Anna Tenje

Fru talman! Jag vill börja med det som båda riksdagsledamöterna var inne på, nämligen det stora intresset för svensk föräldraförsäkring. Premiärministern i Sydkorea var här förra veckan, och då hade mitt departement och min statssekreterare en lång dragning tillsammans med en lång rad experter för att hjälpa Sydkorea att få bukt med sin svåra demografiska utmaning.

Det är en tuff situation när man vill att fler barn ska födas i landet trots avsaknad av föräldraförsäkring. Kvinnor kan inte alls kombinera föräldraskap och fortsatt karriär, och då väljer de att göra karriär i stället för att skaffa barn - därav den svåra situationen i Sydkorea. Det är nog där det är värst, men man ser det också i Japan.

Jag avslutade förra veckan ett informellt Epscomöte under svenskt ordförandeskap med mina ministerkollegor med en otroligt tydlig diskussion. Vi har en demografisk utveckling med allt fler äldre. Allt färre ska nu försörja allt fler. Föräldraförsäkringen är en nyckel till att det ska funka att ha ett arbete och samtidigt få livspusslet att gå ihop och vara en närvarande förälder. Föräldraförsäkringen är i mångt och mycket nyckeln till detta, och det talar jag gärna mer om med mina ministerkollegor runt om i EU men framför allt i andra delar av världen.

Fru talman! Jag nämnde i mitt inledningsanförande att detta är ett förslag som kommer från en SOU från 2017. Det var en SOU som den dåvarande regeringen fick i sitt knä. Det var då Socialdemokraterna styrde. Jag kan bara konstatera att riksdagsledamoten Sanne Lennström nu säger att hon är för att öka flexibiliteten och möjligheterna för de föräldrar som skulle bli särskilt berörda, såsom bonusfamiljer, regnbågsfamiljer och ensamstående kvinnor. Det gläder mig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Socialdemokraterna hade förstås chans att göra något åt detta under sin regeringsperiod, men valde uppenbarligen att inte gå vidare med förslagen. De bereds nu i Regeringskansliet under min ledning, och jag tror att de olika förslagen i SOU-rapporten skulle kunna vara väldigt värdefulla att gå vidare med. Det handlar om de grupper som i dag har särskilda utmaningar när det gäller att förena arbetsliv och familjeliv, i synnerhet ensamstående föräldrar, men också om företagande. Det kan även handla om familjekonstellationer där det finns mer än en vårdnadshavare som delar föräldraskapet för ett barn. Men det finns som sagt inga förslag. Det här bereds just nu i Regeringskansliet.

Alla eventuella förändringar som regeringen kan komma med syftar självklart till att underlätta för familjer och att göra en redan generös föräldraförsäkring ännu lite bättre så att den kommer mer i samklang med den verklighet vi befinner oss i och de moderna familjekonstellationer som finns i dag. Fler ska kunna bidra genom att ha ett arbete att gå till och kunna kombinera det med ett familjeliv utan några stora begränsningar.

(Applåder)

Fru talman! Sanne Lennström har frågat mig om jag och regeringen avser att göra om föräldraförsäkringen så att den kan flyttas över till andra personer, till exempel en barnflicka.

Fru talman! Mycket har hänt i Sverige sedan föräldraförsäkringen infördes 1974. Synen på föräldraskap har utvecklats, och det är ändamålsenligt att lagstiftningen går i takt med den. Enligt nuvarande ordning kan föräldrar avstå föräldrapenningdagar till den andra föräldern eller till den som enligt socialförsäkringsbalken likställs med förälder. Ett sådant avstående kan till exempel göras till en förälders make som stadigvarande sammanbor med föräldern eller till en sambo, men inte till någon annan närstående som föräldern inte bor tillsammans med.

Rätten till tillfällig föräldrapenning när ett barn är sjukt eller smittat är däremot möjlig att överlåta till en bredare krets, nämligen till personer som är försäkrade för arbetsbaserade förmåner och som väljer att avstå från arbete för att vårda barnet i stället för föräldern. Det kan handla om en mor eller farförälder men också en annan person som står barnet nära och som föräldern har stort förtroende för.

Regeringen anser att föräldrar bör få fler verktyg och större möjligheter att använda föräldrapenningen flexibelt. Ett exempel för att stärka valfriheten är att utöka föräldrars möjligheter att överlåta föräldrapenningen till fler personer än vad som för närvarande är fallet.

Ett förslag om att utvidga möjligheterna att överlåta föräldrapenning har lämnats i betänkandet Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn - en ny modell för föräldraförsäkringen, en SOU från 2017. Betänkandet har remissbehandlats och bereds nu vidare i Regeringskansliet.

I detta arbete är mitt ingångsvärde att eventuella förändringar ska bidra till att underlätta för familjer, med stor respekt för att de ser olika ut och har olika behov. Det handlar om att skapa förutsättningar för att avlasta i vardagen och få livspusslet att gå ihop, exempelvis genom möjligheten till tillfällig föräldrapenning vid ett barns sjukdom.

Herr talman! Stort tack för en mycket angelägen och väldigt viktig fråga! Vi behöver verkligen komma till skott med att lösa detta. Delat ansvar är ibland inget ansvar. Det är onekligen så att vi behöver styra upp detta på ett bättre sätt, men det finns många som tar sitt ansvar. Jag tror att det är viktigt att vi stärker den medicinska kompetensen, inte minst i kommunerna, men också att vi ser till att de luckor som finns i både hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen täpps till.

Jag tror att det är bra att vi nu går fram med en fast vårdkontakt inom hemtjänsten. Jag tror också att det är bra att få till en fast vårdkontakt inom särskilda boenden, där många av de multisjuka i dag befinner sig. Det finns många saker vi behöver göra här. Det är inte en enda sak som kommer att lösa det hela. Men det är en angelägen uppgift för mitt departement och mina tjänstepersoner. Jag kan bedyra att mitt politiska arbete i mångt och mycket går ut på att stärka just de här delarna.

Herr talman! Jag tackar så hemskt mycket för frågan. Jag tänker inte svara ja eller nej eftersom ledamoten fick några fler ord på sig att ställa frågan.

Jag tror att det är oerhört viktigt att ha en generös och flexibel föräldraförsäkring och öppna upp för att alla familjer inte ser exakt likadana ut. Därför, om man ska få livspusslet att gå ihop och om fler kvinnor ska få möjlighet att välja och kanske komma ut på arbetsmarknaden lite tidigare, göra karriär och hänga med lönemässigt, tror jag inte att vi från politiken ska skräddarsy allt.

I dagsläget finns det möjlighet att överföra föräldrapenningen till maka, make, sambo och registrerad partner men inte till exempelvis en närstående som man bor tillsammans med.

Jag är inte ett dugg intresserad av att öppna upp någon nannyakut, men jag är angelägen om att fler barnfamiljer ska kunna få en ökad flexibilitet, en större mångfald och en möjlighet att få livspusslet att gå ihop. Men framför allt är jag intresserad av att se fler kvinnor komma ut tidigare på arbetsmarknaden och vara med och bygga upp sin egen ekonomi.

Herr talman! Regeringen är allt annat än passiv när det gäller att bekämpa den ekonomiska kris vi befinner oss i, och det enskilt viktigaste vi kan göra är att bekämpa inflationen. Det är inflationen som äter sig in i människors plånböcker, det är inflationen som är skadlig för företagen och det är inflationen som gör att fattiga barnfamiljer blir allt fattigare.

Vi har prioriterat en förstärkning av bostadsbidraget för särskilt utsatta barnfamiljer så att de som har det allra tuffast ska få det lite bättre.

Det kommer dock att fortsätta vara tufft för många. Men den enskilt viktigaste insatsen regeringen kan göra är att bekämpa inflationen, för inflationen är allas fiende.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för en angelägen fråga.

Pensionerna och pensionärerna är onekligen en fråga som jag brinner för.

Frågan om gasen är viktig. Det stämmer att det finns ett stort överskott, och det är viktigt att vi tar tag i frågan. Jag delar ledamotens uppfattning att vi skulle kunna diskutera detta, inte minst i Pensionsgruppen när det arbetet kommer igång.

Jag tror att detta är något vi kan gå fram med i syfte att stärka pensionerna och vårt pensionssystem.

Det är dock ingen enkel fråga. Det kommer att krävas ganska mycket utredningsarbete. Nyligen besökte jag Andra AP-fonden i Göteborg, och då diskuterade vi just prognoserna för och effekterna av att använda gas på samma sätt som en broms för att balansera och stärka upp pensionssystemet. Man gör det inte i en handvändning, och det måste göras med stor respekt.

Herr talman! Stort tack för frågan, ledamoten!

Ledamoten ställde en mycket angelägen fråga: Hur sprider vi kunskapen dit där den faktiskt behövs, alltså till de äldre och till dem som utför verksamheten i den viktiga vården och omsorgen?

Jag har förmånen att få leda Äldreforskarrådet med de fem främsta forskarna i landet när det gäller äldreomsorgen. Jag ämnar ta till mig deras information och kunskap i så stor utsträckning som möjligt och se till att den sprids.

Vi har samarbete med SKR i flera olika avseenden. Vi har också upprättat det nya äldrekompetenscentret under Socialstyrelsen, främst för att inhämta information till staten, för det var uppenbart att man inte riktigt hade full kunskap om hur kommuner och regioner arbetar när det gäller äldre. Detta visade sig inte minst under pandemin.

Min bestämda uppfattning är att vi måste vända på kuttingen och trycka ut informationen. All den forskning och kunskap som vi har behöver komma dem som bäst behöver den till del. Jag talar om Sveriges kommuner och brukare samt om dem i välfärden.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Jag tar detta på största allvar. Jag jobbar mycket med kompetensförsörjningsfrågan, och vi diskuterar hur vi kan stärka Sveriges kommuner och regioner när det gäller denna fråga. Det handlar om att utbilda fler och få fler att söka sig till sektorn. Det handlar också om att få dem som redan befinner sig i vård- och omsorgsyrkena att vilja stanna kvar och orka jobba längre. Då måste arbetsmiljön bli bättre, och man måste ha ett starkt ledarskap som inkluderar de anställda.

Det gäller också att se till alla dem som i dag inte har ett arbete att gå till. Det gäller att se till att de går från bidrag till arbete, att de får en utbildning och att de matchas in mot vård- och omsorgsyrken. Då måste vi se till att det finns ett språkkrav och stötta människor så att de lär sig språket. Vi måste se till att det finns möjlighet att utbilda, både när det gäller palliativ vård och demens och när det gäller att gå från vårdbiträde till undersköterska.

Nu kommer en skyddad yrkestitel, vilket jag tror är oerhört bra för att höja statusen.

Herr talman! Jag tackar så mycket för frågan.

Frågan om att stärka svensk äldreomsorg och framför allt få fler som i dag jobbar inom äldreomsorgen att vilja stanna kvar, orka jobba mer och faktiskt orka längre är högst angelägen. Den rapport som ledamoten talar om har jag läst, och det är klart att jag tycker att det är djupt oroväckande. Men det finns också andra signaler från välfärden och dem som arbetar inom vård och omsorg; det är nämligen inom dessa yrken man ser störst värde och värdesätter sina arbetsuppgifter allra mest.

Detta handlar om att vi behöver stärka arbetsmiljön inom vård och omsorg. Vi måste se till att fler vill söka sig till detta viktiga område och locka fler till vården och omsorgen. Fler ska kunna göra karriär. Men framför allt tror jag att det handlar om ledarskap: Vi måste stärka ledarskapet inom svensk äldreomsorg - och se till att stärka det ordentligt - så att personalen som jobbar där i dag kan känna sig mer inkluderad, vara med och bidra och känna att de bidrar genom att göra ett bra jobb.

Fru talman! Jag vill börja med att säga att jag delar interpellantens åsikt att det ska vara lätt att göra rätt men också att myndigheten själv ska göra rätt och att man ska ha tydliga kontrollfunktioner även för den delen.

Den vanligaste anledningen till att man gör fel är att man har uppgett fel uppgifter och att de ligger kvar. Medborgarna utgår ofta från att våra myndigheter har vissa uppgifter som de faktiskt inte har. Man är skyldig att uppdatera uppgifterna ganska kontinuerligt. Har det skett en förändring av hyran eller, för den delen, av lönen kommer det inte in per automatik till våra myndigheter på det vis som jag hade önskat. Det hade underlättat för medarbetare och framför allt för de medborgare som tar del av olika förmåner.

Bra kan bli bättre. Vi behöver jobba mycket effektivare och tydligare med dessa frågor när det gäller bidragsbrott och den organiserade brottsligheten. Men vi behöver också bli bättre på att själva göra rätt från början.

Jag vill tacka för debatten, och jag konstaterar att det finns ett brett intresse i kammaren av att komma åt problemen med felaktiga utbetalningar. Detta är en oerhört viktig fråga. Jag ser fram emot att diskutera den både i och utanför kammaren framöver.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Ja, man går ju igång lite när smålänningar kommer på tal. Men det som tjänar smålänningar allra bäst är att skattebetalarnas pengar används så effektivt som möjligt och att skattebetalarnas pengar går till dem som har rätt till dem - inte till dem som begår bidragsbrott.

I det här fallet tänker jag att det viktiga är att myndigheten blir effektiv och uppnår sitt syfte. Vi ska jaga varje skattekrona som annars riskerar att hamna i plånböckerna hos dem som begår bidragsbrott. Men visst hade det suttit fint med en myndighet till i Växjö.

Fru talman! Elstödet till hela landet kommer nu att betalas ut i slutet av maj. Regeringen har en nära samverkan med de relevanta myndigheterna, och åtgärder kommer att vidtas för att säkerställa att företag inte får ta del av detta stöd.

Det första stödet var riktat till område 3 och 4 och gick då till konsumenter, företag och kommuner. Det gör ju inte elstöd nummer 2 på samma vis. Regeringen kommer också att göra ett förtydligande i förordningen som rör elstöd 2 för att klargöra att endast konsumenter har rätt till stödet. I det fall det råder tvivel om elen har använts av konsument eller av näringsidkare kommer Försäkringskassan att göra en manuell granskning för att säkerställa att stöd endast utgår för el som förbrukats i konsumtionssyfte.

Fru talman! Jag tycker att det är oerhört positivt att vi diskuterar frågan om felaktiga utbetalningar när det gäller våra bidragssystem. Felaktigheter och fusk när det gäller bidrag skadar legitimiteten i våra gemensamma välfärdssystem och kostar oerhört mycket pengar - pengar som skulle kunna användas på ett betydligt bättre sätt än att lägga grunden för den organiserade brottsligheten, vilket faktiskt är sanningen i dag.

Det gläder mig att Socialdemokraterna är aktiva i den här frågan, men jag kan ändå inte konstatera att den föregående socialdemokratiska regeringen jobbade särskilt aktivt med frågan. Vi kan nu konstatera att den här regeringen har gett tydliga uppdrag i regleringsbreven till de brottsförebyggande myndigheterna men även till andra myndigheter.

Vi jobbar nu med en sekretesslagstiftning som ska syfta till att man kan samverka för att sätta dit den organiserade brottsligheten och framför allt också förebygga och förhindra att utbetalningar görs över huvud taget.

Vi tittar på en registerlagstiftning som också tjänar samma syfte och gör den breda samverkan mellan myndigheter så mycket bättre för att man att också ska kunna delge varandra information. Där är det snarare en regel att man får dela information och ett undantag att man inte gör det - inte som på den socialdemokratiska tiden, då det var precis tvärtom.

Jag vill också uppmana till bred samverkan inte bara mellan statliga myndigheter utan också mellan myndigheter och kommuner. I kommunerna finns det ju också väldigt mycket pengar som riskerar att hamna i helt fel plånböcker. Här behöver vi göra en bred ansats för att sätta stopp för varje skattekrona som annars riskerar hamna i brottslingarnas plånböcker.

Vi har också satt igång arbetet med Skatteverkets folkräkningsuppdrag. Detta blir också en oerhört viktig pusselbit, och det är också någonting som den förra regeringen var helt oförmögen att sätta igång.

Alla dessa fem saker sammantagna är sådant som man valde att inte göra i den socialdemokratiska regeringen men som nu kommer att tjäna våra myndigheter väl. Framför allt kommer de också att tjäna skattebetalarnas pengar väl.

Från regeringens sida kommer vi att fortsätta att agera för att ge myndigheterna verktyg för att bemöta bidragsfusk och felaktiga utbetalningar. Men det gläder mig att Socialdemokraterna numera också tycker att detta är oerhört viktigt.

Fru talman! Det gläder mig oerhört mycket att interpellanten Isak From delar både mitt intresse för att beivra felaktiga utbetalningar och, framför allt, mitt stora intresse för hockey. Det var sannerligen en glädjens dag i går, och jag har lovat - inte vid ett svagt tillfälle utan i en glädjeyttring - att jag kommer att bjuda regeringen på Lakerstårta vid regeringssammanträdet på torsdag.

Fru talman! Att motverka felaktiga utbetalningar är någonting som ligger regeringen varmt om hjärtat. Vi ser det som något som det onekligen är väldigt angeläget att jobba med. Det är viktigt att svenska folket kan känna tilltro till våra myndigheter och till att bidragspengar betalas ut till rätt personer.

Regeringen tar som sagt frågan på stort allvar och kommer att fortsätta att arbeta aktivt med att motverka fusk och felaktiga utbetalningar. I Tidöavtalet är det tydligt stipulerat att vi bland annat ska jobba med en utbetalningsmyndighet men även med en nationell folkräkning.

Vi kommer att stärka sekretesslagstiftningen på ett sådant sätt att det medger att olika myndigheter kan samverka för att sätta dit den organiserade brottsligheten och undvika felaktiga utbetalningar. Men vi arbetar också för att säkerställa att företag som fick ta del av elstödet i den första omgången inte får ta del av det i den andra omgången, som interpellanten är inne på. Eftersom ersättningsnivåerna för de två elstöden i den första omgången är på samma nivå kommer inte några återkrav att ställas. Men det är onekligen väldigt viktigt att man inte får ut dubbel betalning.

Regeringen arbetar för att myndigheterna ska få bättre förutsättningar att undvika fel i framtiden, bland annat genom större möjligheter till informationsutbyte och mer samarbete mellan myndigheterna.

I samband med detta ser vi över möjligheten att åtgärda problemet inför utbetalningarna av elstödet i hela landet utan att fördröja utbetalningen alldeles för länge. Regeringen samarbetar därför med myndigheterna för att säkerställa att deras arbete sker så effektivt som det bara är möjligt. Elstödet till hela landet innehåller dessutom ett tak för elförbrukningen, vilket ytterligare minimerar risken att det går till företag.

Regeringen värnar om våra gemensamma medel. Jag har förtroende för att Försäkringskassan och våra andra myndigheter kommer att fortsätta arbetet med att motverka felaktiga utbetalningar och bidragsfusk och att regeringen kommer att verka för att hitta mer effektiva verktyg för att myndigheterna ska kunna genomföra det hela.

Fru talman! Isak From har frågat mig om regeringen och jag avser att ta några generella initiativ för att se till att felaktiga elstödsutbetalningar återbetalas. Isak From har också frågat mig hur regeringen avser att säkerställa regeringens styrning av sina myndigheter så att de återkommande felaktigheter som nu framkommit rörande utbetalningar inte upprepas.

Regeringen arbetar aktivt för att motverka felaktiga utbetalningar och bidragsbrott som hotar våra välfärdssystem. Det gäller även utbetalningar av elstöd till hushållen. Detta framgår tydligt av de uppdrag om att vidta förberedande åtgärder inför utbetalning av elstöd som regeringen gav både Försäkringskassan och Affärsverket svenska kraftnät i november 2022 respektive i januari 2023. Försäkringskassan har i förberedelsearbetet samverkat med berörda myndigheter och aktörer i syfte att motverka felaktiga utbetalningar.

Fru talman! Varje år utbetalas uppskattningsvis 18 miljarder kronor felaktigt, varav hälften misstänks vara olika typer av bidragsbrott. Det är orimligt, och därför tar den här regeringen krafttag mot bidragsbrott och felaktiga utbetalningar. Att stoppa felaktigt nyttjande av välfärden och bidragsbrott är högt prioriterat i Tidöavtalet, bland annat genom inrättandet av Utbetalningsmyndigheten, som bland annat ska förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar.

Att felaktigt utbetald ersättning återbetalas är viktigt för tilltron till och legitimiteten för den skattefinansierade välfärden. Mot bakgrund av detta har regeringen vidtagit åtgärder för att säkerställa att felaktigt utbetalt elstöd återbetalas.

Av regeringens förordningar om elstöd till hushållen följer att en mottagare av elstöd kan bli återbetalningsskyldig till Försäkringskassan om stödet har bestämts felaktigt eller med för högt belopp. Försäkringskassan kommer även att samarbeta med Skatteverket i anslutning till att elstödet till företag börjar utbetalas för att minimera risken för att ersättning betalas ut dubbelt.

Jag vill understryka att jag är trygg i vetskapen om att Försäkringskassans allmänna kontrollarbete genererar goda resultat. De senaste årens trend med ett generellt ökat positivt resultat avseende antalet kontroller, upptäckta felaktiga utbetalningar, polisanmälningar och återkrav håller i sig även för 2022.

Antalet polisanmälningar som myndigheten gör har ökat med 38 procent sedan 2021, och det gjordes cirka 8 150 polisanmälningar under 2022. Under 2022 gjordes också 29 500 kontrollutredningar. I Försäkringskassans årsredovisning för 2022 går att läsa att man under året betalade ut 251,5 miljarder kronor. Det gör att myndighetens arbete med att motverka, upptäcka och åtgärda felaktiga utbetalningar är mycket betydelsefullt.

Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att undvika att ersättning betalas ut felaktigt. Regeringen arbetar exempelvis med att skapa förutsättningar för att myndigheter mer effektivt ska kunna dela information och därmed kunna förhindra felaktiga utbetalningar.

Jag vill tydliggöra att det är viktigt för mig och regeringen att vår gemensamma välfärd går till den som har rätt till ersättning, inte till någon annan.

Fru talman! Låt mig tacka ledamoten för en viktig och bra interpellation. Det hela visar att inflationen slår väldigt hårt just nu. Jag har stor respekt och förståelse för att många svenska hushåll kämpar väldigt hårt nu. Många får avstå från semesterresan. Många får tänka över vad de lägger i kundkorgen. Det är definitivt många som avvaktar med att köpa nya vårkläder. Var så säker!

Därför är det så viktigt att bekämpa inflationen. Om vi inte bekämpar inflationen nu utan den biter sig fast riskerar vi att hamna i en långsiktig ekonomisk kris och en stagflation.

Hög inflation och stigande räntor är det som pressar hushållen allra mest. Regeringen har därför vidtagit särskilda åtgärder för att värna de allra svagaste hushållen. Samtidigt är det, som jag har varit inne på, väldigt viktigt att det här inte motverkar penningpolitiken i ett läge där hög inflation kan bita sig fast ytterligare.

Personer som har sin enda inkomst i form av sjuk- och aktivitetsersättning är en grupp bland flera andra grupper som är särskilt utsatta och har det väldigt tufft just nu. Regeringen följer utvecklingen väldigt noga när det gäller den ekonomiska krisen och den särskilda utsattheten. Och vi får helt enkelt återkomma längre fram i fråga om vidare åtgärder.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Som jag var inne på tidigare drabbar inflationen vissa hushåll allra hårdast. Det viktigaste är därför att göra insatser för dessa hushåll. Som jag nämnde inledningsvis följer vi utvecklingen väldigt noga. Vi har redan aviserat att det förlängda tilläggsbeloppet för bostadsbidraget till barnfamiljer nu ytterligare förlängs och även höjs för att barnfamiljer är särskilt utsatta i den här ekonomiskt tuffa tiden.

Det finns dock definitivt även andra grupper, och vi bevakar det hela alldeles extra. De grupper vi talar om nu fick nyligen en höjning med 8,7 procent, eftersom vi har kopplat deras ersättningar till prisbasbeloppet. Det är helt rimligt, och det är så man gör för att värdesäkra ersättningar. Tidigare har inflationen inte varit lika hög, och då har ersättningarna heller inte höjts i samma takt som nu. En vanlig löntagare kan i jämförelse inte räkna med 8,7 procent i höjda löner, vilket gör att kompensationen för löntagare i detta fall blir lägre än den blir för exempelvis dem som i dagsläget lever på olika ersättningar och förmåner. Vi har valt att göra så i Sverige för att man ska kunna kompenseras när inflationen drar iväg.

Vi vet alla att inflationen nu har tärt ännu lite till. Därför är det angeläget för regeringen att noga följa utvecklingen av den ekonomiska krisen. Vi får inte samtidigt som vi bekämpar inflationen motverka penningpolitiken. Vi får dessutom heller inte ha en alltför expansiv budget som riskerar att göra så att Sverige hamnar i långvarig inflation som biter sig fast och som pö om pö gröper ur hushållens ekonomi för lång tid framöver. Det skulle vara riktigt förödande.

Fru talman! Jag delar helt och fullt ledamotens uppfattning om att inflationen är den största fienden gentemot hushållen. Därför är det också viktigt att bekämpa den största fienden. Det innebär att man först och främst måste bekämpa inflationen. En risk som kommer om inflationen biter sig fast i vårt samhälle är att den gröper ur hushållens ekonomi pö om pö. Därför är det oerhört viktigt att just bekämpa hushållens största fiende, inflationen.

I budgetpropositionen för 2023 tog regeringen ansvar för Sveriges ekonomi och hushåll. Flera initiativ togs för att stärka hushållens ekonomi. Som jag nämnde i mitt tidigare anförande bibehöll vi arbetslöshetsersättningen och aktivitetsstödet på samma höga nivå som gällde under covid-19-pandemin. Det tillfälliga tillägget till barnfamiljer med bostadsbidrag har förlängts, och nu har vi aviserat att den höjda tillfälliga ersättningen ska förlängas ytterligare samt höjas. Dessutom har vi remitterat förslaget.

Regeringen tar frågan på stort allvar. Men samtidigt som vi behöver bekämpa inflationen och se till de hushåll som har det allra tuffast just nu får vi inte driva på inflationen ytterligare. Annars hamnar vi i en betydligt sämre situation än vi befinner oss i i dag.

Fru talman! Jessica Rodén har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att personer med funktionsnedsättning som har sin enda inkomst i form av sjuk- och aktivitetsersättning ska klara den ekonomiska krisen.

Sverige befinner sig i ett utmanande läge med en svår ekonomisk situation. Hög inflation och stigande räntor pressar hushållen. Regeringen har vidtagit särskilda åtgärder för att värna de svagaste hushållen. Samtidigt är det viktigt att finanspolitiken inte motverkar penningpolitiken i ett läge där hög inflation kan bita sig fast.

Sjukersättning och aktivitetsersättning räknas årligen upp med prisbasbeloppet, som följer prisnivån enligt konsumentprisindex. Den 1 januari 2023 höjdes prisbasbeloppet så att hel sjukersättning i form av garantiersättning för den som har fyllt 30 år ökade med 973 kronor per månad. Personer som får inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning får upp till 1 698 kronor mer per månad. Det är en lämplig ordning att sjukersättning och aktivitetsersättning i enlighet med gällande regelverk värdesäkras med prisbasbeloppet för att kompensera för de ökade kostnaderna.

Regeringen tog genom sin budgetproposition för 2023 ansvar för Sverige, ekonomin och hushållen. Flera initiativ togs för att stärka hushållens ekonomi. Bland annat bibehölls arbetslöshetsersättningen och aktivitetsstödet på samma högre nivå som har gällt under den pågående covid-19-pandemin. Det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag har förlängts till och med den 30 juni 2023, och förslag om att ytterligare förlänga och även höja denna ersättning har nyligen remitterats.

Personer som har sin enda inkomst i form av sjuk- och aktivitetsersättning är en grupp för vilken regeringen ämnar noga följa utvecklingen den kommande tiden. Det är personer som är i en tuff situation, och det är särskilt dessa hushåll som regeringen ämnar följa väldigt noga.

Fru talman! Stort tack för frågan, Malin Höglund! Jag var lite nervös ett tag att den skulle landa i en utmaning om Vasaloppet, men det gläder mig att den handlar om fallprevention, nutrition och ofrivillig ensamhet.

Detta är egentligen tre frågor som gynnar ett och samma område, nämligen en trygg och säker äldreomsorg.

Som ledamoten var inne på är fallprevention oerhört viktigt. Där har Socialstyrelsen ett uppdrag att stödja och hjälpa - Balansera mera, heter deras projekt. Det är oerhört viktigt att fortsätta med det.

Jag ser hemskt gärna fler goda exempel som dem på äldreboenden som jag varit på, där man har pedagogisk måltid med de äldre och även har matobservation för att skapa en bättre situation och inte minst förbättra nutritionen.

När det gäller ofrivillig ensamhet har den här regeringen gjort stora satsningar på detta när det gäller att tillgängliggöra de många aktiviteter som redan i dag finns i kommunerna och i civilsamhället men också se till att fler aktiviteter kommer till.

(Applåder)

Fru talman! Stort tack, ledamoten, för möjligheten att kunna fortsätta att tala om elstödet, vilket jag hemskt gärna gör.

När det gäller stödet till företagen har Energimarknadsinspektionen godkänt Svenska kraftnäts ansökan. Vi håller nu på att arbeta med stödets utformning.

En förordning med närmare detaljer om stödets utformning har varit på remiss, och svaren kom in den 6 mars. Man håller nu på med sammanställningen av dessa.

Detta förväntas skickas till kommissionen. Förutsatt att kommissionen har skyndsam handläggning av detta hoppas vi att Skatteverket ska kunna kicka igång ansökningsförfarandet redan den 30 maj 2023 för företagen.

Detta förutsätter en ganska snabb handläggning av EU-kommissionen. Det hoppas vi definitivt att den lever upp till.

(Applåder)

Fru talman! Stort tack för frågan, Sanne Lennström! Det är en mycket angelägen fråga. Barnfamiljerna och de andra familjerna i Sverige pressas just nu väldigt hårt av det höga matprisläget, det höga drivmedelsprisläget och alla andra saker som hamnar i en perfekt storm.

Inflationen är och förblir den största fienden för samtliga hushåll. Därmed är regeringens främsta uppdrag att bekämpa inflationen. Då kan man inte "dra på" i alla delar. Med en expansiv budget riskerar vi snarare att låta hushållen hamna i ett högt inflationsläge för lång tid framåt, vilket skulle gröpa ur hushållsekonomin totalt.

Vad vi i stället gör nu är att presentera en extra satsning till just de särskilt utsatta barnfamiljerna. Detta kanske ledamoten har noterat under dagen. Vi har sedan tidigare ett förlängt tilläggsbelopp till bostadsbidraget, och det höjs nu ytterligare under nästkommande halvår.

(Applåder)