Isabell Mixter

Fru talman! Det är ju fint att regeringen har vaknat i elfte timmen. Det här är inte ett nytt problem, utan regeringen har blundat för det under lång tid. Man har inte kunnat anmäla denna typ av brott, och föräldrar med barn på en friskola har inte fått kännedom om sådana brott.

Förra året gjordes en granskning av Engelska Skolan, som tystade ned en pedofilskandal för att inte skada skolans rykte. I granskningen i Uppdrag granskning framkom att Academediakoncernen valt att inte informera vårdnadshavare och personal om sådant.

Varför försvarar ni marknadsskolan när den till varje pris vill skydda sin vinst i stället för eleverna?

Fru talman! I förra veckans Uppdrag granskning framkom akuta och allvarliga problem. Polisen får inte larma friskolor om anställda på skolor misstänks för barnpornografibrott. Polisen får larma kommunala skolor men inte friskolor, eftersom dessa inte lyder under offentlighetsprincipen.

År 2024 röstade Liberalerna och övriga Tidöpartier nej till att införa en offentlighetsprincip även för friskolorna. Det var 154 röster mot och 152 röster för. Detta hade vi kunnat genomföra för länge sedan. Nu kommer lagstiftningsförslag från Tidöregeringen, men det kommer att dröja ända till 2027 innan lagstiftningen börjar gälla. Det hade inte behövt ta så här lång tid.

Fru talman! Min fråga är: Varför ska det dröja ända till 2027 innan polisen kan få larma friskolor om deras anställda misstänks för barnpornografibrott?

Herr talman! I dagens DN kan vi läsa om att Raoul Wallenbergskolan i Lidköping har fått tillstånd att öppna mellanstadium. Samtidigt behöver kommunen dra ned på platser i grundskolan på grund av minskat barnantal. Resultatet är tomma skolor som skattebetalarna behöver betala för.

Centerpartisten Andreas Bill i kommunen är kritisk till att skolan har fått tillstånd att öppna trots att kommunen visat att det kommer att påverka den negativt ekonomiskt. Till och med centerpartister, som är ivriga att försvara marknadsskolan, ser alltså att kommunerna påverkas negativt av den fria etableringsrätten.

Skolan ska vara till för barnen, inte för aktieägarna. I regeringens vinstutredning finns förslag på att kommunernas yttranden ska få större tyngd. Min fråga till Lotta Edholm är: Varför föreslås inte ett veto? Det är trots allt skattebetalarnas pengar som slösas på tomma utbildningsplatser och vinster till aktieägarna.

Fru talman! Det är inte enbart jag som säger att regeringens skolbudget är ett siffertrixande. Det gör också seriösa journalister som har granskat er budget. De uttrycker sig kanske med andra ord men beskriver det på samma sätt.

Nu svarar Mohamsson att man är positiv till att reglera barngruppernas storlek. Jag får väl ta det svaret som att det faktiskt är så, även om jag är lite bekymrad. Det kanske bara är prat och inte så mycket sanning bakom det.

Mohamsson har försökt att ge sig själv ganska många epitet. Det är Skolsson, Knäckgängensson och Möjlighetsson. Men jag tror kanske ändå att Pratsson är det epitet som är mest passande.

Man säger att man ska minska barngrupperna. Man säger att man ska städa upp i friskolesystemet. Men absolut ingenting förändras. Det är prat och åter prat. Simona Mohamsson är Sveriges pratminister.

Utredningen om barngruppernas storlek ska presenteras när regeringen inte längre kan lägga fram några fler lagförslag. Den kommer det inte att bli någonting av.

Den utredning som har presenterats om vinster i skolan kommer inte att sätta stopp för de stora vinster som friskolebolagen plockar ut.

Hagvidson, den förskola där sju barn får dela på en banan, kommer att kunna fortsätta göra vinster på över 60 miljoner per år. Tellusgruppen, som öppnar nannyverksamhet för skattepengar, kommer att kunna fortsätta göra det med regeringens politik.

Fru talman! Man kan siffertrixa hur mycket man vill och säga att en satsning är väldigt stor, men verkligheten är att lärare och övrig personal i dessa verksamheter säger att det är de värsta nedskärningarna på 30 år. Ministern kan stå i riksdagens talarstol och säga att regeringen satsar på förskolan och skolan, men det är som sagt inte den verklighet personalen möter.

Mohamsson talar om regeringens helrenovering av friskolesystemet, men jag skulle snarare säga att det är lite spackel i kanterna. Även efter att regeringen har lagt fram sina propositioner i vår kommer friskolorna att kunna fortsätta plocka ut skattebetalarnas pengar i stora vinster – pengar som borde ha gått till barns trygghet så att vi blir av med avarter såsom att sju barn behöver dela på en banan. Så ser det nämligen ut i aktiebolagsskolorna. Exempelvis ramlade ett barn ut genom ett fönster på en av Tellusgruppens förskolor för att det inte fanns tillräckligt med personal för att hålla koll på barnen. Allt detta har fått pågå alltför länge. För över tio år sedan gav Tellusgruppens förskolor, då Hälsans förskola med Lotta Edholm i styrelsen, barnen knäckebröd och vatten till frukost. Detta system fortsätter regeringen att skydda.

Regeringen säger att de som är under utredning av Skolinspektionen kan komma att bli av med sina bidrag. Men resten kommer att kunna fortsätta plocka ut lika stora vinster som i dag. Regeringen sätter inte stopp för marknadsskolan med sina förslag. I stället handlar det om små förändringar, troligtvis för att rädda marknadsskolans dåliga anseende. Svenska folket ser nämligen att detta inte är det bästa för barnen eller för lärarna.

Vi behöver skapa en annan förskola där vi sätter barnens välmående i centrum, inte vinsterna till aktieägarna.

Det är alltid intressant att debattera med liberaler, för de säger en sak och gör sedan en annan. Mohamsson har i medierna sagt att man vill se ett lagstiftat maxtak i förskolan, men den politik regeringen bedriver går i totalt motsatt riktning. Regeringens ekonomiska politik tvingar kommunerna att spara, vilket leder till att personal i förskolan sägs upp. Förskolepersonalen är sönderstressad och blir sjukskriven, och barngrupperna fortsätter att vara alltför stora.

Under inflationskrisen nötte regeringen ut befolkningen genom att förklara att alla måste ta ansvar i krisen och därför få mindre pengar i plånboken. Samtidigt gick det alldeles utmärkt för regeringen att sänka skatten för de mest välbetalda. De största satsningarna i regeringens budgetar har varit skattesänkningar – pengar som hade kunnat gå till att höja kvaliteten i förskolan. Regeringens val är tydligt: De som redan har mycket pengar ska få mer medan barngrupperna i förskolan får fortsätta att vara stora. Jag tycker att det vore klädsamt om regeringen var ärlig med sitt val.

Fru talman! Förskolan ska vara en trygg plats där barn får utvecklas. Föräldrar ska kunna känna trygghet i att barnen har det bra på förskolan. Personalen ska kunna känna stolthet över sitt arbete. Så ser det tyvärr inte ut i dag.

Barngrupperna på förskolorna är alltför stora. Sveriges Lärare har undersökt hur många barngrupper som är större än Skolverkets riktmärken och kommit fram till att mer än hälften av grupperna är större än så. Det finns också ett direkt samband mellan barngruppernas storlek och hur lärarna upplever sin möjlighet att göra ett bra arbete. Personal i förskolan blir sönderstressad; sjukskrivningstalen är bland de högsta på arbetsmarknaden. Jag menar att detta är ett akut problem. Vi kan inte ha en sektor där vi låter människor bränna ut sig på arbetet.

Det är inte bara personalen som blir lidande. Det gäller såklart också barnen, som har det här som sin arbetsmiljö.

TV4 rapporterade under hösten om hur våldet ökar i förskolan. Då uttalade sig Mohamsson till TV4 och sa att regeringen självklart ska ta tag i barngruppernas storlek. Eller var det kanske Liberalerna som talade? Ibland är det lite svårt att veta.

Mohamsson sa i sitt svar här att regeringen har vidtagit åtgärder för att minska barngruppernas storlek i förskolan. Det Mohamsson inte sa är att regeringen bedriver en nedskärningspolitik gentemot kommunerna. De generella statsbidrag som kommunerna använder till skolan, förskolan och äldreomsorgen är inte i närheten av att räcka till för att ens upprätthålla samma nivå som man hade innan den här regeringen tillträdde.

Nu när barnafödandet går ned skulle barngrupperna kunna minska. Men i stället tvingas kommunerna återigen skära ned på förskolan. Det statsbidrag regeringen talar varmt om är alltså långtifrån tillräckligt för att barngrupperna ska minska. Nu varslas i stället personal runt om i Sverige. Eskilstuna varslar 56 personer och Bollnäs 30 personer i förskolan, och Karlskrona varslar 200 personer i förskola, skola och omsorg. Listan kan göras lång. I många kommuner tvingas man lägga ned förskoleenheter för att få kommunernas ekonomi att gå ihop. Regeringens statsbidrag räcker som sagt inte särskilt långt.

Det behöver lagstiftas om maxtak i förskolan för att få barngrupperna att minska. Norge har gjort det med gott resultat, och Vänsterpartiet menar att detta krävs. Det ska vara max tre barn per vuxen i åldrarna upp till tre år och max fem barn per vuxen för barn fyra till fem år. Sverige borde göra detta, men det ställer krav på att staten är med och finansierar det.

Samtidigt som kommunerna tvingas göra stora nedskärningar fortsätter aktiebolagsförskolorna plocka ut enorma vinster. Tellusgruppen har missskött sig ganska grovt. Till exempel var frukosten inlåst på en förskola så att barnen inte fick någon mat. En förälder behövde då åka och hämta frukost till barnen. Vi har sett många avarter av förskolor där det är uppenbart att man sätter vinster före barns trygghet.

Varför gör regeringen inte mer för att stoppa friskolebolagens vinster och sätta barnens trygghet i centrum?

Fru talman! Jullovet väntar runt hörnet för landets skolelever. Förhoppningsvis väntar vila och härliga julklappar för barnen. Men många elever kommer att komma tillbaka till nästa termin med en stark känsla av misslyckande. Det finns niondeklassare som redan nu vet att de omöjligt kommer att få godkända betyg och att de därmed inte får gymnasiebehörighet.

Nästan 20 000 elever slås ut när de slutar årskurs 9 utan gymnasiebehörighet. Det är nära 16 procent av eleverna. Andelen elever som inte når målen i grundskolan har ökat med den här regeringen. Det är en katastrof. Vi vet att den som inte klarar grundskolan har mycket större risk att drabbas av arbetslöshet och utslagning senare i livet.

Skillnaderna över landet är stora. Glesbygdskommuner med låg utbildningsbakgrund har flest elever som inte når målen, och skillnaden mellan skolor i samma kommun kan vara stora. I en skola där många av elevernas föräldrar är välutbildade går det bättre för eleverna, men på skolor där många elever har föräldrar med kortare utbildningsbakgrund går det sämre för eleverna.

Det är något som är ruttet i svensk skola. Skillnaderna har ökat. I dag avgör din bakgrund mycket tydligt om du kommer att lyckas eller inte.

I den föregående debatten här i kammaren, integrationsdebatten, hävdade Moderaternas ledamot att det är möjligt att göra en klassresa i Sverige. Jag önskar verkligen att det var sant. Vi ser dock att det är allt svårare att göra en klassresa i Sverige. Det är oerhört cementerat, beroende på vilken bakgrund du har, om du kommer att klara av skolan eller inte. Vi har lämnat alltför många barn efter oss med dagens skolsystem. Det borgar tidigt för att de inte ska klara sig i livet.

Fru talman! Den här hösten har präglats av många utspel om skolan. Man kan nästan tro att regeringen, eller i alla fall Liberalerna, har haft något slags popcornmaskin i sin kammare. Många av utspelen har handlat om att skolans problem är att det saknas disciplinära åtgärder, som om svabbning av matsalen och kvarsittning skulle ge eleverna godkända betyg.

Det verkliga problemet i dag är att det ständigt skärs ned på skolan, som får allt mindre pengar för varje år som går. Regeringen väljer aktivt att prioritera andra saker än välfärden. Det är skattesänkningar för dem själva och de rika, och det är höjda rutbidrag. Lärarna och specialpedagogerna som jobbar i skolan och på fritidshemmen får jobba snabbare. De får fler elever att ta hand om och ett allt svårare uppdrag.

Det som behövs för att skolan ska fungera och för att alla elever ska få lyckas är långsiktig finansiering, inte pressmeddelandepengar. Regeringen säger att man gör historiskt stora satsningar på skolan. Det är verkligen att försöka sminka en gris. Under mandatperioden har regeringen nämligen aktivt valt att prioritera andra saker framför pengar till kommunerna för att de ens ska kunna upprätthålla samma nivå som föregående år.

År 2024 rapporterade Sveriges lärare att nedskärningarna i skolan var de värsta på 30 år. Nio av tio varnade för att de inte längre kunde ge eleverna den utbildning de har rätt till. År 2025 rapporterade skolledarna att sex av tio skolledare tvingats göra nedskärningar. Det är djupt allvarligt. Det är elevernas utbildning och framtid som regeringen sätter på spel.

Vi i Vänsterpartiet lägger i vårt budgetförslag 2,9 miljarder mer än regeringen till skolan. Utöver det lägger vi 8 miljarder mer än regeringen i generella statsbidrag till kommuner och regioner. Vi ser nämligen att det som behövs är verkliga pengar, inte prat.

Fru talman! Det räcker dock inte att förskolan och skolan får mer pengar. Det är mer än så som felar i svensk skola. Samtidigt som lärarna vittnar om ständiga nedskärningar och en ohållbar arbetssituation är det inte alla som är lika ledsna. Skolkoncernernas vinster växer. En av de största koncernerna, Academedia, gjorde en vinst på 821 miljoner förra året, och vd:n plockade ut en årsinkomst på 11 miljoner.

Marknadsskolan skapar djupa problem i svensk skola utöver att skattepengar försvinner iväg i vinst. Om man inte bryr sig om siffror, vilket några partier här i kammaren inte verkar tycka är så viktigt, kan jag berätta att det också leder till andra problem. Till exempel kan kommunerna inte planera sin verksamhet. De vet inte hur många elever som kommer att gå i den kommunala skolan. Ändå har de kvar kostnader för lokaler och lärare. Kommunerna måste dessutom ha beredskap för att kunna ta emot alla elever i en kommun, då de har utbudsansvaret.

Utöver det har friskolesystemet lett till att skolan har blivit alltmer segregerad. De elever som har föräldrar som gör aktiva val hamnar på en viss skola. Kvar på de kommunala skolorna står de elever som behöver mer stöd. Ändå räknas ett huvud som en påse pengar i det svenska skolsystemet. Det är totalt orimligt.

Den här regeringen har sagt att de ska göra en helrenovering av friskolesystemet. I verkligheten verkar det inte bli så mycket av det. Det verkar denna debatt i dag bekräfta. Än så länge har vi inte sett några förslag på bordet, och läser man i tidningen ser man att regeringen just nu verkar vara mycket oense om vilka förslag de ska gå vidare med.

Det är tydligt att vi behöver ett maktskifte nästa år. Vi behöver göra upp med marknadsskolan.

Fru talman! Alla som haft barn på förskolan har nog sett att arbetsmiljön där inte är hållbar. I oktober gjorde TV4 ett reportage där det vittnades om att våldet mellan barn på förskolorna ökar. En förskollärare, Ulrika, vittnade om ångestattacker på jobbet. Det som personalen på förskolorna lyfter fram som det stora problemet och anledningen till att det ser ut så här är resursbrister. På Ulrikas avdelning var det fyra personal på 23 barn.

Simona Mohamsson gick snabbt ut och sa att det behövs ett maxtak för barngrupperna i förskolan. Det har Vänsterpartiet drivit på för länge. I dag finns det bara riktlinjer för barngruppernas storlek. Vi menar att det behöver regleras i lag, i likhet med den norska modellen.

När regeringen går ut och säger att det ska bli ett maxtak i förskolan ekar det dock ganska tomt om de inte samtidigt tillför resurser till kommunerna för att faktiskt öka personaltätheten. Nu ser vi hur barnafödandet sjunker. Det är ett ypperligt tillfälle att faktiskt minska barngrupperna. I stället sägs personal upp i förskolorna runt om i kommunerna. Det är inte konstigt, i och med att kommunerna med regeringens statsbidrag inte får ihop sina budgetar.

Vänsterpartiet vill som sagt lagstifta om barngruppernas storlek och att det ska finansieras av staten. Vi avsätter i vår budget 500 miljoner till mer personal i förskolan och 250 miljoner till ett barnskötarlyft. Vi menar att ett sådant behövs, i likhet med det som finns inom äldreomsorgen, för att personalen ska vara så kompetent som möjligt att ta hand om våra barn.

Fru talman! Elevhälsan är en viktig del av skolan, särskilt eftersom vi vet att allt fler unga mår psykiskt dåligt. Vi avsätter därför 1 miljard för att förstärka och införa ett nyckeltal för elevhälsan. Vi vet att tillgången till elevhälsa i dag är alltför ojämlik mellan olika skolor. Det måste vi ändra på.

Regeringen har i sin budget också avsatt pengar för sänkt förskoleavgift. Vi har ett eget förslag på det området som omfattar både förskolan och fritidshemmen. Vi avsätter också medel för att öka personaltätheten på fritis. Det är verkligen nödvändigt. Kvaliteten på fritidshemmen har alltför länge fått stå i skuggan av annat. Det är hög tid för satsningar på fritidshemmen.

Fru talman! Då vårt budgetförslag är högre än regeringens kan jag inte yrka bifall till det. Jag hänvisar i stället till vårt särskilda yttrande.

(Applåder)

Fru talman! Det är ju fint att ledamoten säger att det här inte ska få förekomma och att man ska stänga ned oseriösa aktörer. Frågan är hur det ska gå till och vad regeringspartierna avser att göra.

Ni sitter ju och styr tillsammans i Tidöregeringen. Än så länge finns det inga som helst förslag på riksdagens bord om att reglera detta så att det blir möjligt att stänga ned oseriösa aktörer. Avser regeringen att ge Skolinspektionen nya verktyg för att kunna stänga ned oseriösa aktörer? Avser ni att införa vinstbegränsningar för dem som missköter sig? Det är väldigt oklart vad regeringen egentligen vill göra för att stänga ned oseriösa aktörer.

Jag skulle kunna stå här ganska länge och tala om andra friskolekoncerner som agerar på liknande sätt. Vi har tidigare hört om hur sju barn fått dela på en banan på en aktiebolagsdriven förskola. Vi har hört att Engelska Skolan ger sina lärare lägre löner än de kommunala skolorna och har lärare utan svensk behörighet. Man har också försökt att dölja en pedofilskandal på Engelska Skolan för att skydda skolans rykte. Vi har Academedia, som vill öppna 200 förskolor i Tyskland. Det kan man göra därför att man har fått så goda resultat i Sverige. Man använder en del av vinsten för att expandera i ett helt annat land med hjälp av svenska skattepengar. Det är ju helt barockt. Det är ju stöld från svenska folket.

Jag vill höra vad ni avser att göra för att stänga ned oseriösa aktörer när ni nu sitter vid makten. Jag förstår att ni inte vill avskaffa hela skiten, som vi vill, men vad ska ni göra för att i alla fall stänga ned de oseriösa aktörerna?

(Applåder)

Fru talman! Jag ska göra mitt bästa för att inte anklaga ledamoten för något; det verkar vara lite känsligt att behöva stå till svars för sin egen politik. Jag har ändå några frågor.

Ledamoten sa i sitt anförande att man självklart ska kunna stänga ned dåliga skolor och oseriösa aktörer. Jag vill fråga lite om ett avslöjande som kom i förra veckan om missförhållanden på en förskola som ägs av Tellusgruppen. Skolan ligger här i Stockholm. Tellusgruppen hette tidigare Hälsans förskola. Där fick barnen knäckebröd och vatten att äta. Lotta Edholm satt tidigare i styrelsen för denna friskolekoncern.

Den här gången handlade avslöjandet bland annat om att en ettåring ramlat genom ett fönster och att en förälder fått åka hem och hämta frukost till barnen då nyckeln till kylskåpet – man har alltså lås på kylskåpet – var borta. Barnen hade alltså inte någon frukost att äta.

Det har varit 37 grader varmt på förskolan under sommaren. Man har haft för få pedagoger och inte kunnat ha tillsyn över alla barn. Vid vissa tillfällen har barn varit försvunna.

Det är uppenbart att det här inte är en trygg plats att lämna sitt barn på som förälder. Samma koncern säger att man har som mål att öka sin omsättning årligen och har ganska högt ställda mål för detta. Det är ganska uppenbart att det handlar om att man vill göra större vinster.

Tellusgruppen har också barnpassningsverksamhet, på ett fancy hotell här i Stockholm, så att mammor och pappor kan käka brunch. Den verksamheten går back, så de här pengarna tas från förskoleverksamheten och går rakt in i nannyverksamheten.

Jag undrar hur Patrick Reslow ser på detta.

(Applåder)

Fru talman! Det är ju bra och positivt att Liberalerna nu ser att det finns extrema avarter i aktiebolagens Skolsverige. Det handlar inte längre om valfrihet eller om olika sorters pedagogik. Friskolorna ägs till största delen av ett fåtal stora koncerner, som plockar ut mycket stora skattepengar ur vår välfärd. Det är fint att vi kan vara överens om att det inte längre tjänar Sveriges skola väl.

Ledamoten sa att tidigare vänsterregeringar inte har gjort någonting åt saken. Problemet är ju att det inte har funnits majoritet i Sveriges riksdag för detta. Ert parti, Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna har röstat nej till alla typer av förslag om att begränsa friskolornas möjlighet att göra vinstuttag, till exempel. Era partier får ta ansvar för att inget gjorts tidigare.

Det var ett mycket intressant svar från ledamoten att utredningen inte alls är kastad i papperskorgen. Jag ser verkligen fram emot att se den på riksdagens bord och att vi får votera om huruvida kommunerna ska få större ersättning för det utbudsansvar de har jämfört med friskolorna. Jag längtar till den dagen kommer då vi får propositionen på bordet och kan votera om den.

(Applåder)

Fru talman! Till att börja med vill jag verkligen tacka ledamoten för att du tar upp det fasansfulla dådet i Australien. Vi behöver stå upp mot terror och antisemitism i dag och alla andra dagar. Stort tack för det!

Ledamoten talade i sitt anförande en del om misslyckandet i systemet kring skolan. Regeringen har sagt att man under den här mandatperioden ska göra en helrenovering av friskolesystemet, och Skolpengsutredningen, som tillsattes för att komma till rätta med ojämlik finansiering av skolan över landet och även överkompensation av friskolorna, är klar.

I förra veckan kunde vi läsa i Dagens Samhälle att regeringen kastar Skolpengsutredningen i papperskorgen, detta enligt Moderaternas Josefin Malmqvist. Som av en händelse kom den här nyheten ut dagen efter att Almega gick ut och sa att den borde kastas i papperskorgen, eftersom den kommer att slå undan benen för friskolorna.

Lotta Edholm har däremot sagt i medierna att det inte stämmer att utredningen är skrotad. Min fråga till ledamoten är därför: Hur avser regeringspartierna att göra en helrenovering av friskolesystemet? Kommer ni att gå vidare med Skolpengsutredningen?

Herr talman! Förskolan ska vara en plats där barn får leka och utvecklas, där vattenpölarna är roliga att hoppa i och där personalen hinner se och ta väl hand om alla barn.

TV4 har gjort en granskning som visar på ökande våld mellan barn, resursbrist och förskollärare som får ångestattacker av den ohållbara arbetssituationen. Simona Mohamsson har kommenterat detta, och hennes svar är att det behövs mindre barngrupper.

Det vore mycket bra att reglera barngruppernas storlek. Vänsterpartiet har länge tyckt att vi ska införa ett tak för hur många barn det kan vara per barngrupp. Resultatet efter tre år med den här regeringen är dock ständiga nedskärningar i välfärden. Regeringen har prioriterat skattesänkningar för miljonärerna framför kritor och händer för barnen att hålla i på förskolan. 25 procent av landets kommuner räknar med att göra ett underskott i år, enligt SKR.

Min fråga till finansministern är: Avser regeringen att skjuta till pengar till kommunerna för att se till att tryggheten på förskolan ökar och barngrupperna minskar?

Herr talman! Tack, ministern, för svaret!

Jag vill gärna följa upp Samuels inlägg om att det här är en principiell fråga. Tycker regeringen att det är lämpligt att man placerar stationer utanför städer? Är det en hållning som regeringen tycker är bra? Skulle vi kunna flytta stationen i Stockholm till Märsta eller till något ställe som är helt perifert? Jag tror helt enkelt att det vore väldigt osannolikt.

Det här sänder återigen en signal om att norra Sverige och glesbefolkade orter inte är särskilt viktiga, och jag tycker att det är ett väldigt olyckligt sätt att se på det. Vill man underlätta för arbetspendling och för människor att resa är tillgängligheten till exempelvis järnvägen viktig.

Med anledning av det jag talade om i mitt förra inlägg – att infrastrukturen är otroligt sårbar och att vi nu har sett vad som händer när det kommer kraftiga skyfall och så vidare – vill jag säga att det inte heller är första gången som vår region drabbas av det här. Redan 2023 spårade ett persontåg ur utanför Hudiksvall, och det blev stor påverkan på tågtrafiken även efter det. Det tog lång tid innan man kunde resa på den vanliga järnvägen.

Det här är ett problem som vi som reser på de här sträckorna upplever hela tiden. Det kan vara tåg som blir stående på grund av elfel eller andra saker, och då kan inga tåg passera. Det är oerhört angeläget att vi får till en dubbelspårsutbyggnad nu, och jag vill jättegärna veta om regeringen kommer att stå fast vid det som Kristersson och Busch har sagt om att Nya Ostkustbanan ska stå klar 2035.

Herr talman! Mitt län, Västernorrland, drabbades i början av september av kraftiga skyfall. Detta ledde till stor påverkan på länets infrastruktur. Tåg spårade ur, och en man dog efter att en väg kollapsat.

Vi har länge känt till att Sveriges infrastruktur är eftersatt och kräver upprustning. Jag vill dock betona angelägenheten i detta. Vi kan inte ha en landsände som blir avskuren från resten av Sverige.

Vi diskuterar i dag Ostkustbanan, som sträcker sig mellan Stockholm och Härnösand. Största delen av denna järnväg är enkelspårig, vilket leder till att restiderna blir onödigt långa. Det leder också till problem om tåg blir stående någonstans längs vägen. Då kan inga tåg passera. Nya Ostkustbanan skulle innebära dubbelspår hela vägen och möjliggöra snabbare restider, vilket är oerhört viktigt såväl för industrin som för människor som reser.

Samuel Gonzalez Westling har ställt viktiga frågor till ministern om stationsläget i Hudiksvall, där Trafikverket har föreslagit ett stationsläge utanför staden. Detta vore djupt olyckligt. Om vi nu äntligen ska få en modern järnväg behöver den vara tillgänglig för människor.

Svaret från ministern är att regeringen ser allvarligt på olika kostnadsökningar. Jag vill då också betona att nya Ostkustbanan enligt Trafikverket är billigare att färdigställa per kilometer än många andra sträckningar. De räknar med att den kostar 200 miljoner per kilometer. Ostlänken skulle till exempel kosta 600 miljoner per kilometer och sträckan Göteborg–Borås 700 miljoner per kilometer. Med det resonemanget borde regeringen vara väldigt angelägen om att prioritera Nya Ostkustbanan, som alltså har en lägre kilometerkostnad.

Det är också så att den gamla Ostkustbanan utgör den längsta flaskhalsen i stråket Stockholm–Umeå. Den lever inte heller upp till EU:s krav på en modern järnväg. Medelhastigheten är för låg; EU kräver att hastigheten ska vara minst 160 kilometer i timmen, och på sträckan som vi talar om i dag är hastigheten endast 120 kilometer i timmen – eller så lite som 70 kilometer i timmen, vilket är hastigheten mellan Sundsvall och Härnösand. Det är alltså väldigt angeläget att man löser detta.

Både Kristersson och Busch har lovat att Nya Ostkustbanan ska stå klar till 2035. Samtidigt säger Trafikverket att byggstart för ett nytt stationsläge i Hudiksvall skulle ske först om tolv år, så frågan är vad som gäller. Hur kommer regeringen att se till att Nya Ostkustbanan kan stå klar till 2035? Den frågan vill jag gärna ha svar på från regeringen. Kommer man att prioritera dubbelspårsutbyggnad på Ostkustbanan så att den står klar 2035?

Fru talman! Det man hör från regeringen är väldigt mycket prat om att man ska reglera friskolorna och att det får vara slut med den oreglerade verksamheten, där man till exempel tar in outbildade lärare för att kunna göra så mycket vinst som möjligt.

Vi hör mycket prat, men väldigt lite har hänt under den här regeringens mandatperiod. Jag kan inte se att det finns några konkreta förslag på regeringens bord för att åtgärda de här sakerna. En väldigt lågt hängande frukt är till exempel att införa ett krav på lärarlegitimation. När ska regeringen börja agera?

Fru talman! Min fråga är av allmänpolitisk karaktär.

Skolverket har granskat 30 skolor med engelskspråkig undervisning, och 27 av dem hade brister i undervisningen. Många fristående skolor väljer att ha merparten av undervisningen på engelska eftersom de då undantas från kravet på lärarlegitimation. Det gör att man kan pressa lönerna och hålla dem nere.

En granskning där Engelska Skolan och den kommunala skolan jämfördes visade att det skiljer 3 000 kronor mellan lärarlönerna. Detta är självfallet ett sätt för de fristående skolorna att öka vinsterna. I undersökningen visade det sig också att det finns brister i undervisningen och att både engelskan och svenskan brister hos lärarna, vilket gör att elever tvingas rycka in och tolka åt andra elever.

Min fråga till ministern är därför: Avser regeringen att vidta några åtgärder för att se till att kravet på lärarlegitimation gäller alla lärare?

Fru talman! Det är ju väldigt fint att höra att ministern tycker att det är viktigt att vi har lärare som kan utföra sitt arbete. Det finns dock inga reformer i världen som handlar om att man ska ge en viss skolpeng till exempelvis läromedel som kommer att hjälpa om det inte finns tillräckligt med personal i grundskolan för att ta hand om eleverna så att de får tillräckligt med kunskap.

Hur ska regeringen se till att det finns tillräckligt med resurser i stället för att ge skattepengarna till skattesänkningar för de rikaste?

Fru talman! Alla elever ska klara skolan. Det borde vara en självklarhet. Så ser det tyvärr inte ut i dag, utan ungefär en tredjedel av alla elever går ut gymnasiet utan fullständiga betyg eller har hoppat av längs vägen.

En lyckad skolgång är en förebyggande faktor när det gäller risken att hamna i kriminalitet och utanförskap. Det har även regeringen sagt. Med tanke på att kriminaliteten och brottsligheten är så oerhört viktig för regeringen att få bukt med, varför satsar man inte på skolan och ser till att alla de här eleverna faktiskt får en lyckad skolgång? Det vi ser är att regeringen aktivt har valt att låta kommunerna få mindre pengar samtidigt som man sänker skatten för de allra rikaste.

Min fråga till ministern är helt enkelt hur man ska se till att alla elever går ut gymnasieskolan med fullständiga betyg.