Herr talman! Markus Selin har frågat mig om jag avser att verka för att Sveriges framtida stridsflyg ska utvecklas och framställas i Sverige.

Stridsflygsystem har långa utvecklingscykler. Det är därför viktigt att kontinuerligt utveckla och pröva ny teknik för att möta framtida behov. Konceptstudier, utveckling av teknologier och teknikdemonstratorer är betydelsefulla verktyg för att realiserbarhetspröva framtida möjliga lösningar av ett stridsflygsystem. Verksamheten involverar både staten och industrin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Försvarsmakten har föreslagit fortsatta konceptstudier för att inleda kunskapsuppbyggnad och påbörja framtagning av beslutsunderlag, reducera risker och skapa handlingsfrihet för utvecklingen av det framtida luftförsvaret. I det här skedet syftar förslaget till att påbörja förberedelser inför ett kommande program, som enligt Försvarsmaktens förslag senast 2030 bör resultera i ett vägval. Försvarsmaktens förslag bereds i Regeringskansliet.

Ett vägval av framtida stridsflygförmåga är ett säkerhetspolitiskt vägval för Sverige av stor och långsiktig betydelse. Jag ser framför mig breda politiska samtal inför att ett vägval ska göras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack, Markus Selin, för en angelägen interpellation! Det är viktigt att se sambandet mellan försvarsindustriell förmåga och försvarsförmåga. Det blir allt tydligare.

Låt mig också inledningsvis säga att det inte finns något annat land med 10 miljoner invånare i världen som har den försvarsindustriella förmåga som Sverige har. Det finns alltså inget annat land som kan producera och designa ubåtar, kvalificerade markstridsfordon och artillerisystem och dessutom stridsflyg. Det är en handfull länder i världen som har den industriella förmågan, och det finns det all anledning att känna stolthet över.

Sverige är också i en unik position att faktiskt kunna göra detta vägval. Vilket vägval är det då vi står inför efter Gripen Erik? Det skulle ytterst kunna handla om att man antingen utvecklar detta själv eller gör det tillsammans med partner, eller att man upphandlar ett flygsystem. Det handlar naturligtvis om att vi har den industriella förmågan och möjligheten att själva göra värderingen om vi ska köpa av någon annan eller utveckla förmågan själva.

Precis som Markus Selin säger är Gripen utformad speciellt för svenska förhållanden - den är framtagen utifrån vår geografi och ett flygplan som medför låga kostnader när det kommer till att flyga och även en låg livscykelkostnad. Det bygger förstås på att det finns en stark innovationskraft inom ramen för svensk försvarsindustri.

Jas 39 Gripen balanserar hög operativ förmåga, hög tillgänglighet och i stridsflygssammanhang låga underhållskostnader. Senast 2013 beslutade man att utveckla Gripen Erik, och det har lett till att det nu finns möjligheter och handlingsfrihet vad gäller hur vi vill göra framöver. Ska vi gå på partnerskap, utveckla själva eller upphandla i framtiden? Jag tror att det är viktigt att vi har den säkerhetspolitiska handlingsfrihet som detta medför.

Vi befinner oss nu i en kunskapsuppbyggnadsfas och har påbörjat framtagning av beslutsunderlag. Det handlar delvis om att minska riskerna och skapa handlingsfrihet också för det framtida försvaret, för man får vara ärlig med att säga att det till en del kan utgöra en risk att utveckla själv i och med att man då är ensam om projektet. Om man gör det med partner får man möjlighet att riskreducera. Å andra sidan kan det ibland bli mer komplext eftersom man måste ha med sig flera nationella parlament, flera industrier och så vidare. Det finns många parametrar att överväga i detta.

Det viktigaste just nu är att skapa handlingsfrihet, vilket även Försvarsmakten pekar på i sitt underlag som för närvarande bereds i Regeringskansliet.

Låt mig också säga att detta verkligen inte är något jag ska besluta om i den här kammaren vare sig i dag eller i morgon, utan vi måste ha breda politiska samtal. Det handlar om beslut som ska spegla vägval som kommer att prägla oss under 30-40 år framöver.

Herr talman! Eftersom Socialdemokraterna är en viktig samarbetspartner för mig och regeringen i denna fråga har jag tittat på hur Socialdemokraterna formulerade sig i sin kommittémotion beträffande detta. Jag uppfattade i formuleringen, i de sex meningarna, en stor ödmjukhet inför att det här är ett stort och viktigt vägval där man behöver belysa de alternativ som står till buds, det vill säga om vi tillsammans ska utveckla något eget, om vi ska utveckla det tillsammans med en eller flera partner, om vi ska göra en upphandling eller om vi ska utveckla det själva.

När jag läser Socialdemokraternas kommittémotion uppfattar jag alltså en öppenhet men också en ödmjukhet inför det viktiga vägval som står framför oss.

Det här är ett försvarspolitiskt beslut, men det är naturligtvis också ett säkerhetspolitiskt beslut. Det kommer att påverka relationer med länder under lång tid. Strategisk materielförsörjning utvecklar man beroendeförhållanden som ibland kan vara i 30-40 år. På stridsflygsområdet kan det handla om försörjningssäkerhetsavtal som man behöver upprätta kring logistik, underhåll, träning och så vidare. Den säkerhetspolitiska dimensionen bör också belysas mycket noggrant.

Som vi har sett har utvecklingen av Gripenprogrammet blivit alltmer internationaliserat från A/B-versionen till C/D-versionen och E-versionen. C/D-versionen, som vi i huvudsak opererar nu, har ungefär 50 procent utländska underleverantörer, och Gripen E har ungefär två tredjedelar utländska underleverantörer. Vi har till exempel aldrig utvecklat en egen motor till Gripensystemet, utan där har vi lutat oss mot amerikanska leverantörer. Radarsystemet är i dag brittiskt, och vapenhållarna till Gripen E kommer från Schweiz.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det handlar alltså om omfattande internationella samarbeten även med det som vi uppfattar som en i någon mån nationell plattform som Gripen E. Jag ville bara lägga till den dimensionen.

Det vi har en unik förmåga till på det försvarsindustriella området gäller framför allt förmågan till systemintegration. Alla kan bygga en radar, en motor eller en vinge, men det är förmågan att integrera dessa som man har inte minst på Saab. Där har man en världsledande förmåga i kombination med att man är väldigt duktig på projekthantering och projektledning. Det har delvis att göra med att man på Saab är van vid att jobba mot en liten och kostnadsmedveten kund.

Det är inom dessa två stora spetskompetenser som jag tycker att vi har den industriella förmågan, något som också är viktigt att beakta vid det vägval vi kommer att stå inför.