Anna Tenje

Herr talman! Det är onekligen mycket viktigt att prioritera dem som har det sämst, samtidigt som det är viktigt att inte vidta för vida åtgärder så att inflationen i stället späs på. Det är till syvende och sist inflationen som äter de största hålen i plånböckerna just nu. Den påverkar hushållens ekonomi, företagens ekonomi samt kommuner och regioner i övrigt. Just därför är inflationsbekämpningen det enskilt viktigaste greppet den här regeringen kan ta här och nu.

Vi sänker också skatterna och ser till att det blir mer lönsamt att arbeta.

(Applåder)

Herr talman! Stort tack för en mycket angelägen fråga, som berör många olika delar av vårt samhälle givet att det är inflationen som är den stora boven i dramat. Den påverkar hushållens ekonomi, den påverkar företagens ekonomi och den påverkar också kommuner, regioner och staten.

Kostnadsökningarna har varit mycket stora. Nu ser vi att inflationen är på väg nedåt. Givet den svåra situation många hushåll befinner sig i, som givetvis gör det svårt att få ekonomin att gå ihop, har vi riktat sänkta skatter mot hushåll med låga inkomster eller medelinkomster. Vi har också riktat olika stöd så att det ska bli lättare att leva, lättare att vara svensk.

Det är dyrt att vara svensk, och vi jobbar stenhårt för att bekämpa inflationen i alla avseenden.

Herr talman! Jag vill passa på att tacka för en god debatt och det intresse som har väckts från samtliga här i kammaren. Detta är en fråga som jag gärna och med stort engagemang diskuterar och debatterar fler gånger. Detta är nämligen väldigt viktigt.

Ledamoten Åsa Eriksson avslutade sitt anförande med att fråga vad Försäkringskassan ska sluta göra. En sak som man som handläggare på Pensionsmyndigheten eller Försäkringskassan definitivt kan sluta göra är att, som man fram tills nu har gjort när denna regering gör olika förändringar, sitta i långa telefonköer till Skattemyndigheten för att få olika uppgifter för att kunna handlägga ett ärende.

Denna regering har nämligen fattat många kloka beslut. Men ett mycket klokt beslut är att man nu häver sekretessen mellan olika myndigheter och ser till att myndigheterna kan samarbeta på ett betydligt bättre sätt och också tillvaratar digitaliseringen för att få information snabbare, lättare och smidigare. Det gör att handläggarna på Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten inte varje morgon behöver sätta sig i en telefonkö till Skattemyndigheten och vänta, inte 27 minuter utan kanske 45 minuter, för att kunna redogöra för fem ärenden, sedan lägga på och därefter ta upp telefonen igen och sätta sig i en ny telefonkö till Skattemyndigheten.

Detta är bara ett av de många nya och bra arbetssätt som vi från denna regering möjliggör och som kommer att kunna spara mycket pengar och mycket mänskligt lidande och framför allt se till att handläggare kan nyttja sina resurser och sin tid på ett betydligt smartare sätt och hjälpa den enskilde individen.

Med detta sagt följer jag givetvis Försäkringskassans arbete med den ekonomiska situationen och det ekonomiska läget mycket nära. Jag ser fram emot att följa denna diskussion och debatt men framför allt Försäkringskassans arbete framöver.

(Applåder)

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! En del av den budgetordning som vi har i Sverige bygger på att myndigheterna just äskar medel för kommande verksamhetsår och att regeringen sedan presenterar ett förslag till budget som tar hänsyn till det finansiella läget, olika prioriteringar som man gör, omvärlden och en rad andra faktorer. Myndigheten kan då ibland äska medel för egeninitierade åtgärder som innebär kostnader, medan regeringen i första hand tillför medel för just de arbetsuppgifter som de nya uppdragen innebär och de reformer som vi har beslutat om. Den tidigare regeringen gjorde precis samma typ av bedömningar, så detta är ingen nyhet som har introducerats av denna regering. Önskelistan kan ibland bokstavligen vara längre än det som man faktiskt får.

Försäkringskassan har även lyft fram vissa reformer som har beslutats under den förra mandatperioden och som har varit underfinansierade. Interpellanten nämnde tidigare en powerpointpresentation som generaldirektören gjorde på socialförsäkringsutskottets sammanträde. Där kan man klart och tydligt läsa om tidigare reformer som har varit underfinansierade. Det handlar bland annat om reformen om omställningsstudiestödet, som ledamoten Niklas Sigvardsson nämnde, men också om stärkt assistans.

Att den förra regeringen underfinansierade Försäkringskassan med hundratals miljoner är i grund och botten också anledningen till att vi står här i dag och har denna diskussion. Det underskott som Försäkringskassan redovisade i maj för innevarande år uppkom inte de tre första månaderna, utan det är någonting som har byggts upp under lång tid då olika förslag och reformer har beslutats. Dessutom har vi inflationen och andra kostnadsökningar utöver detta.

Nu tar jag och denna regering tag i detta och försöker sätta Försäkringskassan på rätt kurs igen. Målet är glasklart, nämligen att vi ska röra oss mot en budget i balans och att det ska råda ordning och reda i myndigheternas ekonomi. Och myndigheterna arbetar, som sagt, mycket hårt för att säkerställa att åtgärder som vidtas i så liten utsträckning som möjligt går ut över den enskilde och över myndigheternas personal.

(Applåder)

Herr talman! I budgetpropositionen för 2024 tillför regeringen Försäkringskassan medel för flera olika reformer. Bland annat kan nämnas att Försäkringskassan får medel för att hantera impulser från och samarbete med den nya utbetalningsmyndigheten. Där blir det 87 miljoner kronor för 2024.

Det tillförs också generellt pengar för att arbeta med handläggningstiderna och ärendebalanserna inom Försäkringskassan samt ytterligare medel för tidigare beslut om administration av omställningsstudiestödet, som ledamoten Niklas Sigvardsson var inne på, men också för stärkt assistans och etableringsjobben.

Vid sidan av dessa tillskott sker en sedvanlig pris- och löneuppräkning. Sammantaget gör detta att anslaget till Försäkringskassan ökar med 300 miljoner, från 9,3 till 9,6 miljarder kronor. Det är alltså inte 84 procent som kommer att strykas ur någon budget, utan det blir ett tillskott på 300 miljoner.

För mig och regeringen har ordning och reda i finanserna och bland myndigheterna högsta prioritet, och jag avser att göra vad jag kan för att se till att det blir så också framöver. Men som vi alla vet är resurserna inte obegränsade. Inflationen påverkar både regioner och kommuner, och inte minst påverkar den hushållen och företagen. Givetvis påverkar den också våra myndigheter, och när kostnadsökningarna blir större kommer således också krav på att man ska hantera dessa.

Försäkringskassan arbetar nu aktivt med att prioritera och omfördela resurser, genomföra förenklingar av handläggningen samt pröva nya och mer effektiva arbetssätt. Det sparprogram som nu har inletts av Försäkringskassans ledning är nödvändigt för att få en budget i balans. Ett annat beslut skulle vara att man helt enkelt låter det vara som det är och att ineffektiviteten och obalansen i ekonomin fortsätter.

Vi behöver en effektiv och välfungerande försäkringskassa även framdeles. Jag vill dock understryka att jag i dialogen med myndigheterna har varit mycket angelägen om att de åtgärder som nu vidtas i så liten utsträckning som möjligt ska gå ut över den enskilde eller myndigheternas personal.

Herr talman! har frågat mig vilka skäl som ligger till grund för beslutet om budgeten till Försäkringskassan och om jag gjort en analys av möjligheterna för Försäkringskassan att utföra sitt uppdrag med det föreslagna förvaltningsanslaget.

Regeringen prövar varje år myndigheternas medelsbehov i samband med budgetarbetet. Normalt sett tillförs en myndighet medel som är kopplade till regeringens reformer. I 2024 års budget ökar anslaget till Försäkringskassan med nästan 300 miljoner kronor, upp till 9,6 miljarder kronor nästa år jämfört med knappt 9,3 miljarder kronor för 2023. Detta tillskott ska täcka regeringens reformer på området och bistå Försäkringskassan i myndighetens viktiga arbete.

Bakgrunden till det tuffa ekonomiska läget är att Försäkringskassan i myndighetens utgiftsprognos i maj 2023 visade på ett kraftigt underskott. Försäkringskassans ledning beslutade därför i början av sommaren om ett besparingsprogram för att på sikt nå en budget i balans.

Försäkringskassan arbetar nu aktivt med att prioritera och omfördela resurser, genomföra förenklingar i handläggningen samt pröva nya och mer effektiva arbetssätt. Det sparprogram som nu har inletts i Försäkringskassan är nödvändigt för att nå en budget i balans. Försäkringskassan agerar ansvarsfullt i en tuff situation. Allt annat hade varit djupt oansvarigt och i förlängningen drabbat dem som är beroende av en effektiv och välfungerande försäkringskassa.

Jag har en tät dialog med myndighetens ledning och följer verksamheten nära. Jag har fullt förtroende för att Försäkringskassan vidtar nödvändiga åtgärder för att få en ekonomi i balans samtidigt som de hanterar sitt kärnuppdrag och värnar enskilda.

Fru talman! Ledamoten sammanfattar sin syn på valfrihet ganska fint i sitt slutanförande: Valfrihet ska bekostas av en själv. De som då inte har råd med valfrihet kommer alltså inte att få någon valfrihet i Vänsterpartiets Sverige. Så vill jag inte ha det.

Syftet med reformen är att öka friheten, flexibiliteten och möjligheten för alla barnfamiljer, oavsett hur stor plånbok de har. Alla barnfamiljer får nu en ökad möjlighet att få ihop sin vardag och sitt livspussel, även om släkt och vänner skulle befinna sig på helt annan ort eller av olika skäl inte kan hjälpa till att stötta eller vara ett alternativ.

Det är fler kvinnor än män som har ensam vårdnad om barn och har barnet boende hos sig på heltid. Därför kommer denna överlåtelsereform i föräldrapenningen att särskilt kunna gynna de kvinnor som i dag tar ett otroligt stort ansvar, så att de kan kombinera ett aktivt familjeliv med ett aktivt arbetsliv. Det kommer att få stora konsekvenser för deras ekonomi, inte minst sedermera deras pension. Det tycker jag är oerhört viktigt att ha med sig.

Jag hoppas att alla partier är måna om en modern, välfungerande och flexibel föräldraförsäkring som underlättar för alla barnfamiljer, men särskilt för de hårt kämpande ensamstående kvinnorna och för våra stjärnfamiljer som nu kan ta ett större gemensamt ansvar för sina barn.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Ledamoten har helt rätt i att den moderatledda regeringen verkligen tar fasta på kostnader och definitivt vill se till att varje skattekrona används på ett så effektivt sätt som bara är möjligt. Det gäller givetvis också föräldraförsäkringen och de stora socialförsäkringssystemen. Men det är också väldigt viktigt att arbeta med att se till att de socialförsäkringssystem vi har går i takt med det liv vi lever.

Denna möjlighet ökar nu flexibiliteten och valfriheten för våra barnfamiljer. Den gör det också möjligt för föräldrar att kombinera ett rikt familjeliv med ett rikt och tydligt arbetskraftsdeltagande. Det i sin tur gör att föräldrarna kan arbeta mer, längre och - kanske framför allt för kvinnornas del - kan göra karriär och hänga med i löneutvecklingen på ett betydligt bättre sätt. Det i sig genererar dessutom många skattekronor till kommuner, regioner och till staten.

Det gläder mig att ledamoten också tar upp bidragsbrott och välfärdsbrottsligheten. Vänsterpartiet har ju inte alltid gått i bräschen för dessa delar.

Att stävja den organiserade brottsligheten, bidragsbrottsligheten och välfärdsbrotten är givetvis frågor som vi jobbar med och som vi har mycket högt upp på dagordningen hela tiden. Vi har vidtagit en rad olika åtgärder. Nu senast i helgen kunde vi presentera att vi går vidare med en utredning för att se över sekretessen, för att det ska gå att utbyta information mellan myndigheter och mellan system och på ett systematiskt sätt hitta dem som försöker fuska och framför allt begå bidragsbrott i dessa system.

Dessa frågor måste kunna verka parallellt. Vi ökar flexibiliteten och valfriheten för barnfamiljerna och gör det möjligt för den ensamstående mamman att få hjälp och avlastning så att hon kan delta aktivt i arbetslivet och få hjälp med att dra det tunga lasset med att vara förälder. Samtidigt kan vi jobba med kontroller och uppföljning och se till att systemen inte utnyttjas på ett felaktigt sätt.

För oss är det möjligt att göra både och. Man behöver inte minska valfriheten och flexibiliteten för barnfamiljer och bara fokusera på en av delarna, utan man kan göra både och.

Jag tror att detta är väldigt viktigt. Nu när vi måste stävja den organiserade brottsligheten och jaga varje skattekrona som hamnar i fel ficka kan vi inte stå tillbaka och skapa system där vi alla måste vara likadana eller ha samma familjekonstellation. Då tror jag att vi får ett system som definitivt inte gynnar kvinnor och definitivt inte ger stjärnfamiljer en möjlighet att ta ett gemensamt ansvar för sina gemensamma barn. Där vill inte jag hamna.

Jag tror att man kan göra både och samtidigt. Med detta sagt är det otroligt viktigt att man går vidare med också de frågorna.

Fru talman! Låt mig tacka ledamoten för tillfället att räta ut en del av de frågetecken och missförstånd som tycks finnas om regeringens reform för att möjliggöra att överlåta föräldradagar. Men ger inte bort föräldradagar utan överlåter dem. De reserverade dagarna får inte heller röras, utan de är tillägnade mamman respektive pappan.

Något som också är viktigt att understryka utifrån ledamotens anförande är att alla stjärnfamiljer inte är sambor och att det är de som inte är sambor som nu får möjlighet att dela på föräldraskapet.

Låt mig också klargöra för kammaren och dem som lyssnar på debatten att förslaget är utrett och berett på sedvanligt sätt och helt i enlighet med den svenska förvaltningstraditionen. Remissinstanserna har som brukligt fått möjlighet att ställning till förslaget och var i huvudsak positiva till att föräldrar ska ges möjlighet att överlåta föräldrapenning.

Låt mig ännu en gång berätta varför vi genomför denna reform. Det är i grunden väldigt enkelt: Möjligheten att överlåta dagar till en annan person kommer att öka valfriheten och flexibiliteten för alla familjer. Det kommer dock att vara särskilt värdefullt för ensamstående föräldrar, vilka företrädesvis är just kvinnor.

Fru talman! Mycket har hänt i Sverige och världen sedan föräldraförsäkringen infördes 1974. Synen på föräldraskap har utvecklats, och det är ändamålsenligt att lagstiftningen går i takt med tiden. Enligt nuvarande ordning kan föräldrar avstå föräldrapenningdagar till den andra föräldern eller till den som enligt socialförsäkringsbalken likställs med en förälder. Ett sådant avstående kan göras till make eller sambo men inte till någon annan närstående som föräldern inte bor tillsammans med.

Rätten till tillfällig föräldrapenning när ett barn är sjukt eller smittat är däremot möjlig att överlåta till en bredare krets, nämligen till personer som är försäkrade för arbetsbaserade förmåner och som väljer att avstå arbete för att vårda barnet i stället för föräldern. Det kan handla om en mor- eller farförälder eller någon annan som är närstående och som föräldrarna har förtroende för. Mot denna ordning finns inget motstånd, och vi har varken sett tecken på missbruk eller på att så kallade nannies går in och täcker upp omvårdnaden av barnet, vilket redan i dag är möjligt. Detta är viktigt att ha med sig i debatten.

Fru talman! Isabell Mixter har frågat mig om jag har tagit initiativ till en analys av hur förändringen av föräldraförsäkringen kommer att påverka jämställdheten och om jag avser att vidta någon åtgärd utifrån resultatet. Hon har också frågat mig varför jag och regeringen väljer att genomföra förändringen via budgetpropositionen och inte genom en sedvanlig proposition.

Svar på interpellationer

Isabell Mixter har vidare frågat mig varför det nya lagförslaget inte har utretts. Hon har slutligen frågat mig om jag ser någon risk med att föräldrapenning kan komma att användas på en marknad där föräldrapenning överlåts till "nannies" och om jag avser att vidta någon åtgärd utifrån min ståndpunkt.

Det var många frågor, men jag ska försöka att svara på dem på ett så bra sätt som möjligt.

Ett förslag om att en förälder ska få överlåta föräldrapenning till någon annan som är försäkrad lämnades 2017 av Utredningen om en modern föräldraförsäkring (S 2016:02) i betänkandet Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn - en ny modell för föräldraförsäkringen (SOU 2017:101). Förslaget har nu beretts under lång tid, och för att få förändringen på plats så snart som möjligt lämnas förslag i budgetpropositionen för 2024. Försäkringskassan tillförs även medel för administration, vilket görs i budgetpropositionen.

Förslaget är utrett och berett på sedvanligt sätt. Remissinstanserna har fått möjlighet att ta ställning till förslaget och var i huvudsak positiva till att föräldrar ges möjlighet att överlåta föräldrapenning. Syftet med förslaget är att underlätta för föräldrar att kombinera familjeliv med arbetsliv och att underlätta för olika familjekonstellationer att använda föräldrapenningen.

Utredningens förslag om en helt ny modell för föräldraförsäkringen har inte införts. En anpassning till nuvarande bestämmelser för föräldrapenning har därför gjorts för att förslaget om överlåtelse ska kunna genomföras.

Att ett utredningsförslag bearbetas och justeras är vanligt, och det förslag som nu ligger på riksdagens bord avviker inte från utredningens förslag i någon större omfattning. Exempelvis är nuvarande förslag att totalt 90 dagar ska kunna överlåtas. Utredningens förslag var att totalt 88 dagar skulle kunna överlåtas - inte 60 dagar, som Isabell Mixter uppger.

Sett till det totala antalet föräldrapenningdagar som föräldrarna disponerar är andelen dagar som är möjliga att överlåta till och med lägre med regeringens förslag än med utredningens samlade förslag.

En analys av förslagets effekter på jämställdheten har gjorts såväl i utredningens betänkande som i den efterföljande lagrådsremissen och i budgetpropositionen. Det är ett faktum att framför allt män i mycket hög utsträckning avstår de dagar som inte är reserverade till den andra föräldern och att uttaget av föräldrapenning inte är jämställt.

Regeringen vill framhålla att rätten till föräldrapenning är delad lika mellan vårdnadshavarna och att förekomsten av reserverade dagar ökar incitamenten till en mer jämställd fördelning av föräldrapenningen. En viktig del av förslaget om överlåtelse är att möjligheten att överlåta föräldrapenning är helt delad mellan föräldrar med gemensam vårdnad. De kan maximalt överlåta 45 dagar vardera. De reserverade dagarna kan naturligtvis inte överlåtas över huvud taget.

Fler kvinnor än män har ensam vårdnad om ett barn eller har barnet boende hos sig på heltid. En överlåtelsemöjlighet kan därför i många fall anses vara särskilt värdefull för kvinnor och ge dem ökade möjligheter att kombinera arbetsliv och familjeliv. Regeringen delar den uppfattning som bland andra Jämställdhetsmyndigheten har om att förslagets effekter på jämställdheten bör följas upp.

Risken för att en överlåtelsemöjlighet skulle möjliggöra att föräldrapenning systematiskt används som betalningsmedel för utförda tjänster, till exempel till en anställd barnvårdare, bedöms som liten. Ett av de grundläggande kraven för att någon ska ha rätt till föräldrapenning är att föräldern eller den som föräldern har överlåtit föräldrapenningen till avstår från förvärvsarbete eller inte har något förvärvsarbete över huvud taget (12 kap. 2 § socialförsäkringsbalken). Den som är anställd av ett företag eller driver egen verksamhet kan inte ta emot föräldrapenning samtidigt som den erhåller lön utan behöver då avstå den.

Regeringen anser att föräldraförsäkringen ska erbjuda valfrihet och flexibilitet. Förslaget om överlåtelse av föräldrapenning bidrar till detta. Framför allt kan det vara en bra åtgärd för föräldrar med ensam vårdnad om ett barn och i familjer där det är fler än två som tar ett föräldraansvar för barnet. Även företagare, som ofta är i behov av stor flexibilitet för att kunna förena arbetsliv med familjeliv, kan med denna reform få hjälp med vården av barnet.

Regeringen fortsätter att följa denna fråga.

Fru talman! Även jag tackar för denna välgörande interpellationsdebatt. Det är viktigt att politiken när den har begått ett misstag rättar till det och är tydlig med på vilket sätt och i vilken ordning. Detta är givetvis av vikt för att samma eller liknande misstag inte ska begås framöver eftersom det får stora konsekvenser.

Den dialog vi för med Pensionsmyndigheten är väldigt bra, och det är högt i tak. Jag kan konstatera att jag är mycket nöjd med det informationsutbyte vi har och att jag har stort förtroende för Pensionsmyndigheten.

Det finns dock alltid skäl för oss att i alla delar, avseenden och frågor som väcks i denna församling kontinuerligt se till att ett förbättringsarbete sker, och det är jag lika besjälad av som ledamoten.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Pensionsmyndigheten har en viktig roll som expertmyndighet och har i uppdrag att följa, analysera och förmedla ålderspensionssystemets utveckling och effekter för enskilda och samhället i stort.

Som jag nämnde i mitt inledningsanförande och som ledamoten också noterat har jag fullt förtroende för Pensionsmyndigheten och utgår också från att myndigheten inom sitt ansvarsområde lämnar den information som behövs för att regeringen ska kunna fatta väl underbyggda beslut.

Det var under Magdalena Anderssons tid som finansminister i den dåvarande socialdemokratiska regeringen man fattade beslutet att gå vidare med förslaget utan att informera vidare.

Jag har även en väl fungerande dialog med Pensionsmyndigheten, och inget i den dialogen har gett mig skäl att tro något annat när det gäller den information som har framkommit. Tvärtom har jag många gånger haft goda skäl att imponeras av medarbetarnas hårda arbete för dagens och framtidens pensionärer. För mig handlar detta om ett ömsesidigt och viktigt informationsutbyte.

Fru talman! Jag vill starta där jag avslutade i mitt förra anförande och konstatera att jag har stort förtroende för Pensionsmyndigheten och för att man utför sitt arbete med stor professionalitet och stor integritet. Den dialog som regeringen och jag för med Pensionsmyndigheten är kontinuerlig och mycket intim. Denna dialog är väldigt bra.

Jag går vidare till den andra frågan, som rör rättvisan när det gäller det förslag som vi nu rättar till.

Bakgrunden till förslaget om kompensation till personer födda 1957 och 1959 är den situation som ledamoten belyste i sin interpellation. Personer födda 1957 omfattas inte av åldershöjningarna i pensionssystemet eller kringliggande trygghetssystem. Samtidigt har de fått vänta ett extra år på att få ta del av det förhöjda grundavdraget. Den uteblivna skattesänkning som detta har medfört ska kompenseras i budgeten för 2024.

Det var Magdalena Andersson som var finansminister när det förslag som ledde till att reglerna ändrades för personer födda 1957 remitterades. Trots att hon visste om att de under 2023 skulle få betala för den uteblivna skattesänkningen informerades ingen om det. Detta har jag, liksom flera andra statsråd och ledamöter av Sveriges riksdag, beklagat vid flera tidigare tillfällen i denna kammare.

De som har drabbats av de nya reglerna på detta sätt har behövt vänta ett extra år på den skattesänkning som det förhöjda grundavdraget medför, men nu rättar regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna till denna orättvisa för personer födda 1957. De kommer att kompenseras. Vi ser också till att personer födda 1959 inte kommer att drabbas på detta olyckliga sätt.

Finansdepartementet remitterar nu en promemoria om dessa förslag, och kompensationen till personer födda 1957 föreslås, förutom att den kommer i budgeten 2024, bli skattefri. Storleken kommer att baseras på individens fastställda förvärvsinkomst och kommunalskattesats för 2023 - detta för att kompensationen i möjligaste mån ska motsvara den uteblivna skattesänkningen.

I ledamoten David Perez hemlän Uppsala berör förändringen uppemot 4 200 personer födda 1957, och de kommer att få en genomsnittlig skattesänkning på 28 000 kronor som blir skattefri.

Skatteverket föreslås bli handläggare för denna reform. Inget ansökningsförfarande kommer att krävas, utan utbetalningen kommer att ske per automatik via skattekontot den 1 juli 2024. Reformen kommer att kosta 3,2 miljarder kronor.

För att samma situation inte ska inträffa för dem födda 1959 föreslås även att höjningen av åldersgränsen för rätt till det förhöjda grundavdraget till 67 år skjuts upp från den 1 januari 2026 till den 1 januari 2027. Förslaget bedöms minska skatteintäkterna med 3,4 miljarder för 2026.

Misstaget rättas nu till, och det är beklagligt att det inte gjordes av den förra regeringen. Denna regering tillsammans med Sverigedemokraterna tar dock ansvar.

Fru talman! David Perez har frågat mig hur jag och regeringen avser att agera för att det fel som har medfört att medborgare födda 1957 har beskattats mer än vad som ursprungligen var tänkt inte ska drabba framtida pensionärer. David Perez har också frågat mig om mitt förtroende för Pensionsmyndigheten har påverkats av att Pensionsmyndigheten inte tidigare uppmärksammade regeringen och riksdagen på uppenbara fel och brister i lagstiftningen. David Perez har slutligen frågat mig om jag kommer att föra en dialog med Pensionsmyndigheten om att myndigheten inte informerade regeringen när felet uppmärksammades.

Fru talman! Jag vill börja med att konstatera att det alltid ska löna sig att arbeta, särskilt när man har arbetat ett helt liv och det är dags för pension. I Tidöavtalet slår vi fast att vi ska lämna förslag på hur pensionärers ekonomi kan stärkas och att skatten på både arbetsinkomster och pensioner ska sänkas. Regeringen har nu tillsammans med Sverigedemokraterna sänkt skatten på arbete för äldre, sänkt skatten på pension och även sänkt skatten för alla som arbetar, med fokus på låg- och medelinkomsttagare. Detta är välkomna tillskott till hushållens ekonomi, som nu drabbas hårt av höga räntor och inflation.

Nu rättar samarbetspartierna till den orättvisa som har drabbat 57:orna och ser även till att 59:orna slipper drabbas av denna orättvisa. Nästa gång åldersgränserna för pensioner höjs är 2026, alltså om två år. För att 59:orna inte ska hamna i samma situation - för att denna situation inte ska uppkomma igen - har Regeringskansliet även remitterat ett förslag som innebär att höjningen av åldersgränsen för rätt till det förhöjda grundavdraget skjuts fram från den 1 januari 2026 till den 1 januari 2027. Det innebär att personer som är födda 1959 kommer att ha rätt till förhöjt grundavdrag för beskattningsåret 2026, det vill säga från det år då de fyller 67. Personer födda 1958 påverkas inte av den kommande höjningen av åldersgränsen för förhöjt grundavdrag till 67 år utan får förhöjt grundavdrag precis som det var tänkt.

Jag har stort förtroende för att Pensionsmyndigheten utför sitt arbete professionellt och med stor integritet. Jag utgår även från att Pensionsmyndigheten inom sitt ansvarsområde lämnar den information som behövs för att regeringen ska kunna fatta väl underbyggda beslut. En viktig förutsättning för detta är en väl fungerande dialog, och det är något som jag definitivt upplever att jag och regeringen har med Pensionsmyndigheten.

Herr talman! Återigen, ledamoten Kalle Olsson: Sänkt skatt är medlet. Fler arbetade timmar, ett ökat arbetskraftsdeltagande för kvinnor och en övergång från bidrag till arbete är målet, för det är detta som får betydelse för hur mycket man har i pensionskuvertet.

Nej, sänkt skatt är inte det allenarådande svaret. Det är vad sänkt skatt leder till som är svaret på hur vi ökar jämställdheten, hur vi överbryggar pensionsgapet och hur vi får mer jämställda pensioner. Det är det som är poängen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag förstår att Socialdemokraterna ännu inte har kommit så långt när det gäller skattefrågan och synen på sänkt skatt. Det är först nyligen man har börjat föreslå detta. Jag är dock glad för det. Det är borgerliga regeringar som år efter år har sänkt skatten för låg- och medelinkomsttagare, och det gör vi även i den här budgeten - just för att det ska bli mer lönsamt, just för att man de facto ska gå från bidrag till arbete så att vi får ett högre arbetskraftsdeltagande.

Jag kan konstatera att vi har lite olika syn på detta. Jag tror att flexibilitet, en ökad frihet för föräldrar att själva kunna välja hur de vill fördela föräldrapenningen, är viktigt. Jag tror att man fattar kloka och bra beslut i familjerna. Men då är det också viktigt att man har all information och kunskap som man behöver för att kunna fatta de kloka besluten. Det uppdraget har våra två myndigheter.

Sammantaget med andra åtgärder som vi nu vidtar i budgeten tror jag att detta gör att vi nu kommer att få se en positiv utveckling, inte minst när det gäller utländska kvinnors deltagande på arbetsmarknaden.

(Applåder)

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag blir väldigt glad över ledamoten Kalle Olssons fråga huruvida jag kan resonera lite mer om vad sänkt skatt bidrar med för positiva konsekvenser för vårt samhälle. Här skulle jag kunna tala länge.

Jag ska ändå begränsa mig till den fråga som vi talar om i dag. Jag kan bara konstatera vi har lite olika syn på sänkt skatt från Socialdemokraternas respektive Moderaternas sida. Glädjande nog verkar det dock som att Socialdemokraterna har förstått, i varje fall so far, att jobbskatteavdraget har väldigt stor betydelse för våra låg- och medelinkomsttagare och också påverkar arbetskraftsdeltagandet.

Herr talman! Sänkt skatt är ett medel. Målet är friheten, egenmakten och, framför allt när det gäller den fråga vi här talar om, att det ska vara mer lönsamt att arbeta fler timmar. Vi var precis överens om att det grundläggande pensionssystem vi har i dag vilar på hur mycket vi har arbetat.

Pensionssystemet är starkt sammankopplat med just hur mycket vi arbetat. Det är en återspegling. Ska vi få mer jämställda pensioner krävs det att kvinnor arbetar mer. Det handlar om att de går från deltid till heltid och helt enkelt har fler arbetade timmar.

Har man sänkt skatt som ett medel för att göra det mer lönsamt att arbeta och ta steget att kanske gå från deltid till heltid har vi också större förutsättningar att få mer jämställda pensioner och skapa ett större arbetskraftsdeltagande från kvinnor.

Sänkt skatt är ett viktigt medel för att skapa incitament och vilja att jobba mer och att få fler kvinnor att gå från deltid till heltid. Det är egentligen den största och avgörande skillnaden när det sedan kommer till pensionerna.

Föräldrapenningen och uttaget av den, och även vabuttaget och så vidare som vi har varit inne på, har jättestora konsekvenser för hur pensionerna sedan återspeglar sig. Här är det oerhört viktigt att peka på två viktiga uppdrag som både Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har. Det gäller när det kommer till information och kunskapsspridning av hur våra system är uppbyggda.

Här är ett av de viktiga uppdragen till Försäkringskassan att just göra detta och sedermera också för Pensionsmyndigheten. Det gäller att informera och sprida kunskap om att det du gör under din tid när du arbetar får konsekvenser för hur mycket det landar i det orange kuvertet. På Minpension.se på nätet kan man nu ganska enkelt se vad det blir för konsekvenser i det orange kuvertet av hur man fördelar föräldraförsäkringen mellan föräldrarna.

Det finns många olika delar i detta. De här sakerna måste fungera var och en för sig och framför allt tillsammans. Då kan det ge väldigt stora effekter. När det gäller dubbeldagarna och förlängningen av användandet har vi sett att familjer som använder sig av dubbeldagarna har ett mer jämställt uttag av föräldraförsäkringen längre fram. Kan vi få fler familjer att nyttja dubbeldagarna kan vi också få fler att dela föräldraledigheten mer jämställt sinsemellan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sammantaget behövs flera olika åtgärder. Men jag skulle ändå vilja påstå att få fler kvinnor att jobba mer, att gå från deltid till heltid, kanske ändå är den viktigaste delen i det hela. Det gäller också att få fler utländskt födda kvinnor att över huvud taget ta sig in på arbetsmarknaden. Det blir avgörande också för jämställdheten och utvecklingen framöver.

Herr talman! Ledamoten Kalle Olsson väcker en mycket angelägen fråga. Jag diskuterar den gärna i den här kammaren. Samtidigt är det, precis som båda ledamöterna har påpekat i sina inlägg, ingen enkel fråga. Alldeles oavsett vilken färg regeringen haft de senaste åren har detta varit en fråga som debatterats och diskuterats. Konsekvenserna i form av ojämställda pensioner har alltså inte uppkommit nu.

Jag är villig att hålla med ledamoten Kalle Olsson om oron över utvecklingen inom jämställdhetsområdet. Vi har tagit stora kliv framåt och överbryggat många skillnader, eller i alla fall minskat gapet på många plan, när det gäller jämställdheten. Men när vi ser på exempelvis utlandsfödda kvinnor är arbetskraftsdeltagandet här betydligt lägre än bland kvinnor som är födda i Sverige. Det är klart att det gör en lite orolig.

Det behövs åtgärder, och därför är regeringens förslag nu, när det gäller aktivitetskravet för försörjningsstödet, ett bidragstak och så småningom en kvalificering till välfärden, en viktig komponent tillsammans med sänkt skatt på arbete. Det ska bli mer lönsamt att gå från bidrag till arbete och finnas incitament att de facto söka sig till arbetsmarknaden i större utsträckning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är fullt medveten om att det krävs fler komponenter för att se till att fler utlandsfödda kvinnor söker sig till arbetsmarknaden, men det är klart att om vi nu ska slå oss för bröstet för att vi är ett land som verkligen har flaggan i topp när det gäller jämställdheten gäller det att jobba på många olika fronter.

Regeringen och jag själv lägger väldigt mycket tid på den här frågan. Uttaget ur föräldraförsäkringen bör bli mer jämställt. Det är bra för såväl mammor som pappor och barn, och därför går vi bland annat fram med förslaget att dubblera antalet dubbeldagar. Vi hoppas att det får positivt utfall i de här delarna.

Ett jämställt uttag av föräldraledigheten är viktigt, men problemet är mer mångfasetterat än så och börjar också betydligt tidigare än vid första barnets födelse, som ledamoten Lennström var inne på. Det börjar tidigare. Man ser att blivande pappor har högre genomsnittlig årsinkomst än blivande mammor, och detta får givetvis konsekvenser för både uttaget av föräldraledigheten och vad man de facto får ta ut.

Efter det att barnet fötts ökar dessutom inkomstskillnaderna, och här spelar obetald ledighet och deltidsarbete stor roll. Just därför är det viktigt att jobba med att fler kvinnor går från deltid till högre deltid eller för den delen från deltid till heltid. Det handlar om att uppmuntra till arbete, bland annat genom jobbskatteavdraget, som den här regeringen gör och har gjort i flera olika delar även sedan tidigare. Åtgärder riktade mot låg- och medelinkomsttagare är jämställdhetspolitiskt viktiga.

Utöver dessa positiva effekter för kvinnorna på det totala arbetsutbudet, arbetslinjen, den egna ekonomin och den framtida pensionen tror jag att det blir oerhört viktigt att jobba med utlandsfödda kvinnor så att de kommer till arbetsmarknaden.

Herr talman! Kalle Olsson har frågat mig om jag anser att det finns ett samband mellan skillnaden i mäns och kvinnors uttag av föräldraledighet och pensionsgapet. Kalle Olsson har också frågat mig om jag är beredd att vidta åtgärder för att nå ett mer jämställt uttag i föräldraförsäkringen.

Svar på interpellationer

Fler människor i arbete bygger ett starkare samhälle. Det stärker dessutom pensionssystemet och den egna ekonomin. Arbetslinjen utgör grunden för hela pensionssystemet. Den bärande principen är att pensionen ska grundas på arbete och att det ska finnas en tydlig koppling mellan förvärvsinkomster under livet och den utbetalda allmänna inkomstgrundade pensionen.

En del av det så kallade pensionsgapet förklaras av att kvinnors arbetskraftsdeltagande historiskt sett har varit lägre än för män. I fråga om intjänade pensionsrätter har gapet minskat markant över tid, men det kvarstår alltjämt med ungefär 10 procent, även bland de yngre årskullarna. För att de allmänna inkomstgrundade pensionerna ska bli mer jämställda är det därför viktigt att kvinnor ökar både sitt arbetskraftsdeltagande och antalet arbetade timmar.

Eftersom pensionen är en återspegling av de förvärvsaktiva åren ger olika livsinkomster, deltidsarbete och en ojämlik fördelning av föräldraledighet inkomstgrundade pensioner som inte är jämställda. Pensionssystemets kompensatoriska inslag bidrar dock till att minska skillnaden i intjänade pensionsrätter mellan kvinnor och män. Det sker främst genom att pensionsrätt för barnår tilldelas den förälder som har lägst inkomst, vilket generellt sett är kvinnor. Utan pensionsgrundande belopp för barnår hade gapet i fråga om pensionsrätter varit ännu större.

Utökat arbetskraftsdeltagande och fler arbetade timmar är förutsättningar för högre och goda framtida pensioner för kvinnor. För att nå dit är det bland annat viktigt att jobba med att det ska bli mer lönsamt att arbeta än att inte arbeta och mer lönsamt att arbeta mer. Regeringen har därför föreslagit ett förstärkt jobbskatteavdrag för främst låg- och medelinkomsttagare. Det gör det mer lönsamt att arbeta fler timmar men även att gå från bidrag till jobb. Nästa år kommer en person som jobbar som lärare, för att nämna bara ett exempel, att tjäna 7 000 kronor mer efter skatt än tidigare.

Regeringen anser även att föräldraförsäkringen ska erbjuda valfrihet och flexibilitet - två viktiga grundprinciper. De så kallade dubbeldagarna, som vi nu inför, kan bidra till ökad närvaro av båda föräldrarna i hemmet och ett mer jämställt uttag av föräldrapenningen. Det gör det möjligt för föräldrarna att vara lediga tillsammans när barnet är litet, vilket stärker det gemensamma föräldraskapet i sig. Det kan även öka förutsättningarna att kombinera familjeliv med ett högt arbetskraftsdeltagande. Regeringen har därför i budgetpropositionen för 2024 lämnat förslag om en fördubbling av antalet dubbeldagar och en förlängning av perioden under vilka dessa kan nyttjas.

Herr talman! Jag vill återigen tacka för interpellationen. Detta är ett viktigt ämne. Det är onekligen en väldigt angelägen fråga att följa, och det kommer jag också att göra. Jag ämnar göra det i en tät och nära dialog med generaldirektören och ledningen men också med de fackliga företrädarna, eftersom detta är en helhet.

Herr talman! Jag har stort förtroende för Försäkringskassan, för ledningen och för det sparprogram som nu föreligger, men också för medarbetarnas fantastiska förmåga att arbeta med effektivisering, tillgodogöra sig ny teknik och hela tiden jobba kontinuerligt med att förbättra det arbete som de bidrar med. Tack för debatten!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag får väl också gratulera Jonathan Svensson till ett väldigt bra val av första debatt att delta i och också till ett bra val av arbete att göra när han inte sitter i riksdagen.

Jag börjar med att bemöta ledamoten Erikssons påstående kring elstödet. Jag vet inte om det är en ren lögn som Eriksson försöker dra till med här i talarstolen eller om det de facto är så att hon är felunderrättad, men jag väljer givetvis att snälltolka eftersom det vore fasansfullt om man ville sprida sådana lögner.

Det stämmer alltså inte och var inte på något vis så att pengarna för administration och utbetalning av elstödet inte räckte till och att man därför var tvungen att plocka från andra håll och att man därmed skulle kunna förklara underskottet med utbetalningarna av elstödet. Det stämmer inte alls. Det var till och med så att det blev pengar över. Nu tänker jag att vi har rett ut det lilla snedsteget.

Det är självklart så att ingen ser fram emot ett sparprogram. Det är det väl heller ingen som tror? Det kommer förvisso ofta något gott ur det dåliga, men det är klart att ingen ser fram emot ett sparprogram. Det får förstås negativa konsekvenser i flera fall.

Jag kan bara konstatera att underskottet som sådant uppstod under de första tre månaderna i den första prognosen. Det såg inte ut som att det skulle vara en budget som inte var i balans när vi hade vår senaste debatt i frågan. Saker och ting händer! Att saker och ting är konstanta, som ledamoten Eriksson försöker låta påskina, är ju ett galet förhållningssätt.

Saker och ting har verkligen hänt i vår omvärld. Vi har en situation inte minst när det gäller vabben - den tillfälliga föräldrapenningen - som bitit sig fast på en ganska hög nivå. Vi hade covidreglerna; när barnet hade minsta lilla snuva skulle det hållas hemma. Reglerna gällde under coviden, men det är ett förhållningssätt som fortfarande gäller. Barn stannar hemma i större utsträckning, och föräldrar tar ut tillfällig föräldrapenning i betydligt större utsträckning än tidigare. Givetvis påverkar det både ärendebalansen och för den delen också ekonomin.

Detsamma har vi med assistansen. Det har gjorts en ganska omfattande reform för att stärka den, och det är klart att det får konsekvenser. Omställningsstödet och överenskommelsen mellan fack och näringsliv har, hur bra de än är, också gett konsekvenser. Om man då inte har tillfört tillräckligt mycket medel till att börja med, eller om det helt enkelt kostar mer än vad man hade beräknat, får det såklart konsekvenser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Inflationen var jag inne på. Vi skrev nyligen upp prisbasbeloppet med 9,14 procent. Vi har en väldigt hög inflation och ökade kostnader. Om man inte tror att det får konsekvenser för myndigheternas ekonomi från en månad till en annan och vidare i tiden och att det de facto ökar underskottet lever man i en verklighet som är ganska långt ifrån den som vi andra befinner oss i här och nu.

Visst är det så att ett sparprogram aldrig är någonting som kommer att gå igenom helt smärtfritt. Det får konsekvenser, men det handlar om ansvarstagande. Jag har fullt förtroende för Försäkringskassans ledning, för generaldirektören och för alla de duktiga medarbetare som dagligen jobbar med att få till ett mer effektivt och dessutom mer serviceinriktat socialförsäkringssystem.