Herr talman! Mikael Damberg har frågat finansministern varför ministern i det tuffa ekonomiska läget inte väljer att prioritera en höjning av barnbidraget. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som äldre- och socialförsäkringsminister som ska svara på interpellationen.

Regeringen har tagit över ansvaret för ett land som befinner sig mitt i flera parallella kriser. En av dessa kriser är den lågkonjunktur som Sverige nu står inför, samtidigt som många människor och företag utsätts för dramatiska kostnadsökningar genom hög inflation och höga energi- och bränslepriser. Inte minst barnfamiljer drabbas hårt av den ekonomiska situationen.

Regeringen agerar nu genom den budget som riksdagen nyligen röstat igenom med ansvar för Sverige, ekonomin och hushållen. För att i närtid värna barnfamiljerna som redan har det svårt har vi valt att förlänga det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag till och med den 30 juni 2023. Tilläggsbidraget lämnas månadsvis med ett belopp om 25 procent av det preliminära bostadsbidraget, det vill säga som mest 1 325 kronor per månad. Snittbeloppet beräknas till cirka 700 kronor per månad under den aktuella perioden. Bostadsbidraget utgör en träffsäker förmån för att nå hushåll med svag ekonomi och för att ge ekonomiskt utsatta barnhushåll extra resurser.

Därutöver bibehålls arbetslöshetsersättningen och aktivitetsstödet på samma högre nivå som har gällt under den pågående covid-19-pandemin, och ersättningar till garantipensionärer och studiemedel till studerande räknas upp med 8,7 procent. Från den 1 januari 2023 sänktes även skatten på drivmedel, och schablonbeloppen i reseavdraget höjdes. Planeringen är också att elstödet till hushållen kommer att börja betalas ut med start i februari 2023. Sammantaget är detta kraftfulla men välavvägda åtgärder för att stötta de svenska hushållen i en svår tid.

Skiktgränsen för statlig inkomstskatt räknas sedan 1991 upp med 2 procent plus inflationen varje år. Det är en god ordning att skiktgränsen automatiskt räknas upp. Annars skulle fler och fler betala statlig inkomstskatt varje år. Utan uppräkning skulle cirka 1 miljon svenskar få höjd skatt i ett redan trängt ekonomiskt läge.

Herr talman! Socialdemokraterna försöker här närmast vilseleda med sitt höga tonläge mot en viss prisindexering, i det här fallet brytpunkten för statlig inkomstskatt. Jag vet inte hur många inlägg jag hört i denna kammare och sett i andra sammanhang där man försöker måla upp en viss bild av höginkomsttagare, samtidigt som vi vet att Socialdemokraterna knappast själva har föreslagit att ta bort denna prisindexering. Dessutom har de själva fattat likalydande beslut under sin tid i regeringsställning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har läst ledamoten Dambergs interpellation ett par gånger för att försöka förstå vad han menar. Vad vill han uppnå, förutom en del billiga poäng? Menar ledamoten Damberg, eftersom han motsätter sig att barnbidraget inte räknas upp, att Socialdemokraterna numera också vill prisindexera barnbidraget? Det är ett bidrag som betalas ut till 1,5 miljoner vårdnadshavare, och det skulle vara en tämligen dyr reform. Då blir man såklart nyfiken på hur de har tänkt finansiera reformen och hur de motiverar den här typen av kostnadsökningar. Jag kan nämligen inte tolka interpellationen på något annat sätt.

Herr talman! Detta ska ställas mot det som är regeringens förslag och den budget som riksdagen antog i höstas. I stället för en svepande, generell höjning av barnbidraget har man förlängt det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag. Det är ett bidrag som når dem som är mest ekonomiskt utsatta och i verkligt behov av stöd den här tiden. Det är dessutom ansvarstagande ur en ekonomisk aspekt, där vi är varsamma med skattemedel och riktar våra bidrag på ett träffsäkert sätt.

Herr talman! Statsrådet Anna Tenje har på ett förtjänstfullt sätt beskrivit de avvägningar som ligger till grund för förslagen och varför träffsäker politik är viktigt. Jag kan dock inte nog understryka vikten av stark träffsäkerhet i våra bidragssystem, särskilt i den ekonomiska tid vi är i just nu.

Jag vet vad jag väljer om man ställer de två föreslagna reformerna - ett generellt höjt barnbidrag eller en träffsäker reform som når de ekonomiskt mest utsatta - mot varandra.

Herr talman! Det är en intressant och belysande debatt. Den moderata ledamoten i riksdagen ställer frågan: Vad menar ni? Skulle ni vilja höja barnbidraget? Ja! Exakt det skulle behövas för att träffa de grupper som har det tufft i denna kristid. Vanliga familjer har just nu svårt att betala både elräkningen och maten.

Då kommer diskussionen om att man har en mer träffsäker åtgärd som innebär att man tillfälligt höjer bostadstillägget för barnfamiljerna. Det är jättebra. Det är en förlängning av det som vi föreslog tidigare år. Det är väl jättebra att man förlänger en socialdemokratisk reform. Men det svarar inte på varför regeringen väljer att bortse från barnfamiljerna när man har råd att satsa 13 miljarder kronor på dem i vårt land som tjänar allra mest.

Ministern talar om fördelningsprofil i budgeten. Det är ganska intressant. Det är modigt. De exempel som finns på att fördelningspolitiken i budgeten blir bra är nämligen att man behåller vår a-kassehöjning, att man genomför den garantipensionshöjning som vi drev igenom i riksdagen före valet och som Moderaterna motarbetade samt att man satsar på de barnfamiljer som har det absolut sämst. Det är det som räddar fördelningspolitiken i budgeten.

Men den fördelningsanalys som regeringen har presenterat omfattar inte den stora skattesänkning som vi diskuterar i dag. Noll procent av den skattesänkning som gäller att justera statlig inkomstskatt går till dem som har det tuffast i samhället. Den går bara till dem som har över 50 000 i inkomst. En person som tjänar 70 000 i månaden får alltså en skattesänkning på 1 000 kronor i månaden i ett läge och en period där barnfamiljerna har svårt att klara av utgifterna för kläder, mat och inte minst energi.

Jag tycker att det hade varit klädsamt om regeringen kunde erkänna att man glömde bort att satsa på barnfamiljerna. De har det väldigt tufft i dag. Och de har fortfarande inte sett elstödet som ska betalas ut. Man röstade också nej till elräkningsakuten, som skulle göra det möjligt att dela upp elräkningarna i väntan på elstödet. Man inser inte att barnfamiljerna just nu är under stort ekonomiskt tryck.

Kostnaden för att höja barnbidraget med 200 kronor per barn under vintermånaderna är nästan en tiondel av den kostnad som regeringen lade på att sänka skatten för dem med de högsta inkomsterna i vårt land. Det är fördelningspolitik som går åt fel håll. Framför allt är det inte det som rekommenderas för att möta en inflationsekonomi och hantera tuffa tider. Då måste man orka prioritera grupper som har det tuffare än andra och som faktiskt har bekymmer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att vi nu får allt fler rapporter från skolkök runt om i Sverige om att skolmaten förbrukas i större utsträckning än annars visar att det här är på riktigt för väldigt många barnfamiljer i vårt land. Jag beklagar att regeringen inte ser att barnfamiljerna nu är väldigt utsatta ekonomiskt. Men det visar också att man inte riktigt lever i den verklighet som man är satt att hantera.

Herr talman! Regeringen är väl medveten om den tuffa och krassa ekonomiska verklighet som många svenska hushåll nu lever i. Just därför vidtar vi kraftiga åtgärder för att stötta hushållen i en svår ekonomisk tid. Samtidigt behöver vi vara återhållsamma när det gäller inflationen, så att det inte resulterar i stagflation i stället.

Det är många bollar att hålla i luften samtidigt. Just därför är det synnerligen viktigt att rikta de ekonomiska förslagen och de förslag som ska stötta de hushåll vi nu talar om särskilt väl och särskilt mycket. I stället för att höja barnbidraget med 200 kronor i tre månader samtidigt som man höjer skatten för de familjerna med 1 000 kronor - man tar med en hand för att med en annan hand ge tillbaka 200 kronor under tre månader - har vi valt att satsa våra pengar och de ekonomiska resurser vi har på de barnfamiljer som just nu har det allra tuffast och svårast.

De, ofta ensamstående kvinnor, som lever med flera barn och som har det tufft utifrån många olika perspektiv kan kanske särskilt bli hjälpta av denna tillfälliga höjning av bostadsbidraget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Reformen som genomdrevs var socialdemokratisk. Därför är det oerhört förvånande att det är just Socialdemokraterna som de facto överger den, frångår den positionen och ger ett annat perspektiv. Men jag lyfter gärna fram frågan även i fortsättningen, för jag tror att den gör mer nytta än det förslag som Socialdemokraterna kommer med i sin budget.

Socialdemokraternas förslag skulle bli dubbelt så dyrt som regeringens - och mindre träffsäkert - när det gäller de familjer som har det allra tuffast. Men jag är ändå intresserad. Jag förstår inte riktigt varför Socialdemokraterna frångår principen om årlig uppräkning av statlig inkomstskatt och väljer att höja skatten för så många. Caroline Högström var också inne på det. Var tredje polis och var fjärde barnmorska skulle få högre skatt.

Uppräkningen har skett sedan 90-talet under de flesta år som interpellanten varit minister eller ledamot i Sveriges riksdag. Om uppräkningen inte görs innebär det att fler och fler successivt får högre skatt för varje år som går. Dessutom lönar det sig inte när det gäller arbetslinjen. Det ska löna sig att arbeta, och det ska löna sig mer att arbeta mer.

Den här regeringen har ett prioriterat uppdrag, och det handlar om jobben. Jobben är den enskilt viktigaste och bästa garantin och försäkringen mot både utanförskap och bristande integration. Jobb är också den bästa försäkringen när det gäller att man själv och ens barn får en egen försörjning, kan stå på egna ben och framför allt kan vara del av samhället och bidra till det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag vill tacka både interpellanten och Caroline Högström för diskussionen och debatten. Det har varit en väldigt bra debatt som tydliggjort och synliggjort skillnaden mellan våra olika partier och även hur man ämnar gå vidare när det gäller att hjälpa de svenska hushållen i en tuff tid.

Jag tycker att det är intressant och spännande att Mikael Damberg väljer att inte kommentera varför man frångår principen att räkna upp den statliga inkomstskatten, men det får vi återkomma till i en annan debatt. Det är ju en intressant utveckling om detta fortsätter, för i så fall handlar det om att var fjärde barnmorska och var tredje polis får höjd skatt med socialdemokratisk politik. Det tror jag har ganska stor betydelse eftersom det handlar om jobb, vårt lands konkurrenskraft och ökad tillväxt - men framför allt om att det ska löna sig mer att arbeta än att inte arbeta. Det ska också löna sig att arbeta mer.

Det är väl klassisk socialdemokratisk politik, tänker jag, att höja skatten för barnmorskor och polis med ungefär 1 000 kronor i månaden, som interpellanten är inne på, och samtidigt ge 200 kronor tillbaka i tre månader.

Jag tror att vi även fortsättningsvis kommer att behöva ha den här debatten och diskussionen, för tyvärr är den ekonomiska krisen inte över. Vi kommer att behöva klura ut, samarbeta om och fundera över hur man kan stödja de svenska hushållen i en mycket tuff tid.

Tack för debatten och tack för ordet, herr talman!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.