Niklas Wykman

Herr talman! Återigen tack till Fredrik Olovsson för en bra interpellation i en sakfråga som är viktig för Sverige. Vi borde ha fler sådana debatter i den här kammaren. Sedan blev jag lite besviken när Fredrik Olovsson ändå inte kunde låta bli att komma in på Sverigedemokraterna – ännu en debatt som ska handla om Sverigedemokraterna. Då blir man sugen på att fråga hur Fredrik Olovsson tänker sig att reda ut tillväxten med Miljöpartiet.

Fredrik Olovsson nämnde till exempel skogsindustrin som viktig. Jag vet inte exakt hur det ska gå till. Jag lyssnade på Amanda Lind här. Det är svårt att se hur man ska få till en tillväxtvänlig politik tillsammans med Miljöpartiet. Men det kan säkert Fredrik Olovsson och jag reda ut vid något annat tillfälle.

Fredrik Olovsson har gjort betydande insatser i opposition för att Sverige ska kunna få bättre tillväxt framöver, genom att reparera den mycket trasiga socialdemokratiska nedläggningspolitiken gällande svensk kärnkraft. I grund och botten är det ju en förutsättning för att vi ska kunna ha en högeffektiv industri i Sverige och att vi ska kunna vara ledande när det kommer till att fasa ut koldioxidtunga energislag. Då måste vi ha en ren energiproduktion.

Jag välkomnar det arbete som Fredrik Olovsson har lagt ned på att vi på nytt ska kunna bygga kärnkraft i Sverige, och jag gläder mig åt att Socialdemokraterna har samma siffror som regeringen i sin budget när det gäller att nu kunna bygga ny kärnkraft i Sverige igen.

Herr talman! Kärnkraften, den rena, stabila och pålitliga energiproduktionen, har varit och är en hörnsten för att svensk industri och i förlängningen svensk arbetsmarknad ska vara bland de bästa i världen. Det är glädjande att Socialdemokraterna nu har lagt nedläggningspolitiken bakom sig.

Herr talman! När det kommer till tillväxtsiffrorna verkar det dock som att Socialdemokraterna och Fredrik Olovsson behöver uppdatera sig om vad som har hänt och händer i ekonomin.

Det stämmer att vi sett till bnp per capita hade mycket misslyckad politik 2015, 2016, 2017, 2018 och 2019. Det var flera år då Sverige i jämförelse med övriga EU-länder presterade dåligt. Magdalena Andersson presterade svagt som finansminister, och Sverige presterade svagt i jämförelse med andra EU-länder i bnp per capita. Man kan sammanfatta det med att Sverige slarvade bort den förra högkonjunkturen.

När konjunkturen nu spås vända uppåt är det precis tvärtom med en moderatledd regering. Enligt flera bedömare väntas Sverige nu få högre tillväxt än EU-genomsnittet, tvärtemot vad som hävdas i debatten. Vi har på senare tid hört bedömare efter bedömare prata om att svensk tillväxt nu väntas ta starkare fart än EU-genomsnittet.

När det kommer till själva industripolitiken har Socialdemokraterna i opposition haft många innovativa idéer på området. Det har varit industrikansler, innovationskatapulter och så vidare. Och nu är det alltså fråga om en stor statlig investeringsbank, om jag har förstått det rätt, som på något sätt ska använda svenska pensionärers och svenska skattebetalares pengar och betala ut dem för att garantera olika typer av riskfyllda projekt. Frågan är dock om det är så man driver innovation på det bästa sättet. Men jag har förståelse för att Socialdemokraterna vill använda skattebetalarnas pengar så.

Vi utvärderar. Vi har en paus i de gröna kreditgarantierna. Min övertygelse är att det är motiverad arbetskraft, bra löner, sjysta villkor, en bra skola, fler utbildade civilingenjörer och bra villkor för företagande och entreprenörskap snarare än statliga stödprogram som gör tricket.

Herr talman! Först och främst: Stort tack till Fredrik Olovsson för en väldigt bra och angelägen fråga om hur vi ska stärka svensk konkurrenskraft! Hur man får banbrytande upptäckter och hur man ska kunna implementera effektiva produktionssätt i industrin är centralt för den svenska konkurrenskraften men också för klimatomställningen.

I grund och botten är det glädjande att vi är överens om dessa saker. Om man inte måste ska man inte misstänkliggöra varandras motiv. Jag är helt övertygad om att det finns en bred samsyn mellan moderater och socialdemokrater men även många andra partier i denna kammare om att Sverige ska vara ett ledande industriland. Vi ska vara ledande i fråga om att ta till oss ny teknik, bland annat för att bekämpa klimatförändringarna och på andra olika sätt kunna upprätthålla en hög levnadsstandard med full sysselsättning och hög tillväxt samtidigt som vi minskar vår påverkan på djur, natur och klimat. Frågan är hur vi gör detta på bästa sätt, inte om vi ska göra det.

Möjligtvis gör man nu en stor sak av en ganska begränsad sak, herr talman. De gröna kreditgarantierna har ställts ut till bland annat Preem, Stegra, Northvolt och SSAB – alla såklart företag som kan, eller i ett fall kunde, göra saker som kan förbättra vår industri. Men det är långtifrån ett brett stöd som betalas ut till många och bär hela den svenska industrin. Det rör sig om ett fåtal utställda gröna garantier.

Med detta sagt kommer jag alltid, herr talman, att värna skattebetalarnas pengar och de offentliga finanserna. Att man emellanåt vill stanna upp, utvärdera och i lugn och ro gå igenom ifall det man gör har effekt, är ändamålsenligt och på bästa sätt tar till vara svenska skattebetalares och den svenska nationens intresse är sunt och rimligt. Jag tycker inte att det behöver beskrivas med några väldiga överord, utan det är i grund och botten rimligt att man tar en paus och funderar på vad man gör och om man gör det på rätt sätt.

Även om kreditgarantierna berör ett litet antal bolag handlar det om mycket stora pengar. Vi politiker förvaltar andra människors pengar, oavsett vilka värderingar eller åsikter vi har, och har det gemensamt att vi inte har några egna pengar att röra oss med, utan vi har skattebetalarnas och pensionärernas pengar. Att då vilja stanna upp och göra en utvärdering för att säkerställa att de används på rätt sätt tycker jag är sunt. Om man är lika övertygad som Fredrik Olovsson om att detta program är rätt väg att gå och att det görs på rätt sätt torde man inte heller behöva vara så orolig för en sådan utvärdering eller för att ett år läggs på att göra detta, med en paus under den tid det görs. Det är också sunt.

Slutligen kan man fundera på hur Sverige ska konkurrera. Här behöver kanske Socialdemokraterna trots allt ta sig en funderare. Om det är med hjälp av skattebetalarnas och pensionärernas pengar och med risk för de offentliga finanserna har större länder helt enkelt mycket mer att ge än vad Sverige har. Vi behöver hitta våra sätt att vara ledande på.

Herr talman! Fredrik Olovsson har frågat energi- och näringsministern vilken analys som ligger bakom det faktum att regeringen avhänder sig möjligheten till utveckling av näringsliv, industri och svensk ekonomi genom utställande av gröna kreditgarantier.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Regeringen begär i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1) inte något bemyndigande att ställa ut nya statliga gröna kreditgarantier för stora industriinvesteringar 2026. Redan ingångna avtal kommer inte att påverkas.

För regeringen är det centralt att värna skattebetalarnas pengar och att slå vakt om ordning i de offentliga finanserna. Statliga åtaganden bör regelbundet utvärderas och omprövas för att säkerställa ändamålsenlighet och effektivitet. Garantiprogrammet omfattar en typ av investering där det är särskilt svårt att beräkna såväl risker som samhällsekonomisk effektivitet. Programmet har nu funnits på plats i ett antal år.

Regeringen ser att en utvärdering bör göras innan ytterligare kreditgarantier för gröna investeringar ställs ut. Regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att utvärdera de gröna kreditgarantierna för investeringar. Utvärderingen ska innefatta en kartläggning och en analys av ändamålsenligheten och effektiviteten i det nuvarande garantiprogrammet som verktyg för att främja gröna industriinvesteringar som bidrar till att Sverige når sina miljö- och klimatpolitiska mål.

Herr talman! Man skulle givetvis kunna ha ett statsvetenskapligt seminarium för Linus Sköld som söker reda ut regeringens roll och mitt ansvar för Statens fastighetsverk. Jag är dock inte övertygad om att det skulle hjälpa särskilt mycket. Jag tror inte att det var syftet med Linus Skölds föreställning kring den här frågan.

Det har inte ägt rum något sådant evenemang som Linus Sköld hänvisar till. Linus Sköld kan vara hur intresserad han vill av vem statsministerns fru, eller för den delen statsministern själv, privat äter middag med. Jag vet inte om det är en bra debatt för den här talarstolen.

Det har inte skett något brott mot några regelverk över huvud taget, vad jag känner till. Troligtvis inte heller vad Linus Sköld känner till. Linus Sköld verkar förvånad över att statsrådet med ansvar för Statens fastighetsverk svarar på frågor kring hur Statens fastighetsverks lokaler används. Det tror jag möjligtvis överraskar Linus Sköld, men inte många andra.

Herr talman! Jag såg en film i helgen, Nürnberg, som delvis försöker gå till botten med hur människor kan göra fasansfulla saker och vad som driver människors psyken till olika saker. Det här rör givetvis en helt annan fråga, av långt mindre allvarlig karaktär än den djävulusiska ondska som då utspelade sig. Men det är ändå någonting med att mäta andra människor efter en måttstock och sig själv efter en helt annan. Där skulle jag vilja säga att i ett parti, Socialdemokraterna, som är väldigt bra på dubbla måttstockar, har Linus Sköld visat sig vara en mästare.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Ingenting, eller åtminstone väldigt lite, av det Linus Sköld sa stämmer eller har någonting med verkligheten att göra. Indignerat och i ett teatralt tonläge, som är ganska likt många andra socialdemokraters, försökte Linus Sköld sälja in en verklighet som inte stämmer. Det användes ord och begrepp som inte har med verkligheten eller det som har inträffat att göra.

Herr talman! Vi känner igen den teatrala tekniken hos många socialdemokrater. Kanske övar man på den på någon kurs eller liknande? Den gör dock inte osanningar till sanningar eller overklighet till verklighet. Saker och ting förhåller sig som de är på riktigt.

Linus Sköld upprepade gång på gång att det handlar om statsministerns privata bostad men vill ändå ha en publik debatt om hur den används. Det är ganska konstigt i grund och botten med tanke på den säkerhetssituation som råder i Sverige kring politiker, regeringsföreträdare och andra. Man arrangerar statsministerns liv på ett visst sätt som statsministern fullt ut inte kan styra över själv för att kunna garantera säkerhet för de i landet högst styrande personerna. Det är fullt naturligt; något annat vore konstigt.

Det är också fullt naturligt att ha vänner eller familj. Linus Sköld kanske drömmer sig tillbaka till en tid då familjemedlemmar bara var hemmafruar eller bihang och inte hade egna liv. Det är väl helt naturligt att även till exempel statsministerns fru i sin bostad ska kunna göra saker eller träffa personer? Evenemanget Linus Sköld hänvisar till har dock inte ägt rum i Sagerska.

Herr talman! Kanske bottnar allt detta i något slags frustration över hur det sett ut på sistone. Linus Sköld är mer än måttligt insinuant kring saker han menar har inträffat men har kanske glömt bort att Göran Persson, om jag förstod det rätt, träffade byggnadsinspektören som skulle bevilja byggstart och serverade lunch på Harpsund.

Linus Sköld kanske har glömt bort att Ingvar Carlsson arrangerade bröllop för sin dotter på Harpsund – eller åtminstone bröllopsfest, om man får tro det som står i tidningen. Jag säger inte att det var rena Las Vegas-bröllopen, men arrangerade inte Göran Persson bröllop för någon högtstående näringslivskonsult på Harpsund? Om man får tro medierna var det så.

Studentreunions har, om jag förstått det rätt, arrangerats på Harpsund i socialdemokratiska statsministrars regi åtminstone sedan 1961.

Något som verkar lite krångligt, som Linus Sköld kanske kan svara på, handlar om att det har varit mycket skandaler kring Socialdemokraternas lotteri. Enligt medieuppgifter har gängkriminella i Spanien ringt äldre och dementa människor för att sälja lotter. En lite pikant uppgift kring detta som har cirkulerat är påståendet om att SSU på något sätt har lottat ut en weekend på Harpsund med dåvarande socialdemokratiska statsministern. Jag fick inte full klarhet i det när jag läste om det, men det kanske Linus Sköld kan reda ut.

Herr talman! Det är något alldeles speciellt med dubbelmoral.

Herr talman! Linus Sköld har frågat statsministern om statsministern bedömer att det var inom gällande regelverk att upplåta statsministerbostaden till en friskolas jubileumsfirande och hur statsministern avser att använda statsministerbostaden framöver.

Frågan har överlämnats till mig.

Sagerska huset kom ut för försäljning hösten 1988. Utrikesdepartementet förordade ett förvärv och att fastigheten skulle disponeras av Regeringskansliet. Förvärvet motiverades av säkerhetsskäl, då Sagerska huset låg vägg i vägg med Utrikesdepartementet. Bedömningen var att det från såväl säkerhets- som sekretessynpunkt var angeläget att man från statens sida hade full kontroll över den verksamhet som bedrevs inom fastigheten. I samband med dessa diskussioner uppmärksammades även ett behov av en permanent statsministerbostad. Det är i dag Statens fastighetsverk som förvaltar Sagerska huset.

En statsministerfamilj är i behov av omfattande skyddsåtgärder. När Sagerska huset skulle omvandlas till statsministerbostad ansåg Säkerhetspolisen att huset var lämpligt som statsministerbostad på grund av husets läge i anslutning till Regeringskansliets lokaler. För att ha rätt att vistas i huset ska man tillhöra familjen eller statministerns arbetsomgivning eller vara inbjuden. En statsministerbostad ska med högt ställda krav på säkerhet samtidigt kunna erbjuda en trivsam och avskild privat familjebostad samt ge goda möjligheter till representation.

Sagerska huset är statsministerns tjänstebostad, och det finns inga riktlinjer för hur statsministern eller dennes familj får nyttja bostaden. Att statsministern och övriga i familjen exempelvis kan ta emot ett större antal gäster i samband med privata evenemang kopplade till familjemedlemmarnas åtaganden och vardag ligger helt inom ramen för ett normalt nyttjande av en bostad. Däremot kan inte Sagerska huset upplåtas till externa aktörer och deras evenemang och aktiviteter.

Statsministern kan även i fortsättningen förväntas använda Sagerska huset såväl för familjens behov som för representation.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Här kan man vara orolig för många saker samtidigt. Jag förstår dem som känner oro kring hur man använder skattepengar eller hur investeringar riskerar att förlora hela sitt värde. Det är också lätt att förstå dem som oroar sig för sitt jobb, sitt arbetstillfälle och sin sysselsättning i vardagen när de ser att företag de jobbar på inte går så bra som man skulle vilja. Det är också lätt att förstå perspektivet hos dem som oroar sig för att omställningen och innovationskapaciteten förlorar i fart.

I den fråga som ställdes ligger alltså många olika bottnar både för kostnader och risker för skattebetalarna, för människors arbetstillfällen och för vår möjlighet att ställa om vår ekonomi. För alla dessa delar finns en bred politisk uppslutning kring att vi ska lyckas. För att nämna ett exempel har jag ansvar för de gröna krediter som vi har pausat för att göra en rejäl utvärdering. Det är viktigt att man tar till sig ny kunskap och drar rätt slutsatser.

Jag skulle gärna svara mycket längre på detta, men en minut är trots allt ganska kort.

Frågestunden var härmed avslutad.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för en synnerligen relevant fråga. Den är på många sätt större än vad man kanske tänker sig vid första anblick eftersom för många människor handlar en bra konkurrens på bankmarknaden om väldigt mycket pengar. Det handlar bland annat om vad man kan få för avgifter på sina olika sparinvesteringsprodukter och vad man kan få för ränta på sina bolån. Det är alltså helt centralt att vi har en välfungerande och stor konkurrens när det gäller finansiella tjänster, banktjänster och betaltjänster såväl i konsumentledet som i alla led där bakom.

Här har regeringen vidtagit ett antal åtgärder; bland annat har vi rest frågan om krav på digitala amorteringsunderlag, vilket tidigare var ett bekymmer. Det återstår dock ett antal bekymmer, en del där vi kan överväga politiska åtgärder om vi inte ser bättring, andra där teknisk utveckling och entreprenöriellt driv i fintech och andra sektorer kan förbättra situationen. Detta arbetar vi löpande med, och jag delar ledamotens uppfattning i frågan.

Fru talman! Den situation vi har haft i Sverige med ett växande skuldberg och ett växande antal människor som far väldigt illa är helt förfärlig. Jag är väldigt glad för Boriana Åbergs fråga och för hennes engagemang på det här området. Inte sällan är det de människor som är mest utsatta som drabbas hårdast av överskuldsättning, till exempel människor med ångestproblematik, beroendesjukdomar av olika slag eller bipolär sjukdom.

Här har regeringen gått fram kraftfullt och bytt logik. Medan den tidigare regeringen lade väldigt tunga bördor på den som ville låna till bostaden och lät rovdrift pågå på människor – med 40 procents ränta på snabbkrediter och med spelreklam och lånereklam om vartannat – har vi nu tagit krafttag. Det ska krävas banklicens för att låna ut, enligt de förslag vi har lagt på bordet. Vi har tagit bort avdragsrätten för den här typen av lån. Vi har även halverat den ränta man får ta ut.

På område efter område stryper vi åt en alldeles bedrövlig bransch så att den kan utvecklas och bli bättre och så att den kan vara i svenska folkets tjänst i stället för att vara dess fördärv.

Fru talman! Först och främst ska man notera det bisarra i frågeställningen. Ifall Miljöpartiet eller något annat parti är med och stänger replokaler i kommunal regi runt om i landet är det givetvis inget som regeringen gör, utan det är någonting som de gör. Vidare ett bisarrt påstående om att Sveriges kanske genom tiderna mest engagerade kulturminister inte bryr sig ett dugg. Det är ett väldigt konstigt påstående. Ännu konstigare vore det om det rörde en kommunal eller regional verksamhet som staten inte hade ansvar för. Mats Berglund har eventuellt partikollegor som kunde bry sig mer om verksamheten, om det förhöll sig på det sättet.

Mats Berglund och hans rödgröna vänner misslyckades år efter år, men vi får nu en operarenovering på plats. Det är väldigt glädjande. Den görs dessutom med privat kapitaltillskott. Där det stod helt still under tiden Mats Berglund och hans vänner var ansvariga får vi alltså ett rejält lyft och en renovering av en av Sveriges stora kulturskatter. Det är en fantastisk borgerlig framgång.

(Applåder)

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Detta är givetvis helt förkastligt. Precis som ledamoten påpekar har regeringen redan agerat och bjudit in till samtal om detta. Jag konstaterar också att det har skett en polisanmälan. Det ska jag inte kommentera i sak. Det är rättsväsendets sak att agera i sådana fall.

Det är i grunden lätt att förstå Anna Wallentheims perspektiv. Jag tror att vi delar det brett, precis som frågeställaren själv sa. Det är kallat till möte. Jag noterar att det finns en polisanmälan. Om jag förstod medierapporteringen rätt är produkterna också bortplockade.

Fru talman! Man kan konstatera att nedläggningen av fullt fungerande kärnkraft i Sverige slog hårt mot svenska hushåll och svensk industri. Motsvarande beslut i Tyskland att stänga ned kärnkraften fick även det negativa följdverkningar in i svensk ekonomi, eftersom Tyskland är en av våra viktigaste ekonomiska partner. Där fick man massiva problem i sin ekonomi efter omläggningen av energipolitiken.

Precis som frågeställaren påpekar är tillgång till baskraft, trygg och stabil elförsörjning, en förutsättning för jobb, välfärd och tillväxt. Det är också därför uppslutningen har blivit så stor.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan!

När jag fick ansvar för kärnkraftsfinansieringsfrågan i regeringskretsen var min utgångspunkt att jämvikten eller normalläget för energipolitiken i Sverige behövde förändras. En lång tid av många samtal och försök till överenskommelser hade då bara lett till ett allt sämre utfall i verkligheten.

Ingångsvärdet var därför tydligt: be ledande experter ta fram ett förslag så att man kunde diskutera i sak i stället för i form och, vidare, förankra och diskutera hur man kan skapa en bred uppslutning kring svensk industri och svensk fackföreningsrörelse när det gäller hur det här ska åstadkommas. Det är väldigt glädjande att det nu har fallit ut på det sätt som det har gjort. Vi har en modell som har vunnit brett stöd och för den delen också en hel del internationell avund. Vi har nu också sett hur svenska industriföretag vill gå in och investera. Allt annat lika tar det såklart ned riskerna i den här typen av projekt.

Herr talman! Det var en applåd – inte som i den obestämda artikeln ”en”, utan som i räkneordet ”en”. Jag tror inte att det imponerar på svenska folket att man under så lång tid misskötte rättsväsendet.

Man kan prata om maffialagstiftning, posera i sociala medier eller säga tuffa saker. I realiteten vet vi att Socialdemokraterna satt och sitter i knät på Vänsterpartiet och Miljöpartiet, där det inte blir åtgärder mot kriminella.

Den här regeringen kommer tvärtom med åtgärd efter åtgärd. Det är därför det är viktigt att se dem samlade. När det gäller momsbedrägerierna vidtog den förra regeringen inte de åtgärderna under sina åtta år vid makten.

Nu konstaterar interpellanten att lagförslagen mot detta kommer. Det är väldigt bra. Vi ska inte ha momsbedrägerier. Alla typer av fusk och bedrägerier ska bekämpas. Det kan argumenteras för att momsbedrägerier är synnerligen allvarligt eftersom man stjäl andras inbetalda skattepengar. Det är oanständigt, och det ska bekämpas. Men den ekonomiska brottsligheten och kriminaliteten måste bekämpas samlat. Det ska givetvis ske med nya och bättre verktyg på momsområdet, där vi vidtar åtgärder som den förra regeringen inte gjorde.

Men detta måste också bekämpas genom att pressa tillbaka hela kriminaliteten. Det är därför vi lanserar strängare straff, ger mer resurser till rättsväsendet och bygger nya fängelseplatser. Det är därför vi ger nya uppdrag till en rad myndigheter. Det är därför vi startar ett finansiellt underrättelsecentrum där vi låter många myndigheter, bland annat polisen, samverka med varandra. Det är därför vi har skärpt kraven på bankerna. Det är därför vi inte tycker om lurendrejeri via telefon. Det är därför vi har vidtagit åtgärder mot hawala. Det är därför vi avser att vidta åtgärder vad gäller kontantutförsel ur landet. På område efter område där ni var passiva är vi aktiva, för vi ska vinna tillbaka tryggheten.

(Applåder)

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Den här regeringen vidtar åtgärd efter åtgärd. Låt mig återkomma till det.

Den viktigaste åtgärden för att fortsätta mot en utveckling där svenska folket kan känna mer tillförsikt både för framtiden och för sin egen trygghet är dock att hålla den röra som skapade de problem vi har i Sverige borta från makten. Morgan Johansson och andra socialdemokrater uttalade att de snart hade besegrat gängen medan problemen på gatorna eskalerade.

Vi hör också Marie Olsson tala om hur förfärligt det är att jag pratar om telefonbedrägerier, som är något som eskalerade och som eroderade människors trygghet. De stal inte bara många äldres sista pengar utan också deras sista tillit till det svenska samhället. Det är ingenting man kan förminska.

När jag hör socialdemokrater förminska telefonbedrägerier och den rädsla som äldre känner när det ringer undrar jag alltid om de känner någon genuin ånger över att de berikade sig själva. De lät unga människor – i medierna har det till och med pratats om kopplingar till kriminella – sitta nere på spanska solkusten och ringa äldre för att sälja lotter och låta dem känna förtvivlan och rädsla. Finns det en genuin ånger över att de gjorde sig till en del av en sådan kultur?

Den här regeringen agerar i motsatt riktning, för att vinna tillbaka tryggheten och för att trycka tillbaka de kriminella. Brottsvinsterna från telefonbedrägerier har minskat med 40 procent. Vi har tagit bort de socialdemokratiska gräddfilerna för att sälja lotter utan samtycke på telefon. Allt det gör vi för att återuppbygga och återskapa den trygghet som äldre och utsatta människor förtjänar att ha.

När telefonen ringer hemma ska man kunna tänka med glädje att det är barn eller barnbarn som vill höra hur det är eller att det är ett besked från vårdcentralen. Man ska inte känna rädsla för att det ska vara bedragare eller påstridiga försäljare från Barcelona som vill att man spelar bort sina pengar.

När det kommer till momsbedrägerierna vidtas nu åtgärder. Precis som interpellanten noterar är förslagen upptagna på propositionslistan. Nu kommer det åtgärder. Under åtta år med Socialdemokraterna kom inte de åtgärderna. Nu kommer de.

Det har även kommit mer pengar till rättsväsendet. Det är skärpta straff, nya befogenheter och nya verktyg. Vi slår sönder den kriminella ekonomin med åtgärd efter åtgärd. Vi har ställt krav på bankerna. Vi har gett uppdrag till Post- och telestyrelsen och uppdrag till Finansinspektionen om investeringsbedrägerier och bättre tillsyn. Vi har tillsatt en IDA-grupp för att departementen i samverkan med varandra ska motverka brottslighet. Vi träffar även teleoperatörer och banker och ställer krav.

Det kommer nya EU-regelverk, som vi är med och förhandlar fram, som går hårdare åt kriminaliteten. Vi utvecklar även penningtvättstillsynen. Det har kommit förslag om att ha krav på tillstånd och om förbud mot informell hawala, vilket i stor utsträckning används av de kriminella. Där vidtog inte den förra regeringen och Socialdemokraterna de åtgärder som behövdes.

Så här kan vi fortsätta på område efter område. Det är en sak att vara kaxig i en talarstol eller att posera stramt på en bild på sociala medier och låtsas att man vill bekämpa brottslighet. Men i verkligheten vet vi vad som gäller med Socialdemokraterna. Då ska Daniel Helldén och Miljöpartiet ha fri hippielek i rättssystemet igen.

Jag ska göra allt för att det inte ska bli på det sättet.

Herr talman! Man skulle kanske kunna karakterisera Marie Olssons inlägg som gnälligt. Det frågas varför det har tagit så lång tid. Då skulle man kunna svara som det är, nämligen att momsregleringar är mycket komplicerade saker. Det är komplicerat i sig självt med momssystem. Inte minst finns det också en EU-lagstiftning eller EU-regler på området att förhålla sig till. Man behöver alltså tänka igenom noggrant vad man gör för något.

Men, Marie Olsson, man kan också konstatera hur det ligger till efter era åtta år vid makten, med ett mycket svagt ledarskap för Sverige: Magdalena Andersson, Mikael Damberg, Morgan Johansson, Annika Strandhäll. Varför tog det så lång tid att över huvud taget få till stånd en sådan här utredning? Varför väntade den förra regeringen med att göra detta? Frågorna är givetvis obesvarade. Jag förstår det dåliga samvete Socialdemokraterna känner för att man lät den organiserade brottsligheten äta sig så djupt in i det svenska samhället.

Det finns alltså två alternativa svar på varför saker och ting tar tid, vid sidan av momssystemets komplexitet – komplexiteten med att detta regleras både på nationell nivå och på EU-nivå. Det handlar om den stora uppfinningsrikedom som finns när det gäller att begå olika typer av momsbedrägerier. Mycket av detta har varit omskrivet i medierna.

Det andra är givetvis det tomma bord som den förra regeringen lämnade efter sig när det gällde brottsbekämpning. Den mycket grova brottsligheten hade tillåtits äta sig in i det svenska samhället, i våra välfärdssystem, i skattesystem och ute på gator och torg.

Svenska folket var ju förundrade över den passivitet som rådde när det gäller att komma åt olika typer av fusk och bedrägerier. Det är lätt att vara stöddig när man är i opposition, men det klär en illa när man har varit så svag i regeringsställning som Socialdemokraterna var när det gäller den organiserade brottsligheten.

Nu kommer i stället åtgärd efter åtgärd. Men man undrar var Socialdemokraterna är i allt detta. Vad hände egentligen i Botkyrka? Det undrar många. Hur ser kopplingarna ut mellan olika typer av bedrägerier, brottslighet och fusk i vårt svenska samhälle? Vi ser det på gator och torg. Vi ser det överallt, också i momssystemet.

Här vidtar regeringen nu efterlängtade åtgärder för att pressa tillbaka den kriminella ekonomin. Det har behövts på flera områden och behövs fortsatt på flera områden. Telefonbedrägerier är ett exempel där vi har behövt både vidta och göra kraftiga åtgärder och markeringar.

Den förra regeringen valde att skapa gräddfiler för vissa konstigheter, exempelvis när det kommer till telefonförsäljning. Lotter och spel skulle få säljas utan skriftligt samtycke. Varför lät man det vara så? Det är givetvis svårt att säga. Men vi skulle kunna gissa att det berodde på att ett parti hade ett eget lotteri som de tjänade pengar på.

Vi har nu i stället pressat tillbaka bedrägerierna. Brottsvinsterna har minskat med 40 procent. Där vissa stod handfallna har vi varit aktiva och pressat tillbaka kriminaliteten.

Nu kommer också förslagen för hur vi ska pressa tillbaka momsbedrägerierna. Det är ett mycket viktigt arbete. Den typen av MTIC-bedrägerier eller karusellbedrägerier där man länsar vårt skattesystem på pengar ska det sättas stopp för. Men jag undrar varför det inte gjordes under de åtta år då Marie Olssons parti hade makten.

Herr talman! Marie Olsson har frågat finansminister Elisabeth Svantesson när regeringen kommer att presentera de förslag som krävs för att riksdagen ska kunna fatta beslut om att stoppa miljardrullningen i form av momsbedrägerier. Interpellationen har överlämnats till mig.

Den organiserade brottsligheten är systemhotande och har flera finansieringskällor, bland annat olika former av bedrägerier. Brottsvinster tvättas i det finansiella systemet och återinvesteras i kriminell verksamhet.

I momsfuskutredningens slutbetänkande Åtgärder mot mervärdesskattebedrägerier (SOU 2024:32) föreslås att Skatteverket ska få verktyg för att kunna strypa bedragarnas tillgång till momssystemet bland annat genom att kunna avregistrera personer som begår momsbedrägerier. Betänkandet har remitterats och bereds inom Regeringskansliet. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i närtid med förslag på åtgärder.

Regeringen arbetar systematiskt för att bekämpa olika former av bedrägerier. Steg för steg ska tryggheten vinnas tillbaka.

Fru talman! Jag tackar Charlotte Quensel för frågan, och jag tackar även Ludvig Ceimertz för motsvarande fråga tidigare.

Det är glädjande att bedrägerivinsterna genom telefonbedrägerier mot äldre har minskat. Det visar att åtgärder också ger resultat. Det är tråkigt att åtgärder inte vidtogs av tidigare regeringar, utan det var passivt på området.

I grunden har vi bytt fokus. Vi har satt brottsoffret i fokus i stället för att ömka dem som begår den typen av brott.

Bankerna har ett viktigt ansvar, men vi ska komma ihåg att det är de som begår de vidriga brotten som har det yttersta ansvaret. De ska klämmas åt, och de ska sitta i fängelse. De ska inte ha ett smörgåsbord uppdukat i Sverige.

Jag skulle kunna nämna många bra saker som görs på området. En sådan är att jag tillsammans med justitieministern har besökt det arbete som innebär att bygga upp finansiella underrättelser i Sverige. Det är något som tidigare inte har funnits, men nu har vi budgeterat för ett sådant centrum i Sverige.

Fru talman! Det är lätt att instämma i frågeställarens beskrivning av den här typen av brottslighet. Den är fullkomligt avskyvärd och vedervärdig. Man stjäl kanske inte bara äldre människors sista pengar utan också deras sista trygghet. Det är groteska gärningar, som länge tilläts fortgå i Sverige med passivitet från politikens sida.

När den här regeringen tillträdde ändrade vi det och inledde snabbt en dialog med myndigheter, främst polisen, men också med bankerna. Precis som frågeställaren påpekar har det kommit ny lagstiftning som möjliggör att gå hårdare åt den här typen av verksamhet. Men det har också förts mycket tuffa samtal med bankerna: Vidta åtgärder, eller förvänta er problematisk lagstiftning att hantera! De har vidtagit åtgärder; de har åtminstone uppnått något slags miniminivå. Då har också de här brottsvinsterna sjunkit undan. Men det gör givetvis ont att tänka på hur många som har drabbats under all den passivitet vi hade under Magdalena Andersson.

(Applåder)