STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Markus Selin har frågat mig när den nationella strategin för samhällets informations- och cybersäkerhet kommer att vara på plats, om en analys har gjorts för att se vilka behov strategin ska lösa och om jag i så fall kan redogöra för resultatet av analysen. Markus Selin har även frågat mig vilka konkreta steg jag och regeringen avser att ta för att förse den nationella strategin för samhällets informations- och cybersäkerhet med en tydlig vision, mätbara mål och ansvarsfördelning.

Jag delar Markus Selins bild av att världsläget är allvarligt. Informations- och cybersäkerhetsarbetet är därför högt upp på regeringens agenda.

Utgångspunkten med den nya strategin är att uppnå ett motståndskraftigt Sverige där förstärkt cybersäkerhet och skydd av vitala funktioner prioriteras samtidigt som ett fördjupat och målinriktat samarbete mellan staten, näringslivet och akademin lägger grunden för en säker digital framtid. Med denna utgångspunkt vill regeringen understryka vikten av att få det grundläggande på plats samt behovet av att prioritera fungerande samarbeten mellan nyckelaktörerna inom cybersäkerhetsområdet.

Regeringens målsättning är att strategin ska beslutas under hösten 2024. I det arbetet är jag mån om att så många berörda aktörer som möjligt involveras. Under hösten arrangeras därför ett antal workshoppar tillsammans med Nationellt cybersäkerhetscenter till vilka bransch- och intresseorganisationer samt ett antal offentliga organisationer inbjuds att delta. Parallellt genomförs även dialoger med ett antal enskilda aktörer. Sårbarheter och risker som behöver tas upp i strategin och dess tillhörande handlingsplan kommer att inventeras och analyseras.

Den nationella strategin utgör också en del av genomförandet av direktivet om åtgärder för en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela unionen, det så kallade NIS 2-direktivet, som ställer krav på att alla EU-länder ska ha en nationell cybersäkerhetsstrategi. I enlighet med direktivet kommer strategin att identifiera åtgärder som säkerställer beredskap inför, svar på och återställande efter incidenter, inkluderat samarbete mellan offentlig och privat sektor.

Låt mig också nämna att regeringen - parallellt med det nationella arbete jag har redogjort för - nu tar fram en strategi för cyberfrågor och digitala frågor i utrikes- och säkerhetspolitiken.

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att det angelägna arbetet med den nya nationella informations- och cybersäkerhetsstrategin är igång och löper enligt plan. Jag ser fram emot att få presentera den mer i detalj så snart den är klar.

Fru talman! Jag ska inte recensera Markus Selins inlägg; jag bara konstaterar att det var ganska breda penseldrag. Han uppehöll sig egentligen inte vid någon av de tre ändå ganska tydliga frågor som han ställde i interpellationen.

Han börjar med att säga att vi inte har någon strategi. På den punkten får man ge honom ett halvt rätt och ett halvt fel. Det är nämligen på det sättet att vi har en cybersäkerhetsstrategi som är antagen av den tidigare socialdemokratiska regeringen. Jag får ge honom rätt i att det inte är mycket till strategi. Den har fått mycket amper kritik, och inte bara det - hela sättet att hantera cybersäkerhetsfrågorna i den tidigare regeringen har fått mycket amper kritik från Riksrevisionen. Ni har nu fått regeringens svar på den här skrivelsen, där regeringen i allt väsentligt instämmer i den kritik som riktas mot Regeringskansliet och berörda myndigheter under tidsperioden 2017 till oktober 2022.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är naturligtvis så att regeringen har höga ambitionsnivåer när det gäller att komma till rätta med många av de här problemen, för precis som ledamoten Selin säger befinner vi oss i ett mycket allvarligt säkerhetspolitiskt läge. Vi ser hur antagonism riktas mot Sverige i cyberdomänen på ett sätt som skadar svensk säkerhet och svenska intressen.

En del av kritiken i Riksrevisionens rapport är just att samordningen i Regeringskansliet har varit för bristfällig och att det cybersäkerhetscenter som den tidigare socialdemokratiska regeringen lät starta helt enkelt inte har kommit ur startblocken trots att verksamheten har pågått i ett antal år.

Den debattartikel som Markus Selin refererar till ska ses som en ambition för det här centret och för det samlade arbetet med cybersäkerhet och cyberförsvar. Anledningen till att det var många statsråd som undertecknade denna artikel är tämligen enkel, nämligen att cybersäkerhetsarbetet inte får präglas av onödiga stuprör. Det är ju en av de mest tvärsektoriella uppgifter vi har i samhället. Cyberdomänen påverkar hela samhället, och därför är detta naturligtvis en fråga som har många och viktiga sakägare i och utanför Regeringskansliet.

Den kritik som görs gällande är att samordningen inte har fungerat. Detta tar vi bland annat tag i med inrättandet av ett nationellt säkerhetsråd och med den omorganisation som just nu pågår i Försvarsdepartementet för att få en bättre samordning till exempel mellan cyberförsvar och cybersäkerhetsfrågor.

Jag ser naturligtvis storligen fram emot att få återkomma till Markus Selins tre frågor, men det är nu inte läge att föregripa svaren på dessa frågor av den anledningen att vi behöver ha en cybersäkerhetsstrategi som är förankrad. Av precis detta skäl, som jag nämnde i mitt inledande svar, har regeringen tagit initiativ till att prata med den bransch som måste vara involverad i framtagandet av denna strategi för att den inte ska bli en hyllvärmare, som den tidigare strategin i allt väsentligt har blivit.

Fru talman! Den påstådda spretigheten i den här diskussionen är nog till inte obetydlig del hänförlig till bristande koherens i framställningen från ledamoten Selin.

Det förhåller sig på det sättet att om vi, som Markus Selin påstår, skulle ha haft den här strategin på plats redan förra hösten, ja, då hade det arbetet behövt bedrivas av den regering som tjänstgjorde fram till den 18 oktober 2022, ungefär kl. 13.00. Därefter fick vi en ny regering, och så snart den regeringen tog plats påbörjades detta arbete.

Att Carl Bildt har fått ett särskilt uppdrag att genomlysa det svenska underrättelsesystemet har en mycket begränsad impact på att ta ett samlat grepp kring cybersäkerhetsfrågorna. Men för protokollet är det på det sättet att utredaren av till exempel det nationella cybersäkerhetscentret tillsattes tidigare.

Vi vill ha en cybersäkerhetsstrategi värd namnet. En av de viktiga frågorna här är att få till en tydlig målvision. För att uppnå detta behöver man ett gott underlag när det gäller hur problembilden ser ut. Det är detta arbete vi just nu befinner oss i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag håller helt med om att cybersäkerhetsstrategin borde ha funnits på plats långt tidigare. Men man kan inte för den skull hasta fram en strategi så att den inte blir användbar i verkligheten. I den bästa av världar skulle vi också vilja ha en strategi med en tydlig åtgärds- och handlingsplan. Det är också därför som regeringen har som ambition att strukturera strategin på ett annat sätt, det vill säga genom ett regeringsbeslut med en tillhörande bilaga. Den tidigare strategin lades ju fram för riksdagen som en skrivelse, med nackdelen att det blev ett väldigt statiskt dokument. Detta behöver vara mer av ett levande dokument där den handlingsplan som biläggs cyberstrategin också kan förändras i takt med att omvärlden förändras.

Jag skulle vilja säga, för att bredda perspektivet lite, att en av de verkligt stora utmaningarna för till exempel Nationellt cybersäkerhetscenter är att tillgodogöra sig den kompetens och drivkraft som finns i näringslivet. Det handlar alltså inte bara om att kommunicera lägesbild och att vara med och avhjälpa sårbarheter, utan det handlar också om en offentlig-privat samverkan där det offentliga genom sin representation i centret också kan få hjälp av det privata näringslivet med att ta detta helhetsgrepp kring cybersäkerhetsfrågorna. Det är en av de saker som den särskilda utredare som nu tittar på denna centrumbildning har att genomlysa.

Ett av problemen med Nationellt cybersäkerhetscenter är att det har saknats tydlig ledning och styrning. Detta vill vi nu försöka komma till rätta med genom att - vilket vi beskriver i den debattartikel som Markus Selin refererar till - ge centret en ledning genom ett särskilt huvudmannaskap. Hur detta exakt ska se ut är en av de saker som den särskilda utredaren nu tittar på.

Fru talman! Den cybersäkerhetsstrategi som nu gäller, som togs fram av den tidigare regeringen, har blivit utdömd av bland annat Riksrevisionen. Hela cybersäkerhetsarbetet från 2017 till hösten 2022 får mycket amper kritik. Det är bland annat därför, men också på grund av de krav som ställs i NIS 2-direktivet, som Sverige nu utarbetar en ny strategi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tidsplanen för den nya strategin påverkas också av implementeringen av direktivet. Implementeringen hade kunnat vara på plats om det arbetet hade påbörjats tidigare. Det var en av alla de ovända stenar som den här regeringen fick börja hantera i Regeringskansliet strax efter tillträdet.

Jag är den förste att instämma i Markus Selins synpunkt att allt borde ha skett i går och att allt borde ha gjorts tidigare. Men den här regeringen har bara suttit i ett år, och vi arbetar med den kraft vi har för att så snabbt som möjligt få på plats en ny och mer ändamålsenlig cybersäkerhetsstrategi.

Jag noterar att Markus Selin ställer sig frågande till att det är så många statsråd involverade i den här frågan. Det kokar ju ned till den grundläggande ansvarsprincipen, som Markus Selin kanske bör förkovra sig något ytterligare i. Den som i normalfallet har ansvar för en fråga har det även under kris och ytterst vid höjd beredskap och ett väpnat angrepp. På samma sätt har varje myndighet ansvar för sitt eget cybersäkerhetsarbete.

Den nationella samordningen för att ge stöd till detta måste naturligtvis bli bättre. Det är därför vi ser över centret. Men varje statsråd, varje myndighet, varje kommun och varje region har ett grundläggande ansvar för sitt eget cybersäkerhetsarbete, som måste förbättras.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.