Fru talman! Isabell Mixter har frågat mig om jag avser att ta initiativ för att genomföra förslagen i En ändamålsenlig arbetsskadeförsäkring (SOU 2023:53).

En välfungerande arbetsskadeförsäkring är viktig och bidrar, tillsammans med åtgärder som förebygger arbetsskador, till att människor vill delta och stanna kvar i arbetslivet. Arbetsskadeutredningen (S 2021:11) har haft i uppdrag att se över arbetsskadeförsäkringen och analysera hur finansieringen av försäkringen kan förändras för att skapa drivkrafter för arbetsgivare att förebygga arbetsskador och motverka långa sjukskrivningar.

Utredningen lämnade den 14 september 2023 betänkandet En ändamålsenlig arbetsskadeförsäkring - för bättre ekonomisk trygghet, kunskap och rättssäkerhet (SOU 2023:53). Betänkandet är mycket omfattande och innehåller ett stort antal förslag som spänner över i stort sett hela, eller i alla fall stora delar av, arbetsskadeförsäkringen. Det har remissbehandlats och bereds just nu i Regeringskansliet. Jag kan inte föregripa arbetet i det här skedet.

Jag kan dock konstatera att det inslag i P4 Värmland som interpellanten hänvisar till har fokus på att skadade har nekats ersättning från den kollektivavtalade arbetsskadeförsäkringen på grund av Afa Försäkrings tolkning av begreppet olycksfall i arbetet. Det är viktigt att komma ihåg - och jag vill bara påminna om - att villkoren för ersättning från den kollektivavtalade försäkringen styrs av arbetsmarknadens parter och att regeringen endast kan lämna förslag i fråga om den offentliga arbetsskadeförsäkringen. Det aktuella betänkandet, som jag hänvisade till, fru talman, innehåller inga förslag gällande en ändring av begreppet olycksfall.

Fru talman! Jag vill börja med att återigen understryka att en välfungerande arbetsskadeförsäkring i kombination med ytterligare åtgärder som förebygger arbetsskador är en väldigt viktig del av arbetslinjen. Det bidrar till att människor vill och kan arbeta och till att de vill stanna kvar i arbetslivet mycket längre. Det är en väldigt viktig försäkring.

Arbetsskadeutredningen har lämnat många förslag på nya bestämmelser i ett regelverk som rör väldigt viktiga men komplicerade frågor. Bland annat föreslår utredningen att de bestämmelser som beskriver vad en arbetsskada är ska göras om helt. Utredningen föreslår också att grundkraven för livränta ändras för att fler som ansöker om livränta ska kunna få en arbetsskadeprövning. Syftet är att åstadkomma en försäkring som fyller sin funktion, det vill säga att ge enskilda ekonomisk trygghet vid arbetsskada och att säkerställa att kvinnor och män ges ett likvärdigt skydd. Gott så!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att antalet personer som är mottagare av livränta har minskat de senaste åren har olika förklaringar. Det finns framför allt ett stort utflöde ur försäkringen för personer som tidigare har beviljats livränta och har haft det under en tid men som nu går i ålderspension. Den främsta orsaken till att det rör sig om färre personer är enligt Arbetsskadeutredningen att färre ansöker om livränta. Samtidigt har andelen ansökningar som leder till beviljande av livränta faktiskt ökat sedan 2016.

Detta är ingen lätt fråga utan snarare en komplicerad sådan, och vi drar den definitivt inte i långbänk i onödan. När man tittar på förslagen bör man därför beakta att betänkandets huvudförslag innebär införande av en karenstid på 180 dagar för livränta. Det föreslås med andra ord att det inte ska vara möjligt att bevilja livränta de första 180 dagarna efter skadetillfället. Den som exempelvis råkar ut för en allvarlig olycka kommer med utredningens förslag att gå miste om livränta under sex månader, vilket över huvud taget inte finns med i dagens regelverk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Arbetsskadeförsäkringen och dess regelverk är som vi har nämnt tidigare ett mycket komplext område, och förändringen måste hanteras med ganska stor eftertanke. Det tänker jag att ledamoten känner till, med tanke på att den tidigare regeringen, som hennes parti gav stöd till, inte heller lagstiftade på detta område. Man hade ju en annan utredning, det vill säga Utredningen om en mer jämställd och rättssäker försäkring vid arbetsskada, som tillsattes under den dåvarande S-MP-regeringen och som Vänsterpartiet var med och stöttade. Då hade man en utredning igång. Den var inte lika omfattande som arbetsskadeutredningen men hade ett snarlikt syfte. Den resulterade inte heller i någon lagstiftningsprodukt utan lämnades därhän.

De här frågorna kräver respekt och stor eftertanke, och det är just därför de förslag som nu presenterats i vår utredning bereds.

Det var bra att Isabell Mixter kom in på frågan om 180-dagarskarensen, för den gjorde mig lite konfunderad. Det verkar ändå som att Vänsterpartiet i sitt budgetförslag nu har omfamnat dessa förändringar i arbetsskadeförsäkringen, då de är med i budgeten.

En karenstid på 180 dagar är tämligen omfattande, och det kan tyckas märkligt att Vänsterpartiet vurmar för ett snabbt införande av utredningens förslag och även i sin budgetmotion har med medel för detta - men utan att nämna konsekvenserna för exempelvis undersköterskan i inslaget i P4 Värmland eller personen i det exempel ledamoten tog upp här. Å ena sidan omfamnar man dessa förslag i sin budget. Å andra sidan skriver man i sin budget, jag tror att det är på sidan 37, att man vill avskaffa karensavdraget eftersom det är skadligt och innebär inkomstförluster på 3 000-6 000 kronor, vilket är en betydande summa. Att då omfamna dessa förslag i arbetsskadeförsäkringen och därmed införa en 180-dagarskarens för människor som har drabbats av en skada skulle väl i så fall vara tämligen betydande.

För mig är denna fråga inte så enkel. Det handlar inte heller om att kunna plocka russinen ur kakan när det gäller arbetsskadeförsäkringen, utan det behöver ses som en helhet. Det är en komplex fråga, och den förtjänar att diskuteras och beredas på ett korrekt och ansvarsfullt sätt. Det handlar om en försäkring som lägger grunden för att skapa trygghet på arbetsplatser och för de människor som drabbas av olyckor och skador.

Jag är den första att skriva under på din visionära berättelse om hur bra det vore, Isabell Mixter. Min tanke är att arbetsgivare ska jobba för att minska risken för olyckor. Det var just därför vi gav tilläggsuppdraget till utredningen. Det handlar om att hitta drivkrafter för arbetsgivare att minimera riskerna för arbetsskadeolyckor på arbetsplatsen så att de aldrig någonsin ens uppkommer och försäkringen förhoppningsvis används i ännu mindre utsträckning.

Fru talman! Jag kan konstatera att interpellanten inte vill ta ansvar för de åtta år Vänsterpartiet stödde den dåvarande regeringen. Trots att man då hade möjlighet att göra förändringar i arbetsskadeförsäkringen valde man att inte göra någonting i frågan.

För mig är detta en viktig och angelägen fråga. En välfungerande arbetsskadeförsäkring och åtgärder som förebygger arbetsskador är en viktig del av arbetslinjen. Fler människor behöver kunna arbeta mer och längre, vilket förutsätter ett hållbart arbetsliv med betydligt färre arbetsskador.

Arbetsskadeförsäkringen och dess regelverk är dock ett komplext område som måste hanteras med eftertanke. Det går inte att plocka russinen ur kakan, utan man måste se det som en helhet, särskilt om man inte vill att någon ska falla mellan stolarna. Arbetsskadeutredningens betänkande bereds och analyseras nu som sagt i Socialdepartementet. Därefter har regeringen att ta ställning till behovet av eventuella förändringar i regelverket, och då återkommer vi.

Fru talman! Med detta sagt tackar jag för debatten. Tack också till interpellanten för en viktig fråga. Två gånger i dag har jag fått möjlighet att tala om detta, på frågestunden och i en interpellationsdebatt, och det tycker jag är bra och viktigt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.