Anna Tenje

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Jag kan konstatera att de flesta bidrag som skrivs upp inte med inkomst utan snarare med prisbasbelopp föregående år höjdes med 8,6 procent. För innevarande år skrevs de upp med 9,14 procent.

Det är därmed en stor förstärkning till många av de hushåll som har det extra tufft just nu, för att inte tala om att också de extra bostadstilläggen till just barnfamiljer är en kraftig förstärkning för de barnfamiljer som har det allra tuffast.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I övrigt är den viktigaste insatsen att bekämpa inflationen och på så sätt stärka hushållen genom att se till att inflationen inte fortsätter att gröpa ur hushållens plånböcker. Det är en strategi som vi ser har varit väldigt framgångsrik. Förhoppningsvis ser vi ljuset i tunneln och kan komma ur den ekonomiska krisen.

Fru talman! Det är alltid en enormt stor tragedi att förlora någon närstående. Att bearbeta den sorgen är hälsosamt och viktigt. Rätten till ledighet vid dödsfall regleras i lag, och det är också något som kollektivavtalen ofta föreskriver. Det brukar vara ungefär tio dagars ledighet. Det har inte kommit till min kännedom att det skulle vara något problem, inte några stora problem i alla fall, i vårt samhälle när det gäller företagens och den enskildes möjligheter att komma överens. Jag ser stora möjligheter här för arbetsgivare att vara både flexibla och tillåtande.

Fru talman! Frågan som Ingemar Kihlström ställer är väldigt intressant. Den tar sin utgångspunkt i att alla som kan arbeta ska arbeta, oavsett om man har nedsatt arbetsförmåga, och att man sedan successivt i takt med att man återfår arbetsförmågan kan jobba mer.

En utredning har lämnat utredningsbetänkandet En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet, där man kommer med förslag på att man ska lämna den så kallade rehabiliteringspenningen och preventionspennigen steglöst och inte sjukpenningen. Alldeles oavsett vad man pratar om kan det ändå vara förknippat med en hel del svårigheter när det gäller Försäkringskassans möjligheter att göra bedömningar. I dag är det 0, 25, 50, 75 eller 100 som är bedömningen. Det blir ju väldigt komplicerat om man ska gå in på 22 eller 27,5 och så vidare. Där kommer byråkratin och administrationen in - det skulle antagligen försvåra både för den enskilde att komma tillbaka i arbete och för Försäkringskassan att göra den här typen av bedömningar då det är en stor gränsdragningsproblematik.

Herr talman! Jag vill börja med att tacka för den här debatten och diskussionen och för att ledamoten återigen lyfte den här frågan. Jag vill understryka att jag tycker att det är väldigt viktigt att samordningsförbunden får möjlighet att utvärdera effekterna av sina insatser på individnivå. Jag gläds åt att Försäkringskassan tittar på de här frågorna så att vi kan komma framåt. Men jag kan i dag inte ange ett specifikt datum eller en tidpunkt för när det kan ske, och jag kommer inte ens att försöka gissa mig till det.

Vi får helt enkelt återkomma till den här frågan lite längre fram, men jag vill noga poängtera vikten av att få fler i arbete och att gå från bidrag eller utanförskap till aktivitet, sysselsättning och arbete. Den kanske enskilt viktigaste frågan för regeringen är att återupprätta den arbetslinje som så tydligt monterades ned under de senaste åtta åren av den socialdemokratiska regeringen. Det är en prioriterad fråga för den här regeringen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Arbete pågår i Försäkringskassan med att utreda frågorna kring det rättsliga stödet och se hur ett system kan utformas så att det garanterar både integriteten och de rättsliga principerna samtidigt som vi kan få en effektutvärdering på individnivå och inte bara på aggregerad nivå. Det har jag påpekat flera gånger.

Jag tänker att när utredningen är klar kan vi landa i både för- och nackdelar med de olika saker som då kommer att läggas fram. Vi kan då också se hur man kan lösa andra problem och skapa nya möjligheter för Finsam att så småningom göra ännu mer. Det handlar både om att kunna mäta på aggregerad nivå och om att gå ned på individnivå och se vilka effekter som de insatser som är gjorda har lett fram till.

Till skillnad från ledamoten målar jag alltså inte alls i svart, utan jag ser snarare stora möjligheter framöver med både de utredningar som ledamoten nämnde och dessa frågor som jag definitivt tror att vi kan göra väldigt mycket mer kring.

Herr talman! Det råder inget tvivel om att regeringen ser samordningsförbunden som en väldigt viktig resurs för att bidra till att stödja människor och rusta dem för att komma i arbete. Jag delar ledamotens beskrivning av de många fina insatser som görs och hur betydelsefulla de kan vara för många som i dag står långt från arbetsmarknaden och behöver hjälp och stöd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har själv som kommunstyrelseordförande, i mitt tidigare liv innan jag fick uppgiften att vara minister i den här regeringen, jobbat mycket med samordningsförbunden och sett stora framgångar. Det är en stor fördel att samordningsförbunden kan finansiera insatser som utgår från de lokala och regionala förutsättningarna för att skapa de specifika insatser som kan utformas efter människors behov och var de lever och bor.

Att få människor i arbete har en både social och ekonomisk funktion och betydelse, men framför allt handlar det ur mitt perspektiv om att utöka friheten och livsglädjen. Att ha en arbetsplats, kollegor, en meningsfull sysselsättning, semester och en egen lön att leva på skapar både välmående och ökat oberoende. Därtill påverkas samhället positivt, givet att man då betalar skatt. Man ökar också sin framtida pension. Att få fler i arbete är alltså helt avgörande för individen, vårt välstånd och framför allt landets ekonomi och välfärd.

Jag hoppas och tror definitivt att samordningsförbunden kan spela en konstruktiv och viktig roll, men för att de ska kunna fungera så bra som möjligt är det nödvändigt med effektutvärdering. Det är ett viktigt verktyg för att man ska kunna veta vilka insatser som ger effekt och verkan, precis som ledamoten beskriver. Dem kan man då kanske kopiera och ta vidare till andra samordningsförbund. De kan sedan göra likadant eller skruva lite i systemen och anpassa dem efter de regionala och lokala förutsättningarna, helt enkelt för att fler ska komma i arbete.

Jag tror att det finns väldigt mycket mer att göra. Det är inte så att vi inte har problem på olika håll som vi behöver övervinna. Det håller jag helt med om. Det finns mycket vi skulle kunna göra och utveckla än mer, men då är det även viktigt att man tittar på och utreder det rättsliga läget innan man skapar ett nytt system som kanske också är kontroversiellt och äventyrar rättssäkerheten när det gäller personuppgifter.

Jag tycker att det är viktigt att göra både och. Man ska ha ett system som följer upp på individnivå och veta att skattebetalarnas pengar verkligen gör nytta och leder till arbete i stället för fortsatt utanförskap. Samtidigt ska man värna integriteten och rättssäkerheten. Det är väldigt bra att Försäkringskassan tittar på de här sakerna innan man har ett fullskaligt, färdigt system, så att det inte råder någon tvekan om att båda dessa viktiga delar kan upprätthållas.

Herr talman! Åsa Eriksson har frågat mig hur jag och regeringen tänker agera för att insatser via samordningsförbund ska kunna effektutvärderas på individnivå.

Samordningsförbunden är viktiga för att genomföra samordnade rehabiliteringsinsatser och stödja människor att uppnå arbetsförmåga och egenförsörjning. Det är samtidigt angeläget att få ytterligare kunskaper om resultaten av samordningsförbundens insatser.

Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, slutredovisade i mars 2023 sin utvärdering av samordningsförbundens verksamheter på individnivå. ISF:s utvärdering visar att det samordnade stödet har positiva effekter för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Men utvärderingen visar även att det är svårt att mäta effekter av samordnade insatser. ISF framhåller särskilt att det behövs mer effektutvärderingar av det samordnade stödet. Det är en slutsats som jag instämmer i.

Utöver ISF:s utvärdering har det funnits ett uppföljningssystem, benämnt Sus, som har använts av samordningsförbunden för att följa upp resultaten för de individer som deltar i samordningsförbundsfinansierade insatser.

Herr talman! Under 2021 initierade Försäkringskassan ett arbete för att ersätta Sus med ett nytt uppföljningssystem. Under 2022 beslutade Försäkringskassan att driftssätta enbart de delar av det nya uppföljningssystemet som inte innehåller personuppgifter. Bakgrunden var att Försäkringskassan i arbetet med att utveckla det nya uppföljningssystemet konstaterat att det fanns oklarheter i fråga om det rättsliga stödet för att utbyta personuppgifter mellan myndigheterna.

Som jag har framfört tidigare är det bra att Försäkringskassan har uppmärksammat detta. Uppföljning av samordningsförbundens insatser får inte ske på bekostnad av den enskildes rättssäkerhet. Samtidigt är det angeläget att göra en uppföljning på individnivå av samordningsförbundens arbete.

Enligt uppgift utreder Försäkringskassan för närvarande de rättsliga förutsättningarna för att kunna utbyta personuppgifter inför ställningstagande. Man håller på med att göra en framställning till regeringen i frågan. Jag ser fram emot att ta del av det ställningstagande som Försäkringskassan nu arbetar med.

Herr talman! Jag vill börja med att tacka interpellanten för frågan och båda ledamöterna för debatten. För mig är det självklart att Sverige ska vara ett land där kvinnor kan fortsätta arbeta så lång tid som möjligt under sin graviditet. Och för de kvinnor som inte kan göra det ska det finnas ett tryggt och förutsägbart socialförsäkringsskydd.

Herr talman! Jag tänker att vi får all anledning att återkomma till debatten och att diskutera dessa frågor än mer när vi har landat i hur vi går vidare.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag tycker att vi i den här regeringen med all önskvärd tydlighet har visat att vi definitivt prioriterar gravida och att vi definitivt är inne på spåret att modernisera föräldraförsäkringen ytterligare.

Som jag nämnde i mitt tidigare replikskifte har vi redan gått fram med förslag. Det handlar om att utöka antalet dubbeldagar, vilket definitivt kan underlätta för kvinnor, så att de får hjälp och stöd under den första tiden när de ska ta hand om sitt nyfödda barn. Det handlar framför allt också om möjligheten att överlåta föräldradagar, vilket skulle innebära att kvinnor i ett betydligt tidigare skede kan återgå till arbete.

Men när det gäller gravida vill jag ändå poängtera, herr talman, att den här regeringen definitivt har prioriterat både gravida och förlossningsvården.

Regeringen har presenterat en förlängd förstärkning av satsningen på förlossningsvården och kvinnornas hälsa. Under 2023 avsatte regeringen 1,8 miljarder kronor på området förlossningsvård och kvinnors hälsa. Och 2024 avsätter regeringen 1,6 miljarder för samma ändamål.

Det finns en överenskommelse mellan staten och SKR som totalt omfattar 1,5 miljarder kronor. Vi har gjort en överenskommelse med SKR som består av en rad olika insatsområden. Det handlar till exempel om utveckling av graviditetsvårdkedjan och av eftervården, om stärkt kompetensförsörjning samt om utveckling av relevant kompetens och nya arbetssätt. I denna överenskommelse ingår även insatser för en mer jämlik mödrahälsovård och en mer jämlik förlossningshälsovård.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Inom ramen för regeringens satsningar finns det alltså stora satsningar på förlossningsvården. Samtidigt ger vi fler myndigheter viktiga uppdrag. Till exempel har Socialstyrelsen fått i uppdrag att ta fram en nationell plan för förlossningsvården, och Inspektionen för vård och omsorg har fått i uppdrag att förstärka tillsynen av mödrahälsovården och förlossningsvården.

Jag tycker att det är väldigt viktigt att konstatera att man kan jobba på flera olika sätt. Precis som båda ledamöterna har varit inne på har nu remissvaren kommit in. Vi bereder dem för tillfället i Regeringskansliet, och jag ämnar återkomma i frågan när vi landat i hur vi ska gå vidare med den.

Herr talman! Låt mig säga att det är glädjande att ledamöterna tycks dela min uppfattning om att det är viktigt att vi moderniserar en mycket generös föräldraförsäkring och också möjliggör att gravida kvinnor kan vara kvar i arbete så länge som möjligt.

Den ekonomiska familjepolitiken är en viktig stabiliseringsfaktor och ger även förutsättningar till en god balans mellan arbetsliv och familjeliv i form av den generösa föräldraförsäkring som vi har i Sverige. De reformer som nyligen har trätt i kraft, det vill säga en utökning av dubbeldagarna och möjligheten att överlåta föräldrapenningen, kan ytterligare stärka möjligheten att förena ett aktivt arbetsliv med ett aktivt familjeliv och också stärka möjligheterna för en nyförlöst kvinna att få stöd genom gemensam föräldraledighet med partnern under längre tid.

Förslagen från utredningen Ett modernare socialförsäkringsskydd för gravida innebär till del att fler kvinnor ska kunna få ersättning från socialförsäkringen under en längre tid. Vi måste då vara ärliga och säga att detta skulle öka kvinnors frånvaro från arbetsmarknaden under graviditeten. En längre frånvaro från arbetsmarknaden under graviditeten tillsammans med den långa föräldraledigheten, som oftare tas ut av kvinnor än av män, skulle kunna ha negativa effekter för kvinnors arbetsmarknadssituation och livsinkomster. Detta måste vi vara noga med att påpeka.

Det är ett allvarligt problem att kvinnor är frånvarande från arbetsmarknaden och inte har ett lika högt arbetskraftsdeltagande som män. Men det är klart att det måste finnas ett tryggt och förutsägbart stöd när det inte finns förutsättningar för att man ska kunna arbeta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En nedsättning av arbetsförmågan som beror på sjukdom ger ju inte rätt till graviditetspenning - jag tror att ledamoten Lennström var inne på det - utan det blir en ersättning i form av sjukpenning i stället. Men det finns ingen tydlig gräns mellan när nedsättningen av arbetsförmågan beror på just sjukdom och när den beror på graviditet. Det finns en tydlig gränsdragningsproblematik. Utredningen har haft i uppdrag att titta på just dessa delar och lämnar också en del förslag som skulle kunna underlätta bedömningen.

Betänkandet har, som jag nämnt tidigare, nyligen remissbehandlats. Sista dag att svara på remissen var i december. Det tycker jag att man ska respektera. Man ska samla in de svar som remissinstanserna har bemödat sig med att skriva - det är många som har svarat - och noga väga för- och nackdelar. Det kan leda till en moderniserad föräldraförsäkring och framför allt stärka kvinnors situation på arbetsmarknaden och möjliggöra att de så länge som möjligt deltar i arbete under den tid de är gravida och kan arbeta. Sedan ska de också kunna ha en snabb återhämtning efter förlossningen och komma tillbaka till arbetet.

Herr talman! har frågat mig vilka förslag i utredningen Ett modernare socialförsäkringsskydd för gravida som jag avser att gå vidare med och när detta kommer att ske.

Ett modernt och förutsebart socialförsäkringsskydd för gravida som arbetar är onekligen en väldigt viktig jämställdhetsfråga. Det ska finnas en ekonomisk trygghet och även goda möjligheter till egenförsörjning och till att kombinera arbetsliv och familjeliv. Ett gott skydd under graviditeten är också viktigt för det jämställdhetspolitiska delmålet om jämställd hälsa.

I de fall en gravid kvinna inte kan fortsätta arbeta på grund av att arbetet är för fysiskt påfrestande, att det finns risker i arbetsmiljön eller, för den delen, att sjukdom föreligger ska socialförsäkringssystemet vara tryggt och pålitligt. Arbetsgivarnas arbete med omplacering och anpassning av arbetsuppgifter ska ge förutsättningar för kvinnor att fortsätta arbeta under graviditeten, och det är också ett arbete jag verkligen välkomnar.

Betänkandet Ett modernare socialförsäkringsskydd för gravida (SOU 2023:23) har nyligen remissbehandlats; jag tror att det var den 13 december som det sista svaret gick ut. Förslagen bereds just nu i Regeringskansliet. Det är därför, herr talman, för tidigt att gå in närmare på vilka förslag vi ämnar gå vidare med.

Fru talman! Det är ju inte den här regeringen som brukar gömma och glömma vare sig människor eller förslag. Vi kommer att återkomma när vi har tagit ställning till arbetsgruppens förslag. Jag tycker som sagt att det är ett väldigt bra kunskapsunderlag som arbetsgruppen har arbetat fram. Jag tycker att det är glädjande att den reform som genomfördes när vi gick från karensdag till karensavdrag har tjänat sitt syfte och levt upp till förväntningarna. Sedan finns det flera saker att göra.

Ledamoten påstår att hon å ena sidan inte får några besked i dag samtidigt som hon tycks veta exakt vad regeringen ämnar göra i den här frågan. Jag kan bara konstatera att denna fråga bereds just nu i Regeringskansliet och att vi kommer att återkomma hit till kammaren med våra förslag gällande arbetsgruppens förslag när vi är klara med beredningen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Den här regeringen har inte för vana att vare sig gömma eller glömma människor eller statistik eller, för den delen, gömma undan utredningar av förslag.

Men med risk för att vara tråkig i denna debatt: Arbetsgruppen lämnade sina förslag den 15 december. Förslagen bereds nu på sedvanligt sätt i Regeringskansliet. Vi kommer att återkomma i denna fråga, och det finns all anledning att fortsätta ha en både bra och stunsig debatt i frågan när vi har tagit ställning. Men än så länge har vi inte tagit ställning, och därför finns det inte så mycket mer att diskutera här och nu, i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi kommer att återkomma när vi har tagit ställning. Det förslag som arbetsgruppen nu har presenterat är ett väldigt omfattande kunskapsunderlag, som jag tror kommer att ligga till grund för en mycket bra diskussion och många bra överväganden framöver.

Fru talman! Åsa Eriksson har frågat mig om jag och regeringen kommer att gå vidare med arbetsgruppens förslag och föreslå ett karenstak.

I januari 2023 fick en arbetsgrupp inom Regeringskansliet, på Socialdepartementet, i uppdrag att göra en översyn av karensavdraget (S 2023:A). Det huvudsakliga syftet med översynen var att analysera karensavdragets ändamålsenlighet och bedöma om det fanns något behov av förändringar i karensavdraget.

Den 15 december 2023 slutredovisade arbetsgruppen sitt uppdrag. Arbetsgruppens redovisning är ett omfattande kunskapsunderlag om karensavdragets konsekvenser och ändamålsenlighet.

Arbetsgruppen bedömer att karensavdraget innebär en mer rättvis och försäkringsmässig självrisk jämfört med den tidigare karensdagen. Arbetsgruppen bedömer också att karensavdraget motverkar överutnyttjande men kan vara belastande för individer med återkommande sjukfrånvaro och individer med små ekonomiska marginaler.

Arbetsgruppen har analyserat förutsättningarna för att förändra karensavdraget för att förbättra villkoren för avgränsade yrkesgrupper som är särskilt utsatta för nära mänskliga kontaktytor i sin yrkesroll och har svårt att jobba hemifrån. Arbetsgruppen bedömer att det inte är lämpligt att införa ett differentierat karensavdrag baserat på yrke. Arbetsgruppen lämnar i stället förslag som innebär ett utökat skydd mot inkomstbortfall till följd av karensavdrag för grupper med återkommande sjukfrånvaro.

Arbetsgruppen föreslår också att det nuvarande allmänna högriskskyddet ska ersättas med ett karenstak som innebär att karensavdrag inte ska göras om ett sådant avdrag har gjorts för en individ vid sex tillfällen under de senaste tolv månaderna.

Arbetsgruppen föreslår även ett utökat högriskskydd. Förslaget syftar till att ge fler individer med sjukdomar som medför risk för återkommande sjukfrånvaro möjlighet att undantas från karensavdrag. Arbetsgruppen lämnar också förslag på åtgärder som ska göra administrationen av högriskskyddet enklare och mer effektiv.

Regeringen har ännu inte tagit ställning till arbetsgruppens förslag. De förslag som har lämnats över till regeringen kommer att beredas i sedvanlig ordning.

Fru talman! Jag vill inledningsvis önska både vice talmannen och de ledamöter som har orkat sitta kvar här hela kvällen men framför allt också andra som är närvarande en riktigt god jul och ett gott slut. Så här efter 18 interpellationer förstår jag att man ser fram emot både julledighet och ett härligt firande.

Tack också till ledamoten för interpellationen, för en bra debatt och för att ha väckt frågan! Som jag har konstaterat tidigare är det otroligt mycket på gång i den här frågan i och med att vi har en stor utredning igång. Vi har Försäkringskassan som själva analyserar, och vi har även andra som redan har tittat på den här frågan. Sammantaget kommer det så småningom att finnas ett digert material för oss att ta ställning till för att stärka upp vårt trygghetssystem och se till att vi har en sjukförsäkring som ger ekonomisk trygghet för dem som av olika skäl inte kan arbeta och har nedsatt arbetsförmåga. Det tror jag att interpellanten och jag är väldigt överens om.

När förslagen kommer får vi återkomma och se om vi är ense eller om vi har olika uppfattningar i frågan.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Nej, ingen blir mer anställbar för att den blir fattig. Men det är definitivt så att med tidiga insatser och när samhället jobbar tillsammans för att se individer och hjälpa dem tillbaka till arbete går det betydligt snabbare.

Det är också så att långvarig sjukfrånvaro, sjukskrivningar, leder till ökad psykisk ohälsa, inte minst i den grupp som interpellanten nämner och då framför allt kvinnor. Just därför är det så viktigt att man kommer med tidiga insatser och att arbetsgivare, myndigheter och inte minst regionerna tillsammans med individen arbetar för att få tillbaka personen till arbete.

Det är också en god ordning, förutom att man jobbar tillsammans för att få tillbaka någon till arbete, att man utvärderar genomförda reformer noga och följer upp om de har varit framgångsrika och har tjänat sitt syfte men också om det finns skäl att korrigera eller ändra i någon del för att uppnå ett bättre resultat och få fler att kunna återgå till arbete.

Jag är ledsen, men det kommer inte att komma så många fler svar från min sida. Jag kommer att avvakta analyserna och det jobb som vi har igång nu, både utredningen och tilläggsdirektiven men också Försäkringskassans eget analysarbete, för att se om det kan vara någonting som gör att vi kan bli ännu lite bättre och om vi kan stärka upp vårt trygghetssystem ännu lite mer och se till att färre personer lämnas utanför och att den psykiska ohälsan inte ökar ännu mer.

Fru talman! Jag kan börja med att säga att jag delar interpellantens inledande beskrivning av vårt trygghetssystem till stora delar. Vårt trygghetssystem utgör ju ett viktigt skydd för dem som arbetar och finns i landet i händelse av just sjukdom. Vid sjukdomsfall ska fokus vara på snabba insatser för att undvika långvarig sjukskrivning och för snabb återgång till arbete.

Det är väl belagt, fru talman, att långvarig sjukskrivning leder till sämre hälsa, mående, och inte minst ekonomi. Därför är det av yttersta vikt att samhällets samlade insatser sätts in så tidigt som möjligt för att undvika att människor hamnar i långvarigt utanförskap som leder till sämre ekonomi och att det blir svårare att ta sig tillbaka. Inte minst kan det få psykisk ohälsa som följd.

För regeringen är det prioriterat att människor i första hand går tillbaka till arbetslivet. Fokus ska då vara rehabilitering och tydliga avstämningspunkter.

Som jag nämnde inledningsvis har utredningen Sjukförsäkringen i förändring - en utvärdering i uppdrag att just utvärdera de förändringar i sjukförsäkringens regelverk som vi talar om i dag och som genomfördes 2020-2022. Försäkringskassan har också i uppdrag att göra en särskild analys av olika förslag. Innan dess är det helt enkelt inte aktuellt att komma med några besked.

Även om detta är de sista skälvande timmarna innan riksdagen slår igen för året får vi helt enkelt återkomma när analyserna är gjorda och de adekvata beräkningarna, höll jag på att säga, men i alla fall analyserna och underlaget är klart, så att det blir rätt och riktigt. Det kommer jag definitivt att återkomma till, och vi får säkert all anledning att debattera det i kammaren.

Fru talman! Jessica Rodén har frågat mig hur jag ser på förslaget om att rätten till sjuk- och aktivitetsersättning ska prövas mot samma arbetsmarknadsbegrepp som gäller för sjukpenningen och om jag har för avsikt att ta några initiativ med anledning av detta.

Utredningen Sjukförsäkringen i förändring - en utvärdering (S 2022:07) har i uppdrag att utvärdera de förändringar i sjukförsäkringens regelverk som har genomförts under 2020-2022. Regeringen beslutade den 9 februari 2023 om tilläggsdirektiv som innebär att utredningen även får lämna nödvändiga författningsförslag om utvärderingen visar att sjukfallen inte avslutas så som var avsett utan blir omotiverat långa eller att det uppstår andra negativa konsekvenser för samhället eller individen (dir. 2023:20). Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2024.

Den 1 september 2022 trädde särskilda bestämmelser om sjukersättning i kraft för äldre i förvärvsarbetande ålder. Arbetsförmågan hos försäkrade som har som mest fem år kvar tills de uppnår den ålder då de inte längre kan få sjukersättning och som har erfarenhet av sådant arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden ska enligt bestämmelserna bedömas i förhållande till dessa arbeten. Är annat lämpligt arbete tillgängligt för den försäkrade ska arbetsförmågan bedömas mot det. Denna regeländring omfattas av uppdraget för utredningen Sjukförsäkringen i förändring - en utvärdering.

Försäkringskassan ska enligt uppdrag i myndighetens regleringsbrev för 2023 analysera konsekvenser av de bestämmelser för äldre i förvärvsarbetande ålder i sjukpenning och sjukersättning som har trätt i kraft under 2022. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet senast den 14 juni 2024.

Det är inte aktuellt med något ytterligare initiativ gällande rätten till sjuk- eller aktivitetsersättning innan utredningen Sjukförsäkringen i förändring - en utvärdering respektive Försäkringskassan har redovisat sina uppdrag. Då kan regeringen också ta ställning till behovet av förändringar i regelverket.

Sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet för den som inte kan arbeta på grund av nedsatt arbetsförmåga. För regeringen är det prioriterat att människor i första hand ska tillbaka till arbetslivet, och fokus ska vara på rehabilitering och tydliga avstämningstidpunkter.

Fru talman! Stort tack till interpellanten för den här debatten!

Jag kan konstatera att för oss moderater står det inte i motsatsförhållande att sänka skatten genom ett jobbskatteavdrag för låg- och medelinkomsttagare - det träffar också hushåll som har det tufft just nu; inflationen lämnar ingen oberörd - och samtidigt höja sjuk- och aktivitetsersättningen och räkna upp den med 9,14 procent.

Detta är åtgärder som finns med i budgeten för 2024. Men som jag sa i mitt tidigare anförande följer jag den här frågan mycket noga. Vi ser nu att inflationstakten avtar, och förhoppningsvis ser vi en ljusning där framöver. Men vi håller fortfarande i den frågan och bevakar den noga så att det inte vänder tillbaka givet att det är det som skulle förvärra ekonomin allra mest, särskilt för dem som har sämst ekonomi just nu.

Vi är inte heller främmande för att vidta andra åtgärder om vi ser att den här krisen förvärras ytterligare, för det är just de särskilt utsatta hushållen som den här regeringen väljer att lägga krutet på.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.