Anna Tenje

Fru ålderspresident! Cyberhoten mot Sverige och svenska intressen är omfattande och kan ställa till med mycket stora problem om beredskapen inte är god.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Försäkringskassan har en starkt digitaliserad verksamhet, och frågan om information och cybersäkerhet står därför högt på dagordningen inom myndigheten.

Regeringen har sedan tidigare beslutat om en ny struktur för samhällets krisberedskap och civilförsvar, och den nya strukturen medför ytterligare uppgifter för Försäkringskassan.

Som jag nämnde tidigare har vi tillfört 7 ½ miljon kronor i budgeten för 2023, och detta blir permanent framöver. Dessutom har Försäkringskassans anslag tidigare, i budgetpropositionen för 2021, tillförts medel för att stärka totalförsvaret och intensifiera återuppbyggnaden av det civila försvaret under perioden 2021-2025. År 2025 beräknas ökningen av anslaget uppgå till 20 miljoner kronor för detta ändamål.

Man kan konstatera att det först var 9 miljoner kronor, att det under åren 2021, 2022, 2023 och 2024 var 16 miljoner och att det år 2025 är 20 miljoner som har fastslagits.

Frågan om att säkerställa utbetalningar står högt upp på dagordningen. Den står högt upp på Försäkringskassans dagordning, och den står högt upp på min dagordning. Låt mig försäkra interpellanten att den står högt upp också på regeringens dagordning.

Det är en samhällsviktig uppgift, och det är oerhört viktigt att det fungerar både i fredstid, vid kriser och i händelse av krig. Låt mig försäkra att vi tar detta på största allvar och att vi kommer att driva denna fråga. Vi kommer också att se till att den fortsatt står högt upp på dagordningen hos våra berörda myndigheter inom både civil beredskap och försvar och inom de myndigheter som ligger under mitt departement och i min portfölj.

Fru ålderspresident! Jag tror att jag och interpellanten är relativt överens om vikten av att detta arbete fortgår, och huruvida ett statsråd ska vara drivande i arbetet i en myndighet tror jag att konstitutionsutskottet kan ha en del synpunkter på. Jag följer denna fråga noga och för dialog med berörda myndigheter om dessa väldigt viktiga frågor.

Det är av stor vikt att Försäkringskassan kan göra samhällsviktiga utbetalningar under såväl fredstid som höjd beredskap och ytterst krig. Försäkringskassan arbetar aktivt med frågan tillsammans med övriga myndigheter i sektorn för ekonomisk säkerhet. Ett förslag om hur social försäkringslagstiftning kan moderniseras för att möta dagens förutsättningar ligger också på regeringens bord.

Det pågår planering för att stärka det civila försvaret, och medel har tillförts Försäkringskassan. Frågor som rör Sveriges suveränitet och civila försvar är en av regeringens mest prioriterade frågor, och det pågår arbete i flera delar av Regeringskansliet för att stärka det civila försvaret.

Att vi tycker detta är en viktig fråga och att Moderaterna tidigare har haft och fortfarande har en hög svansföring i frågan kommer att bli väldigt tydligt det kommande året, för vi tar inte lätt på detta.

Interpellanten nämnde cyberattackerna mot andra myndigheter, och vi följer också den utvecklingen. Attacker mot betalningssystemet har pekats ut som en av de största riskerna. Beredskapen på Försäkringskassan är hög, och förmågan att motstå störningar är god. Försäkringskassan arbetar också aktivt med att ständigt stärka sin förmåga att minska sårbarheten i systemen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen för en löpande dialog med Försäkringskassan gällande utvecklingsarbetet, myndighetens information och cybersäkerhet.

Fru ålderspresident! Kalle Olsson har frågat mig hur jag avser att säkerställa att Försäkringskassan har erforderliga resurser och robusta system för att fullfölja sitt uppdrag och säkerställa att utbetalningar kan genomföras också under störda förhållanden, höjd beredskap eller ytterst krig. Kalle Olsson har också frågat mig om jag avser att vidta några ytterligare åtgärder för att stärka Försäkringskassans förmåga att verka under störda förhållanden eller ytterst krig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag instämmer i att det är av central betydelse att socialförsäkringssystemet är robust och att människor kan få sina utbetalningar även under ansträngda förhållanden.

Den 1 oktober 2022 trädde den nya strukturen för samhällets krisberedskap och civilt försvar i kraft. Försäkringskassan har därigenom utsetts att vara så kallad sektorsansvarig myndighet för beredskapssektorn ekonomisk säkerhet och ska inom sin beredskapssektor leda arbetet med att samordna åtgärder både inför och vid fredstida krissituationer och höjd beredskap. Detta understryker myndighetens viktiga roll under störda förhållanden, höjd beredskap och ytterst krig. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2023 att 7,5 miljoner kronor tillförs Försäkringskassans förvaltningsanslag för ökade uppgifter kopplade just till sektorsansvaret.

Erfarenheterna från hanteringen av den pågående covid-19-pandemin har bidragit till att stärka Försäkringskassans krishanteringsarbete. Myndigheten har också en planering för olika situationer som kan uppkomma, exempelvis brist på eller bortfall av elförsörjning eller en cyberattack. Även kriget i Ukraina har bidragit till att påskynda det redan pågående arbetet med att stärka det civila försvaret. Utöver de uppgifter som följer av beredskapsansvaret redovisar Försäkringskassan varje år sitt arbete med att stärka det civila försvaret för försvarsbeslutsperioden 2021-2025.

Den 31 oktober 2022 redovisade Försäkringskassan sitt svar på regeringens uppdrag att säkerställa utbetalningar från socialförsäkringen under krig och krigsfara. Samtidigt gjorde myndigheten två framställningar om behov av att stärka och modernisera lagstiftningen på detta område.

Den 1 november 2022 redovisade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap sitt svar på regeringens uppdrag att identifiera behov av åtgärder för att stärka det civila försvaret, inbegripet på området ekonomisk säkerhet.

Frågan om robusta system och en god beredskap står högt på dagordningen hos såväl regeringen som Försäkringskassan. Jag avser att följa frågan väldigt noga, givet att det är otroligt viktigt att Försäkringskassan och socialförsäkringssystemet fungerar under kris och under krig - men också för att Försäkringskassan även har många andra viktiga uppgifter åt andra myndigheter.

Fru ålderspresident! När karensdagen ersattes med karensavdraget 2019 var syftet i första hand att åstadkomma en mer rättvis självrisk i samband med sjukfrånvaro. Karensdagen kunde slå mot vissa yrkesgrupper med oregelbunden och koncentrerad arbetstid, vilket till exempel är vanligt inte minst inom vård, skola och omsorg. Karensavdraget var en bättre lösning än karensdagen för dessa grupper.

Utöver detta finns det, som jag nämnt, ett allmänt och ett särskilt högriskskydd samt en återinsjuknanderegel. Alla dessa bestämmelser innebär avsteg under vissa förutsättningar från huvudregeln om karensavdrag och en sänkt självrisk i särskilt motiverade situationer.

I övervägandena om förändrade självrisker måste man ta hänsyn till riskerna för samhällsutvecklingen och för försämrade arbetsincitament samt vad det skulle innebära. Nu har vi en situation där sjukfrånvaron kan förväntas öka när konjunkturen vänder uppåt igen, och en sådan ökning kan alltså bli kraftig. I den situationen bör man noga analysera konsekvenserna av det förändrade karensavdraget.

Interpellanten frågar mig om utredningen kommer att få fortsätta. Jag kan bara konstatera att jag har sagt att dess betänkande kommer att presenteras nästa höst, 2023. Jag kanske inte kan säga att det är det exakta kommittédirektivet som ligger kvar, men om man tittar bredare på frågan torde inte det vara något negativt. Nu får man med fler saker att titta på lite mer noga.

Detta är viktiga frågor. Det är viktigt att noga analysera och följa dem innan man fattar drastiska beslut.

Jag tackar för debatten.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru ålderspresident! Låt mig då vara tydlig. De åtgärder som interpellanten tar upp kräver väldigt noggranna överväganden och kan inte vidtas genom snabba förändringar. Det behöver noga analyseras, och lagstiftningsprocessen måste ha sin gång. Det hela behöver också ses ur ett större perspektiv givet de konsekvenser det kan få för samhället i stort.

Det är väldigt viktigt att den utredning som vi här har nämnt flera gånger får fortgå. Interpellanten har också lyft fram den i sina anföranden. Den ska vi inte föregripa. Den kommer att redovisa sitt betänkande nästa höst, i september 2023, och det vore fel av oss båda att föregripa vad den utredningen kommer fram till.

Det är viktigt att analysera vilka konsekvenser den senaste förändringen i sjukförsäkringssystemet har fått. Därefter kan vi - givet den konjunktur vi då befinner oss i, hur det ser ut när det gäller sjukskrivningarna och eventuella förändringar i världen där och då - bedöma situationen.

Jag föregriper alltså inte den diskussionen och inte heller den utredning som kommer att redovisas nästa höst. Jag vidhåller att sjukförsäkringen måste vara utformad på ett sådant sätt att den bidrar till att förebygga och motverka onödigt många sjukskrivningar. Den ska också ge trygghet samtidigt som arbetslinjen främjas.

Fru ålderspresident! Ja, det har ju genomförts stora förändringar i sjukförsäkringen de senaste åren. Det diskuterade vi inte minst i föregående debatt.

Vi har inte sett den fulla effekten av dessa ännu. Jag kan ändå konstatera att sjukfrånvaron förväntas öka igen när konjunkturen vänder uppåt igen. Då förväntas den öka ganska kraftigt.

Karensavdraget fyller en viktig funktion som självrisk för att motverka omotiverat hög korttidssjukfrånvaro. Det är en del av sjukförsäkringssystemet, och det finns andra delar som dämpar eller helt tar bort effekterna av karensavdraget i vissa situationer. Jag talar då om allmänt och särskilt högriskskydd och om regeln om återinsjuknande, som alla innebär en sänkt självrisk i särskilt motiverade situationer.

Jag är fullt medveten om att risken för smitta och möjligheten att arbeta hemifrån skiljer sig mycket åt mellan olika yrkesgrupper. Men i övervägandena om förändrade självrisker i sjukförsäkringen måste man också ta hänsyn till de risker för samhällsutvecklingen som försämrade arbetsincitament innebär. Den tillfälliga ersättningen för karens var motiverad under en extraordinär situation som covid-19-pandemin. Det var ett virus som inte bara drabbade Sverige utan hela världen väldigt hårt. Men under normala förhållanden måste dock frågan om förändringar i regelverket för karensen noga övervägas. Då tycker jag att arbetet med lagstiftningen ändå får ha sin gilla gång.

Fru ålderspresident! Zara Leghissa har frågat mig om jag tänker ta några initiativ, och i så fall vilka, för att förändra karensavdraget och göra det mer rättvist för yrkesgrupper som inte har möjlighet att arbeta hemifrån. Interpellanten har också frågat mig om jag och regeringen har för avsikt att arbeta vidare med förslagen från den utredning om karensavdraget och sjuklönen som ska redovisas nästa år.

Karensavdraget fyller en viktig funktion som självrisk för att motverka omotiverat hög korttidssjukfrånvaro. Det har gällt sedan början av 1990-talet. Under den extraordinära situation som covid-19 inneburit har det dock gjorts avsteg från principen om en självrisk i sjukförsäkringen genom att staten tillfälligt har betalat ut ersättning för karensavdraget för att underlätta för enskilda att stanna hemma vid sjukdom.

Det var en motiverad åtgärd. Under normala förhållanden behöver dock frågan noga övervägas. Det är viktigt att bedöma konsekvenserna för sjukfrånvaro och riskerna för fusk och felaktiga utbetalningar vid överväganden om att förändra karensavdraget. Detta ingår i den särskilda utredarens uppdrag.

Jag vill även påminna om att det redan nu inom ramen för gällande rätt är möjligt för arbetsmarknadens parter att förhandla bort karensavdraget genom kollektivavtal.

Fru ålderspresident! Jag återkommer till löftet om att regeringen kommer att följa sjukfrånvarons utveckling väldigt noga framöver. Vi får se om Försäkringskassans prognos stämmer och att den beräknas minska nu de kommande åren för att sedan igen öka kraftigt.

Vi kommer också att följa den förra regeringens nyligen genomförda förändringar i sjukförsäkringen. Vi har inte sett de fulla konsekvenserna av det ännu. Det är en utredning igång. Den kommer sedan att presenteras framöver. Då kommer vi noga att analysera de konsekvenser som den nyligen genomförda förändringen har haft.

Jag återkommer igen till att människor inte får gömmas och glömmas. Därför måste tidiga åtgärder sättas in. Tydliga tidsgränser måste finnas, och de måste signalera att det är bråttom. Vi vet att forskningen tydligt säger att ju längre människor riskerar att vara borta, desto svårare blir det att komma tillbaka.

Just därför är det så viktigt att arbeta mot de omotiverat långa sjukskrivningarna. Alla som är med i processen har ett ansvar och måste hjälpas åt för att få individen tillbaka till arbete och få tillbaka individen till en gemenskap.

Fru ålderspresident! Jag är helt övertygad om att jag och interpellanten kommer att stå här igen och debattera den här frågan. Det blir väl en så kallad favorit i repris. Jag tackar så hemskt mycket för debatten i kväll.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru ålderspresident! Detta är definitivt en viktig fråga. Psykisk ohälsa bland dem som är sjukskrivna är en väldigt stor och viktig fråga. Det gäller inte minst eftersom väldigt många kvinnor befinner sig just här.

Hur, var och när vi ska titta vidare på frågan kan jag inte svara på i dag. Jag tar med mig det. Statsrådet Maria Malmer Stenergard brukar ha kloka förslag, men det är ingenting som bereds i Regeringskansliet just nu. Den frågan får jag helt enkelt återkomma om.

Att man behöver göra mer för att få tillbaka personer från sjukskrivning som befinner sig där på grund av psykisk ohälsa tror jag att vi båda kan vara helt överens om. Men hur, fru ålderspresident, får jag återkomma till.

Jag förstod att det var lite av en öm tå att tala om att gömma och glömma. Men om man inte ska gömma och glömma personer i statistiken måste man agera och inte låta månaderna gå. Just därför är det så viktigt att tidsgränserna finns och att man stärker rehabiliteringskedjan. Då tar också fler sitt ansvar i processen.

Det är inte bara individen som ska jobba här, utan det är framför allt arbetsgivaren, Försäkringskassan och hälso- och sjukvården som tillsammans med individen ska ge hjälp och stöd så att människor kan komma tillbaka till arbete igen.

Alla behöver göra sin del under sjukskrivningsprocessen för att människor ska kunna gå tillbaka. Jag glömde att säga att också Arbetsförmedlingen har en given plats i rehabiliteringskedjan.

Jag vill återkomma till vikten av detta när man nu ser att sjukfrånvaron förväntas öka när konjunkturen vänder uppåt igen. En sådan ökning bedöms kunna bli väldigt kraftig om man ser till hur det har tett sig tidigare i historien.

Det är väldigt viktigt att man nu tar sig tid att analysera den tidigare regeringens förändringar och vad det får för konsekvenser så att man kan åtgärda de negativa konsekvenserna men kanske också ta vara på de positiva konsekvenser som förändringarna har lett till.

Det handlar också om att bygga ett system som är en rehabiliteringskedja som motsvarar den verklighet vi ser i dag och de sjukskrivningar vi ser i dag. Det gäller inte minst med tanke på hur många kvinnor som i dag befinner sig i psykisk ohälsa och ett utanförskap på grund av att de inte har rehabiliterats tillbaka till arbete och känner att de kan komma tillbaka.

Fru talman! Man blir inte heller friskare när man blir gömd och glömd i statistiken. Det har vi också testat på i Sverige tidigare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

De nya undantag i rehabiliteringskedjan som den förra regeringen införde avser att ge mer tid för att sjukskrivna ska kunna rehabiliteras tillbaka till arbete hos den egna arbetsgivaren. Som interpellanten nämnde har vi haft en interpellationsdebatt om detta ämne en gång tidigare. Då var jag tydlig med att regeringen kommer att bevaka utvecklingen av de här förändringarna mycket noga. Det är viktigt att rehabiliteringsarbetet är så effektivt som bara är möjligt och sätts in tidigt vid sjukfallet, så att återgång till arbete inte fördröjs.

Tidsgränserna i sjukförsäkringen finns för att markera att det är bråttom med insatser för att få människor tillbaka till arbete. Den som kan börja jobba igen ska få stöd snabbt. Det är bråttom för arbetsgivaren, för Försäkringskassan och för hälso- och sjukvården, men det är givetvis också bråttom för individen. Att rehabiliteringskedjan ska stärkas och att alla som är involverade - Försäkringskassan, hälso- och sjukvården, arbetsgivaren och även individen - ska ta sitt fulla ansvar med gemensamma krafter för att sätta in de åtgärder som kan behövas för att individen ska komma tillbaka till arbete igen är det som jag vill poängtera. Det är det som jag tycker är viktigt, och det är just därför jag vill stärka rehabiliteringskedjan ytterligare. Ingen ska bli gömd och glömd i statistiken igen.

Fru talman! Åsa Eriksson har frågat mig om jag kommer att medverka till att regeringen återinför absoluta tidsgränser i sjukförsäkringen.

Regeringen har tagit över ansvaret för ett land som befinner sig mitt i flera parallella kriser. En av dessa kriser är den lågkonjunktur Sverige nu står inför eller befinner sig i. Samtidigt utsätts många människor och företag för dramatiska kostnadsökningar till följd av hög inflation och extrema priser på energi och bränsle.

En förutsättning för att möta denna utmaning är att se till att så många som det bara är möjligt står till arbetsmarknadens förfogande och anstränger sig för att få ett jobb och bli självförsörjande. Arbete skapar välstånd och motverkar enskilda människors fattigdom.

Sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet för den som inte kan arbeta på grund av nedsatt arbetsförmåga. Människor som inte kan arbeta ska få sjukpenning. Sjukskrivna ska ta del av rehabilitering för att kunna återgå i arbete, och den genomförda politiken måste vara utformad för att förebygga och motverka långa sjukskrivningar, bland annat genom tydligt definierade avstämningstillfällen.

Jag kan konstatera att Försäkringskassan i sin senaste utgiftsprognos bedömer att konjunkturutvecklingen sannolikt medför en dämpad utveckling av sjukfrånvaron under de kommande ett till två åren. Därefter ser Försäkringskassan att den mest sannolika utvecklingen är att sjukfrånvaron ökar igen. Försäkringskassan anser att om historien ger lärdom kan en sådan ökning dessutom bli mycket kraftig.

Regeringen kommer att följa sjukfrånvarons utveckling och den förra regeringens nyligen genomförda förändringar i sjukförsäkringen för att säkerställa att förändringarna inte medför onödigt långa sjukskrivningar samt att den som på grund av sjukdom inte kan arbeta har en ekonomisk trygghet. Långvariga sjukskrivningar är skadligt, både för den som är sjukskriven och i förlängningen för samhället i stort. Därför är det viktigt att stimulera drivkrafter för att återkomma i arbete samt att fokusera på att stärka rehabiliteringskedjan.

Fru talman! Jag vill återkomma till att Försäkringskassan gör ett fantastiskt bra jobb och är en i grunden väldigt väl fungerande myndighet, men givetvis kan säsongsvariationer, svårighet att rekrytera personal men också stor personalomsättning ha stor betydelse. Jag kommer att följa frågan noga och fortsätta den pågående dialog som jag har med inte minst Nils Öberg, generaldirektören, om frågorna.

När det gäller handläggningstiderna är jag fullt medveten om att detta har stor påverkan på människors liv och ekonomi. Jag kommer att ha en interpellationsdebatt senare i kväll om just robustheten och säkerheten i fråga om utbetalningarna från våra myndigheter, framför allt Försäkringskassan som många människor är så beroende av.

Fler föräldrar använder nu tillfällig föräldrapenning för vård av sjukt barn och ansöker även om ersättning under fler tillfällen än de har gjort tidigare. Som jag var inne på tidigare kommer jag att följa frågan, och eftersom budgetprocessen är årlig har vi all anledning att diskutera frågan framöver i dialog med ansvarig myndighet och återkomma.

Jag kan bara konstatera att handläggningstiderna i många fall är väldigt korta. Den tillfälliga föräldrapenningen betalas i många fall, 70,8 procent, ut mycket snabbt efter ansökan då dessa är automatiserade. Myndigheten har jobbat mycket effektivt med digitalisering. Det har inte minst gjort att föräldrarna och familjerna får pengar i god tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan finns det brister som behöver åtgärdas. Ibland går det inte lika snabbt. Av flera anledningar - vi är ju inte intresserade av att få felaktiga utbetalningar - behöver det ta lite längre tid. Men i allt väsentligt är det en väl fungerande myndighet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Utgifterna har varit på en mycket hög nivå under pandemin. Det stämmer mycket väl med vad interpellanten lyfter upp i kväll. Föräldrar har utnyttjat fler dagar per barn än tidigare och använt tillfällig föräldrapenning för fler barn än tidigare.

Folkhälsomyndighetens rekommendation om att stanna hemma när man är sjuk med symtom som kan bero på covid-19 har också bidragit till högre nyttjande än vad som var fallet före pandemin. En sänkt tröskel i förskola och skola för förkylningssymtom kan också ha bidragit till högre utnyttjande. Där är vi helt överens.

Enligt Försäkringskassans senaste prognos har nyttjandet under 2022 ändå ändrats delvis jämfört med tidigare under pandemin. Vårdperioderna är nu kortare men fler, det vill säga att föräldrar nu håller sina barn hemma kortare tid men oftare. Det är mycket angeläget att följa just den här frågan.

Det är givetvis av största vikt, fru talman, att Försäkringskassan har de resurser som krävs för att kunna fullgöra sina uppgifter. Det är i sammanhanget också viktigt att komma ihåg att det finns andra faktorer än eventuellt bara brist på pengar. Det är personalen som är den största resursen och kanske inte pengar i alla delar. Exempelvis har hög personalomsättning eller att man har svårare att rekrytera personal också stor betydelse.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som vi alla är fullt medvetna om är budgetprocessen årlig, vilket innebär att en prövning av myndighetens resurser sker varje år i samband med budgetarbetet. Vi har alltså all anledning att följa frågan och återkomma till våren.

Fru talman! Min bedömning är att Försäkringskassan är en mycket väl fungerande myndighet, och regeringen för en nära dialog om utvecklingen i verksamheten.

Det finns alltid säsongsvariationer i ärendeinflödet, och det är något som myndigheten i fråga är van vid att hantera. Men det är också av vikt att myndighetens verksamhet är effektiv och att ledningen tar sitt arbetsgivaransvar att säkerställa en god arbetsmiljö. Jag kommer att ha en nära dialog med myndigheten i fråga.

När ett stort antal anställda vabbar eller är sjukskrivna och det sammanfaller med att sjukskrivningarna bland befolkningen i sin helhet ökar är det givetvis otroligt jobbigt. Personalen är ju myndighetens viktigaste resurs. Att personalen mår bra och har en god arbetsmiljö är en angelägen fråga, framför allt för de enskilda medarbetarna men givetvis också för att verksamheten ska fungera på ett bra sätt.

I årsredovisningen för 2021 framgår det att Försäkringskassan jobbar aktivt och har vidtagit åtgärder för att minska sjukfrånvaron vid myndigheten. De bedömer också själva att åtgärderna har haft en positiv effekt på sjukfrånvaron.

Det är myndighetens ledning som primärt ansvarar för att se till att personalen har en god arbetsmiljö, och Försäkringskassans ledning har inte signalerat till vare sig mig eller departementet att sjukfrånvaron ökar i de dialoger som vi hitintills har haft. Men jag avser givetvis att följa upp denna fråga noga framöver.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka interpellanten för interpellationen som hon har ställt till mig.

Det är Åsa Eriksson som har frågat mig vad jag tänker göra för att Försäkringskassan ska få förutsättningar att genomföra sitt uppdrag så att alla människor som är beroende av ersättningar också kan få dem i tid.

Myndighetens ledning ansvarar inför regeringen för verksamheten och ska se till att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, att den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten hushållar väl med statens medel.

För 2022 uppgår Försäkringskassans förvaltningsanslag till över 9 miljarder kronor. Socialdepartementet följer utvecklingen av myndighetens effektivitet och handläggningstider, och åtgärder vidtas vid behov. Försäkringskassan lämnar också utgiftsprognoser för sin verksamhet vid fyra tillfällen per år. Enligt den senaste prognosen från november 2022 uppskattar myndigheten att den vid slutet av verksamhetsåret 2022 har ett ackumulerat överskott som uppgår till 106 miljoner kronor. Det tyder på att myndigheten har utrymme att öka sin bemanning.

Det är av stor vikt att de medel som tilldelas myndigheten används på ett effektivt sätt för att fullgöra kravet på en effektiv verksamhet. Jag avser att följa denna fråga mycket noga.

Herr talman! Även jag vill understryka vikten av den här diskussionen. Jag ser också fram emot fler debatter på området, för detta att kvinnor hamnar i utanförskap och aldrig träder in på arbetsmarknaden är på riktigt ett hot mot jämställdheten i Sverige. Vi har under många år jobbat hårt för att åstadkomma en helt annan linje, så föräldraförsäkringen och föräldrapenningen får inte vara ett skäl till att komma längre från arbetsmarknaden eller de facto inte träda in alls på densamma. Den här diskussionen är alltså långt ifrån över.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag ser också fram emot att återkomma med fler förslag till kammaren som kan förbättra och förstärka både flexibiliteten och valfriheten och förhoppningsvis också ge ett mer jämställt utfall av själva föräldrapenningen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag kan konstatera att det ligger en utredning klar på bordet. Den handlar om att utöka antalet reserverade dagar. Det är under beredning just nu. Jag tänker att vi får återkomma om hur vi ser på den saken.

Jag kan bara konstatera att när antalet reserverade dagar för papporna infördes gick det i tre steg, tror jag. Det var först en månad, sedan två månader och sedan tre månader. Effekterna har ganska uppenbart avtagit.

Från att ha varit ett väldigt framgångsrikt sätt att få papporna att öka sitt uttag har effekten avtagit med antalet månader. Det är ganska svårt att veta om dagens föräldrar verkligen påverkas av just antalet reserverade dagar. I en modern föräldraförsäkring bör vi jobba med andra metoder än att kanske utöka antalet reserverade dagar. Men den saken får vi återkomma till när den frågan ligger på bordet.

Jag tror att det ändå kokar ned till medvetna val. Utifrån den kunskap vi ändå har om vad de olika alternativen innebär kan vi göra medvetna och informerade val. Det handlar om vad ett kraftigt uttag av föräldrapenning gör med pensionen eller gör med möjligheten att komma in på arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det gäller också vad det gör med andra inkomstrelaterade delar i stort. Det är oerhört viktigt att den delen förstärks och att vi har en bred och allmän diskussion om de frågorna. Det är just då man kan göra fria, medvetna och riktigt bra val.

Det är kanske inte politikens roll att gå in vid köksbordet och detaljstyra exakt hur man ska eller inte ska ta ut sin ledighet. Där tror jag ändå att det till syvende och sist är familjerna som är bäst lämpade att fatta de besluten. Det ska de såklart göra efter att de har fått den information som de behöver.

Jag är orolig för att vissa kvinnor aldrig kommer in på arbetsmarknaden. Jag är orolig för att de ibland tycks komma allt längre bort i takt med deras barnledighet när de är föräldralediga.

Att öka kvinnors arbetskraftsdeltagande, och då framför allt bland dem som är utlandsfödda, tror jag blir vår viktigaste jämställdhetsfråga framöver. Det handlar om att kunna öka deras egenmakt och deras deltagande i samhället så att de kan vara en aktiv del.

Det tror jag på riktigt är en viktig fråga för att öka jämställdheten när det kommer till föräldrapenningen men också jämställdheten i stort i vårt samhälle.

Herr talman! Jag vill börja med att poängtera att föräldrapenningen är jämställd på väldigt många sätt. Det är uttaget som i viss mån är ojämställt. Föräldrar bör, precis riksdagsledamoten Sanne Lennström tar upp, få fler verktyg och ökade möjligheter att använda föräldrapenningen mer flexibelt. Det stärker valfriheten och ökar förutsättningarna att kombinera ett arbetsliv med att också vara hemma och ta hand om barnen.

Jag har några exempel på åtgärder som skulle kunna stärka flexibiliteten och göra att föräldrapenningen kan användas på ett betydligt mer flexibelt sätt för familjerna och öka möjligheterna att kombinera förvärvsarbete och att stanna hemma med barnen. Det skulle exempelvis kunna vara att man inför fler dubbeldagar. I dagsläget är det 30 dagar som används som dubbeldagar, det vill säga när både mamman och pappan, eller båda vårdnadshavarna, kan vara hemma samtidigt med barnet.

Det har visat sig vara väldigt positivt. Det stärker inte bara bandet med barnet. Man kan få hjälp, och förlossningsskadorna och eftervården för kvinnan minskar. Man ser en positiv utveckling på många olika sätt.

Det har också visat sig att i de familjer där man nyttjar dubbeldagarna blir också resterande uttag av föräldrapenningen mer jämställd. Man blir kanske som pappa lite sugen att kunna stanna hemma lite mer med sina barn.

Den möjligheten vill vi titta vidare på. Exakt hur, på vilket sätt och antalet dagar som vi skulle vilja utöka med får vi helt enkelt återkomma om när vi har tittat vidare på frågan lite mer ingående.

Det kan också handla om att man ser över möjligheten att överlåta dagar till en annan person än de båda vårdnadshavarna. Det skulle innebära en definitivt mer modern och flexibel föräldrapenning. Det ger helt enkelt möjligheten för både kvinnan och mannen att kunna förvärvsarbeta och samtidigt vara hemma med barnen. Man har kanske en tredje person eller en fjärde person som också kan ta del av föräldrapenningen för barnet.

Jag vill återkomma till valen som människor ändå gör. Från regeringens sida tycker vi att det är väldigt viktigt att människor har valfriheten och flexibiliteten. Det är familjerna själva som bäst kan avgöra vad som passar deras egen situation. Där är informationen, kunskapen och medvetenheten om vilken konsekvens ens val resulterar i oerhört viktiga.

Där gäller det att man utifrån de uppdrag som ligger på ansvarig myndighet att fortsätter att informera så att personerna i fråga i familjerna kan göra just dessa väl motiverade och informerade val. Det tror jag också kan bidra till ett betydligt mer jämställt utfall av en ändå väldigt jämställd föräldrapenning.

Herr talman! Sanne Lennström har frågat mig om jag anser att en jämställd föräldraförsäkring är önskvärd, och om ja, vad jag avser att göra för att uppnå detta mål samt hur jag avser att arbeta med att utveckla föräldraförsäkringen i samarbete med partierna som står bakom Tidöavtalet.

Sverige har världens mest generösa föräldraförsäkring. Den ger förutsättningar för båda föräldrarna att ta stort ansvar för omsorgen om barnen och samtidigt förvärvsarbeta. Föräldrapenningen är jämställd på så sätt att den är delad helt lika mellan föräldrar med gemensam vårdnad, men utfallet är ojämställt - huvuddelen av föräldraledigheten och föräldrapenningen tas ut av kvinnor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen anser att föräldraförsäkringen ska erbjuda valfrihet och flexibilitet. Familjer är själva bäst lämpade att bestämma på vilket sätt ledigheten ska fördelas för att passa just deras situation. Det är centralt att föräldrarna har tillgång till tydlig information om hur fördelningen av föräldraledigheten påverkar livsinkomsten så att de kan göra informerade och väl avvägda val.

Ett jämställt föräldraskap och en mer jämställd fördelning av omsorgsarbetet om barnen är önskvärt, inte bara för att barn har rätt till båda sina föräldrar utan även för att stärka kvinnors position på arbetsmarknaden och för kvinnors löne- och karriärutveckling. En ojämställd fördelning av omsorgsarbetet och föräldraledigheten kan dessutom ha negativ påverkan på kvinnors hälsa, på fördelningen av obetalt hemarbete i stort, på pensionen, på livsinkomsten och på kvinnornas egenmakt.

Utrikes födda kvinnor har i genomsnitt en betydligt svagare arbetsmarknadsanknytning och får i högre utsträckning ersättning på grundnivå. Varken föräldrapenningens regelverk eller en ojämställd fördelning av föräldraledigheten ska försena etableringen i arbetslivet.

Herr talman! Föräldrarna bör få fler verktyg och ökade möjligheter att använda föräldrapenningen mer flexibelt. Det stärker nämligen valfriheten och ökar förutsättningarna för att kombinera familjeliv med ett högt arbetskraftsdeltagande.

Fru talman! Jag noterar att Åsa Eriksson inte svarade på min fråga om huruvida hon är nöjd med den utveckling som vi ser med en ökning på 6 procent av sjukskrivningarna på årsbasis.

Jag uppskattar den här diskussionen och debatten. Jag uppskattar dock inte när Åsa Eriksson lägger ord i min mun. Jag sa aldrig att jag skulle vara nöjd och tycka att det var en förbättring om stupstocken återinfördes. De orden sa jag aldrig.

Jag kan lova Åsa Eriksson att vi noga kommer att följa den utveckling som de nya reglerna ger och vilka effekter de får. Detta görs av Regeringskansliet, av handläggande myndighet och av andra externa parter. Om det visar sig att en eller flera av de förändringar som har skett leder till längre sjukskrivningar och till att man kommer allt längre bort från arbetsmarknaden och riskerar att gömmas och glömmas bort i statistiken - tidigare regeringar har varit duktiga på detta - kommer vi att vidta åtgärder. Jag kommer aldrig att medverka till det. En särskild utredare tittar på effekterna av det som vi precis har genomfört, och vi kommer att följa upp detta noga.

Det finns nog all anledning att komma tillbaka och diskutera hur vi tillsammans kan åtgärda eventuella negativa effekter.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.