgästföreningen. Han har sagt: "Vi har haft en fullständigt otillräcklig bostadspolitik de senaste 30 åren och nu ser vi resultatet av det." Palmgren citerades när han i slutet av november presenterade Hyresgästföreningens rapport Unga vuxnas boende 2023.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Rapporten är skrämmande läsning för alla som är bostadspolitiskt intresserade. I den slås fast att andelen unga vuxna som saknar eget boende nästan fördubblats sedan slutet av 90-talet. När Hyresgästföreningen kom med sin rapport första gången, 1997, var det 15 procent av de unga i åldrarna 20-27 år som bodde hos sina föräldrar. 75 procent hade eget boende, och resten hade löst boendefrågan på annat sätt, till exempel som inneboende. I år är det 65 procent som har eget boende och 26 procent som fortfarande bor kvar hos sina föräldrar.

Bakom de här siffrorna finns människor av kött och blod, vilket Hyresgästföreningen också konstaterar. 35 procent av de tillfrågade tvekar att bilda familj på grund av bostadsbristen. Ungefär lika många tvekar att flytta till en annan stad av samma orsak.

Herr talman! Siffrorna över bostadsbristen är lika mycket siffror över krossade drömmar. Unga människor vågar inte bilda familj i dag, eftersom de inte hittar en bostad. Människor får tacka nej till drömutbildningar eller drömjobb, eftersom de inte vet var de skulle bo.

Det finns också en samhällsekonomisk aspekt på det här. På utbildningar inom yrkesgrupper där det råder kompetensbrist fylls inte platserna, eftersom det inte går att flytta till utbildningsorten. Företag kan inte anställa, växa och betala in skatter, eftersom kompetensen de söker inte hittar bostad.

Även om jag som moderat kanske inte alltid instämmer i Hyresgästföreningens förslag på lösningar instämmer jag helt i problembeskrivningen. Bostadspolitiken i Sverige har inte präglats av någon krisinsikt, och under decennier har frågan knappt getts någon uppmärksamhet.

Under de åtta år som Socialdemokraterna och Miljöpartiet satt i regeringen var det fem olika personer som var bostadsministrar. En av dem satt dessutom under två olika perioder. Flyttkartongerna till bostadsministerns kontor bars in och ut med högre frekvens än en i andrahandslägenhet.

Herr talman! Den moderatledda regeringen lägger nu om bostadspolitiken i Sverige. Det finns ingen naturlag som säger att man måste stå år i bostadskö eller känna någon som känner någon för att få tag på en hyresrätt. Det finns ingen naturlag som säger att det måste krävas miljoner på banken eller rika föräldrar för att kunna köpa en bostadsrätt eller en villa. Man kan bara titta runt i Europa för att inse att situationen inte är så här i andra länder.

Regeringen fokuserar därför på att möjliggöra för att fler bostäder kan byggas genom enklare regler, kortare ledtider och mer byggbar mark.

Genom regelförenklingar kan vi få till mer yteffektiva bostäder och högre innovationskraft i byggandet, vilket i sin tur pressar priserna. Genom kortare ledtider - i dag tar det åtta till tio år från idé till färdig bostad - minskar kostnaderna under planeringsstadiet och fler bostäder kan byggas.

Genom att ordna fram mer byggbar mark kommer priset på mark att sjunka och vi kan bygga fler bostäder där människor faktiskt vill bo. Ett sådant exempel är strandnära lägen. Tidöpartierna presenterade så sent som i torsdags ett genomgripande förslag för att reformera strandskyddet och möjliggöra för fler bostäder.

Herr talman! På kort sikt är regeringens främsta prioritet att bekämpa inflationen. Det begränsade reformutrymme som finns lägger vi på att bygga ut rättsväsendet, stärka försvaret och återupprätta arbetslinjen. Dessutom lägger vi kraft på att skydda välfärden och hushållens ekonomi. Det är offensiva satsningar i en svår ekonomisk tid. En del satsningar har också direkt bärighet på att minska fallet inom samhällsbyggnadssektorn och människors utsatthet på bostadsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Vi förstärker temporärt rotavdraget från 50 000 kronor till 75 000 kronor och separerar det från rutavdraget. Det gör vi av två skäl. Det kommer till exempel att rädda många jobb i byggsektorn, särskilt hos enmansföretagare eller mindre byggare som kan gå över från att bygga bostäder till att genomföra renoveringar och ombyggnationer.

Vi gör det också för att stötta människors privatekonomi. Bland våra politiska motståndare gör man sig ibland lustig över och påstår att rotavdraget framför allt går till miljonärer som bygger nya swimmingpooler. Miljonärer kommer alltid att ha råd att bygga nya swimmingpooler, tro mig. Ett förstärkt rotavdrag kan däremot vara skillnaden som gör att en barnfamilj som behöver lägga om taket eller tilläggsisolera för att spara el har råd att göra det.

Regeringen skapar också två planeringsbonusar till kommuner som väljer att ta fram detaljplaner trots att efterfrågan på dessa just nu är låg. Det handlar bland annat om 60 miljoner kronor för kommuner som tar fram detaljplaner för småhus. Efterfrågan på nya småhus är enorm. De senaste decennierna har det politiska fokuset legat på att bygga fler lägenheter. Samtidigt vet vi att sju av tio svenskar vill bo i småhus. Att möjliggöra ett större småhusbyggande är därför också en viktig punkt i regeringens bostadspolitik.

Vi skapar en planeringsbonus på 20 miljoner kronor för kommuner som gör det möjligt att omvandla kontorslokaler till bostäder. I takt med att distansarbete och arbete hemifrån ökar ändras också behoven av kontor i samhället och hur dessa ser ut. Under andra hälften av 1900-talet kontoriserades många bostäder i våra städer. Många av de kontoren skulle nu kunna omvandlas tillbaka till bostäder, men bland annat gällande detaljplaner sätter stopp.

Förutom att skapa möjlighet att bygga fler bostäder hoppas vi att bonusarna också blir ett stöd för kommuner så att de inte behöver dra ned på sin plankapacitet under lågkonjunkturen.

Herr talman! Låt mig vara tydlig: 2024 kommer att bli ett tufft år vad gäller bostadsbyggandet på grund av hög inflation och höjda kapitalkostnader. Med en återhållsam budget och en offensiv bostadspolitik kan vi dock brotta ned inflationsmonstret och komma till rätta med de strukturella problem som skapat en bostadsmarknad som inte fungerar.

Herr talman! Eftersom utgiftsområde 18 också inkluderar konsumentpolitiken vill jag passa på att ägna den några ord.

Den moderatledda regeringen genomför nu en kraftig satsning på ett stärkt konsumentskydd genom att vi förstärker myndigheten Allmänna reklamationsnämnden, Arn, som prövar tvister mellan konsumenter och företag. Ett beslut från Arn är en rekommendation om hur tvisten ska lösas och är ett enklare sätt att avgöra en tvist än att driva den rättsligt i en domstol. Arns rekommendationer arbetas också ofta in i exempelvis branschstandarder och är på det sättet vägledande för hur regelverk och lagstiftning ska tolkas.

Arn är ett viktigt verktyg när det gäller att stärka konsumentskyddet i Sverige och underlätta för näringsidkare att följa lagstiftningen och göra rätt. Samtidigt har antalet ärenden till Arn ökat kraftigt de senaste åren, vilket riskerar att leda till ökade ärendebalanser och längre avgörandetider. Därför stärker vi nu Allmänna reklamationsnämndens budget med 5,2 miljoner 2024 och 9,6 miljoner respektive 11 miljoner 2025 och 2026.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Vi vidtar också andra åtgärder för att stärka Allmänna reklamationsnämnden. Ungefär en tredjedel av de ärenden som kommer in till Arn avvisas då de antingen understiger värdet på tvister som myndigheten prövar eller inte är kompletta och inte heller kompletteras. Detta skapar en onödig arbetsbelastning på myndigheten, som fortfarande måste handlägga ärendena.

Regeringen har därför lagt en proposition om att införa en symbolisk ansökningsavgift till Arn, i enlighet med gällande EU-direktiv. Det kommer förhoppningsvis både att leda till att fler konsumenter tar reda på om myndigheten faktiskt kan handlägga ärendet och kompletterar sina ansökningar vid behov.

Herr talman! Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

Fru talman! Allmänna reklamationsnämnden, ARN, är en myndighet som prövar tvister mellan konsumenter och företag. Ett beslut från ARN är en rekommendation om hur en tvist ska lösas. Det är ett enklare sätt att avgöra tvisten än att driva den rättsligt i domstol.

ARN:s rekommendationer arbetas ofta in i exempelvis branschrekommendationer och är på det sättet vägledande för hur regelverk och lagstiftning ska tolkas. På det sättet är ARN också ett av våra viktigaste verktyg för att stärka konsumentskyddet i Sverige och underlätta för näringsidkare att följa lagstiftningen.

Samtidigt har antalet ärenden ökat kraftigt de senaste åren, vilket riskerar att leda till ökade ärendebalanser och längre avgörandetider för Allmänna reklamationsnämnden.

Min fråga till konsumentminister Erik Slottner är därför: Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att stärka Allmänna reklamationsnämnden och därmed också konsumentskyddet i Sverige?

Fru talman! I min hemstad Göteborg konstaterade man för två år sedan att det finns stora problem med tystnadskultur hos socialtjänsten. Det handlar, om man ska vara lite frank, om klaner som direkt eller indirekt påverkar personalen i socialtjänsten att inte agera eller inte berätta om missförhållanden.

För att komma till rätta med de problem som vi i dag har i våra utsatta områden måste vi krossa den här typen av klaner. Då måste socialtjänsten tillsammans med polis, skola och andra samhällsaktörer vara en viktig del, och då måste vi komma till rätta med tystnadskulturen.

Därför är min fråga till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall vilka åtgärder som hon tänker vidta för att komma till rätta med denna osunda kultur.

Fru talman! Efter åtta år av socialdemokratiskt styre har Sverige i dag en omfattande bostadsbrist. Det är bostadsunderskott i över 180 av landets 290 kommuner. Samtidigt minskar bostadsbyggandet. Antalet bostäder med startbesked minskade enligt Boverkets prognos vid årsskiftet från drygt 70 000 för två år sedan till cirka 33 000 i år. Det är en prognos som väntas revideras ned ytterligare nu i halvårsskiftet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Att bostadsbyggandet alls hölls uppe under de gångna åren kan förklaras med minusräntor och tillgång på billigt kapital. Att bostadsbyggandet viker är direkt korrelerat med höjda räntor. Samtidigt hålls såväl bostadsbyggande som stadsutveckling tillbaka av stela regelverk och långa planprocesser. Min fråga är därför vilka åtgärder bostadsministern ämnar vidta för att ta bort de strukturella problemen på bostadsmarknaden och komma till rätta med bostadsbristen i Sverige.

Fru talman! Ja, det stämmer att Socialdemokraterna gav ett bemyndigande i budgeten, men man lade inte till några extra pengar. Det är här det blir ett problem. Att ge ett bemyndigande men inte skjuta till extra pengar är i ärlighetens namn inte seriös politik, och det var ett av problemen med det förslaget.

Ett annat problem är att det faktiskt spär på en kokhet eller väldigt het byggmarknad. Vi har sett hur byggpriserna har gått upp de senaste åren. Det är förvisso inte med i konsumentprisindex, men det är klart att det blir effekter också på konsumentpriserna när man pumpar in miljarder till byggbolagen för att de ska bygga fler bostäder och det inte finns några incitament att vara kostnadseffektiv i byggandet.

Därför säger jag: Det var inte bra politik under en högkonjunktur, men det är inte heller bra politik under en lågkonjunktur.

Den här regeringen kommer inte att föreslå några investeringsstöd. Däremot kommer man att föreslå en rad regelförenklingar. Som jag konstaterade i debatten om planering och byggande är det något som nu alla partier pratar om. Jag hoppas verkligen att vi kan få en konstruktiv diskussion mellan partierna kring olika regelförenklingar.

Detta ligger visserligen utanför hyresrättsbetänkandet, men jag sträckte ut en hand i går, och jag fortsätter att sträcka ut en hand i dag. Jag hoppas att vi kan ha konstruktiva diskussioner i civilutskottet kring dessa frågor, för vi måste få till strukturella förändringar på den svenska bostadsmarknaden. Regler kring byggande är ett av de absolut viktigaste reformområdena, där regeringen kommer att lägga stor kraft. Kan vi få en politisk enighet kring det är jag den första att välkomna det.