Herr talman! Åsa Eriksson har frågat mig hur jag och regeringen avser att agera för att Försäkringskassan ska ha erforderliga medel för att kunna utföra sitt uppdrag och inte behöva säga upp nödvändig personal.

Myndighetens ledning ansvarar inför regeringen för verksamheten och ska se till att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer inte minst av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, att den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten hushållar väl med statens medel. Myndighetens ledning har också arbetsgivaransvaret för myndighetens personal.

Försäkringskassans prognos från maj 2023 visade på ett kraftigt underskott i myndighetens verksamhet. Försäkringskassans ledning beslutade därför redan i början av sommaren 2023 om ett besparingsprogram för att på sikt nå en ekonomi i balans.

Sedan jag tillträdde som socialförsäkringsminister för snart elva månader sedan har jag och min stab haft en kontinuerlig dialog med Försäkringskassan. Givetvis kommer jag att ha det även fortsättningsvis, inte minst med tanke på att detta är angelägna frågor att följa.

Regeringen beslutade dessutom den 31 augusti 2023 att öka anslagskrediten för innevarande år i enlighet med Försäkringskassans framställning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag har stort förtroende för Försäkringskassans ledning och för det sparprogram som man nu har tagit fram. Man har med beslutsamhet prioriterat och gått fram på olika punkter. Jag har ingen anledning att inte lita på myndigheten och på generaldirektören utan är stolt över det arbete de har gjort.

Herr talman! Både statsrådet och ledamoten Eriksson beskrev i sina första anföranden vikten av det svenska socialförsäkringssystemet. Jag kan bara instämma i det. Det är så centralt för många människors vardagliga försörjning i det här landet. Jag skulle vilja bygga vidare lite på den beskrivningen.

Under den tidiga sommaren kunde vi alla läsa om att Försäkringskassan behövde göra besparingar på personalsidan. Lite drygt hälften av alla provanställningar avslutades med kort varsel. Detta är extra tråkigt då det på många platser i landet gjorts många nyrekryteringar under våren.

Färre medarbetare med en lika stor arbetsbörda är inte en kalkyl som går ihop. Det kommer givetvis att få konsekvenser. Det kommer möjligen att innebära att sjuka människor som ansöker om sjukpenning kommer att få vänta ännu längre på sina beslut. Ofta är det människor som redan har knappa marginaler. De kommer att få ännu svårare att sätta mat på bordet, betala hyran och köpa julklappar till barnen.

Det kommer möjligen att innebära att föräldrar som ansöker om merkostnadsersättning för sitt barn med funktionsnedsättning kommer att få ligga ute med mer pengar för mediciner, specialkost och dyra hjälpmedel under ännu längre tid.

Det kommer möjligen att innebära att närstående till människor med livshotande sjukdomar som ansöker om närståendepenning kommer att överväga om hen verkligen har råd att stanna hemma med sin döende familjemedlem.

Jag är helt övertygad om att statsrådet är fullt medveten om den kostnadskris som slår otroligt hårt mot många svenska hushåll, mot vanliga familjer som har svårt att få sin ekonomi att gå ihop varje månad. Att i ett sådant läge behöva vänta på Försäkringskassans allt längre handläggningstider är för många i det här landet en omöjlighet.

Herr talman! Jag skulle kortfattat vilja lyfta fram ett antal exempel på ersättningar och förmåner där jag och garanterat stora delar av den här kammaren tycker att handläggningstiderna är på tok för långa. Det handlar om närståendepenning och sjukpenning. Där pratar vi om 30 dagar. När det gäller kostnader för vård utomlands är vi uppe i ungefär tre månader. När det gäller assistansersättning pratar vi om fem månader. När det gäller sjukersättning är vi uppe i hela sju månader.

Det bör också noteras att de åtgärder som Försäkringskassan har vidtagit på personalsidan sannolikt ännu inte fått full effekt. Det kan alltså tänkas att handläggningstiderna blir ännu längre.

Herr talman! Vi alla här inne förstår att detta inte är en hållbar situation och att det kommer att sätta många människor i vårt land i en svår sits. Jag vill därför fråga statsrådet hur hon och regeringen ska se till att vanliga svenska hushåll som befinner sig mitt i den brinnande kostnadskrisen ska klara sig när de får vänta ännu längre på beslut om ersättningar som de sannolikt har rätt till.

Herr talman! Låt mig först avvika från ämnet och gratulera ledamoten Svensson till hans premiäranförande här i kammaren efter bara två dagar som ledamot. Jag är imponerad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag hörde dessvärre inget svar på vare sig min eller ledamoten Svenssons fråga från statsrådet Tenje i hennes anförande här. Jag antar att det beror på att statsrådet Tenje håller med mig om det inte är en effektiv användning av medel att först rekrytera personal och sedan säga upp dem. Jag antar också att statsrådet Tenje inte har något bra svar på ledamoten Svenssons fråga om hur man ska stötta hushållen i deras ekonomiska problem när de inte får de pengar de väntar på från Försäkringskassan. Rätta mig gärna om jag har fel, men det är så jag tolkar de uteblivna svaren.

Herr talman! Jag vill också påminna statsrådet om det statsrådet sa i vår debatt den 13 december 2022. Då pratades det inte om några gamla försyndelser eller någon inflation. Då pekade statsrådet på att Försäkringskassan själv prognostiserade ett litet överskott för år 2022. Verkligheten verkar alltså förändras beroende på när vi diskuterar de här frågorna.

Herr talman! Jag har pratat med företrädare för de två facken på Försäkringskassan - ST och Saco - och de säger samma sak. För ett år sedan hade Försäkringskassan fokus på att stoppa kompetensflykten, sänka omsättningen av personal och skapa stabilitet för att kunna utveckla verksamheten. Det handlade om att effektivisera, digitalisera och hitta smidigare processer. Men i dag, herr talman, är många av de nyanställda uppsagda. Det råder i princip anställningsstopp, och det skapar luckor i organisationen. Det stoppar upp utvecklingsprocesser, och det förhindrar effektiviseringsarbetet som är så nödvändigt och skulle vara så välkommet.

Båda facken menar också - och det har jag även läst från generaldirektören i rapporterna från Försäkringskassan - att de pengar som Försäkringskassan fick från regeringen för att betala ut elprisstödet inte räckte. Försäkringskassan fick i stället omfördela medel och ta från andra anslag för att kunna få ut elprisstödet. Att man inte har de pengar och den personal man behöver påverkar förstås handläggningstiderna, precis som ledamoten Svensson tog upp.

Herr talman! För verksamhetsutvecklingen verkar det ha varit ett förlorat halvår. Uppsägningarna för med sig oro och omsättningen av personal ökar igen, och det leder till kringkostnader. En facklig företrädare säger att läget är extremt bekymmersamt för medarbetarna men framför allt för alla de människor som har rätt till ersättning från Försäkringskassan och till skyndsam behandling av sina ärenden men som nu får vänta.

Herr talman! Det här är allvar. Den anslagskredit som Försäkringskassan har fått är bara ett litet plåster på ett stort, blödande sår. Regeringen måste komma till beslut och ge besked till Försäkringskassan och andra myndigheter som behöver veta vad de har att röra sig med nästa år för att inte behöva säga upp ännu mer personal. Det är viktigt på riktigt för vanligt folk.

Jag vill återigen fråga statsrådet: Är det här en effektiv användning av statliga medel? Kommer Försäkringskassan att få tillräckligt med förvaltningsanslag i höstbudgeten så att de kan handlägga ärenden och betala ut ersättning till dem som har rätt till det inom rimlig tid?

Herr talman! Jag får väl också gratulera Jonathan Svensson till ett väldigt bra val av första debatt att delta i och också till ett bra val av arbete att göra när han inte sitter i riksdagen.

Jag börjar med att bemöta ledamoten Erikssons påstående kring elstödet. Jag vet inte om det är en ren lögn som Eriksson försöker dra till med här i talarstolen eller om det de facto är så att hon är felunderrättad, men jag väljer givetvis att snälltolka eftersom det vore fasansfullt om man ville sprida sådana lögner.

Det stämmer alltså inte och var inte på något vis så att pengarna för administration och utbetalning av elstödet inte räckte till och att man därför var tvungen att plocka från andra håll och att man därmed skulle kunna förklara underskottet med utbetalningarna av elstödet. Det stämmer inte alls. Det var till och med så att det blev pengar över. Nu tänker jag att vi har rett ut det lilla snedsteget.

Det är självklart så att ingen ser fram emot ett sparprogram. Det är det väl heller ingen som tror? Det kommer förvisso ofta något gott ur det dåliga, men det är klart att ingen ser fram emot ett sparprogram. Det får förstås negativa konsekvenser i flera fall.

Jag kan bara konstatera att underskottet som sådant uppstod under de första tre månaderna i den första prognosen. Det såg inte ut som att det skulle vara en budget som inte var i balans när vi hade vår senaste debatt i frågan. Saker och ting händer! Att saker och ting är konstanta, som ledamoten Eriksson försöker låta påskina, är ju ett galet förhållningssätt.

Saker och ting har verkligen hänt i vår omvärld. Vi har en situation inte minst när det gäller vabben - den tillfälliga föräldrapenningen - som bitit sig fast på en ganska hög nivå. Vi hade covidreglerna; när barnet hade minsta lilla snuva skulle det hållas hemma. Reglerna gällde under coviden, men det är ett förhållningssätt som fortfarande gäller. Barn stannar hemma i större utsträckning, och föräldrar tar ut tillfällig föräldrapenning i betydligt större utsträckning än tidigare. Givetvis påverkar det både ärendebalansen och för den delen också ekonomin.

Detsamma har vi med assistansen. Det har gjorts en ganska omfattande reform för att stärka den, och det är klart att det får konsekvenser. Omställningsstödet och överenskommelsen mellan fack och näringsliv har, hur bra de än är, också gett konsekvenser. Om man då inte har tillfört tillräckligt mycket medel till att börja med, eller om det helt enkelt kostar mer än vad man hade beräknat, får det såklart konsekvenser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Inflationen var jag inne på. Vi skrev nyligen upp prisbasbeloppet med 9,14 procent. Vi har en väldigt hög inflation och ökade kostnader. Om man inte tror att det får konsekvenser för myndigheternas ekonomi från en månad till en annan och vidare i tiden och att det de facto ökar underskottet lever man i en verklighet som är ganska långt ifrån den som vi andra befinner oss i här och nu.

Visst är det så att ett sparprogram aldrig är någonting som kommer att gå igenom helt smärtfritt. Det får konsekvenser, men det handlar om ansvarstagande. Jag har fullt förtroende för Försäkringskassans ledning, för generaldirektören och för alla de duktiga medarbetare som dagligen jobbar med att få till ett mer effektivt och dessutom mer serviceinriktat socialförsäkringssystem.