Anna Tenje

Herr talman! Det är trevligt att vara tillbaka i kammaren efter ett litet avbrott. Man kommer av sig lite i debatten. Jag tänker därför att vi gör en liten återblick.

Det har under decennier funnits en karens i sjukförsäkringen i syfte att motverka omotiverat hög korttidsfrånvaro. Det är viktigt att komma ihåg att den återinfördes på 1990-talet efter att 1987 i praktiken ha tagits bort helt. Man såg att sjukskrivningstalen för den omotiverat höga korttidsfrånvaron ökade i snabb takt. I slutet av 80-talet var hela 5,5 procent av andelen anställda sjukfrånvarande.

I samband med krisen i början av 1990-talet gjordes stora förändringar i sjukförsäkringen. Ersättningsnivåerna sänktes, och arbetsgivarens sjuklöneansvar infördes 1992. I april 1993 infördes också karensdagen. Därefter sjönk sjuktalen för den korta sjukfrånvaron till 2,5 procent.

Någon utvärdering har man ännu inte gjort. Det saknas också kunskap om hur karensavdraget påverkar olika grupper på arbetsmarknaden. För regeringen har det varit angeläget att se över karensavdraget. Men i samband med detta har vi valt att knyta det närmare Regeringskansliets övriga arbete med att säkerställa att sjukförsäkringen är utformad på ett sådant sätt att den bidrar till att motverka sjukfrånvaron.

Sjukförsäkringen ska givetvis ge ekonomisk trygghet till den som på grund av sjukdom inte kan arbeta. Fokus ska ligga på rehabilitering, och utformningen ska motverka onödigt många och långa sjukskrivningar. Det gäller också den delen av försäkringen som handlar om att motverka onödigt hög korttidsfrånvaro.

Interpellanten frågade varför man valde att lägga ned den pågående utredningen och flytta över arbetet till en arbetsgrupp inom Regeringskansliet. Vid ett regeringsskifte är det inga konstigheter över huvud taget.

När Socialdemokraterna tog över efter alliansregeringen har jag svårt att tänka mig att de behöll alla utredningar som var igång på exakt det vis som de låg. Jag kan tänka mig att de förändrade några utredningsdirektiv. Kanske lade de de facto ned en och annan utredning. De kan också ha gjort om några, från att ha varit en SOU till att bli en bokstavsutredning på Regeringskansliet. Jag tycker inte att det är konstigt. Det vore konstigt om allting skulle vara som det alltid har varit trots att det har skett ett regeringsskifte.

Vår regering har hög ambitionsnivå när det gäller att få bukt med många olika frågor, inte minst den organiserade brottsligheten, skjutningarna och den stora problematiken med utanförskapet. Men vi är också angelägna om att titta vidare på den här frågan. Därför har vi valt att i stället lägga detta i en bokstavsutredning och knyta det närmare vårt eget arbete i Regeringskansliet, för att också utvärdera och titta närmare på de delarna.

Jag återkommer till interpellantens andra fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Om det var jag som i den tidigare interpellationsdebatten trampade snett ber jag så hemskt mycket om ursäkt.

Så till den här interpellationen. Åsa Eriksson har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att göra karensavdraget mer rättvist och vilka åtgärder det i så fall handlar om.

Karensavdraget fyller en viktig funktion som självrisk för att motverka omotiverat hög korttidssjukfrånvaro. Under den extraordinära situation som covid-19-pandemin inneburit har det dock gjorts avsteg från principen om en självrisk i sjukförsäkringen genom att staten tillfälligt har betalat ut ersättning för karensavdraget för att underlätta för enskilda att stanna hemma vid sjukdom. Det var då en motiverad åtgärd. Under normala förhållanden behöver dock frågan noga övervägas. Den förra regeringen tillsatte Karensutredningen i syfte att se över karensavdraget.

Det är angeläget att se över karensavdraget. Regeringen har gjort bedömningen att den pågående översynen av karensavdraget bör förändras och förtydligas samt knytas närmare Regeringskansliets övriga arbete. Karensutredningen har därför ersatts av en arbetsgrupp i Regeringskansliet.

Arbetsgruppen ska analysera ändamålsenligheten, fördelningseffekterna och övriga konsekvenser av karensavdraget. Arbetsgruppen ska särskilt analysera förutsättningarna att förändra karensavdraget för att förbättra villkoren för avgränsade yrkesgrupper som är särskilt utsatta för nära mänskliga kontaktytor i sin yrkesroll och som har svårt att arbeta hemifrån, till exempel vissa anställda inom vård, skola och omsorg, och ta fram en modell för detta. Om det bedöms motiverat ska arbetsgruppen föreslå förändringar av karensavdraget i övrigt. Arbetsgruppen ska redovisa sitt arbete senast den 15 december 2023.

Riksdagspartierna ges insyn i det fortsatta arbetet genom en parlamentariskt sammansatt referensgrupp som inrättas till stöd för arbetsgruppens arbete. Jag ser fram emot arbetsgruppens arbete och våra fortsatta politiska samtal om karensavdragets utformning.

Fru talman! Tack så jättemycket, interpellanten, för den viktiga fråga som du har väckt och den debatt och diskussion som vi har haft!

Jag vill vara noga med att poängtera att inflationen och den svåra ekonomiska situation som vi har just nu med höga elpriser, höga matpriser och höga drivmedelspriser inte lämnar någon oberörd. Men det drabbar framför allt de hushåll som hade det allra tuffast redan tidigare. Jag tror inte att någon kan säga att det är bra att barn går hungriga och rekommenderas att äta mer i skolan. Givetvis är det inte så.

Just därför är det så oerhört viktigt att bekämpa inflationen, de höga drivmedelspriserna, de höga elpriserna och den ekonomiska situation som vi i dag befinner oss i. Annars riskerar vi att fastna i den här situationen för lång tid framöver och inte bara hamna i den för en kortare tid. Man kan bara konstatera att det inte är alla partier i den här kammaren som har varit med och bekämpat höga drivmedelspriser och höga elpriser. De har kanske snarare bidragit till att inflationen kan bli långvarig och drabba hushållen under längre tid.

Detta är en viktig fråga. Vi befinner oss mitt uppe i en ekonomisk kris just nu, så det är givetvis oerhört viktigt att följa de här delarna väldigt noga. Vilka incitament eller vilka åtgärder vi sätter in längre fram från regeringens sida får vi helt enkelt återkomma till.

Jag har, kanske till skillnad från interpellanten, ett väldigt högt förtroende för våra kommunpolitiker ute i landet. Jag är helt övertygad om att de, liksom regeringen, i detta fall kan prioritera rätt och riktigt. Kommunerna skär inte nödvändigtvis ned på undervisningen, utan där har man även en annan budgetprocess. Det finns hur mycket som helst som ligger utanför kärnverksamheten som kommunerna i så fall kan välja att låta bli att prioritera i stället för undervisning eller, för den delen, mat i skolan.

Fru talman! Vi börjar där Frida Tånghag slutade. Jag vill vara tydlig med detta: Försörjningsstödet i år räknas upp med 8,6 procent. Inflationen är 8,7. Garantipension och andra förmåner som följer prisbasbeloppet har räknats upp med 8,7. Jag tror att jag var tydligt med att detta är en uppräkning. Det är inte en satsning. Jag har inte benämnt det som en sådan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men man har ändock landat i att man behöver räkna upp stödet med 8,6 just för att täcka inflationen, vilket man också gör. Det är mycket mer än man räknar upp exempelvis pensionerna och lönerna med eller vad löntagarna nu kan räkna med i avtalsrörelsen, i alla fall i detta avseende.

När det gäller de övriga uppräkningar som Isabell Mixter var inne på rörande inkomstskatten är detta just en uppräkning. Vi kan alltså inte, fru talman, ta åt oss äran för att ha sänkt en skatt, utan detta sker helt enkelt genom en årlig uppräkning av inkomstskatten. Det handlar om var brytpunkten för inkomstskatten går. Så här har det varit de senaste åren. Man kan givetvis göra avvikelser från denna rutin för varje år, men det ger då dessutom andra konsekvenser.

Interpellanten påpekade att jag trivialiserade frågan om maten. Jag vill vara tydlig, fru talman, med att jag absolut inte trivialiserar någonting. Jag bara konstaterar att det inte bara handlar om att fler barn äter mer utan också om att fler barn verkligen äter i skolmatsalen. Det var helt enkelt ett konstaterande. I grunden tycker jag att det är bra att barn äter skolmaten, som vi alla via skatten är med och finansierar. Skolmaten är ett bra skyddsnät; man får näringsrik, riktig och bra mat i skolan.

Med detta sagt, fru talman, tycker jag att det är viktigt att tala även om andra delar i att stärka våra hushåll både på kort och på lång sikt. Det handlar helt enkelt om arbetslinjen. Vi glömmer gärna den när vi pratar om de här frågorna, men anledningen till att man hamnar i en svår situation med knappa ekonomiska medel är ofta att man av olika anledningar inte har ett jobb att gå till. Därför är det viktigt att stärka incitamenten och möjligheterna att gå från bidrag till arbete så att man på så vis kan stärka sin egen situation och även sin framtida pension. Dessa delar är oerhört viktiga.

Jag vet att det är många kommuner runt om i landet som jobbar mycket med de här frågorna, men där kan vi från statens sida säkert göra än mer framöver. Det handlar om att främja arbetslinjen. Det handlar om att se till att man kommer från bidrag till arbete och matchas mot utbildning och omställning så att man har större möjlighet att ta sig in på arbetsmarknaden.

Fru talman! Låt mig börja med inflationen. Inflationen lämnar ingen oberörd. Den lämnar inget hushåll oberört, den lämnar inget företag oberört och den lämnar definitivt inte någon kommun oberörd.

Inflationen påverkar oss alla, och allra mest drabbar den hushållen med tuffast och svårast ekonomi. Har man få eller små medel slår givetvis inflationen ännu hårdare, också givet de höga elpriserna, de höga bränslepriserna och därutöver de höga matpriserna.

Frågan är: Vad är det viktigaste att bekämpa, och vad är det viktigaste att få bukt med? Jag tror att tidigare regeringar oavsett färg nog hade landat ungefär likadant. Inflationen är den stora bov som vi måste bekämpa.

Om vi inte får bukt med den höga inflationen kommer den att pågå månad efter månad, år efter år. Vi kommer att hamna i ett läge där matpriserna fryser fast på en väldigt hög nivå. Då kommer våra fattiga barnfamiljer, de hushåll som har allra tuffast ekonomi, definitivt att hamna i ett ännu sämre läge.

Just därför är det viktigt att regeringen för en balanserad politik när det gäller vilka ekonomiska stöd som man ger och vilka ekonomiska satsningar som man gör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har landat i att förlänga den tillfälliga höjningen av bostadstillägget. Det träffar allra bäst. Bostadskostnaden är den största utgiften för inte minst barnfamiljer och då inte minst för ensamstående kvinnor med flera barn.

På detta vis för vi en balanserad politik som inte riskerar att spä på inflationen än mer. Men jag delar interpellantens oro för de tuffa förhållanden som vi i dag ser i många hushåll. Jag delar helt och fullt interpellantens beskrivning av hur det ser ut i många av våra skolor just nu.

Vi kan konstatera att den skattefinansierade maten är en fantastisk förmån vi har. Den finns till just för att alla barn ska kunna äta sig mätta minst en gång om dagen för att kunna tillgodogöra sig den utbildning och den kunskap som de har rätt till. Det är en fantastisk förmån.

Många skolor vittnar nu om att det framför allt är fler barn som äter i skolmatsalen. Det är också viktigt att poängtera. Barn som tidigare har gått till mataffären på rasten för att kanske köpa mindre bra mellanmål som läsk, chips och godis väljer nu att äta skolmaten i stället.

Detta är i grunden bra. Sedan vittnar det givetvis om att det är tuffare ekonomiska förhållanden. Barnen kanske inte har lika mycket russelpengar, vilket gör att de går till matsalen och äter maten i stället. Det är egentligen i grunden bra.

Jag hoppas att barnen när den ekonomiska krisen är över och inflationen är bekämpad fortsätter att äta i matsalen i stället för att spendera pengar i mataffärerna på i varje fall inte lika näringsriktig mat.

Men visst äter också fler barn mer. De äter mer på måndagar, på fredagar och efter loven. Så har det varit under en längre tid. Det har nu förvärrats. Det är bra att svenska skolor och svenska kommuner har en beredskap för detta.

Givetvis lämnar inflationen ingen oberörd. Maten blir också dyrare. Det blir en högre kostnad för kommunerna. Jag hoppas att de prioriterar rätt.

Fru talman! Isabell Mixter har frågat mig om jag anser att målet för den ekonomiska familjepolitiken uppnås och, om inte, hur jag avser att agera för att uppnå målet. Isabell Mixter har också frågat mig om jag avser att vidta några ytterligare åtgärder inom den ekonomiska familjepolitiken för att hjälpa barnfamiljer genom krisen.

Fru talman! Regeringen har tagit över ansvaret för ett land som står inför en lågkonjunktur samtidigt som många människor påverkas av dramatiska kostnadsökningar till följd av hög inflation och ökade energi- och bränslepriser. Inte minst barnfamiljer drabbas mycket hårt av den svåra ekonomiska situationen. Som Isabell Mixter uppmärksammar äter skolbarnen mer i skolmatsalen än tidigare. Det är ett tydligt tecken på att vissa barnfamiljer börjar få det tuffare.

Det riksdagsbundna målet för den ekonomiska familjepolitiken är att den ska bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer samt minska skillnaderna i de ekonomiska villkoren mellan hushåll med och utan barn. För att ge barnfamiljer med låga inkomster ett extra ekonomiskt stöd har det tillfälliga tilläggsbidraget som lämnas till barnfamiljer med bostadsbidrag förlängts till och med juni 2023. Boendekostnaden är den största enskilda utgiftsposten för många hushåll. För att minska risken att barnfamiljer inte kan betala sina boendekostnader är det därför träffsäkert och lämpligt att under en begränsad tid förlänga förstärkningen av bostadsbidraget.

Förutom inom familjepolitiken vidtas även inom andra områden åtgärder som kommer att komma hushållen till del, såsom de kommande elstöden, som det påbörjas utbetalning av nästa vecka för elprisområde 3 och 4. Regeringen har dessutom bland annat fastställt riksnormen för försörjningsstödet på en nivå som ligger 8,6 procent högre än 2022 och bibehållit arbetslöshetsersättningen och aktivitetsstödet på den högre nivå som har gällt under covid-19-pandemin. Sammantaget är detta verkningsfulla åtgärder för att hjälpa hushållen i en svår tid, med särskilt fokus på de allra svagaste hushållen. Det är samtidigt viktigt att påpeka att regeringen behöver föra en balanserad, återhållsam ekonomisk politik för att undvika att förvärra inflationen, på samma gång som vi måste bygga Sverige starkare inför framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag vill tacka både interpellanten och Caroline Högström för diskussionen och debatten. Det har varit en väldigt bra debatt som tydliggjort och synliggjort skillnaden mellan våra olika partier och även hur man ämnar gå vidare när det gäller att hjälpa de svenska hushållen i en tuff tid.

Jag tycker att det är intressant och spännande att Mikael Damberg väljer att inte kommentera varför man frångår principen att räkna upp den statliga inkomstskatten, men det får vi återkomma till i en annan debatt. Det är ju en intressant utveckling om detta fortsätter, för i så fall handlar det om att var fjärde barnmorska och var tredje polis får höjd skatt med socialdemokratisk politik. Det tror jag har ganska stor betydelse eftersom det handlar om jobb, vårt lands konkurrenskraft och ökad tillväxt - men framför allt om att det ska löna sig mer att arbeta än att inte arbeta. Det ska också löna sig att arbeta mer.

Det är väl klassisk socialdemokratisk politik, tänker jag, att höja skatten för barnmorskor och polis med ungefär 1 000 kronor i månaden, som interpellanten är inne på, och samtidigt ge 200 kronor tillbaka i tre månader.

Jag tror att vi även fortsättningsvis kommer att behöva ha den här debatten och diskussionen, för tyvärr är den ekonomiska krisen inte över. Vi kommer att behöva klura ut, samarbeta om och fundera över hur man kan stödja de svenska hushållen i en mycket tuff tid.

Tack för debatten och tack för ordet, herr talman!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Regeringen är väl medveten om den tuffa och krassa ekonomiska verklighet som många svenska hushåll nu lever i. Just därför vidtar vi kraftiga åtgärder för att stötta hushållen i en svår ekonomisk tid. Samtidigt behöver vi vara återhållsamma när det gäller inflationen, så att det inte resulterar i stagflation i stället.

Det är många bollar att hålla i luften samtidigt. Just därför är det synnerligen viktigt att rikta de ekonomiska förslagen och de förslag som ska stötta de hushåll vi nu talar om särskilt väl och särskilt mycket. I stället för att höja barnbidraget med 200 kronor i tre månader samtidigt som man höjer skatten för de familjerna med 1 000 kronor - man tar med en hand för att med en annan hand ge tillbaka 200 kronor under tre månader - har vi valt att satsa våra pengar och de ekonomiska resurser vi har på de barnfamiljer som just nu har det allra tuffast och svårast.

De, ofta ensamstående kvinnor, som lever med flera barn och som har det tufft utifrån många olika perspektiv kan kanske särskilt bli hjälpta av denna tillfälliga höjning av bostadsbidraget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Reformen som genomdrevs var socialdemokratisk. Därför är det oerhört förvånande att det är just Socialdemokraterna som de facto överger den, frångår den positionen och ger ett annat perspektiv. Men jag lyfter gärna fram frågan även i fortsättningen, för jag tror att den gör mer nytta än det förslag som Socialdemokraterna kommer med i sin budget.

Socialdemokraternas förslag skulle bli dubbelt så dyrt som regeringens - och mindre träffsäkert - när det gäller de familjer som har det allra tuffast. Men jag är ändå intresserad. Jag förstår inte riktigt varför Socialdemokraterna frångår principen om årlig uppräkning av statlig inkomstskatt och väljer att höja skatten för så många. Caroline Högström var också inne på det. Var tredje polis och var fjärde barnmorska skulle få högre skatt.

Uppräkningen har skett sedan 90-talet under de flesta år som interpellanten varit minister eller ledamot i Sveriges riksdag. Om uppräkningen inte görs innebär det att fler och fler successivt får högre skatt för varje år som går. Dessutom lönar det sig inte när det gäller arbetslinjen. Det ska löna sig att arbeta, och det ska löna sig mer att arbeta mer.

Den här regeringen har ett prioriterat uppdrag, och det handlar om jobben. Jobben är den enskilt viktigaste och bästa garantin och försäkringen mot både utanförskap och bristande integration. Jobb är också den bästa försäkringen när det gäller att man själv och ens barn får en egen försörjning, kan stå på egna ben och framför allt kan vara del av samhället och bidra till det.

Herr talman! Jag vill tacka riksdagsledamoten Caroline Högström för inlägget.

Ledamoten Mikael Damberg frågar huruvida regeringen visste eller inte visste hur tuff och svår den ekonomiska vintern skulle bli. Svaret på frågan är givetvis att vi var mycket väl medvetna om det. Just därför lade vi också fram en budget till riksdagen, som antogs i höstas, där fördelningsprofilen är sådan att grupperna med lägst inkomster gynnas allra mest.

Regeringen har nu fått svenska folkets förtroende och mandat att påbörja arbetet med att återupprätta arbetslinjen i Sverige. Det kommer vi att göra steg för steg, successivt, hela tiden. Den bästa försäkringen mot ekonomiskt utanförskap och ekonomisk kris är nämligen helt klart att ha ett jobb att gå till.

Men här och nu befinner vi oss, precis som både ledamoten Högström och interpellanten beskriver, i en situation där kostnaderna för el, drivmedel och livsmedel snabbt drar iväg. Det är många hushåll som har det oerhört tufft just nu. Då gäller det att prioritera och se till att våra gemensamma resurser riktas till de familjer som har det allra tuffast. Det är de ekonomiskt utsatta barnfamiljerna. Det är de som behöver klara sina ökade levnadsomkostnader.

Det finns inget annat förslag från Socialdemokraterna som skulle göra det bättre, enklare eller för den delen mer träffsäkert än just det förslag som regeringen lade fram i budgeten och som antogs av riksdagen. Det handlar om en förlängning av det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag. Det är betydligt mer träffsäkert än den höjning på 200 kronor i tre månader som Socialdemokraterna föreslog.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Av dem som berörs tillhör nästan 80 procent den tiondel som har lägst ekonomisk standard. Sammantaget kommer 92 procent av de mest berörda att återfinnas inom den femtedel som har lägst ekonomisk standard.

Åtgärden gynnar dessutom företrädesvis ensamstående kvinnor, som utgör 58 procent av de mottagande hushåll som vårt förslag riktas direkt till. Bland de vuxna som får stödet kommer kvinnorna att i snitt få en ökning av den disponibla inkomsten med ungefär 2 800 kronor under det aktuella halvåret. Motsvarande för männen är 1 900 kronor. Detta är oerhört viktiga tillskott till de utsatta hushållen. Det är en del av alla barnhushåll, men det är de hushåll som har allra sämst förutsättningar.

Herr talman! Mikael Damberg har frågat finansministern varför ministern i det tuffa ekonomiska läget inte väljer att prioritera en höjning av barnbidraget. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som äldre- och socialförsäkringsminister som ska svara på interpellationen.

Regeringen har tagit över ansvaret för ett land som befinner sig mitt i flera parallella kriser. En av dessa kriser är den lågkonjunktur som Sverige nu står inför, samtidigt som många människor och företag utsätts för dramatiska kostnadsökningar genom hög inflation och höga energi- och bränslepriser. Inte minst barnfamiljer drabbas hårt av den ekonomiska situationen.

Regeringen agerar nu genom den budget som riksdagen nyligen röstat igenom med ansvar för Sverige, ekonomin och hushållen. För att i närtid värna barnfamiljerna som redan har det svårt har vi valt att förlänga det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag till och med den 30 juni 2023. Tilläggsbidraget lämnas månadsvis med ett belopp om 25 procent av det preliminära bostadsbidraget, det vill säga som mest 1 325 kronor per månad. Snittbeloppet beräknas till cirka 700 kronor per månad under den aktuella perioden. Bostadsbidraget utgör en träffsäker förmån för att nå hushåll med svag ekonomi och för att ge ekonomiskt utsatta barnhushåll extra resurser.

Därutöver bibehålls arbetslöshetsersättningen och aktivitetsstödet på samma högre nivå som har gällt under den pågående covid-19-pandemin, och ersättningar till garantipensionärer och studiemedel till studerande räknas upp med 8,7 procent. Från den 1 januari 2023 sänktes även skatten på drivmedel, och schablonbeloppen i reseavdraget höjdes. Planeringen är också att elstödet till hushållen kommer att börja betalas ut med start i februari 2023. Sammantaget är detta kraftfulla men välavvägda åtgärder för att stötta de svenska hushållen i en svår tid.

Skiktgränsen för statlig inkomstskatt räknas sedan 1991 upp med 2 procent plus inflationen varje år. Det är en god ordning att skiktgränsen automatiskt räknas upp. Annars skulle fler och fler betala statlig inkomstskatt varje år. Utan uppräkning skulle cirka 1 miljon svenskar få höjd skatt i ett redan trängt ekonomiskt läge.

Fru talman! Tack så mycket, Kalle Olsson, för frågan! Pensionssystemet som sådant och pensionerna har vi stött och blött under många år. Samarbetet i Pensionsgruppen har kanske inte fungerat optimalt de senaste åren, och det har varit en angelägen fråga för mig att nu lösa och hitta vägen framåt för.

Vi behöver ett tryggt, stabilt och bra pensionssystem som gynnar dem som har arbetat och gjort det mycket hårt. Det ska fortfarande finnas ett respektavstånd mellan dem som inte har arbetat och dem som har arbetat. Vi behöver också skapa en större trygghet i att vi även framdeles kan leverera pensioner, och det gör man genom att fler arbetar och fler arbetar längre.

Jag är angelägen om att stärka pensionerna framöver, och det tror jag att vi gör bäst genom att samarbeta i Pensionsgruppen och inte via budgeten vid sidan av själva systemet.

Fru talman! Stort tack, Johanna Hornberger, för en mycket angelägen fråga som ligger mig väldigt varmt om hjärtat.

Detta tangerar många olika områden - inte minst det som ni har varit inne på flera gånger i kammaren tidigare i dag, nämligen kompetensbristen i och kompetensförsörjningen till många av våra viktiga arbeten, inte minst inom välfärden. Att se seniorer och deras kapacitet, erfarenhet och kunskap som en del i detta viktiga byggande när det gäller kompetensförsörjningen tror jag är väldigt angeläget.

Det handlar i mångt och mycket om beteendeförändring. Det handlar om att vi behöver tala om detta på riktigt. Alldeles för få diskrimineringsfall uppmärksammas och tas vidare när det gäller just äldre.

Ett sätt att se till att fler äldre jobbar längre är just det som regeringen nu har gjort, nämligen att sänka skatten för dem som är över 65 år så att de ser det som mer angeläget att fortsätta jobba.

Fru talman! Tack så jättemycket, ledamoten Zara Leghissa, för din fråga! Det är väldigt viktigt med en likvärdig vård i hela landet, men också en likvärdig äldreomsorg. Jag skriver under på mycket av det du lyfter fram i din fråga.

Utredningen om äldreomsorgslagstiftningen har varit ute på remiss, och remissvaren som har lämnats in håller just nu på att beredas och sammanställas. Det blir en omfattande men väldigt angelägen läsning för mig under julen. Vi kommer att återkomma kring de här delarna. Jag har tittat lite på utredningen och de remissvar som har kommit in, och utredningen innehåller många bra delar som kan syfta till att stärka äldreomsorgen i hela vårt land.

Var och hur vi landar får vi helt enkelt återkomma till. Men jag är mycket hoppfull.

Fru talman! Stort tack för frågan, ledamoten Ragnarsson!

Den ökade sjukskrivningen och sjukfrånvaron är någonting som jag följer mycket noga. Den korta sjukskrivningen som ledamoten tar upp i sin frågeställning kring olika säsongssjukdomar och så vidare är en sak, men det som oroar mig väldigt mycket är långtidssjukskrivningen. Vi har sett att det har ökat väsentligt under 2022. Sjukfall som har pågått i 180 dagar eller fler har ökat med 11 000 - 11 000 fler människor! Dessutom är väldigt många av dessa kvinnor.

Detta skapar ett utanförskap som jag tar på största allvar. Det är oerhört viktigt att man har tidiga åtgärder, att man stärker rehabiliteringskedjan och att man har tidiga avstämningar så att de sjukskrivna får möjlighet att komma tillbaka till arbete. Vi vet att ju längre tid det går desto svårare är det att komma tillbaka.

Detta är en angelägen fråga som jag tänker följa mycket noga framöver.

Fru talman! Jag vill rikta ett stort tack till ledamoten för en väldigt intressant fråga. Jag måste faktiskt erkänna att jag inte riktigt har reflekterat över just den vinkeln på frågeställningen. Men jag kan konstatera att arbetet med fusk och fel, felaktiga utbetalningar och även felaktig assistansersättning är en väldigt angelägen och viktig fråga som regeringen i allt väsentligt tar på största allvar. Vi jobbar hårt för att luckra upp sekretesslagstiftningen, så att fler myndigheter kan samarbeta för att hitta fusk och fel. Men just preskriptionstiden för återkrav är faktiskt inte en fråga jag har reflekterat över. Jag får helt enkelt be om att få återkomma i denna ganska angelägna fråga, som har väckt lite nyfikenhet.

Fru talman! Tack så hemskt mycket för frågan, ledamoten!

Det är många saker som i dagsläget plågar både barnfamiljer och alla övriga familjer i vårt samhälle. Ledamoten tog upp inflationen. Men det är klart att de höga elpriserna, de höga bränslepriserna och en stor oro för kriget i vårt närområde också är saker som påverkar.

Det som stärker barnfamiljer och samhälle mest är att det lönar sig att gå och arbeta och att fler går från bidrag till arbete.

Men när det gäller just barnfamiljer och särskilt utsatta barnfamiljer har vi valt att förlänga stödet i form av ett särskilt bostadsbidrag till de familjer som är utsatta.

Fru talman! Jag tackar så jättemycket för frågan från ledamoten.

Rättvisa i de olika system vi har, beroende på hur länge man har vistats i landet, hur mycket man har jobbat och var man bor, är en viktig och angelägen fråga. Regeringen har stipulerat, även i Tidöavtalet, att vi ämnar titta på kvalificering till välfärdssystemen. En utredning behöver tillsättas och genomföras. Vad den kommer fram till kan man givetvis inte föregå.

Detta är ett angeläget område som vi har lyft upp vid flera tillfällen och där vi kommer att leverera.

Fru talman! Tack så mycket, ledamoten Malin Danielsson, för en väldigt angelägen och viktig fråga!

När pandemin slog till som hårdast hade jag ett annat uppdrag. Då var jag kommunstyrelsens ordförande i Växjö och tillskrev dåvarande regering om möjligheten för min kommun att bli pilotkommun för att få möjligheten att anställa kommunala läkare och stärka den medicinska kompetensen i min kommun.

Detta är någonting som vi i regeringen har plockat upp och som vi kommer att välja att titta på. Det har tillsatts en utredning, och en utredning kommer snart att finnas på vårt bord gällande många olika delar för att stärka äldreomsorgen.

Vi ser också möjligheten att gå vidare i den här frågan och titta vidare på den ytterligare i en framtida utredning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru ålderspresident! Jag tror att jag och Kalle Olsson är väldigt överens i denna fråga. Jag tvekar inte en sekund att ta över stafettpinnen, som det talades om, och kanske springa ännu lite snabbare och göra ännu lite mer, givet den ganska höga svansföring som Moderaterna har haft och det stora intresse som vi under många år har visat för denna fråga.

Det pågår ett aktivt arbete för att säkerställa att arbetet inom sektorn ekonomisk säkerhet ska fungera väl. Försäkringskassan leder detta arbete i enlighet med sitt sektorsansvar, och de gör det därför att de är duktiga. De har en robusthet, och de är väl förberedda. De har jobbat länge med digitalisering, och de har informations- och cybersäkerhet högt upp på agendan.

Den centrala uppgiften för sektorn är att se till att samhällsviktiga utbetalningar kan säkerställas under fredstid, höjd beredskap och ytterst krig. Försäkringskassan har i sin verksamhet lagt stort fokus på att säkerställa säkerheten också för de andra myndigheterna, just därför att de är robusta, väl förberedda och duktiga på detta. De kan säkert bli ännu lite bättre.

Givet att vi tar stafettpinnen och ämnar driva dessa frågor och göra Sverige ännu lite mer säkert är jag helt övertygad om att det kan ske på ett tryggt och säkert sätt och i hög takt.

Tack så hemskt mycket för debatten! Den är viktig på riktigt. Mycket kan stå och falla vid ett stort cyberangrepp, så det är viktigt att vi är på den säkra sidan.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.