Niklas Wykman

Herr talman! Jag tackar frågeställaren för en mycket bra fråga.

Precis som en del andra frågeställare har varit inne på har kriminaliteten tillåtits växa sig alldeles för stark i vårt samhälle. Den har grepp om samhället på många olika plan, och precis som frågeställaren beskriver används det finansiella systemet för att tvätta pengar, begå bedrägerier och tjäna pengar. På detta sätt finansieras mer kriminalitet, terror och mycket annat som på olika sätt skadar människor och samhällen, här och i andra länder. Detta behöver bekämpas med kraft, och jag utesluter därför ingen typ av åtgärd - precis som frågeställaren är inne på.

Låt mig understryka att bankerna i Sverige är lönsamma, bland annat tack vare teknologisk utveckling och användning. Jag förutsätter att bankerna arbetar för fullt med kraft och resurser för att motverka kriminalitet. Det är också viktigt att vi får nya och bättre regler på plats, och här pågår det ett intensivt arbete i EU där bland andra Sverige driver på för bättre informationsdelning mellan banker för att kunna sätta stopp för denna typ av verksamhet.

Herr talman! Alla typer av fusk, manipulation och brottslighet på finansmarknader behöver givetvis motverkas kraftfullt, både från de rättsvårdande myndigheterna och från de olika aktörerna på marknaderna, eftersom förtroende är själva grunden för att finansmarknader och - i grunden - hela vårt samhällssystem ska fungera.

Pågående rättsfall och enskilda fall kommenterar jag som statsråd inte. Huruvida det finns brister får man utvärdera när processerna är avklarade.

På ett generellt plan vill jag ge frågeställaren rätt. När det gäller brottsbekämpning och att upprätthålla förtroende och funktionalitet i olika institutioner i samhället är det uppenbart att Sverige har hamnat efter. Olika typer av brottslighet och gäng har fått ett alltför starkt grepp om vårt samhälle. Mer behöver göras. Därför gör regeringen stora satsningar på till exempel polis och domstolar.

Herr talman! Brottslighet är avskyvärt. Jag skulle våga sträcka mig så långt som att säga att mycket av den bedrägeriverksamhet som Magnus Berntsson tar upp är särskilt avskyvärd. Man vänder sig mot många av samhällets mest sårbara, det vill säga folk som har jobbat ett helt liv och som nu kan ha svårt att hantera tekniken. Man utnyttjar på ett systematiskt sätt deras sårbarhet. Det är avskyvärt.

Regeringen har vidtagit ett antal åtgärder mot detta. Justitiedepartementet och Finansdepartement jobbar gemensamt på flera åtgärder. Det handlar om att se över sådant som exempelvis spoofing. Det sker ett brett arbete i samhället mot till exempel infiltration, och det är viktigt att arbeta vidare med detta också inom banksektorn, precis som Magnus Berntsson påpekar.

Låt mig också understryka att bankerna i Sverige är vinstrika. En delanledning till att de är vinstrika är den höga graden av digitalisering. Då förutsätter jag också att man använder en del av vinsten för att stärka skyddet.

Herr talman! Jag tackar Margareta Cederfelt för en mycket viktig fråga.

Uppslutningen i det svenska samhället för att stötta Ukraina mot det krig som Ryssland bedriver är mycket stark, så också på sanktionssidan. Här arbetade Sverige aktivt under vårt ordförandeskap i Europeiska unionen, och vi fortsätter att arbeta aktivt för att få sanktioner på plats och för att de ska vara verkningsfulla och bita. Detta är såklart i linje med de förhoppningar vi har och de bedömningar vi gör att det kommer att komma fler förslag från EU-kommissionen och att det kan tas fler steg i Europeiska unionen för fler sanktioner och för att upprätthålla de som redan finns.

Här är det viktigt att Sverige är en respekterad och aktiv part i det internationella arbetet. Även om Sverige är ett viktigt land och vi gör många bra saker blir effekten totalt sett stor om vi gör detta gemensamt, tillsammans med andra. Det är den huvudsakliga inriktningen för det arbetet.

Herr talman! Kontanterna är det legala betalningsmedlet i Sverige. Samtidigt finns det en näringsfrihet och avtalsfrihet som givetvis gör att näringsidkare och konsumenter kan komma överens om att lösa sina transaktioner också via olika digitala verktyg.

Det är viktigt att vi har en resiliens, en motståndskraft i våra system, och precis som frågeställaren pekade ut är ju kontanter en sådan sak som bidrar till motståndskraft.

I Betalningsutredningen fanns förslag om att se vidare på kontantfrågan, precis som jag vet att Bo Broman är medveten om. Just nu är utredningens förslag på remiss, och när vi har inhämtat de synpunkter som finns och analyserat dem får vi givetvis gå vidare med hur vi ska göra det arbetet.

Herr talman! Ja, det kan självklart upplevas som otydligt. Frågan är om det är det. Till exempel styrs AP-fondernas investeringsbeslut genom lagstiftning och inte genom direkta politiska påbud. Rent generellt är det en ordning som de flesta av oss som ägnar oss åt politik är vana vid. Det handlar om hur riksdagen beslutar, hur regeringen beslutar, hur oberoende myndigheter beslutar, vad som lagregleras och så vidare. Det finns alltså en svensk ordning för detta, och inom ramen för den ska vi givetvis fortsätta arbeta för Ukraina.

Herr talman! Tack för frågan, Anna Starbrink! Låt mig vara väldigt tydlig. Det är väldigt tydligt var regeringen och, för den delen, hela Sverige står i frågan om att stötta Ukraina och deras försvar mot det fasansfulla angreppet från Ryssland. Vi backar upp Ukraina fullt ut. Det gör vi nationellt, och det gör vi genom internationella samarbeten.

Ledamoten Starbrink följer sedan upp med en fråga kring investeringspolicyn. Låt mig på ett övergripande plan säga: När olika principer prövas mot en förändrad och rätt tuff verklighet kommer sådana diskussioner säkert att föras brett. Men låt mig också konstatera att det inte finns något lagstiftningsstöd för förbud mot denna typ av investeringar, inte i AP-fonder och inte i andra delar av staten heller. Däremot har Pensionsmyndighetens styrelse fattat ett sådant beslut.

Herr talman! Det är tre saker som man kan konstatera. Det första är att en del har tjänat väldigt mycket pengar på detta och tagit på sig väldigt mycket risk. Det vore omoraliskt och ekonomiskt omotiverat att köpa ut dem.

Det andra är att vi ska värna om att den ordinarie marknaden fungerar. Det handlar om obligationsmarknader, att man ska kunna sälja saker. Bankers starka position hjälper till att facilitera sådana affärer.

Det tredje är att om det finns hot mot den finansiella stabiliteten eller stora nationella intressen i Sverige är regeringen självklart beredd att agera och kommer att göra det.

Herr talman! Tack, Adam Reuterskiöld, för frågan! Våra myndigheter, som gör den här typen av bedömningar, påtalar ju att risknivån är förhöjd och att det är en konsekvens av snabbt stigande kapitalkostnader. När inflationen har kommit tillbaka i ekonomin har räntor höjts, och då blir det dyrare att finansiera sig.

Detta blottlägger en del risker, och vi har ju sett hur det till exempel har varit svårt att refinansiera sig på obligationsmarknaden. Där ser vi att det igen har lossnat lite. Det finns de som har refinansierat sig med obligationer. Vi ser också hur en del affärer har kunnat genomföras på fastighetssidan.

Det är tydligt att många fastighetsbolag behöver fortsätta att ta ned sin balansräkning och ta ned risken och skuldsättningen genom att ta in nytt kapital och sälja fastigheter eller genom att till exempel byta en del obligationslån mot banklån. Men överlag är förutsättningarna goda för den typen av affärer.

Fru talman! Sverige har haft år av bristfällig eller dålig politik. Nu har vi dessutom krig i vår närhet. Vi har en hög inflation. Det sätter press på hushåll och på företag. Detta har vi som regering att hantera.

När det kommer till den kommersiella fastighetssektorn finns det bolag i stort behov av att komma ned i skuld och i risk. Det finns påtagliga risker att detta kan spridas till andra fastighetsbolag, men det finns också intressenter på den vanliga etablerade marknaden. För den process som nu behöver ske är det ett välkommet besked från den här debatten att det finns ett brett stöd för att inte addera risk eller osäkerhet.

Den här regeringen är alltid beredd att agera för den finansiella stabiliteten, för skattebetalarna och för Sveriges säkerhet. Men det handlar också om att agera förebyggande. Nu har vi lagt på riksdagens bord att vi ska pröva utländska direktinvesteringar, och vi har fattat beslut om ny projektering av nya regementen i statlig regi. Den här regeringen är alltid beredd att agera.

Den särskilda debatten var härmed avslutad.

Fru talman! Låt mig börja med att säga att de två betydande risker man kan identifiera dock handlar om inflationen och vad den gör för räntorna i ett samhälle. Om vi har höga räntor länge frestar det såklart på mer i den här sektorn. Det är en av anledningarna till att regeringen är så tydlig med att en mycket viktig sak för finanspolitiken är att inte försvåra Riksbankens uppdrag att komma tillbaka till prisstabilitet.

Det andra är precis det som Alireza Akhondi är inne på, nämligen spridningsrisker. Korsägande kan öka dem, men en betydande spridningsrisk är mycket mer rättfram än så: Många bolag behöver sälja samtidigt, och då behöver många skriva ned värderingarna på sina tillgångar. Detta utlöser en rad problem.

Å andra sidan finns det, som bland andra Carl B Hamilton har understrukit i debatten, ett starkt och motståndskraftigt finansiellt system. Man kan aldrig utesluta olyckor, men möjligheten att hantera detta är god.

Fru talman! Låt mig börja med att välkomna och berömma Alireza Akhondis och Centerpartiets besked att stora nationaliseringsprogram nu inte är aktuella. Därmed bidrar Alireza Akhondi och Centerpartiet till en trygghet och stabilitet som är bra för marknaden. Det gör att den kan ställa om så att de som har tagit på sig för mycket risk ska kunna komma ned i risk och så att de som behöver sälja för att stärka sitt eget kapital kan göra det.

Det är olyckligt om vi sprider en bild i Sverige av att vi nu skulle addera risk i marknaden. Det är ett mycket bra besked av Alireza Akhondi att detta inte är Centerpartiets position. Det bidrar till att skicka en stark signal härifrån, vilket i sin tur bidrar till att marknaderna kan ställa om på ett bra sätt.

Fru talman! Sedan ställde Alireza Akhondi en rätt komplicerad fråga om hur hela den här marknaden fungerar och om ägarstrukturer. Det handlar om bolagsordning och en rad andra regler. Det är en bra och befogad fråga, men den är något svår att ta i detta korta format. Om det skulle visa sig att det finns betydande problem får vi gå in i en utvärderingsfas och ta till oss av den.

Fru talman! Låt mig först konstatera att det verkar finnas en bred uppslutning i den här kammaren för en annan linje än den som Samuel Gonzalez Westling och Socialdemokraterna förespråkar. Vi verkar vara eniga i bred majoritet här inne om att man nu ska agera för lugn och för möjlighet för marknaden att göra de anpassningar som behövs.

Det finns, vad jag kan bedöma, en bred uppslutning här inne kring att inte agera på så sätt att vi skulle förstatliga för förstatligandets skull eller införskaffa verktyg till staten så att den kan gå in och ytterligare störa och addera risk i processerna. Det är viktigt att skicka den signalen så att marknaden nu inte blir mer orolig. Vi ska inte addera risk i detta.

Fru talman! När det däremot gäller att vi ska agera vid behov för skattebetalarnas pengar, för Sveriges säkerhet och för den finansiella stabiliteten är jag helt övertygad om att alla riksdagsledamöter, om ett sådant läge skulle uppstå, är beredda att komma till Stockholm och fatta de beslut som krävs. Det oroar mig inte särskilt mycket, för jag tror att vi har hårt arbetande riksdagsledamöter.

Fru talman! Tack, Samuel Gonzalez Westling, för ditt inlägg!

Jag håller med om det mesta av det som Samuel Gonzalez Westling säger. Regeringen är beredd att agera. Skulle det visa sig att det dyker upp problem och att företag agerar på ett sätt som strider mot svensk säkerhet kommer regeringen självklart att agera.

Vi har adderat verktyg till verktygslådan. Jag är något förvånad över att det inte har gjorts tidigare. Men det är bra att det nu görs. Jag delar Samuel Gonzalez Westlings analys av att hela samhällets funktionalitet givetvis är central för att vi ska ha ett bra försvar.

Inte minst kommer de delarna att prövas alla mest under ett militärt angrepp. Samuel Gonzalez Westling och regeringen verkar här göra mycket liknande analyser. Möjligtvis skulle Samuel Gonzalez Westling behöva diskutera igenom med Socialdemokraterna varför det blev som det blev och så vidare.

Fru talman! Den här regeringen är alltid beredd att agera för finansiell stabilitet, Sveriges säkerhet och skattebetalarnas pengar.

Socialdemokraternas historiska trovärdighetsproblem i den här frågan understryks av Jennie Nilssons svar. Jennie Nilsson får konkreta frågor om varför den förra regeringen agerade som den gjorde.

Varför projekterade man inte för de nya regementen som det beslutades om? Varför tog man inte fram en lag som kunde pröva utländska investeringar? Som svar på dessa frågor börjar Jennie Nilsson tala om allmän värnplikt. Vi har allmän värnplikt i Sverige.

Vi stärker nu Sveriges försvar på ett historiskt sätt. Men vi tar också ett stort ansvar för vad som ska vara i statlig ägo, hur marknader ska fungera, hur stabilitet ska värnas, hur skattebetalarnas pengar ska värnas och hur vi ska kunna leva tryggt, säkert och framgångsrikt i Sverige.

Socialdemokraternas historiska problem i de här frågorna underströks av Jennie Nilssons svar.

Fru talman! Den här regeringen kommer alltid att agera för den finansiella stabiliteten, för skattebetalarnas pengar och för att värna viktiga intressen, till exempel Sveriges säkerhet.

Jennie Nilsson och Socialdemokraterna har här tre betydande problem. Det första är frågan: Varför gjorde ni som ni gjorde? Den har ställts här i debatten. Den borde Jennie Nilsson ta chansen att besvara.

Det andra problemet är: Varför fattades det beslut i den här kammaren om att vi skulle ha nya regementen, och varför blev det inte så under tidigare regering? Nu har vi fattat beslut om projekteringar för att bygga nya regementen. Varför blev det inte så?

Det tredje som Jennie Nilsson behöver besvara är följande. Nu har regeringen lagt ett förslag på riksdagens bord om att vi ska säkerhetspröva vid utländska förvärv. Varför gjorde man inte det under åtta års tid?

Jennie Nilsson och Socialdemokraterna har betydande, kanske historiska, trovärdighetsproblem. Men nu har vi en regering som tar ansvar.

Fru talman! I mitt förra inlägg redogjorde jag kortfattat för det läge som råder och de utmaningar som finns i svensk ekonomi och på marknaden för kommersiella fastigheter. Det finns ett behov av att alltid vara beredd att agera för skattebetalarnas bästa, för den finansiella stabiliteten och även för säkerheten i vårt land. Som finansmarknadsminister ansvarar jag självklart för finansmarknadsfrågor, men också för stora delar av det statliga ägandet av fastigheter, inklusive de militära. Det handlar inte bara om vad som har sålts under tidigare regeringar och ute i kommunerna. Det handlar också om vilken typ av ansvar man tar för det som faktiskt ska vara statligt.

I maj 2019 föreslogs två nya grundorganisationsenheter inom försvaret. Den 15 december 2020 fattade riksdagen beslut om att nya regementen ska byggas. Ändå har vi nu kunnat läsa i medier om att man hyr in sig tillfälligt, vilket skapar en osäkerhet och en diskussion. Men med en ny regering har det kommit nya tag kring hur vi sköter landet. Nu i maj har vi med mig som ansvarig minister fattat beslut om projektering för nya regementen i Falun, Sollefteå, Östersund och så vidare.

Fru talman! Här är alltså en skillnad. Vi tagit ett ansvar. Vi arbetar nu med att ha detta i statlig regi. Vi har fattat de besluten.

Det handlar om att alltid agera för Sveriges säkerhet. Här ska man också notera innan man drar på alla växlar i växellådan att SBB självt har meddelat att det inte avser att sälja fastigheter till någon fastighetsägare som är oacceptabel för hyresgästerna. Det bolag som många har nämnt i debatten har alltså självt meddelat att det inte avser att agera på det sättet. Det avser inte att sälja till företag som hyresgästerna inte kan acceptera.

Med det sagt är det självklart så att regeringen och de samarbetspartier som den vilar på här i riksdagen är beredda att agera för finansiell stabilitet, Sveriges säkerhet och skattebetalarnas pengar.

Men det ska inte göras på ett sådant sätt att trygghet och stabilitet riskerar att addera risk i det här läget. Förslag om upplevelse av tvångsköp är inte i Sveriges intresse.

Den här marknaden behöver nu så mycket lugn och ro som möjligt för att kunna lösa de problem som finns. I det ska politiken ta ned risk och inte addera risk.

Fru talman! Ekonomin befinner sig i en normaliseringsprocess. Räntorna stiger till följd av en inflation som är på tok för hög. Vi har en orolig omvärld, och detta har regeringen och riksdagen att hantera. Hushåll och företag har det tufft. För många hushåll innebär prisökningarna allvarliga problem i ekonomin. För många företag innebär de behov av stora anpassningar eller kanske till och med oöverkomliga problem.

I det här läget behöver politiken ha beredskap att agera. Man ska också konstatera att politiken har det, och det utifrån en stark position. Den svenska statsskulden är mycket låg. Det finns marginaler i de offentliga finanserna. Den här regeringen har agerat och har möjlighet att agera på ett tryggt, lugnt och ordnat sätt för Sveriges bästa.

Fru talman! Många företag har det tufft när räntorna stiger eftersom finansieringen då blir dyrare. Affärer som tidigare var lönsamma är inte längre lönsamma. En sektor som har betydande problem är de kommersiella fastigheterna - men inte alla bolag i den kommersiella fastighetssektorn. Det finns en stor bredd av företag här.

Det finns väldigt många som äger fastigheter i Sverige. En del av dem har tagit på sig för höga lån och därmed för mycket risk i sin verksamhet. De har nu behov av att införskaffa mer kapital, komma ned i skuldsättning och dämpa sina risker. De som har mycket eget kapital, eller åtminstone relativt mycket eget kapital, bör ha goda förutsättningar att klara av situationen. Men de som har för lite kapital behöver göra emissioner eller sälja tillgångar för att stärka sin förmåga.

Det är viktigt att konstatera hur den här marknaden ser ut. Enligt bästa tillgängliga bedömningar finns det köpare på marknaden. Det kommer alltså att gå att sälja. Det finns också banker som inte är en del av problemet utan en del av lösningen. De är väl kapitaliserade, har marginaler och kan både öka sin utlåning och möjliggöra affärer.

Sedan finns det såklart i den här sektorn risk för spridning ifall något eller några bolag behöver sälja och behöver sälja mycket snabbt. Det kan påverka värderingarna av fastigheter också hos andra bolag, och man kan få en mer utbredd problematik - en spridning. Att det skulle slå över i en fullskalig ekonomisk kris i bemärkelsen att det sprider sig till det finansiella systemet och att man skulle få stora problem med banker och betalningar är inte huvudbedömningen för svensk ekonomi. Men man ska vara tydlig med att den här regeringen alltid är beredd att agera för den finansiella stabiliteten, för skattebetalarnas pengar och självklart också för Sveriges säkerhet.

Huvudbedömningen är att detta kan lösas på ordinarie sätt, men det är också så att skulle det inte göra det finns det en regering som är beredd att agera för den finansiella stabiliteten, för skattebetalarnas pengar och för Sveriges säkerhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Denna fråga rör många rätt svåra saker. Det handlar om partifinansiering, vilket inte är vad som helst i en demokrati. Varifrån ett partis pengar kommer och hur de används måste präglas av insyn och transparens. Det handlar också om spel och dobbel, som inte är vilken marknad som helst. Vi betraktar den inte heller som det, och därför finns det stränga regler för aktörer på denna marknad. Bland annat behöver de visa sina kunder hänsyn. Regeringar av olika färg har också kommit till kammaren med förslag för att på olika sätt skydda konsumenter på denna marknad.

Slår man ihop partifinansiering och spel och dobbel, som var för sig är känsliga och behöver prövas noga, är risken att den samlade problemmassan eller de moraliska övervägandena blir ännu större. Då behöver man givetvis gå till botten med hur detta ska se ut.

Jag vill åter ta avstånd från alla typer av överord, hårda bedömningar, tal om regim och sådant. Det urgröper i grunden demokratin att bete sig på detta sätt. Vi ska bete oss anständigt mot varandra i alla debatter och diskussioner. Vi får givetvis säga som det är och granska varandra, men vi ska inte göra så här mot svensk demokrati. Det ska vara ordning och reda, och vi ska vara hövliga mot varandra.

Herr talman! Låt mig avsluta med kärnbudskapet i detta: insyn och transparens. En stark och vital demokrati och ett starkt medborgarinflytande bygger i grunden på att vi kan utkräva ansvar, att vi vet varifrån pengarna kommer och att partierna finansierar sig på sjysta sätt.

Slutligen måste spelmarknaden präglas av ett starkt konsumentskydd. Vi ska exempelvis inte lura på utsatta pensionärer i Sverige utgifter de egentligen inte har råd med.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.