Anna Tenje

Fru talman! Stort tack, Viktor Wärnick, för en mycket angelägen fråga! Många undrar över just detta, och det pågår en diskussion om vilka näringsidkare som har fått och vilka som inte har fått något stöd.

Försäkringskassan har från början varit väl medveten om att elstöd kan betalas ut till elkonsumenter som är privatpersoner men som också bedriver näringsverksamhet på samma elmätare. De har ett konsumentavtal och har fått elstödet utbetalat i februari eller mars i enlighet med det elstöd som vi har deklarerat att vi ska ge till privatpersoner och företag men som bara kommit privatpersoner till del.

Vad som nu har hänt är att vissa företagare har fått elstödet lite tidigare än vad de annars skulle ha fått och inte samtidigt som andra företag. Försäkringskassan kommer nu tillsammans med Skatteverket att garantera att det inte sker en dubbelutbetalning när elstödet till företagen kommer, vilket ska ske inom kort.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för ytterligare en fråga på området. Sedan sist har jag kollat upp hur många det berör. Ungefär 450 personer har varit föremål för detta. Jag har också lite mer i detalj tagit reda på vilka omständigheterna har varit. Det är såklart oerhört komplicerat.

Regeringen har jobbat mycket hårt och har många förslag som rör att felaktiga utbetalningar och fusk och fel ska beivras in i minsta detalj men också att tidigare felaktiga utbetalningar ska återbetalas. Det är en diskussion som blivit uppmärksammad i medierna då det har gällt andra förmåner som är föremål för felaktiga utbetalningar.

Givetvis ska det bli rätt och riktigt redan från början så att man aldrig försätter sig i den här situationen. Däri ligger det största arbetet.

Fru talman! Stort tack för frågan, Christofer Bergenblock! Jag kapade den lite. Det är ett gemensamt intresse för mig och sjukvårdsministern, Acko Ankarberg Johansson. Vi samarbetar väldigt nära i just frågorna som berör både äldreomsorgen och hälso- och sjukvården, inte minst hemsjukvården och den nära vården.

Vi har varit tydliga med att vi är intresserade av att stärka den medicinska kompetensen inom äldreomsorgen och den nära vården. Coronakommissionen påpekade också att det finns stora brister där. Det gjordes även i Ivos rapport. Vi kommer därför att initiera en utredning som ska titta närmare på de frågorna. Vi har nyligen haft en utredning om kommunala läkare. Men vi kommer att gå vidare med att titta på hur man kan stärka den medicinska kompetensen framöver.

Herr talman! Jag tackar för frågan. Daniel Persson lyfter upp en viktig reform och en viktig förändring. Sett ur dessa personers perspektiv är det givetvis fråga om en mycket viktig förändring.

Det beräknas att förändringen i lagen leder till att 2 000 fler personer har rätt till assistansersättning, och det handlar om 800 barn. Detta leder också till att fler personer än tidigare kommer att ha rätt till kommunal personlig assistans.

Regeringen gör samma bedömning som Försäkringskassan, och som jag tänker att Daniel Persson är väl insatt i, nämligen att detta kommer att öka antalet förfrågningar och därmed kommer handläggningstiderna att bli betydligt längre. Det var prognosen. Som vi ser nu är det vad som också har skett. Handläggningstiderna har ökat något, och antalet personer som söker personlig assistans har ökat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi följer frågan mycket noga och tittar på konsekvenserna. Precis som jag har tagit upp med tidigare frågeställare är långa handläggningstider mycket olyckligt. Vid förändringar måste vi se till att Försäkringskassan hänger med så att man kan fullfölja det uppdrag man är satt att göra.

Vi följer frågan mycket noga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tackar Martina Johansson för en väldigt bra och viktig fråga. Jag delar hennes uppfattning till stor del. Vi har haft denna diskussion i Regeringskansliet och bereder frågan just nu. Hur, när och var vi landar är inte riktigt klart än. Men det ligger mycket i det som ledamoten lyfter fram.

Det är aldrig bra att hamna i skuld, men det är definitivt inte bra att göra det på dessa grunder. Jag tittar även på frågorna där man riskerar att hamna i skuld på grund av långa handläggningstider för att man ska rapportera in sin inkomst. Det är, som jag ser det, helt oacceptabelt.

Stort tack för frågan, och jag lovar att återkomma, kanske inte inom kort men snart.

Herr talman! Stort tack, Carita Boulwén, för att du lyfter denna fråga! Jag tror att en fast vårdkontakt är oerhört viktig. Nu talar vi om hemtjänst. Lite längre fram får vi diskutera särskilda boenden.

Det är alltför många äldre som hamnar mellan de berömda stolarna - mellan kommun och region men också mellan hemtjänst och hemsjukvård. Jag tror alltså att detta är oerhört viktigt, och där har vi uppenbarligen samma uppfattning.

Detta är som sagt ett nytt förslag. Det ska givetvis utvärderas, precis som vi brukar göra. Vi ska se över många olika delar i detta, givetvis också den fråga som du lyfter. Jag tror att den utvärderingen ska vara klar den 31 augusti 2023, och då får vi fortsätta diskutera frågan. Då ligger det kanske nära till hands att även diskutera särskilda boenden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

(Applåder)

Herr talman! Stort tack för frågan, Cecilia Engström! Det har gått synnerligen bra, måste jag konstatera. Jag är otroligt stolt över det arbete som Försäkringskassan har bedrivit under denna relativt korta tid. Man har, precis som ledamoten redogör för, byggt ett system vid sidan av gängse system, så att man inte stör de övriga utbetalningarna, som den viktiga sjukpenningen eller pensionen eller dylikt.

98 procent av dem som är berättigade till elstödet har fått det på sina konton i dag. Då återstår ungefär 80 000 hushåll. Merparten av dem är utländska fastighetsägare - det kan exempelvis vara sommarbostäder i elområdena 3 och 4. Dem söker vi nu, såklart. De kommer antagligen att få en avi. Men det kommer också att vara en stor del av dessa 80 000 som numera har rapporterat in sitt bankkonto och som då kommer att kunna få det direkt till kontot.

Vinsten med det hela var att många redan fanns i systemen och att många var tidiga med att också anmäla sitt bankkonto till Swedbank. Jag vill ge en eloge till både svenskarna och Försäkringskassan.

Herr talman! Tack för frågan, Isabell Mixter! Jag beklagar att de som är födda 1957 har hamnat i kläm på det här viset. Det borde ha skötts på ett annat sätt.

Det frågan handlar om är alltså att den höjda åldersgränsen i skattesystemet inte följs av höjd åldersgräns i andra delar av systemet. Det gör att de som är födda 1957 klassas som pensionärer i vissa system men som i arbetsför ålder i andra system. Det är olyckligt att detta glapp har uppstått. Det borde ha skett på annat sätt. Detta är ett beslut från den tidigare regeringen och en tidigare riksdag, och där borde detta definitivt ha skötts på ett bättre sätt. Åtminstone borde informationen till dem det berör ha gått ut på ett bättre sätt.

Jag kan dock konstatera att alldeles oavsett vad vi nu tycker om den här frågan och vad Vänsterpartiet har yrkat så finns det inte medel i någon budgetmotion för att täcka finansieringen av detta.

Herr talman! Jag delar ledamotens problembild och många av de lösningar som regeringen och samarbetspartiet har arbetat fram tillsammans.

Jag kan konstatera att rehabiliteringsarbetet är oerhört viktigt när det gäller just sjukskrivningarna och dem som i dag befinner sig i en sjukskrivning. Jag tror att vi behöver betydligt fler angreppssätt för att möta människor i utanförskap och sjukskrivning mycket tidigare. Det är också så att man behöver bemöta den som är sjukskriven på olika sätt beroende på om det är på somatisk grund eller på psykisk grund, och man behöver hantera det på olika sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar så hemskt mycket för en mycket viktig fråga från Clara Aranda.

Den psykiska ohälsan bland kvinnor är mycket hög, och den ökar dessutom. Vi vet av sjukskrivningstalen att ungefär 50 procent av alla sjukskrivna kvinnor har en psykiatrisk diagnos i grunden. Motsvarande andel för män ligger på ungefär 39 procent, så de är inte på något sätt förskonade. Det är alltså viktigt att arbetet med den psykiska ohälsan sker brett i samhället och på många olika plan. Framför allt är det dock viktigt att ha det i åtanke när det gäller de långa sjukskrivningarna - och även de nya sjukskrivningarna.

För att stärka och utveckla arbetet inom detta område krävs det många samordnade insatser från staten, kommunerna och regionerna. Mot bakgrund av detta är jag mycket stolt över att regeringen och SKR har slutit en överenskommelse om insatser inom området psykisk ohälsa - och suicidprevention, ska nämnas - för 2023.

Fru talman! Jag vill verkligen tacka för denna debatt. Jag kan konstatera att det finns ett synnerligen stort intresse i kammaren för kompetensförsörjningsfrågor, och jag tycker att det är oerhört bra att fler partier och ledamöter delar min bedömning att kompetensförsörjningen är en av de kanske viktigaste frågorna just nu.

Jag kan försäkra ledamoten Mikael Dahlqvist att de kommunala företrädare jag möter definitivt inte har tystnat när det gäller de frågor som de lyfter fram för mig om äldreomsorgen och vad de tycker att jag borde satsa mer på och framför allt vad vi måste samarbeta kring. Väckarklockorna ljöd nämligen mycket tidigare där än vad de gjorde här i kammaren eller i Regeringskansliet när det gäller kompetensförsörjningsfrågorna och hur kompetensen inom välfärden ska säkras gällande de kommunala företrädarna.

Detta är frågor som vi har pratat om långt innan pandemin slog till och långt innan den före detta regeringen aviserade Äldreomsorgslyftet. Vi har diskuterat detta i SKR-sammanhang, och SKR har också lyft upp många av de delar som handlar om att man inte bara behöver bli fler utan också jobba på ett annorlunda sätt. Vi måste ta till oss digitaliseringen och välfärdstekniken på ett smart eller bra sätt som gagnar både de äldre och medarbetarna, så att det blir både lättare och faktiskt kanske roligare att jobba inom äldreomsorgen och så att framför allt tryggheten och säkerheten för de äldre kan öka.

Detta rör många olika frågor. Kompetensförsörjningsfrågan är ingen enkel sak, men jag är helt övertygad om att vi kan komma väldigt långt om vi kan kroka arm här, om vi delar uppfattningen att kompetensförsörjningsfrågan är den kanske enskilt viktigaste frågan för äldreomsorgen och om vi sedan krokar arm på ett ännu bättre sätt med både kommuner och regioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Mikael Dahlqvist lyfter flera frågor i sitt anförande som jag ämnar försöka svara på.

Bland annat handlade det om vad jag konkret vill göra för att höja attraktionskraften för de viktiga vård- och omsorgsyrkena. Där tror jag att vi är inne på helt rätt väg. Jag tror att regleringen om skyddad yrkestitel för undersköterskor är en väldigt god början. Då handlar det också om att vi kanske behöver följa upp med en differentiering av arbetsuppgifterna, det vill säga att man faktiskt arbetar med det man är utbildad för. Sedan kan vi ha fler vägar in till vård- och omsorgsyrkena så att vårdbiträden eller annan personal kan få komma in och göra andra uppgifter men ändå känna att detta verkligen är ett värdefullt arbete att göra - och kanske dessutom bli sugna på att fortsätta.

Jag tror att ledarskapet är oerhört viktigt, inte minst inom äldreomsorgen. Jag tror att ledarskapet är viktigt i alla delar i den kommunala och regionala verksamheten, och även i den statliga verksamheten, men jag tror att det är synnerligen viktigt inom äldreomsorgen.

Jag har mött många medarbetare som inte tycker att schemaläggningen är ett problem eller att delade turer är något större problem - det vet jag att det finns delade meningar kring - men som känner att de kan vara med och påverka och inte minst råda över sin dag. De känner att det de uträttar gör skillnad och att de erfarenheter de har hörs, lyssnas till och leder till förändringar.

Sedan har vi andra medarbetare som kanske jobbar i en hemtjänstgrupp bara några kilometer därifrån och som definitivt inte upplever samma sak. De talar om minutjakt, känner sig stressade och pressade och upplever att de inte har något inflytande över sin egen arbetssituation.

Detta kan sammanfattas med en sak, och det är ledarskapet. Vi har duktiga chefer inom äldreomsorgen, och vi har mindre duktiga chefer inom äldreomsorgen. Jag tror att det är oerhört viktigt att vi satsar på ett utökat ledarskap och en kompetensutveckling inte minst för våra chefer för att situationen och attraktiviteten inom äldreomsorgen ska bli bättre.

Men det finns andra saker vi också behöver titta på. Från vår sida har vi annonserat att vi behöver titta på språkkravet inom äldreomsorgen. Detta kommer en utredning att titta vidare på så småningom. Framför allt är det viktigt att ta i beaktande att detta inte får leda till fler käppar i hjulen för kommunerna när det gäller kompetensförsörjningen. Här behöver vi givetvis gå hand i hand och hjälpas åt - hitta de goda exemplen på språkombud, hitta de goda exemplen där man har jobbat väldigt strategiskt och framgångsrikt med att man lär sig svenska på jobbet men också kommer in i arbetet på ett betydligt bättre sätt fastän man kanske inte har språket till att börja med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Här tror jag också att skyddad yrkestitel kan vara en väg in, liksom differentiering av arbetsuppgifterna. Jag tror också att det är oerhört viktigt för att de äldre ska kunna förstå och göra sig förstådda, men också för att höja attraktiviteten för arbetsplatsen, att medarbetare kan samarbeta och tala med varandra och på ett säkert sätt föra över information och dokumentation.

Det finns många olika delar i detta - många bäckar små - som kommer att förbättra situationen och kompetensförsörjningen i landets kommuner och inom äldreomsorgen.

Fru talman! Jag tackar båda interpellanterna för deras inlägg. Jag håller med om väldigt mycket av det som sades, särskilt beskrivningen av att det behövs flera olika delar för att få bukt med kompetensförsörjningen i äldreomsorgen. Det handlar om många bäckar små. Det är framför allt kommunerna som har det stora ansvaret - det stora huvudmannaskapet - och som ofta är arbetsgivare, men även privata vårdgivare måste göra sitt för att se till att arbetsmiljön blir bättre och att attraktiviteten höjs. Det gäller att vi tillsammans ser till att fler söker sig till vård- och omsorgsyrken och, framför allt, att de som redan arbetar där vill stanna kvar.

Det finns alltså många olika delar i det här, och när det gäller kompetensförsörjning och kompetensutveckling är detta oerhört viktigt.

När det gäller Äldreomsorgslyftet, som är det vi är här för att diskutera och debattera i dag, kan jag konstatera att det löper ut 2023. Det är alltså ingenting som man aktivt har skrotat eller aviserat att man ska skrota, utan det är de facto någonting som löper ut.

Socialstyrelsen har fått i uppdrag att i enlighet med det tillkännagivande som vi lämnade när vi var i opposition genomföra en uppföljning och utvärdering av Äldreomsorgslyftet samt det årliga resurstillskott på 4 miljarder kronor som kommuner har tilldelats via Socialstyrelsen sedan 2021. Utvärderingen ska redovisa hur kommunerna har använt de extra medel som tilldelats i enlighet med satsningarna och vilka resultat de har givit. Uppdraget kommer att redovisas till mig senast den 31 mars 2023.

Äldreomsorgslyftet omfattar ju väldigt mycket pengar. En så stor satsning på ett för välfärden avgörande område behöver givetvis följas upp och utvärderas. Jag är helt övertygad om att det finns många lärdomar att dra av Äldreomsorgslyftet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag gör många verksamhetsbesök och träffar många medarbetare inom vård och omsorg, framför allt inom äldreomsorgen. Jag har själv ett förflutet som kommunstyrelsens ordförande och har jobbat med Äldreomsorgslyftet. Jag vet att det finns en hel del käppar i hjulet. Det har inte kommit alla kommuner till del. Vi har den största kommunen, det vill säga Stockholm, och sedan har vi väldigt många små kommuner.

Vi har också sett att det finns önskemål om att nyttja en kompetensförsörjningssatsning som Äldreomsorgslyftet - om man fick en sådan - på ett lite annorlunda sätt, så att den skulle kunna användas i större utsträckning och kanske till andra saker. Det är ju nämligen inte så att alla utbildningar som Äldreomsorgslyftet har nyttjats till är ett och ett halvt år långa - en del är betydligt kortare, och en del handlar inte om att läsa från vårdbiträde till undersköterska. Detta har använts vitt och brett. Just därför är det viktigt att utvärdera hur skattebetalarnas pengar har använts för att kunna dra lärdom av det, följa goda exempel och skala upp detta så att det kan komma fler kommuner till del och så att vi på riktigt kan hjälpas åt för att få bukt med kompetensförsörjningsproblematiken.

Jag tycker att det är viktigt med evidens. Jag tycker att det är viktigt att följa upp. Jag tycker att det är viktigt att man använder skattebetalarnas pengar på bästa möjliga sätt, men jag vill också understryka att det är långt ifrån alla pengar som har använts för kompetensförsörjning och kompetensutveckling. Kommunernas budget har ju stora satsningar, och det har också regionernas budget. Jag ska dock inte säga att detta inte har betydelse, för det tror jag att det har.

Låt oss återkomma när vi har sett utvärderingen och framför allt när vi lämnar över budgetpropositionen för 2024.

Fru talman! Det är väl härligt att vi kan vara lite effektiva när tiden börjar bli något sen och debattera de här två fina interpellationerna tillsammans!

Fru talman! Mikael Dahlqvist har frågat mig varför jag och regeringen avser att avskaffa denna reform efter 2023. Mikael Dahlqvist har också frågat mig hur min och regeringens plan ser ut för att säkra kompetensen framöver. Slutligen har Mikael Dahlqvist frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen planerar för att höja statusen för välfärdsyrken.

Lena Hallengren har frågat mig varför regeringen avskaffar det framgångsrika Äldreomsorgslyftet. Lena Hallengren har också frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att säkerställa kompetensen inom äldreomsorgen långsiktigt. Slutligen har Lena Hallengren frågat mig hur jag och regeringen avser att minska den stora personalomsättningen inom äldreomsorgen.

Som framgår av höstens budgetproposition (prop. 2022/23:1) fortsätter Äldreomsorgslyftet under 2023. Arbetet med budgetpropositionen för 2024 pågår inom Regeringskansliet. Regeringen kommer att återkomma i sedvanlig ordning med sina förslag och prioriteringar, inte minst inom det viktiga välfärdsområdet.

Personalen är äldreomsorgens viktigaste resurs, och en väl fungerande personal- och kompetensförsörjning är en nyckelfråga för utvecklingen av äldreomsorgen. Det är vidare avgörande för kvaliteten och säkerheten i äldreomsorgen att personalen har rätt kompetens för att utföra arbetsuppgifterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Från och med den 1 juli 2023 är undersköterska en skyddad yrkestitel, vilket innebär att kompetensen för yrkesgruppen säkerställs. Detta kommer att bidra till en god vård och omsorg av äldre. Det handlar främst om att till exempel vara en attraktiv arbetsgivare, att erbjuda karriärvägar samt att hitta lösningar för ett hållbart arbetsliv. Men reformen kan även bidra till att yrkets status höjs.

Varje kommun ansvarar i egenskap av huvudman för äldreomsorgen, och frågor om bemanning och kompetensutveckling är ett arbetsgivaransvar. Regeringen ser samtidigt ett behov av att stödja kommunerna i arbetet med att möta utmaningarna inom äldreomsorgen.

Genom riksdagens beslut om regeringens budgetproposition för 2023 anslås 4 miljarder kronor i statsbidrag till kommunerna för att säkerställa en god vård och omsorg av äldre personer. Ytterligare drygt 2 miljarder kronor går till att minska antalet timanställningar och till en satsning på utökning av bemanning och kompetens av såväl sjuksköterskor som läkare inom äldreomsorgen. Resurser tillförs även kommunsektorn genom det generella statsbidraget för 2023.

Uppgiften att stärka kompetensförsörjningen i välfärden är komplex och kräver insatser inom flera olika politikområden. Det handlar till exempel om att vara en attraktiv arbetsgivare, att erbjuda karriärvägar, att hitta lösningar för ett hållbart arbetsliv och att attrahera fler till vård- och omsorgsyrket.

Personal- och kompetensförsörjningen kan emellertid inte lösas enbart av mer resurser eller fler medarbetare. Potentialen i förändrade arbetssätt, digitalisering och övrig effektivisering behöver också tas till vara. Ny teknik kan också bidra till att minska arbetsbördan så att fler orkar längre.

Ingen enskild åtgärd löser allt, men genom att arbeta tillsammans går det att göra stor skillnad för kompetensförsörjningen och kvaliteten inom äldreomsorgen för våra äldre. Staten, kommunerna och regionerna behöver fortsätta att arbeta tillsammans för att långsiktigt stärka tillgången till kompetens i äldreomsorgen i hela landet.

Fru talman! Mitt besked till personer som är i kontakt med samordningsförbund eller som, för den delen, kanske skulle vara i behov av att vara i kontakt med samordningsförbunden är att jag står på deras sida.

Jag tycker att arbetet som bedrivs av samordningsförbunden är oerhört viktigt, och jag tror att man kan göra mycket mer. Jag tror att samarbetet mellan region, kommun, försäkringskassa och arbetsförmedling kan bli betydligt mycket bättre. Jag tror att det kan bli effektivare, jag tror att det kan bli smartare och jag tror att man kan lära sig betydligt mycket mer av varandra mellan samordningsförbunden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men jag tror dessutom att det går att samarbeta betydligt mycket mer med andra delar av Försäkringskassan, av kommunerna och även av regionerna - och varför inte av Arbetsförmedlingen. På det viset kan man hjälpa ännu fler och dessutom komma in mycket tidigare så att människor inte går alldeles för länge i ett utanförskap innan de kommer in i systemet och får hjälp av samordningsförbunden.

Jag tror att det finns otroligt mycket att göra på den här punkten, och just därför är det viktigt att man kan följa och utvärdera de insatser som görs. Men man ska också börja betydligt tidigare med att både se till att det finns möjligheter, såklart, och att människor kan gå ut ur och in i vissa olika system. Man ska kunna pausa vissa saker utan att behöva vara rädd för att förlora ersättningen helt och hållet för att man exempelvis provar på att plugga.

Ibland är det informationen som tryter. Där tror jag att både myndigheter, kommun och region kan bli betydligt mycket bättre.

Först ser jag nu fram emot den utvärdering som ISF gör. Jag vill försäkra interpellanten att jag också har uppmärksammat problematiken med systemet som sådant. Jag har påtalat detta, och man ska återkomma till mig med vad man ämnar göra. Då kan jag också återkomma till interpellanten och berätta vad regeringen ämnar göra i frågan.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag tackar för frågorna från interpellanten.

Även jag har blivit uppmärksammad på att statistiken inte är lika lätt att följa upp nu som tidigare. Det var kanske lite bökigt och knökigt redan tidigare. Det har också visat sig att vissa samordningsförbund har vänt sig direkt till mig för att uppmärksamma mig på att systemet som sådant inte är helt optimalt nu och att det blir svårt med uppföljning och med statistiken. Men vissa samordningsförbund har inte ens uppmärksammat detta, givet att de faktiskt kanske inte arbetade på detta sätt tidigare. Det tycker jag är anmärkningsvärt. Jag tror att det är väldigt viktigt, som interpellanten säger, att faktiskt se vad som fungerar och vad som inte fungerar. Sedan vet vi att allt inte funkar på alla, särskilt inte på de grupper som ofta möter samordningsförbunden. Däremot är det väldigt viktigt att vi i de fall där vi har lyckade exempel kan visa, belägga och föra detta vidare så att man kan skala upp det.

Jag har alltså blivit uppmärksammad på att rapporteringssystemet inte är optimalt. Jag har ställt frågan till mina tjänstepersoner. De följer och tittar på frågan och har lovat att återkomma. Jag lovar att jag ska ha ögonen på detta eftersom detta är väldigt viktigt. Och, som sagt, flera samordningsförbund har redan hört av sig till mig för att uppmärksamma mig på problematiken men också för att understryka vikten av att man just har statistik och att man kan göra uppföljningar för att hela tiden bli bättre och nå fler och nå bättre resultat.

Jag ser fram emot den granskning som ISF gör och som ska redovisas. De har fått fyra månader ytterligare i förlängd tid, vilket vi har beslutat att ge dem just för att jag tycker att det är så viktigt att vi får denna information till del. Granskningen kommer den 31 mars 2023. Jag ska läsa den noga, följa dessa frågor och sedan följa upp detta i rapporteringssystemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I regleringsbreven har vi gett uppdrag både till Försäkringskassan och till Arbetsförmedlingen. Där går det också att följa detta viktiga arbete.

Men jag lovar också att jag i mitt arbete när jag är ute på mina verksamhetsbesök och möter många av våra kommunala och regionala företrädare ska ta upp att man ska lyfta fram dessa frågor. Det är precis som interpellanten lyfter fram, alltså att detta är en lite undanskymd fråga. Kommunala företrädare jobbar väldigt mycket med detta, skulle jag vilja säga. Men det är inte alltid som det når medieljuset, och det är kanske inte alltid som gemene man känner till denna typ av verksamhet.

Som förälder till ett barn som kommer att ha det tufft och svårt är det oerhört viktigt att man vet att det finns andra i samhället som också finns där för att hjälpa, stödja och ledsaga personen i fråga till ett arbete så att han eller hon kan stå på egna ben.

Fru talman! Jag noterar att jag och interpellanten har lite olika siffror när det gäller hur många kommuner som ingår i dessa samordningsförbund. Jag hoppas att det är jag som har rätt och att Åsa Eriksson har lite fel. Men jag delar Åsa Erikssons ståndpunkt när det gäller att alla borde kunna ta del av samordningsförbundens viktiga arbete. Alldeles oavsett om det är runt 240 eller 272 tycker jag att det borde bli fler.

Jag delar många av de erfarenheter som interpellanten tar upp i sin redogörelse. Också som kommunstyrelsens ordförande har jag mött många människor som har fått mycket stor hjälp av samordningsförbunden. Men de olika samordningsförbunden jobbar ganska olika. Vissa har nått större framgång än andra. Just därför är det väldigt viktigt att på individnivå fullfölja den granskning som ISF nu gör för att hitta de goda exempel som man sedan kan skala upp och jobba lite mer utförligt med över hela landet, så att alla får ta del av detta viktiga arbete.

Jag har ingen annan ståndpunkt än att det är helt avgörande för vårt lands ekonomi och välfärd att få fler i arbete. Och jag tror att samordningsförbunden kan spela en mycket viktig roll i just detta. Att människor kan gå från utanförskap till inkludering och kan stå på egna ben, försörja sig själva, stå raka i ryggen och vara delaktiga i samhället är otroligt viktigt. Just därför behövs i många fall samordningsförbunden för att leda en person hela vägen fram till arbete och egen försörjning. Jag har alltså ingen annan åsikt än den som interpellanten framförde tidigare.

Fru talman! Åsa Eriksson har frågat mig om jag och regeringen har för avsikt att vidta åtgärder för att stärka samordningsförbundens möjligheter att ge fler sjuka individer hjälp att öka sin arbetsförmåga.

För personer som har behov av samordnade rehabiliteringsinsatser är det möjligt för Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, regioner och kommuner att genom samordningsförbund, Finsam, finansiera sådana insatser. Vid utgången av 2021 fanns det 76 samordningsförbund som innefattade 272 av Sveriges 290 kommuner och samtliga regioner.

Samordningsförbunden är en viktig resurs för att stärka människors arbetsförmåga, och det är positivt att nästan samtliga Sveriges kommuner ingår i ett samordningsförbund.

Som framgår av regleringsbreven för Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska myndigheterna arbeta för att samordningsförbunden prioriterar att finansiera insatser för långtidssjukskrivna, unga med funktionsnedsättning och unga som har aktivitetsersättning i syfte att stärka kvinnors och mäns förmåga till förvärvsarbete. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska bidra till att alla parter i samverkan tar ansvar för samordningsförbundens insatser. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska genom Nationella rådet för finansiell samordning stödja utvecklingen av samordningsförbundens verksamhet. Försäkringskassan ska även samlat redovisa målgrupper och insatser som finansieras av samordningsförbunden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker att det är angeläget att få en ökad kunskap om resultat och effekter av samordningsförbundens olika insatser. Därför har Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, i uppdrag att utvärdera samordningsförbundens verksamhet på individnivå. Uppdraget ska redovisas den 31 mars 2023. Det är alltså väldigt snart.

Jag ser fram emot att ta del av ISF:s analys och slutsatser. Det kommer att vara ett väldigt viktigt underlag i regeringens fortsatta arbete som rör dessa frågor.

Herr talman! Jag vill återigen tacka interpellanten för att vi har den här diskussionen och lyfter den här debatten. Vi har diskuterat frågan flera gånger tidigare i kammaren, men framför allt har vi gjort det i utskottet.

Jag ser nu fram emot det arbete som kommer att bedrivas i arbetsgruppen, och jag kommer tacksamt att ta emot dess resultat senast den 15 december 2023. Jag tror också att det är väldigt bra att en parlamentarisk grupp kommer att tillsättas. Det kommer att gå ut en inbjudan till samtliga riksdagspartier att utse en representant som kan sitta i den parlamentariska referensgruppen för att komma med kloka inspel men också för att kunna jobba med den här frågan kontinuerligt och påverka arbetet under arbetets gång.

Jag tänker att det är bra att man inte läser mellan raderna utan att man lyssnar till det som sägs och det som skrivs. Jag vill vara tydlig med att säga att jag inte har föreslagit att man ska gå till jobbet eller att man ska jobba hemifrån när man är sjuk. Jag tycker att vi ska ha en sjukförsäkring som gäller, och när man är sjuk och behöver ta del av den ska den finnas på plats. Jag tycker också att vi ska ha ett system som motverkar långtidssjukskrivningar så att människor inte återigen göms och glöms i statistiken. Det ska finnas ett tydligt rehabiliteringsansvar, från arbetsgivarens, Försäkringskassans och hälso- och sjukvårdens sida, men också för individen själv så att man kommer tillbaka till arbetet så fort som bara är möjligt och att vi inte har långa sjukskrivningar.

På samma vis tycker jag att det är bra att man har en självrisk när det gäller systemet att karensavdraget finns till. Jag tycker att man har visat tydligt att det ökar på när man plockar bort det. Men jag är villig att titta på den här frågan och jämför gärna med andra länder. Skulle det mot förmodan vara så att jag har fel - det kan ju faktiskt vara så att man har fel - är jag villig att ompröva mina beslut.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag återkommer nu till den första frågan, som jag fick innan vi tog en liten paus, gällande utredningsdirektivet som interpellanten inte hade lyckats hitta. Det förstår jag. Det är en offentlig handling, men den låg ju inte först på Socialdepartementets hemsida. Jag har den i alla fall här, och interpellanten får den i handen så fort vi är klara med interpellationsdebatten. En fördel med pausen var att jag fick möjlighet att grotta ned mig i detta och att skriva ut den.

Jag delar egentligen interpellantens eller arbetsmarknadens parters oro när det gäller gränsdragningsproblematiken. Givetvis kan detta bli komplicerat och svårt när det gäller vilka yrken som skulle kunna antas omfattas av ett undantag. Men det är just detta som arbetsgruppen får titta på och komma fram till och sedan bena i, det vill säga hur en sådan modell skulle kunna se ut. Jag tänker inte föregå den utredningen heller.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Så tillbaka till talarstolen den 13 december - jag hade den fina förmånen att bli inbjuden till socialförsäkringsutskottet i förra veckan då vi benade i den här frågan. Jag vill återigen vara tydlig med att jag har stor respekt för den här talarstolen och den här plenisalen. Jag borde inte ha sagt att allting skulle vara som det alltid har varit. Jag var tydlig med att säga att utredningsdirektivet skulle kunna komma att ändras. Men jag var inte tydlig med att vi också kunde tänka oss att plocka det från en SOUutredning till en bokstavsutredning. Där gick jag för långt, och jag borde inte ha sagt det från denna talarstol. Det ångrar jag såklart.

Men alldeles oavsett kan vi ändå konstatera att vi nu har en bokstavsutredning. Vi är helt överens om att vi bör titta mer på dessa frågor. Det har varit viktigt från regeringens sida att göra det, och det kommer vi också att göra. Nu avvaktar vi och ser vad utredningen kommer fram till, och den presenteras den 15 december. Därefter blir det givetvis fortsatt debatt.

Jag vill också vara tydlig med att säga att arbetsmarknadens parter redan i dag har möjlighet att avtala bort karensavdraget. Det har man valt att göra i ett fall, vad jag har hittat, och det gäller räddningstjänsten. I övrigt har man inte valt att komma överens, parterna emellan, om att plocka bort karensavdraget.

När det gäller de andra studierna eller jämförelserna med de andra nordiska länderna kan jag tycka att det visst är intressant att följa och titta på. Mig veterligen har i alla fall Norge en något högre korttidsfrånvaro än vad Sverige har, om det nu är så att man inte har något karensavdrag.

Jag kom precis från en debatt på Forum Jämställdhet i Malmö i förra veckan som gällde både jämställda pensioner och jämställd föräldraförsäkring. Efter väldigt mycket jämförelser med de övriga nordiska länderna kokade det mesta ned till att vi har ganska skilda system. Vi har skilda system för det mesta, både för lönebildningsprocessen och arbetsmarknadens parter, men framför allt har vi det för föräldraförsäkringen och för pensionerna. Sannolikt är det även i det här fallet så att vi inte har helt jämförbara system.

Men jag drar ofta och hemskt gärna lärdom av andra länder och goda exempel. Det finns alltså inget som hindrar att arbetsgruppen tittar på den saken i den bokstavsutredning som nu kommer att arbeta framdeles.