Herr talman! Mathias Tegnér har frågat mig vad jag avser att göra för att underlätta för företagare och göra företagande tryggare i Sverige.

Mathias Tegnér pekar på de förslag om sjukpenninggrundande inkomst, SGI, av näringsverksamhet, som han tog fram i egenskap av särskild utredare i utredningen Tydligt, enkelt och förutsägbart - Företagares trygghetssystem (N 2020:04). Utredningens slutbetänkande Ett förbättrat trygghetssystem för företagare - enklare och mer förutsägbart (SOU 2021:98) överlämnades den 14 december 2021. Betänkandet har remissbehandlats.

Den dåvarande regeringen beslutade den 20 oktober 2021 att ytterligare en särskild utredare skulle se över regelverket för SGI, det vill säga inkomstunderlaget för bland annat sjukpenning och föräldrapenning (dir. 2021:90). Utredaren skulle enligt direktiven utgå från de kommande förslagen från utredningen Tydligt, enkelt och förutsägbart - Företagares trygghetssystem (N 2020:04). I uppdraget ingick bland annat att utreda hur regelverket för sjukpenninggrundande inkomst ska ge ökad trygghet och förutsebarhet för den försäkrade samt leda till stärkt kvalitet och effektivitet i handläggningen och minska de felaktiga utbetalningarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Utredningens slutbetänkande Ett trygghetssystem för alla - nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst (SOU 2023:30) överlämnades den 20 juni 2023 och remissbehandlades till och med den 22 december 2023. Förslaget om SGI av inkomst av näringsverksamhet i det betänkandet skiljer sig från det förslag som lämnades i SOU 2021:98, bland annat gällande vilka årsinkomster av näringsverksamhet som kan ligga till grund för SGI.

Beredningen av förslagen som lämnades 2023 pågår fortfarande. Jag kan inte föregripa det arbetet utan konstaterar att det finns ett behov av ökad förutsebarhet gällande vilken ersättning egenföretagare kan förvänta sig i form av exempelvis sjukpenning.

Herr talman! Jag kan återigen konstatera att jag är glad över ledamotens stora engagemang i att förenkla för företagare att bedriva sin verksamhet. För den som blir sjuk ska det finnas ett gott socialförsäkringssystem som garanterar försörjningen, och det gäller arbetstagare, arbetsgivare och därmed företagare. Där är vi helt överens.

Frågan huruvida man skulle ha tagit den ena utredningen först och den andra sedan får ledamoten ta upp med sina egna partikamrater. Jag kan bara konstatera att man tillsatte en utredning, fick den klar, remitterade den, stoppade den i byrålådan och tillsatte en annan utredning redan innan den andra var klar, och den utredningen går till viss del stick i stäv med de förslag som ledamoten gav i sin utredning.

Om man vill åstadkomma förändring och förbättring för landets företagare och entreprenörer, och skapa goda drivkrafter för att vilja starta och driva företag och givetvis skapa tillväxt och växa, behöver man helt klart se på frågan utifrån ett bredare perspektiv. Precis som jag var inne på i min tidigare interpellationsdebatt med ledamoten handlar det om att ta sig från stuprören och se den breda bilden. Det gjorde även ledamoten själv i sitt tidigare anförande.

Jag tar också tillfället i akt att visa på andra saker som är viktiga för att skapa rätt förutsättningar. Där är det uppenbart att sänkt skatt leder till både bättre förutsättningar för företagen och att fler kommer i arbete. LO:s egen försiktiga bedömning av de två första jobbskatteavdragen var att 75 000 årsarbetskrafter skapades. LO skrev då att jobbskatteavdraget förstärkte incitamenten att delta i arbetskraften.

Andra instanser som utvärderade reformerna såsom Konjunkturinstitutet och Finanspolitiska rådet kom fram till ännu högre siffor än LO gjorde, så vi vet att sänkt skatt gynnar arbetskraftsdeltagandet och gör att fler kommer i arbete men också gynnar företagarna.

Vad gäller andra drivkrafter var jag inne på det i den förra interpellationsdebatten. Vi flyttar nu fram positionerna genom att se över 3:12-reglerna. Vi har också förlängt tiden då experter från utlandet kan få sänkt skatt för att jobba här.

Vi har i dag det lägsta skattetrycket i Sverige på nästan 50 år. Som jag var inne på tidigare gynnar det inte bara arbetstagare. Det gynnar arbetsgivare, företag och framför allt konkurrenskraften, som ledamoten var inne på i sitt tidigare anförande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För att återknyta till ledamotens fråga och interpellation: Den utredning som den förra regeringen tillsatte - den andra, inte ledamotens - blev klar 2023 och är under fortsatt beredning. Men som jag var inne på tidigare ändrar de förslag som framkom där förutsättningarna för den utredning som ledamoten själv skrev. Jag kommer därför inte att föregripa det arbetet, men jag konstaterar återigen att det finns ett behov av ökad förutsägbarhet gällande vilken ersättning egenföretagare kan förvänta sig när det gäller exempelvis sjukpenningen.

Herr talman! Jag gillar verkligen vart den här debatten tar vägen. Vi talar om konkurrenskraft, vad som är stort i en bredare bild, vad som påverkar landets företagare, vad som hindrar dem från att växa, expandera och ge mer tillväxt men också vad som skapar jobb.

Uträkningar gjorda av LO har visat på att jobbskatteavdrag eller sänkt skatt på jobb, när det lönar sig mer att arbeta än att inte arbeta, också ger jobb - 75 000 nya jobb eller arbetstillfällen bara genom jobbskatteavdragen. Det är klart att sänker man skatten på arbete, ja, då ökar också antalet jobb.

Jag har noterat att i Socialdemokraternas budget finns inte den typen av nyheter. Man väljer inte heller att sänka skatten. För en vanlig barnfamilj är det dyrare att vara svensk med Socialdemokraternas budget trots höjda bidrag.

När man lyssnar på företagarna hör man att det är ökad trygghet som står högst upp på agendan och på önskelistan - trygghet från brottslighet men också från ekonomisk kris.

Det är klart att det har varit prioriterat för den här regeringen att jobba med båda de frågorna. Att stötta hushållen i en ekonomiskt svår tid har också varit helt avgörande när det gäller inflationsbekämpningen för näringslivet och företagen, inte minst eftersom hushållen är deras kunder. Omfattande offensiva satsningar på rättsväsendet bidrar till att vi över tid kan trycka tillbaka våldet och kriminaliteten, som ändå har fått fotfäste och lyckats sprida sig i Sverige under lång tid. Nu pågår ett mödosamt men mycket viktigt arbete för att vända den utvecklingen och trycka tillbaka den organiserade brottsligheten.

Herr talman! Jag tycker inte att Socialdemokraterna företräder ett trovärdigt alternativ, inte minst med tanke på hur splittrad oppositionen är i flera centrala frågor. Tittar man på inflationshanteringen, som vi har jobbat med de senaste åren, blir det uppenbart att Socialdemokraterna tillsammans med Vänstern och Miljöpartiet - ska man räkna in Centern går det helt stick i stäv - vill låna pengar som riskerar att elda på inflationen och bidra till hög inflation. Det kommer definitivt inte att stärka svensk konkurrenskraft. Att låna flera hundra miljoner kronor skulle bara spä på inflationen och leda till högre priser, högre räntor och en svårare situation för hushållen och därmed en betydligt svårare situation för företagen. Det skulle såklart drabba alla, alla hushåll, och gröpa djupare hål i plånböckerna. Det skulle också slå väldigt hårt mot de företagare som Tegnér ändå tycks värna.

För att anknyta lite till det kvinnliga företagandet, som vi lite snabbt kom in på tidigare, skulle jag vilja säga att här visar man verkligen på dåligt omdöme när det gäller att man vill avskaffa LOV och beskära valfriheten inte minst för äldre. Det ser vi nu senast i Uppsala, där man drar tillbaka den möjligheten. Vi vet att det finns flest kvinnliga företagare just inom välfärdssektorn. Där vill man på punkt efter punkt beskära valfriheten och därmed också kvinnors möjlighet att driva företag.

Fru talman! Jag skulle vilja börja med att säga tack för debatten och diskussionen. Jag tycker att den har varit väldigt trevlig, både denna och den förra. När man diskuterar företagarnas förutsättningar inom socialförsäkringsområdet är det viktigt att också ge en bredare bild, och det tycker jag att vi har lyckats göra på ett ganska bra sätt i dag.

Men jag vill landa i den fråga där vi började, nämligen den om utredningen. Jag kan återigen konstatera att vi har en utredning sedan tidigare, utredning 1. Den har remissbehandlats. Utredning 2, som tillsattes under tiden, har kommit med sitt slutbetänkande. Den har också varit ute på remiss; jag fick den strax före nyår. Vi håller nu på att bereda den.

Förslagen i de olika utredningarna talar delvis mot varandra. Ska man göra en samlad bedömning för att komma fram till exakt hur man ska gå vidare tror jag att det är väldigt klokt att titta på både den första och den andra utredningen, vilket jag definitivt lovar att göra. Därefter kan man göra en samlad bedömning för att se vad som är klokast att göra och vad man bör ta fasta på för att förbättra förutsättningarna för att få ökad förutsägbarhet och bättre möjligheter för företagare att driva företag, expandera och även skapa tillväxt och fler jobb så att vi sedan kan sänka skatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.