Anna Tenje

Herr talman! Jag kan definitivt understryka att så inte är fallet. Jag har varit tydlig med att jag verkligen inte vill vare sig förringa eller förneka att inte bara karensregeln utan också 55-årsregeln kan vara nog så viktig att diskutera.

Som ansvarigt statsråd för socialförsäkringsfrågorna är det viktigt att framhålla att den grundförsäkring som omfattar både arbetstagare och arbetsgivare ska vara trygg och säker och leda till att man känner sig just trygg och säker. Man ska kunna gå till och utföra sitt arbete men givetvis också kunna starta ett företag och förverkliga sina drömmar.

Jag skulle vilja tacka för debatten. Den har varit mycket givande. Jag tycker att jag ser stor samsyn och många kloka resonemang från interpellantens sida, och jag tror att vi är överens i mycket av den politik som förs och som kommer att föras.

Jag ser positivt på att frågorna ändå lyfts fram. Det är inte alltid de gör det, och det är kanske för att de kommer i lite skymundan som kunskapen och informationen inte alltid är den bästa hos dem som väljer att starta och driva företag.

Jag tackar för debatten, och jag ser fram emot nästa.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Regeringen har inte vidtagit några lagstiftningsåtgärder gällande de förslag som Mattias Tegnér nämner i framför allt den första interpellationen. Med detta sagt vill jag ändå understryka att regeringen vill bidra till att fler människor väljer att starta och utveckla företag och förverkliga sina idéer.

Jag tror att det är otroligt viktigt, inte minst efter att ha lyssnat till den tidigare interpellationsdebatten här i kammaren som handlade om att vi behöver få Sverige på fötter, minska arbetslösheten, öka arbetskraftsdeltagandet, få fler företag som blomstrar och inte minst få en ökad tillväxt i landet. Då är det inte minst de små och medelstora företagen som är grunden för detta. Det är också där de allra flesta jobben skapas. Regler som underlättar för detta bör därför främjas så långt som möjligt.

Det finns också mycket annat som man behöver göra för att underlätta och främja nyföretagandet i Sverige även utanför socialförsäkringssystemet. Det är lätt hänt att man ser företagens roll och vilka åtgärder man kan vidta för att underlätta för dem i olika stuprör. Man hamnar då lätt i mitt fall i socialförsäkringssystemet. Jag vill definitivt inte vare sig förneka eller förringa karensreglernas stora betydelse för företagare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Under min tid som socialförsäkringsminister, och kanske än mer under min tid som tidigare ordförande för kommunstyrelsen i Växjö, har jag faktiskt inte en enda gång under alla mina många studiebesök hört någon företagare som anser att 1 dags karens vore bra att ha som standard.

När jag reser runt i landet och träffar företagare och entreprenörer brukar jag höra att vi måste vända utvecklingen med brott och våld i samhället. Anledningen är enkel. Tryggheten har ju blivit vår största frihetsfråga. Den grova organiserade brottsligheten är systemhotande och djupt förgrenad i hela vårt land och hotar vårt fria och öppna samhälle.

Som bekant pågår en omläggning av rättspolitiken från regeringens sida på snart sagt alla områden till fler poliser, skärpta straff, mer resurser och verktyg till rättsväsendet och rättsvårdande myndigheter, så att vi kan få fler uppklarade brott och fler kriminella bakom lås och bom. Då handlar det om vardagsbrottsligheten, som träffar inte minst småföretagare på landsbygden väldigt ofta, men det handlar också om den systemhotande organiserade brottsligheten.

Det ska helt klart gå att bedriva verksamhet i alla delar av landet. Vi för nu en ansvarstagande politik som ska lotsa Sverige ur såväl lågkonjunktur som inflation. Det viktigaste är att vi kan återgå till ett normalläge och mer gynnsamma förhållanden.

En annan del som påverkar företagare väldigt mycket är upphandlingsreglerna, som det är viktigt att se över. Min kollega Erik Slottner har nu gett ett uppdrag att se över lagen om offentlig upphandling - den offentliga upphandlingen omsätter årligen 900 miljarder - vilket onekligen är väldigt viktigt för att inte minst småföretagare ska kunna vinna fler upphandlingar och för att samtidigt rensa ut de oseriösa aktörerna.

Utöver detta ser regeringen över 3:12-reglerna, som kommer att leda till att vi förbättrar förutsättningarna för företagarna. Vi stärker rut och rot, som har stor betydelse för att skapa fler vita jobb men också stärker många företag inom olika branscher, något som Socialdemokraterna tyvärr motsätter sig.

Herr talman! Jag måste säga att jag tycker att det är glädjande att inte minst från en socialdemokrat känna detta genuina engagemang för företagares villkor. Detta har uppenbarligen genomsyrat ledamotens engagemang både som ansvarig utredare och som interpellant i denna fråga.

Den grundläggande karenstiden på 7 dagar och möjligheten att välja 14, 30, 60 eller 90 dagars karenstid infördes 2010. Motiven då var att egenföretagaren skulle få större möjlighet att välja nivå på sitt försäkringsskydd och på så vis kunna sänka sjukförsäkringsavgiften. Det var en stor diskussion vid tillfället.

Fram till dess var grundkarenstiden 1 dag för egenföretagare, och de kunde då också välja 3 eller 30. Möjligheten att välja karenstid på 1 dag infördes 2013. Egenföretagaren kan alltså redan i dag välja 1 dags karenstid i utbyte mot en högre sjukförsäkringsavgift. Den möjligheten finns.

Detta skapar en flexibilitet för företagaren. Företagaren kan, givetvis lite beroende på vilken typ av företag man har, välja karenstid själv. Det handlar då också om vilken självrisk som man är villig att ha. Flexibiliteten i karensreglerna för företagarna bedöms också vara väldigt viktig.

Det är sant som ledamoten säger att få egenföretagare gör ett aktivt val av karenstid. Jag tror precis som ledamoten beskriver i sitt inlägg att det inte alltid är känt att möjligheten finns. Jag tror att det finns många saker man skulle kunna göra från olika myndigheter men också från branschorganisationerna för att kunna informera om den delen. Men det yttersta ansvaret för att ha en korrekt anpassad karenstid ligger såklart på företagaren själv, och det är både bra och rimligt att man får göra den bedömningen själv.

Vad gäller åldersgränsen för byte av karenstid, som interpellanten är inne på, delar jag helt bilden att alla som kan och orkar borde arbeta längre upp i åldrarna.

Att antalet jobbonärer, det vill säga pensionärer som fortsätter att arbeta antingen som egenföretagare eller anställda, ökar är väldigt bra och positivt, såklart för den egna plånboken och pensionen men framför allt också för skattebetalarna, kommunerna, regionerna och staten. Detta välkomnar jag och uppmuntrar helhjärtat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det ligger en hel del i resonemanget kring förslaget om 55-årsregeln. Det torde egentligen vara helt logiskt att se positivt på den saken.

För regeringen är det viktigt att företagare och entreprenörer ska ha god tillgång till goda socialförsäkringar vid sjukskrivning.

Herr talman! Mathias Tegnér har frågat mig vad jag avser att göra för att förbättra karensreglerna för egenföretagare. Mathias Tegnér har också frågat mig vad jag avser att göra för att åtgärda åldersgränsen för byte till en kortare karenstid för egenföretagare.

Enligt gällande regelverk har enskilda näringsidkare och andra som har inkomst av annat förvärvsarbete än anställning och som betalar egenavgift en grundläggande karens på 7 dagar i sjukförsäkringen. De kan välja en karenstid på 1, 14, 30, 60 eller 90 dagar. Valet av karenstid påverkar sjukförsäkringsavgiftens storlek. Den som har fyllt 55 år kan inte byta till en kortare karenstid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den dåvarande regeringen beslutade den 25 juni 2020 att en särskild utredare skulle lämna förslag på hur företagares trygghetssystem kan bli tydligare, enklare och mer förutsägbart (dir. 2020:71). Som Mathias Tegnér nämner i sin interpellation förordnades han att vara särskild utredare. Utredningen föreslog i delbetänkandet 55 år och karensval (SOU 2020:65) att åldersgränsen 55 år som bortre gräns för möjligheten att välja kortare karenstid skulle tas bort. Utredningen föreslog i sitt slutbetänkande också att den grundläggande karensen för egenföretagare skulle vara 1 dag (SOU 2021:98).

Regeringen har inte vidtagit några lagstiftningsåtgärder gällande de förslag som Mathias Tegnér nämner. Men med detta sagt vill jag understryka att regeringen vill bidra till att fler människor väljer att starta och utveckla företag och förverkligar sina idéer. Regler som underlättar detta bör så långt som möjligt främjas. Företag och entreprenörer ska kunna fokusera på sina kärnverksamheter i så stor utsträckning som möjligt. Det är en utgångspunkt som regeringen har i sitt fortsatta arbete vad gäller socialförsäkringen.

Herr talman! Jag tackar för debatten, interpellationen och den diskussion som vi nu för i kammaren!

Jag delar definitivt många av de grundläggande principer som vår sjukförsäkring ska vila på. Det är viktigt att människor blir friska så fort som möjligt så att de kan återgå till livet, arbetet och kollegor, för att tjäna sina egna pengar, stå på egna ben och återfå livskvalitet och framför allt den frihet som ett arbete ändå innebär.

Först och främst är det viktiga att människor får rätt stöd och rätt hjälp så att de återfår arbetsförmågan. Här är det många olika myndigheter, individen själv och också andra som har ett stort ansvar i detta. Det ansvar som är mitt är jag definitivt villig att ta.

Jag tackar för upplysningen om nätverket som har sökt mig. Jag gör många studiebesök inte minst ute i landet. Jag ser fram emot att ha en träff och att diskutera de här viktiga frågorna.

Här behöver definitivt mer göras framöver. Jag kan bara konstatera att regeringen redan har gjort mycket när det gäller att arbeta mot den psykiska ohälsan och suicid. Jag tror att det finns mycket mer att göra även inom det området. I övrigt ser jag fram emot kommande debatter. Stort tack för debatten!

(Applåder)

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Hela Sverige har märkt av det tuffa ekonomiska läget. Inte minst har detta påverkat privatekonomiskt. För en del har det varit möjligt att öka sitt jobbsökande eller gå från deltid till heltid. Andra har minskat på onödiga utgifter och kanske sett till att shoppa lite mindre. För dem som är sjuka är möjligheterna betydligt mer begränsade.

Att må dåligt på grund av såväl sin sjukdom som sin ekonomiska situation är givetvis mycket tufft. Ungefär hälften av dem som i dag är sjukskrivna lider av somatisk sjukdom. Då är det betydligt lättare att komma tillbaka till ett arbete, exempelvis när någonting brutet har läkt. Men över hälften av alla sjukskrivna lider i dag av psykisk ohälsa. Den psykiska ohälsan är ett stort samhällsproblem. Regeringen vidtar nu flera åtgärder i syfte att minska just den psykiska ohälsan.

När det gäller år 2024 tillför vi, som jag var inne på, 1,6 miljarder för att stärka arbetet inom området psykisk hälsa och suicidprevention genom en överenskommelse som jag tror kan bli väldigt bra med Sveriges Kommuner och Regioner. Det är viktigt att alla personer som är sjukskrivna får rätt till stöd och får rätt stöd för att komma tillbaka i arbete.

För anställda spelar arbetsgivaren en viktig roll i rehabiliteringen. Arbetslösa saknar ett sådant stöd. Därför har vården här en mycket viktig uppgift. Jag tycker att det är glädjande att regionerna under det gångna året har utarbetat riktlinjer för vårdens arbete med rehabilitering och sjukskrivning. Centralt blir bland annat att patienterna får en tidig bedömning av rehabiliteringsbehovet. Socialstyrelsen publicerade hösten 2023 ett kunskapsstöd för vårdens arbete med sjukskrivningar.

Jag tror att det är viktigt att man tar ett utökat ansvar här. Regionerna har redan en skyldighet att erbjuda personligt stöd till sjukskrivna patienter som är i behov av det. Ofta erbjuds sådant stöd; de kallas rehabiliteringskoordinatorer. Det kan till exempel handla om hjälp i kontakterna med Arbetsförmedlingen för att diskutera patientens eller individens behov av rehabilitering. Ledamoten var tidigare själv inne på att man kan be om hjälp när det gäller detta för att remitteras till vissa insatser och åtgärder. Jag tror att det kan stärka och öka möjligheten att först och främst återfå arbetsförmåga men sedan också komma tillbaka i arbete betydligt snabbare.

Det personliga stödet från hälso- och sjukvården kan också bestå av samtalsstöd och andra insatser för att motivera den sjukskrivna patienten att vara delaktig i den vård som krävs för att den ska få eller återfå arbetsförmåga. Ett sådant stöd bedöms som särskilt viktigt för patienter eller individer med psykisk ohälsa.

Herr talman! Den friska har många önskningar, den sjuka bara en, nämligen att bli frisk. Såväl individen som arbetsgivare, hälso- och sjukvård och övriga myndigheter strävar alla efter att se till att den som är sjukskriven så snabbt som möjligt blir frisk och återfår arbetsförmåga för att sedan kunna återgå till arbete eller söka arbete. Arbete har en väldigt stor betydelse och betyder för många inte bara meningsfull sysselsättning och gemenskap utan också givetvis ekonomisk frihet.

För arbetslösa sjukskrivna, där arbetsgivaren saknas, krävs ofta lite extra. Det behövs lite mer, givet att man inte har en aktiv arbetsgivare som kan stötta och peppa på vägen tillbaka till arbete. Här krävs det ofta ett välfungerande samarbete mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och vården, som jag beskrev i mitt första inlägg.

Vi vet att personer med begränsade ekonomiska resurser är särskilt utsatta när priserna stiger. Det har därför varit väldigt viktigt för den här regeringen att bekämpa inflationen och hantera inflationens effekter genom att stötta hushållen och stötta välfärden. Att få ned inflationen är särskilt viktigt just för de personer som har begränsade ekonomiska resurser, till exempel på grund av att de är arbetslösa och dessutom sjuka.

För att skydda barnfamiljer med svag ekonomi mot de kraftiga prisuppgångarna har det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag förlängts. Enligt Försäkringskassan är det i snitt cirka 105 000 barnhushåll som tar emot bostadsbidrag varje månad under 2024. Även barnfamiljer där någon förälder eller båda föräldrarna är arbetslösa kan ta del av den här förbättringen. Även om detta är en tillfällig åtgärd har den tjänat sitt syfte väl under pandemin såväl som under de inledande skeendena med hög inflation och ett mycket tufft ekonomiskt läge.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen gör också viktiga satsningar inom vården, vilket är viktigt för personer med somatisk eller psykisk ohälsa. Dessutom kommer regeringen nu att satsa ytterligare 6 miljarder i vårändringsbudgeten, vilket ska läggas till de stora resurser som regeringen redan skjutit till för att stötta den svenska välfärden. Vi är väl medvetna om att enbart pengar inte löser sjukvårdens problem. Därför föreslås också en rad åtgärder för att förbättra regionernas ekonomi. Regeringen har även intensifierat arbetet med prioriterade reformer för att kunna förbättra regionernas möjligheter och öka själva vårdkapaciteten, inte minst genom att korta vårdköerna.

Herr talman! Åsa Eriksson har frågat mig vad jag avser att göra för att sjuka och arbetslösa människor ska få en mer dräglig ekonomisk tillvaro med mindre stress och ångest.

Sjukförsäkringens syfte är att ge ersättning för inkomstbortfall vid sjukdom och rehabilitering. Människor ska känna sig trygga med att det finns en sjukförsäkring som ger ekonomisk ersättning om de blir sjuka och inte kan arbeta. Samtidigt är det viktigt för regeringen att regelverket inte bidrar till inlåsningseffekter. Det behöver finnas incitament för både individen och andra berörda aktörer för snabb återgång i arbete. Fokus ska vara på rehabilitering med tydligt definierade avstämningstillfällen. Det ska bli mer lönsamt att gå till arbete.

Det viktiga för sjukskrivna arbetslösa är att så tidigt som möjligt återfå arbetsförmåga och kunna fortsätta söka och få ett arbete. Där har ett fungerande samarbete mellan hälso- och sjukvården och Arbetsförmedlingen en viktig roll. Arbetsförmedlingen kan vid behov erbjuda arbetslösa att delta i arbetsförberedande insatser och arbetslivsinriktad rehabilitering i syfte att underlätta övergång till arbete eller utbildning. Regionerna har i sin tur skyldighet att erbjuda personligt stöd till sjukskrivna patienter som har behov av det. Det kan till exempel handla om hjälp med kontakterna med Arbetsförmedlingen för att diskutera patientens behov av rehabilitering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det förstärkta samarbetet mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen är viktigt för att sjukskrivna arbetslösa ska ges nödvändigt stöd för återgång i arbete. Sjukskrivna och unga med aktivitetsersättning ska så tidigt som möjligt få tillgång till insatser inom ramen för myndigheternas rehabiliteringssamverkan för att utveckla eller återfå arbetsförmågan och därmed kunna återgå i, eller få, arbete.

Samordningsförbundens insatser, som jag och interpellanten vid flera tillfällen tidigare har diskuterat, är också väldigt viktiga - särskilt för de personer som befinner sig långt från arbetsmarknaden och har behov av samordnade rehabiliteringsinsatser så att de uppnår eller förbättrar förmågan att utföra förvärvsarbete.

Jag vill passa på att nämna de satsningar som regeringen genomför för att främja psykisk hälsa, förebygga psykisk ohälsa och suicid och skapa förutsättningar för en god vård och omsorg för personer med psykisk ohälsa. För 2024 fördelas till exempel cirka 1,6 miljarder kronor för att stärka arbetet inom området psykisk hälsa och suicidprevention genom en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner. I detta arbete ingår bland annat medel för att stärka det förebyggande och främjande arbetet inbegripet att motverka sjukskrivningar.

Samtidigt vill jag understryka att det ekonomiska läge som vi befinner oss i är tufft för både hushållen och de offentliga finanserna. För regeringen är och har det varit prioriterat att bekämpa inflationen och hantera inflationens effekter genom att stötta hushållen och välfärden.

(Applåder)

Herr talman! Tack till ledamoten för interpellationen och debatten! Jag kan konstatera att det nog råder ganska stor samsyn i de här frågorna i denna kammare. Det handlar om en väl fungerande arbetsskadeförsäkring och om att de åtgärder som ligger däri tjänar oss väl och är moderna, tidsenliga och definitivt jämställda på ett tydligare sätt för att förebygga arbetsskador. Det är ett väldigt viktigt arbete för att stärka arbetslinjen och inte minst arbetsmiljön.

Det som behövs är att fler människor kan arbeta mer och längre, men för att klara det handlar det också om att vara trygg och säker på sin arbetsplats. Jag ser fram emot en debatt och diskussion kring de här frågorna när regeringen landat i hur vi avser att gå vidare med utredningen och förslagen.

(Applåder)

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Först är det viktigt att konstatera att ingen ska behöva skadas på sin arbetsplats över huvud taget. Därför har regeringen nu vidtagit en rad olika åtgärder för att skärpa reglerna och förbättra arbetsmiljön. Bland annat har Arbetsmiljöverket fått ett ökat anslag, och nio myndigheter har fått ett förlängt uppdrag med arbetslivskriminalitetscenter. Det finns även uppdrag om att fler ska engagera sig som skyddsombud och om utökat informationsutbyte.

Detta var bara några delar jag ville nämna. Det är mina ministerkollegor Paulina Brandberg och Johan Pehrson som har hand om dessa frågor, och de har presenterat ett helt batteri av åtgärder. Det viktiga är att ligga i framkant när det gäller det förebyggande arbetet så att olyckan aldrig ska behöva ske.

I övrigt tycker jag att om vi ska ha en arbetsskadeförsäkring måste den vara tidsenlig och modern, följa det arbetsliv vi har i dag och inte minst från jämställdhetssynpunkt gynna män och kvinnor på ett likvärdigt sätt.

Jag förstår att det finns stora ambitioner från ledamoten och från Socialdemokraterna. Jag kan bara konstatera att man under sin tid i regeringen hade goda chanser att göra saker och ting på området när man hade Utredningen om en mer jämställd och rättssäker försäkring vid arbetsskada, som tillsattes av Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Man valde dock helt enkelt att låta bli.

Nu har vi vidtagit en rad olika åtgärder, inte minst för att förebygga skador och se till att de inte uppkommer över huvud taget. Framför allt har vi nollvisionen när det gäller arbetsrelaterade dödsfall. Vi går nu vidare och tittar på underlaget som Arbetsskadeutredningen har presenterat. Förslagen ska nu analyseras, och därefter kommer vi att återkomma med eventuella förändringar i regelverket längre fram. Jag ser fram emot de kommande diskussionerna.

Herr talman! Jag har inte tagit del av sammanställningen från remissrundan, så den får vi återkomma till vid ett annat tillfälle. Annars hade jag hemskt gärna gjort det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Vi kan konstatera att en väl fungerande arbetsskadeförsäkring i kombination med ytterligare åtgärder som förebygger arbetsskador är en mycket viktig del av arbetslinjen eftersom det bidrar till att människor vill och kan delta i och stanna kvar i arbetslivet givet att de känner ökad trygghet och säkerhet där.

Sett till antalet dödsolyckor på svensk arbetsmarknad var 2023 ett mycket mörkt år. Att så många dör i samband med att de utför sitt arbete är definitivt någonting vi aldrig kan acceptera. Ingen ska behöva riskera livet till följd av sitt arbete. Därför arbetar nu regeringen mycket strategiskt utifrån en nollvision i fråga om arbetsrelaterade dödsfall.

Den avslutade Arbetsskadeutredningen, som ledamoten har varit inne på flera gånger och som också interpellationen handlar om, har lämnat många förslag på nya bestämmelser i ett regelverk som rör viktiga och komplicerade frågor. Bland annat föreslår utredningen att bestämmelserna som beskriver vad en arbetsskada är helt och hållet görs om. Likaså föreslår utredningen att de grundkrav för livränta som måste vara uppfyllda för att en arbetsskada över huvud taget ska prövas ska ändras så att fler som ansöker om livränta ska kunna få en arbetsskadeprövning.

Syftet är att åstadkomma en försäkring som fyller sin funktion på ett bättre sätt och är tidsenlig och modern men som också ger enskilda en ekonomisk trygghet vid arbetsskada. Framför allt är syftet också att säkerställa att kvinnor och män ges ett likvärdigt skydd. Detta tycker jag är viktigt.

Förslagen från Arbetsskadeutredningen analyseras nu noga, och regeringen kommer att ta ställning till behovet av förändringar i regelverket längre fram i beredningen av ärendet. Som sagt har jag inte tagit del av remissammanställningen ännu.

Fru talman! Jessica Rodén har frågat mig vilka förslag i utredningen En ändamålsenlig arbetsskadeförsäkring jag avser att gå vidare med och när detta kommer att ske.

Ett syfte med Arbetsskadeutredningen (S 2021:11) har varit att säkerställa att livräntan i arbetsskadeförsäkringen fyller sin funktion att ge ekonomisk trygghet vid arbetsskada. Genom tilläggsdirektiv till utredningen utvidgade regeringen uppdraget till att även omfatta en analys av hur finansieringen av arbetsskadeförsäkringen kan förändras för att skapa drivkrafter för arbetsgivare att förebygga arbetsskador och motverka långa sjukskrivningar. En välfungerande arbetsskadeförsäkring i kombination med ytterligare åtgärder som förebygger arbetsskador är en viktig del av arbetslinjen, eftersom det bidrar till att människor vill delta och stanna kvar i arbetslivet.

Arbetsskadeutredningens betänkande En ändamålsenlig arbetsskadeförsäkring - för bättre ekonomisk trygghet, kunskap och rättssäkerhet har nyligen remissbehandlats, och utfallet analyseras för närvarande inom Regeringskansliet. Jag vill därför avvakta det arbetet innan jag tar ställning till vilka förslag som bör tas vidare.

Herr talman! Jag tackar för förtydligandet. Det var definitivt rätt att påpeka att Malin Höglund inte har rätt till ett anförande i den tredje rundan för att bemöta påhoppet från talarstolen.

Det gläder mig att intresset för äldreomsorgen är så stort i kammaren. Det har väl sällan varit så många som har hoppat in i en debatt om en interpellation som jag har haft förmånen att besvara, och det gläder mig mycket.

Det är inte alltid så att riksdagen brukar diskutera äldreomsorg i lika hög utsträckning som man kanske gör i andra ämnen, och jag välkomnar verkligen detta. Det var uppenbart att det i den här interpellationsdebatten med två interpellationer med flera frågor dök upp ännu fler frågor. Jag blev förvarnad att det kommer att komma mer, och det välkomnar jag. Äldreomsorgen är viktig, och den är definitivt en framtidsfråga.

Det må så vara att beslutskompetensen inte ligger på statlig nivå, i riksdagens knä, men det är oerhört viktigt att vi stärker äldreomsorgen, att vi stöttar och hjälper våra kommuner. Vi ska framför allt hjälpa våra kommunpolitiker att prioritera rätt.

I dessa ekonomiskt tuffa tider är det oerhört viktigt att skattebetalarnas pengar används just för välfärdens kärna, och pengarna ska användas till att prioritera äldreomsorgen givet att allt fler blir allt äldre. Tack och lov lever allt fler äldre ett friskare liv, men till syvende och sist kommer vi alla att vara i behov av stöd och hjälp på något sätt. Då är det viktigt att det finns en äldreomsorg att lita på.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag måste börja med att konstatera att jag är oerhört stolt över svensk välfärd. Jag är stolt över svensk äldreomsorg, och jag är väldigt stolt över de många duktiga medarbetare som vi har i äldreomsorgen och som gör ett fantastiskt arbete.

I andra länder och för kollegor som jag mötte inte minst under det europeiska ordförandeskapet är detta allt annat än en självklarhet.

Med det sagt är det inte så att vår äldreomsorg är felfri, att det inte finns brister och att det inte finns saker och ting som behöver åtgärdas. Det har jag varit tydlig med i mina tidigare anföranden.

Det var tydligt i Coronakommissionens rapporter och i Ivos granskning att det under pandemin fanns brister som behövde åtgärdas. Just därför tycker jag att det är glädjande att denna regering till skillnad från den tidigare regeringen fokuserar på lösningar i stället för att bara beskriva problemen.

Vi identifierar problemen. Sedan levererar vi åtgärder för att få bukt med de problem vi ser. Vi ser nu att språkkravet är på väg. Det borde ha skett för länge sedan. Det är inte bra när personalen talar så dålig svenska att äldre personer inte kan förstå eller göra sig förstådda. Vi vet att den medicinska kompetensen brister. Det har den gjort under en lång tid, även under de år då kommunerna i Sverige levererade stora underskott. Man talade dålig svenska redan då. Då var det brister i den medicinska kompetensen, och då hade vi också en socialdemokratisk regering.

Problemet med mina socialdemokratiska kollegor och vänner här i kammaren, till skillnad från det jag beskylldes för, att ha på mig ideologiska skygglappar, är att ni ofta förblindas av de ideologiska skygglapparna. Det blir tydligt i diskussionen och i den här debatten. Jag har nolltolerans mot oseriösa aktörer, och jag har nolltolerans mot en dålig äldreomsorg alldeles oavsett vem som bedriver omsorgen. Det gäller kommunala och fristående aktörer.

För mig är det därför viktigt att ge Ivo uppdragen som jag redogjorde för initialt, det vill säga att säkra, förtydliga och förbättra arbetet mot de oseriösa aktörerna eftersom de inte hör hemma inom äldreomsorgen. Men det var också ett minst lika viktigt uppdrag till Ivo som jag och Acko Ankarberg Johansson gav när vi sa att Ivo ska agera stöttande och jobba bättre tillsammans med kommunerna i det brottsförebyggande arbetet.

Men det finns ytterligare en del framöver som är minst lika viktig när det gäller kommunernas ansvar, nämligen att möjligheten att sluta avtal med fristående aktörer nyttjas för att säkra valfriheten för medborgarna. Men om det inte går rätt till ska avtalen avslutas. Då är det minst lika viktigt att kommunerna rapporterar in de oseriösa aktörerna till Ivo. De kan ju finnas i flera kommuner, och då gäller det att sätta stopp för dem så fort som möjligt. Det måste till ett ömsesidigt samarbete mellan Ivo och kommunerna för att säkra att varje skattekrona används på rätt sätt och kommer de äldre till del, för att säkra valfriheten och för att se till att kvaliteten är så god som möjligt.

(Applåder)

Herr ålderspresident! Tack, samtliga ledamöter, för ert deltagande i debatten så här långt, och även tack för de frågor som ställdes! Jag ska efter bästa förmåga försöka ge några fler svar än vad jag kanske lyckades med i mitt inledande anförande.

Det verkar råda en stor samsyn om att äldreomsorgen är en av de viktigaste delarna i välfärdens kärna och om att vi på ålderns höst ska kunna känna oss trygga med att de förväntningar man har ska uppfyllas och att de behov man har ska säkerställas. Därför tycker jag att det är viktigt och roligt att kunna berätta att regeringen har satt igång ett gediget reformarbete för att i olika led stärka äldreomsorgen.

Det är precis som många ledamöter har framhållit: Under pandemin, i Coronakommissionens rapport och i Ivos granskningar framkom ganska tydligt vilka utmaningar och brister som finns inom svensk äldreomsorg. I flera fall var det inte några stora överraskningar, inte heller det som handlar om demografin och om att allt fler blir allt äldre - liksom att allt fler tack och lov lever allt friskare. Det är inte heller någon överraskning för dem av oss som har varit kommunpolitiker under lång tid, men det visade ändå tydligt att vi behöver åtgärda flera olika brister.

Trots att detta kanske inte alltid ligger i fokus och pryder löpsedlarna kan jag garantera att jag som äldreminister har de här frågorna allra högst upp på dagordningen. Det är många kommunpolitiker runt om i landet som prioriterar precis som jag.

Just därför är det så glädjande att vi genast kunde sätta igång utredningen av de tydliga brister som påpekades av Coronakommissionen och Ivos granskning. Inte minst gällde det språkkravet inom äldreomsorgen. Det handlar om att äldre måste kunna förstå och kunna bli förstådda men också om att medarbetare sinsemellan måste kunna prata med varandra. Det är en viktig arbetsmiljöfråga. Att säkerställa patientsäkerheten och så vidare är ju hygienfaktorer, men man ska också kunna ha en bättre arbetsmiljö tillsammans genom att man de facto talar samma språk. Språkutredningen är alltså en viktig del i att förbättra äldreomsorgen på lång sikt

Dessutom har vi sett till att fortsätta Äldreomsorgslyftet och utveckla det så att man också kan använda Äldreomsorgslyftet här och nu för att göra språkstödjande insatser på särskilda boenden och inom hemtjänsten.

Äldreomsorgslyftet är viktigt och har varit ett träffsäkert statsbidrag som jag med nöje valde att fortsätta med, givet att det ger effekt ganska snabbt. Man kan nyttja det till kompetensutveckling på många olika sätt. Man kan stärka upp inte minst den viktiga demensvården och se till att undersköterskor får större kunskap där. Man kan givetvis få specialistundersköterskor när det gäller multisjuka äldre, som kanske är de mest vanligt förekommande. Men man kan också göra insatser när det gäller välfärdstekniken för att kunna implementera den på särskilda boenden och inom hemtjänsten för att komplettera medarbetarnas viktiga arbete och för att öka tryggheten och säkerheten för de äldre.

Detta viktiga arbete måste göras. I takt med att allt fler blir allt äldre samtidigt som det blir färre som vill jobba inom äldreomsorgen måste vi bli bättre på så många olika plan. Det finns ingen enkel lösning, utan vi behöver jobba brett, och vi behöver jobba tillsammans. Detta har den här regeringen valt att prioritera.

(Applåder)

Herr ålderspresident! Mikael Dahlqvist har frågat mig på vilket sätt jag tänker jobba med den bristande kontrollen hos privata utförare inom äldreomsorgen. Mikael Dahlqvist har också frågat mig vad för åtgärder jag och regeringen kommer att vidta för att säkerställa en bra äldreomsorg till alla.

Sofie Eriksson har frågat mig om jag har tagit del av situationen i Mora. Sofie Eriksson har också frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att Sveriges kommuner ska kunna ta sitt ansvar för äldreomsorgen. Sofie Eriksson har slutligen frågat mig vilka initiativ jag avser att ta i fråga om vanvård hos vinstdrivande bolag inom äldreomsorgen.

Herr ålderspresident! Utgångspunkten för äldreomsorgen ska vara trygghet och medmänsklighet. Den som är äldre eller multisjuk eller har en kronisk sjukdom ska få en trygg, samordnad vård och en omsorg av god kvalitet. I socialtjänstlagen (2001:453) finns bestämmelser om att insatser ska vara av god kvalitet och att det ska finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet när uppgifter inom socialtjänsten utförs. Kvaliteten i verksamheten ska också systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Varje kommun ansvarar i egenskap av huvudman för äldreomsorgen och har att uppfylla kraven enligt gällande rätt. Rapporterna från Mora beskriver en oacceptabel situation.

Regeringen värnar valfrihet och den enskildes rätt att välja utförare av välfärdstjänster. En fungerande konkurrens på omsorgsmarknaden kan skapa bättre förutsättningar för såväl kommunala som privata verksamheter att fortsätta arbeta för att förbättra kvaliteten och för att höja kompetensen i verksamheten. Valfriheten kan vara till godo för både brukare och personal. Men oseriösa aktörer hör inte ihop med äldreomsorgen. Bristande kvalitet kan inte accepteras vare sig det handlar om kommunal eller enskild verksamhet. Regeringen har därför vidtagit flera åtgärder för att stoppa oseriösa aktörer och stärka äldreomsorgens kvalitet.

Den 1 januari 2024 gav regeringen Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, ett uppdrag att under 2024-2026 stärka och utveckla sitt arbete med att förebygga och motverka välfärdsbrottslighet och förekomsten av oseriösa aktörer inom omsorgen. Sedan 2019 krävs dessutom tillstånd från Ivo för att få bedriva verksamheter inom flera välfärdsområden, som hemtjänst och särskilt boende för äldre. Ivo ansvarar för tillsynen över alla verksamheter, oavsett vem som bedriver dem.

Vidare har kommunerna ansvar för att själva följa upp att de aktörer som utför socialtjänst som finansieras av kommunen uppfyller de krav som de slutit avtal om. Här vill jag även framhålla den så kallade lex Sarah-bestämmelsen i socialtjänstlagen. Det är mycket viktigt att kunskap om den bestämmelsen finns i äldreomsorgen och att bestämmelsen följs mycket noga. Socialstyrelsen ska löpande uppdatera och utveckla stödet kring lex Sarah.

Regeringen har även vidtagit andra åtgärder för att stärka äldreomsorgen. I budgetpropositionen för 2024 var en av de största satsningarna ökade statsbidrag till kommuner och regioner för att kunna upprätthålla och stärka välfärden, däribland äldreomsorgen. Regeringen har även förlängt det så kallade Äldreomsorgslyftet och avsätter 1,7 miljarder kronor för 2024 för att utveckla kompetensen inom äldreomsorgen; detta fortsätter sedan 2025 och 2026. Regeringen stärker dessutom äldreomsorgen på andra sätt, bland annat genom Utredningen om språkkrav för personal i äldreomsorgen (S 2023:03) och Utredningen om stärkt medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvård (S 2023:07).

Regeringen fortsätter givetvis samtidigt att stötta kommunernas implementering av välfärdsteknik och arbetar för att utveckla demensvården.

Herr ålderspresident! Jag får börja med att tacka för en spänstig debatt i den här viktiga frågan. Det gläder mig att det även i den här frågan, som ligger inom mitt ansvarsområde, finns ett stort intresse från den här kammaren.

Det är klart att ofinansierade reformer tenderar att få sin fulla effekt ett tag efter det att man infört dem. När det gäller assistansen och omställningsstödet dök det inte upp under den förra mandatperioden, utan det sker när de får genomslag. Detsamma gäller inflationen. Sedan hade man redan från början en kvarvarande effekt efter pandemin.

Jag är trygg med att regeringen har agerat och tagit ansvar, bland annat genom att tillföra mer medel och stärka ledningen, så att människor som är beroende av en väl fungerande försäkringskassa inte ska drabbas i så stor utsträckning. Det gäller även den hårt arbetande personalen i den dagliga verksamheten, som behöver goda förutsättningar för att kunna fortsätta göra ett bra arbete.

Jag kommer självklart att följa den här frågan mycket noga framöver i tät kontakt med Försäkringskassans ledning. Det här är angeläget, och den situation som vi nu befinner oss i är bekymmersam.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr ålderspresident! Jag tyckte att jag var tydlig med att svara på den frågan tidigare. Grunden till de minskade telefontiderna i Försäkringskassan är den ansträngda ekonomin. Det har Försäkringskassan själv lyft fram.

Jag tänker att ledamoten lyssnade noga på generaldirektören när han besökte utskottet. Då framgick det tydligt att myndigheten lyfter fram att det finns ett strukturellt underskott i ekonomin och att vissa reformer som det beslutades om under den förra mandatperioden var underfinansierade. Det gäller bland annat omställningsstödet och arbeten om assistansen. Givetvis har även inflationen och pandemin kvarliggande effekter. Inflationen verkar här och nu, och pandemins effekter dröjde i viss mån kvar sedan den klingat av.

Den förra regeringen underfinansierade Försäkringskassan med hundratals miljoner. Det är en starkt bidragande orsak till att vi är där vi är i dag. Försäkringskassan måste alltså röra sig mot en budget i balans. Det måste råda ordning och reda i myndigheternas ekonomi, precis som hos kommunerna, regionerna och hushållen, som vi redan har diskuterat. Det är minst lika viktigt för de statliga myndigheterna.

Myndigheten arbetar hårt med att säkerställa åtgärder och att konsekvenserna av de åtgärder som vidtas i så liten utsträckning som möjligt går ut över den enskilde och myndighetens personal. Det är viktigt att Försäkringskassan får förutsättningar för att bedriva god och hållbar verksamhet. Därför vidtog regeringen en rad olika åtgärder under förra året och därtill i budgetpropositionen för 2024 där man tillförde ytterligare medel. Nyligen har vi också höjt anslagskrediten till 6 procent.

Regeringen har utöver detta stärkt ledningen genom en ny styrelse. En viktig uppgift för den blir nu att jobba för en budget i balans och att värna kärnuppdraget som handlar om att besluta om och betala ut ersättning till dem som har rätt till det. Huvuddelen av det arbetet måste ske i myndigheten. Jag vet att Försäkringskassan arbetar aktivt med att se över och effektivisera handläggningen samt att omfördela resurser från olika förmåner. Det arbetet behöver givetvis fortsätta framöver. Jag förutsätter att ledningen vidtar de åtgärder som krävs för att både här och nu och på lång sikt hantera den obalans i verksamheten som vi nu ser.

Herr ålderspresident! Som jag inledde med i mitt tidigare anförande är det viktigt att Försäkringskassans verksamhet är rättssäker och effektiv och präglas av god service och hög tillgänglighet. Jag vet att Försäkringskassans anställda gör sitt yttersta varje dag för att tillhandahålla en så god service som möjligt till våra medborgare. Att kunna komma i kontakt med Försäkringskassan i olika typer av ärenden är väldigt viktigt. Långa telefonköer eller för den delen att man inte ens kan ställa sig i telefonkö är bekymmersamt.

Som ledamoten säkert vet befinner sig Sverige i ett väldigt svårt ekonomiskt läge. Vi har en systemhotande brottslighet och fortsatt hög inflation, fastän man ändå kan säga att det går mot något ljusare tider. Det är viktigt, precis som ledamoten själv var inne på, att vi har kostnadseffektiva myndigheter även i tider av hög inflation givet att det annars innebär ännu större kostnadsökningar längre fram.

Försäkringskassan befinner sig i en pressad ekonomisk situation. Det är något som jag har diskuterat förut i den här kammaren och som vi har haft anledning att ta upp vid flera olika tillfällen. För mig är det oerhört viktigt att det är ordning och reda i myndigheternas ekonomi. Utan ordning och reda finns inte goda förutsättningar för en långsiktigt hållbar verksamhet för vare sig medborgare eller personal.

Att beta av ärendebalanserna - som nu är prioriterat - kan på sikt bidra till att även minska belastningen på telefonin. Det liknar det vi var inne på tidigare. Försäkringskassans ambition är nu att 75 procent av alla samtal ska besvaras inom 30 minuter. Jag utgår från att man jobbar för att uppnå det, men jag tror att både ledamoten och jag kan skriva under på att det inte är det ultimata läget.

Herr ålderspresident! Åsa Eriksson har frågat mig vilka generella åtgärder jag tänker vidta för att människor ska kunna komma i kontakt med personal på Försäkringskassan.

Försäkringskassans verksamhet ska vara rättssäker, effektiv och präglas av god service och hög tillgänglighet. Myndighetens ledning har inlett ett sparprogram för att få en ekonomi i balans. Som ett led i sparprogrammet har myndigheten begränsat telefontiderna för att prioritera att arbeta av ärendebalanser inom olika förmånsslag. Det är alltid en avvägning, men att prioritera att arbeta av ärendebalanser kan på sikt minska belastningen i telefonin.

Regeringen lägger stor vikt vid att verksamheten i statlig förvaltning är effektiv och har en budget i balans. Men den utveckling vi nu ser med låg tillgänglighet i telefonin är mycket bekymmersam.

Med det sagt är jag mycket angelägen om att de åtgärder som vidtas i så liten utsträckning som möjligt går ut över den enskilde. För att mildra konsekvenserna av sparprogrammet har regeringen därför beslutat om en ökad anslagskredit under 2024. Verksamhetens utveckling följs även upp månadsvis genom ett särskilt uppdrag i Försäkringskassans regleringsbrev. Jag följer också utvecklingen genom en nära dialog med Försäkringskassans ledning.