Leif Nysmed

Fru talman! Jag tackar bostadsministern för svaret och Lars Beckman för en intressant debatt och konstaterar att 19 000 i månaden för en lägenhet på 87 kvadrat är för låg hyra enligt Lars Beckman - den får gärna bli ännu dyrare.

Än så länge har vi två förlorade år med SD-regeringen. Vi får väl se vad som händer de två kommande åren. Jag hoppas att vi kan föra bra samtal även framöver, och vi har erbjudits att sitta ned med regeringen och diskutera långsiktiga spelregler för både planering och byggande, där jag tror att vi kan ha en del gemensamt. Jag tror dock att vi skulle behöva prata lite grann om finansiering av framtida bostäder. Jag tror att marknaden skulle må bra av att vi diskuterar saker som ligger längre fram i tiden än två år. Ni har majoritet i två år till, och hur det ser ut efter nästa val är det ingen som vet.

Låt mig återvända till Robert. Han har sökt ett antal jobb under de nästan sex månader han har varit arbetslös. Han har sökt jobb på både mindre och större företag och fått standardsvaret: Vi har inget. Vi har fullt upp med att hålla kvar våra egna gubbar.

När han jobbade fick han ut 28 000 efter skatt, och nu får han 16 800 i akassa. Med SD-regeringens förslag på ny akassa skulle han haft ännu lägre akassa sedan i mars. På detta sätt knuffas personal som vi kommer att behöva iväg till andra branscher. Förhoppningsvis får de jobb där, för annars kommer det att bli väldigt knapert för dem ekonomiskt.

Att ta hand om personalen är knepigt. Det faller på sitt eget resonemang. Ni knuffar bort kompetens från branschen. Ni pratar om lärlingsutbildningar, men vi har redan lärlingsutbildningar i byggbranschen. Det finns möjlighet att komma in som vuxenlärling direkt i företaget. Aktiva åtgärder från regeringen lyser med sin frånvaro.

Fru talman! Jag tänkte att jag skulle börja med att vända mig till Lars Beckman, som undrade om vi var villiga att ändra vår inställning till fri hyressättning.

Jag tittade på nyproducerade bostäder i Botkyrka-Slagsta. Home Q bygger nu hyresrätter där. En 87-kvadratare på plan 2 kostar 18 966 kronor i månaden. Hur mycket dyrare måste en hyreslägenhet bli för att det ska bli lönsamt att bygga? Uppenbart går det att bygga till mycket höga kostnader.

En liten etta på 28 kvadratmeter kostar långt över 8 000 kronor i månaden. Jag förstår inte riktigt frågan om vad det är som ska lösa problemet.

Evidens har gjort en utredning som visar att man kanske, med vinden i ryggen och solen i ansiktet, kan få ihop 5 000 lägenheter per år med fri hyressättning i nyproduktionen. Jag förstår inte riktigt vilka problem som ska lösa situationen och som är allenarådande med just den reformen. Ert problem är väl egentligen er samarbetspartner, som ni borde prata med om ni vill ha igenom detta.

Sedan var det Hantverkarbarometern. Vi var båda på ett jätteintressant seminarium i går. Jag ska ut med vd:n GT till Beijer i morgon och prata med hantverkare över en kopp kaffe, och det ser jag fram emot. Jag är själv från branschen, så jag tycker om att prata i dessa sammanhang.

Jag konstaterar att deras viktigaste fråga vad gäller rot är att den ska höjas till 50 procent, vilket vi föreslår för vissa åtgärder - klimat- och energiåtgärder. Det är vårt förslag. Det är viktigt eftersom det är fråga om samhällsnytta i det stora. Det är bra för den enskilde som kan få ned sina kostnader och exempelvis få ett bättre skalskydd på sitt hus samtidigt som vi får ned energiförbrukningen i landet. Det är smart att göra så, och där borde vi komma överens.

Men det är inte Beckman jag ska prata med här, utan jag tänkte prata om situationen i byggbranschen. Jag har pratat med betongarbetaren Robert Lindberg, som har arbetat i Peab sedan 2000. Han har alltså 23 år i Peab. Den 17 november förra året blev han av med jobbet; 23 års anställning är en lång anställningstid.

Bostadsbyggandet har rasat. Antalet varsel och konkurser samt arbetslösheten har skjutit i höjden. Robert Lindberg är långt ifrån ensam om att ha förlorat jobbet. I februari var andelen arbetslösa byggnadsarbetare i Byggnads a-kassa över 10 procent. Antalet varsel har ökat sedan 2022 från 3 600 personer till över 9 000. Då ska vi veta att det finns ett stort mörkertal i just de siffrorna. I byggbranschen behöver inte företagen meddela Arbetsförmedlingen om man varslar färre än 20 anställda. I normalfallet måste man meddela varslet till Arbetsförmedlingen om det är fem anställda. En stor andel av byggbranschen har färre än tio anställda. Det berättade Lennart Weiss på det hantverkarseminarium som vi var på i går.

Det finns alltså en stor mängd personer som går arbetslösa just nu, och sju företag om dagen går i konkurs. Era åtgärder för att lösa det här lyser med sin frånvaro.

När kommer ni att försöka komma med förslag för att fler människor ska kunna efterfråga en bostad? Det är enda sättet att få igång bostadsbyggandet igen.

Fru talman! Inledningsvis vill jag säga att jag på grund av den förenklade motionshanteringen i år inte kommer att yrka bifall till några av våra motioner.

Däremot vill jag redogöra för några av de förslag som vi socialdemokrater har lagt på riksdagens bord men som SD-regeringens företrädare här i Sveriges riksdag tidigare har avslagit.

Planering och byggande, som det här betänkandet handlar om, är en grundläggande del i hur bland annat våra bostadsområden ska se ut i framtiden. Vi bygger inte enbart hus; vi bygger samhällen.

Plan- och bygglagen, PBL, är en form av samordning mellan alla intressenter inom samhällsbyggandet. Ordning och reda ska vägas samman med kraven på snabba processer med minimalt krångel.

Den socialdemokratiska regeringen har drivit arbetet med regelförenklingar, och vi tar för givet att det arbetet fortsätter. Dock ser vi inte så mycket av det.

Regler som inte kan motiveras ska tas bort, och processer som kan ske snabbare ska naturligtvis bedrivas utifrån det.

Samtidigt är det viktigt att påpeka, framför allt för SD-regeringen, att regelförenklingar inte är något allena saliggörande för bostadsbyggandet. Ingen kan bo i en regelförenkling. Bostadsbristen är något som måste byggas bort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Planering och byggande

Den här regeringen har ofta understrukit regelförenklingar som ett av de viktigaste bostadspolitiska initiativen man avser att arbeta med. Total politisk enighet råder om att försöka formulera så enkla regler som möjligt, men det har som väntat visat sig vara lättare sagt än gjort.

Boverket har nyligen fått skjuta fram sitt förslag till nya byggregler efter att ha mottagit mycket hård kritik för sitt hittills presenterade förslag. En stor risk med Boverkets förslag är att oklara regler hämmar snarare än befrämjar byggandet.

Fru talman! Många detaljplaner överklagas runt om i Sverige. Förutom att byggandet fördröjs kan de långa tiderna av väntan också i slutändan påverka bostadspriserna.

Problemet är naturligtvis inte att människor överklagar. Det är en rättighet i en demokrati att man får möjlighet att påvisa problem och få sin sak prövad och att en ordentlig bedömning av exempelvis detaljplaner görs.

Problemet är att det inte finns tidsgränser som begränsar hur lång tid överklaganden får ta. Trots att förändringar har gjorts - det har gjorts flera - för att korta processtiderna tar processen med överklaganden fortfarande alltför lång tid.

Vi socialdemokrater anser att det behöver sättas tidsgränser. Bland annat borde en gräns för delgivning finnas, det vill säga en gräns för hur lång tid som ges för att hämta ut ett beslut. Det finns inte i dag.

Vidare skulle begränsad rätt till överklagan kunna säkerställas genom en snävare krets av sakägare, begränsade möjligheter till överklagan av bygglov då de stämmer överens med detaljplanen, begränsat antal överklaganden som kan göras i ett ärende med mera. Men allt detta måste självklart vägas mot kraven på rättssäkerhet och enskildas rätt att invända mot fattade beslut.

Vi socialdemokrater ser därför ett behov av en översyn av dessa frågeställningar med tydligt fokus på att begränsa möjligheterna till överklaganden för att underlätta en hållbar samhällsutveckling.

Fru talman! Jag hade ganska höga förväntningar på den här debatten om planering och byggande redan förra året, när vi började behandla de motioner som berör området. Regeringen har haft hög svansföring och talat om en rivstart av bostadspolitiken, men det har snarare lett till en tvärnit för nybyggnationen. För att citera en av aktörerna på bostadsmarknaden när han visade försäljningssiffrorna förra året: Patienten är död.

SD-regeringen talar sig varm för småhusbyggande, men dess passivitet gör nu att småhusföretag faktiskt går i konkurs och att flera tusen löntagare varslas inom småhussektorn.

Samtidigt har totalt 1 714 byggfirmor och entreprenörer slagits ut under 2023, enligt UC. Antalet konkurser i Sverige ökade till det högsta sedan finanskrisen på 90-talet, och arbetslösheten i Byggnads a-kassa har ökat med 67 procent sedan i somras.

Därför hade jag och väldigt många med mig förväntat oss att regeringsunderlaget kunde presentera vad regeringens rivstart innebär och vilka nya regelförenklingar som skulle lösa problemet med att hushållen inte längre har råd att efterfråga nyproducerat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Planering och byggande

I stället presenteras ingenting nytt. Det pratas mycket, men det finns inga förslag på riksdagens bord från SD-regeringen om hur bostadsbyggandet ska komma igång igen.

Tyvärr är inte Liberalernas talesperson här, men jag tänkte ändå citera honom från förra årets debatt. Vi vilar på hanen, sa han då, och när inflationen går ned behöver vi vara beredda.

Inflationen har nu gått ned. Vad väntar SD-regeringen på, och hur har man förberett sig? Det ligger ju ingenting på bordet.

Den här passiviteten gör att ytterligare 1 750 byggbolag riskerar att svepas med i en konkursvåg framöver, enligt en artikel i Dagens industri den 20 mars i år - och detta trots att räntan beräknas sänkas under året. Halva mandatperioden har snart gått, och när vi tittar i regeringens propositionslista kan vi bara konstatera att det är två förlorade år.

Under hela tiden sedan den nuvarande SD-regeringen tillträdde har vi fått höra hur bostadsministern har rivstartat med strukturella förändringar för att öka och snabba på bostadsbyggandet. Denna rivstart har ännu inte resulterat i ett enda förslag på riksdagens bord.

Fru talman! Jag vill avslutningsvis understryka att bostadsbristen är någonting som behöver byggas bort. Vi kommer inte att lösa detta med enbart nybyggnation, men det är viktigt att vi bygger nya bostäder - och det krävs bostäder som vanligt folk kan efterfråga. Bostadsbyggandet har kollapsat, och enligt många bedömare lär det bli sju svåra år. Ett ökat bostadsbyggande handlar om finansieringsfrågan, och den lyser just nu med sin frånvaro. Det krävs alltså fler åtgärder än bara regelförenklingar.

Fru talman! Jag tackar återigen statsrådet för svaret.

Jag förstår att regeringen, och kanske samtliga i regeringsunderlaget, träffar parterna och branschen och diskuterar. Det man efterfrågar är dock långsiktighet. Om ni kommer överens om någonting vet man att det kan hålla i kanske två år, Andreas Carlson, och sedan vet man inte mer. Som tidigare debattörer här har påpekat är det ingen som bygger ett hus på två år, utan det krävs lite mer långsiktig framförhållning.

Det är därför man gärna vill ha blocköverskridande samtal och se om det går att komma överens om en väg framåt som håller även efter nästa val, för ingen av oss vet hur det ser ut i det här rummet då, det vill säga vilka majoriteter som då finns. Det kan vi bara gissa, och det är det marknaden ogillar - osäkerheten. Det är därför de kontaktar oss och stöter på.

Jag kan säga att en del av dem som rent politiskt tycker motsatsen till det vi tycker och i stället sympatiserar mer med dig, statsrådet, kommer till mig och säger: "Fasiken, kan ni inte bara sätta er ned och diskutera och försöka komma överens - komma framåt?" Vi försöker lyssna på dem, för vi vet att det krävs en långsiktighet i dessa diskussioner. Men just nu konstaterar vi att den dörren är stängd, och det beklagar vi från Socialdemokraternas sida.

Vi är måna om att få igång den här branschen igen och om att få fram bostäder som människor kan ha råd att efterfråga i slutändan. Vi är måna om att få ned arbetslösheten, minska konkurser i byggbranschen och få en blomstrande bostadsproduktion igen. Vi får väl hoppas att ni kommer till ett annat ställningstagande senare, Andreas Carlson.

Fru talman! Tack igen, statsrådet, för svaret!

Jag tycker att det är synd att regeringen inte lyssnar - inte på oss, för jag förstår att vi har olika uppfattningar. Det är egentligen inte vi som begär något, utan det har ställts krav också på oss att vi ska sätta oss ned och diskutera mer även om vi tycker annorlunda i en hel del frågor, speciellt vad gäller finansiering och risktagande och hur detta ska fördelas så att det går att komma framåt. Man vill att vi från politiken ska sluta tjafsa, som man brukar säga till oss, och sätta oss ned, för det är en allvarlig kris.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Byggbranschen ligger på 90-talsnivåer, och vi vet hur lång tid det tog att komma igång igen då. Sverige har inte råd med detta. Uppmaningen om att få igång diskussionen kommer från branschen - från Byggnads, byggföretaget HSB, Sveriges Allmännytta, Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna och bostadspolitik.se, för att nämna några av alla som har varit på mig.

Jag tycker att det är synd att SD stoppar detta. Jag kan inte tolka Rogers anförande tidigare annat än som ett svar på varför det inte finns en bostadskommission. Jag tror att regeringen egentligen skulle vilja sitta och titta på saker och ting för att lösa det läge som råder i bostadsbranschen och byggbranschen. Jag hoppas att regeringen orkar slita sig loss ur bojorna och kommer fram till en annan åsikt framöver.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Lite synd är det väl att ni inte svarar upp mot det som efterfrågas på marknaden och som har efterfrågats under snart ett års tid. Jag skrev i min interpellation att detta började väckas under hösten, men vid närmare efterforskning visade det sig att det redan i maj förra året på bostadspolitik.se väcktes ett krav på en kriskommission. Vi vill hellre kalla det för en bostadskommission, men det handlar ju om att vi nu är i en kris när det gäller bostadsbyggandet.

Jag tror att det för hela samhället vore bra om vi kunde samla oss - byggföretag, byggherrar, parterna i branschen men också vi i politiken - för att se vad vi kan komma överens om för att få igång hjulen fort. Det är detta som är det akuta i det hela. Ett förhöjt rotavdrag löser inte problemet. Jag lovar, det kommer inte att hjälpa.

Folk blir arbetslösa i dag, och vi ser tyvärr en oro bland många av de svenska byggnadsarbetare i dag som blir utkonkurrerade av utländsk arbetskraft. Senast i går kom det rapporter om att man blir utkonkurrerad. Detta är väl inte någonting som vi önskar i slutändan. Utländsk arbetskraft kan vara bra vid en brist på kompetens, men när det inte är brist utan finns ett överskott kanske man ska titta på hur man ska hantera den frågan, men det gör vi inte.

De här frågorna behöver vi diskutera tillsammans - bransch, parter och politik - och vi behöver göra det nu. Hör inte statsrådet ropen från hela marknaden just nu på detta? Man behöver få något som kanske håller lite längre än de två år som är kvar på den här mandatperioden. Vi vet inte hur det ser ut efter nästa val. Vissa partier kanske inte ens finns kvar i den här kammaren.

Vi ser sju svåra år framför oss. Är det då inte beklämmande att man inte ser behovet av en bostadskommission?

Fru talman! Jag ska svara Roger Hedlund på en gång. Vi föreslår startlån för förstagångsköpare. Det har vi lagt på bordet. Ni kan köra. Jag vet inte om det är ni som bromsar regeringen - någon verkar det vara. Ni är ju stödparti och femte hjulet. Varför inte köra igång det?

Vi föreslår ett produktionsstöd till kommuner som Skellefteå och andra tillväxtkommuner.

Vi föreslår statliga krediter för att hålla nere kostnaderna - för vem lånar billigast? Jo, det gör staten.

Här finns tre tydliga förslag som vi rent ekonomiskt kan komma igång med. Men ni tycker inte det. Så säg inte att vi inte vill något! Vi lägger något på bordet. Ni lägger ingenting på bordet; ni bara pratar. Det är egentligen bara papper ni pratar om. Det är inte värt något.

Kom igen med ett förslag och lägg det på bordet, så ska vi debattera det. Det kanske är ett bra förslag, och då ska vi stödja det. Men kom med någonting! Och innan ni har kommit med något, var inte så uppblåsta! Ursäkta mig - jag blir lite upprörd ibland. Det kanske var hårt sagt, men jag tycker att man ska ha en hederlighet i sin argumentation.

Fru talman! Tack till statsrådet för svaret! Tack även till interpellanten för en bra fråga!

Det här är ju helt avgörande. Vi har redan varit inne på det mycket. Det byggs i dag ingenting, men det byggs en skuld som kommer att växa framöver.

Precis som Markus läste upp här tidigare har det under ett par års tid nu byggts utifrån den takt som befolkningen ökat i. Det är tack vare bland annat investeringsstöden, för utan dem hade det varit ett ännu större underskott av bostäder.

Det jag hakar upp mig på i svaret är att regeringen nu genomför olika åtgärder för att dämpa effekterna och rädda jobb i byggsektorn. Låt mig uttrycka mig väldigt tydligt: Jag kommer själv från byggbranschen. Jag har ständig kontakt, flera gånger i veckan, med olika företag och en hel del gamla arbetskamrater. De ser inte det här. De ser inte åtgärderna för att dämpa effekterna och rädda jobb i byggsektorn.

Företag som håller på med rotjobb säger upp personal i dag, för det höjda rotavdraget börjar gälla den 1 juli. Dessutom skapar inte just den åtgärden fler jobb. Den gör att det kan bli ett större jobb av ett enskilt.

Det hade varit bättre om man hade försökt bredda det här och rikta in det som vi i Socialdemokraterna föreslår så att man i stället höjer rotavdraget upp till 50 procent för klimat- och energisparande åtgärder. Det hade både den enskilde och branschen tjänat på, och samhället i stort hade tjänat på det. Det är som ett Kinderägg - tre överraskningar i en.

Sedan blir jag lite förvånad över Roger Hedlunds inlägg här. Vad gjorde Socialdemokraterna? Ja, vi såg till att man kunde bygga bostäder, också i Gävle, och att man kunde få ihop kalkylen.

Vad gjorde Sverigedemokraterna i Huddinge kommun, som jag kommer från, under perioden då de stödde Alliansen? Det har byggts i stort sett noll hyresbostäder där sedan 2006. Det är inget man kan ta på sig och skryta med, kan jag tycka.

Jag skulle vilja höra vad, förutom det missriktade rotavdraget, regeringen gör för att dämpa effekterna och rädda jobben i byggsektorn. Det är massvarsel, uppsägningar och rekordkonkurser just nu.

Fru talman! Jag kan bara konstatera att statsrådets påstående i hans sociala medier inte stämde och att de effekter som avsågs med investeringsstödet faktiskt har uppfyllts. Sedan kan man önska annat av olika politiska anledningar, och där är vi oense.

Det man gärna lyfter upp när vi pratar om hyreslägenheter och personer som bor i sådana är att det inte ska vara några generella stöd, utan det är enskilda personer som borde få stöden. Nu är det höjda bostadsbidraget för barnfamiljer förlängt fram till sommaren, och jag hoppas att regeringen tittar på en förlängning även efter den 1 juli i det här fallet. Deras situation har ju inte blivit bättre då med tanke på de hyreshöjningar som sker under våren och som är bland de högsta på 20 eller 30 år. Där bör man alltså återkomma.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om man nu är så emot generella bidrag för dem som bor i hyresbostäder borde man även återkomma med ett förslag om ett breddat bostadsbidrag, om man tycker att det är ett effektivare sätt. Kanske borde man också fundera på det individuella stödet till alla som har äganderätt, för både mina och statsrådets inkomster är nog höga nog för att vi ska klara att betala för våra bostäder utan ränteavdrag.

Fru talman! Statsrådet talar om att investeringsstödet är pengar till bostäder som ändå skulle ha byggts. Jag försökte bemöta det redan i mitt första inlägg. Ja, bostäderna skulle ha byggts men till en högre kostnad. En högre kostnad gör att färre kan efterfråga dem.

Det fanns en effekt som vi ville uppnå, och det var att fler skulle kunna efterfråga bostäder. Jag tycker att resonemanget är konstigt egentligen. Samtidigt som det är helt okej att subventionera det ägda boendet på olika sätt är det fel att subventionera det hyrda.

Det är för mig obegripligt. Vi gör ingen skillnad på ägt eller hyrt, utan vi vill ha en mix av bostäder som människor kan efterfråga utifrån olika situationer. Det är det som är det viktiga.

Vi tittar nu på framtiden. Det är flera som har tagit fram underlag för hur efterfrågan kommer att se ut de kommande åren. En tydlig rapport är från Veidekke. Den har rubriken Sju svåra år. Det är flera banker, bland annat Handelsbanken, som har lyft fram detta. Boverket lyfte också fram att vi har sju svåra år framför oss. Då kan man inte bara sitta och säga: Nej, det är enbart efterfrågan som ska styra. Då måste man fundera på hur man kan få igång hjulen så att det kan byggas något. Vi kan ju inte bara tänka att människor inte har någonstans att bo på grund av att de inte har råd att efterfråga. Någonstans måste även politiken orka ta sitt ansvar i tuffa tider.

Man kan tro att allting vänder per automatik. Ja, vi kan låtsas att det skulle göra det. Men det är otroligt många företag som redan i dag går i konkurs och som då inte kommer att finnas när vi ska starta upp. Det är rekordhög arbetslöshet. Denna arbetskraft kommer inte att stå och vänta två tre år på att få komma tillbaka med tanke på att man dessutom ska försämra de ekonomiska förhållandena i a-kassan. Då kan dessa personer absolut inte överleva på a-kassan tills det vänder på något sätt. De söker sig då till andra branscher, och då finns inte arbetskraften kvar.

Detta är en ganska skrämmande och väldigt kortsiktig politik från regeringen. Man ser liksom inte effekterna av den. Jag tycker nog att regeringen och statsrådet borde fundera lite grann och läsa lite i rapporterna, speciellt i Sju svåra år. Underrubriken handlar om att regeringen saknar ett ekonomiskt program för bostadsbyggandet.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret.

Tyvärr missar statsrådet att svara på min fråga. Jag frågade inte vad statsrådets och regeringens personliga värderingar är i detta, utan jag frågade vilka effekter investeringsstödet inte har lett till men som man har önskat. Jag undrar vad det var man ville ha investeringsstödet till när det infördes, inte vad andra önskade att det skulle gå till.

Målet med investeringsstödet var exempelvis att bygga fler hyresrätter och bostäder för studerande. Den effekten uppnåddes. Över 50 000 lägenheter byggdes.

Ett annat mål var att bostäder skulle ha relativt lägre boendekostnader. Den effekten uppnåddes. En trea på 70 kvadratmeter blev ungefär 2 000 kronor billigare, enligt en rapport från Tyréns som var beställd av Hyresgästföreningen. Effekten att bostäderna skulle ha en lägre energianvändning än vad som gäller för övrig nyproduktion uppnåddes också. Att då påstå att de önskade effekterna inte uppnåtts är ju direkt felaktigt.

Statsrådet säger i svaret på interpellationen att det första skälet till att man är emot produktionsstöd - i sociala medier talar han om byggsubventioner och olika stöd generellt - är att det går till bostäder som hade byggts även utan stöd, vilket inte är god användning av skattemedel. Ja, det kan man tycka. Men det var ju en stor del som annars inte hade byggts, ungefär 30 000 bostäder enligt Tyréns utredning. Dessutom byggdes alla 50 000 till en lägre kostnad, vilket var effekten som vi ville ha för att fler människor skulle kunna efterfråga bostäderna. Och det var inte enbart människor med låg inkomst som skulle ha rätten till dem, för vi har eller har i alla fall haft en generell bostadspolitik i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om det inte är god användning av skattemedel att skjuta till skattemedel när det skulle ha byggts även utan stöd kan man ställa sig frågan om statsrådet är emot ränteavdraget. Många av de hus och bostadsrätter som byggs kommer att byggas även utan ränteavdrag. Är statsrådet emot ränteavdragen? Är det också dålig hushållning med skattemedel?

Den andra saken som han lyfter fram är att produktionsstödet snarare än efterfrågan kommer att styra vad som byggs på bostadsmarknaden. Till viss del kanske det kommer att bli en viss förskjutning. Men det är utifrån behov, för vi har väl ändå en önskan om att klara av bostadsförsörjningen i landet?

Om man bara ska gå efter efterfrågan på bostäder kommer det att bli väldigt många människor som inte klarar av att efterfråga en bostad. Det som är problemet i dag är att bostäderna är för dyra, både de hyrda och de ägda. Det är därför som det inte byggs. Man får ju inte betalt för det man producerar. Därför har vi de här katastrofsiffrorna.

Min fråga är: Om bara efterfrågan ska styra bostadsbyggandet, var ska då de som inte har råd att efterfråga bostäderna bo? Och hur ser statsrådet på behovet av 67 000 nya bostäder om året, som Boverket har räknat fram? Hur ska vi lösa det?

Fru talman! Jag vill tacka för svaret från statsrådet. Jag tycker ändå att vi har ganska bra samsyn i och med att vår målriktning går åt samma håll.

Jag vill ta vid där Johan Andersson just avslutade, med domstolarna. Vi har fått rapport om att handläggningstiderna hos de olika domstolarna har ökat. Jag tror att även statsrådet har fått den rapporten. Huruvida de behöver mer resurser eller inte är inget som man behöver utreda. Det är en resursfråga.

Jag vill gärna upprepa Johans fråga. Avser regeringen att skjuta till mer resurser för att snabba upp processen redan här och nu eller så fort som möjligt? Det behöver ju inte remitteras eller utredas på något sätt.

Förändringen under förra mandatperioden, när länsstyrelsen togs bort som första överklagandeinstans, gjordes just för att korta handläggningstiderna. När civilutskottet besökte mark- och miljödomstolen under förra mandatperioden redovisade de att trots att de lagt till tid för de handläggningstider som länsstyrelserna hade haft hade de totala tiderna kortats. Men det krävs att man satsar på mark- och miljödomstolarna så att de klarar av den ökade handläggning de får i och med att länsstyrelserna inte har gjort ett förarbete till dem.

Jag blir alltså lite orolig när jag ser att mark- och miljödomstolarnas handläggningstider ökar. Det är eventuellt en resursfråga. Om inte annat hoppas jag att regeringen har en plan för just det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret.

Socialdemokraterna är måna om att vi har en fungerande tillståndsprocess, precis som min partikollega Johan Andersson just framförde. Det viktiga i en översyn av plan- och bygglagen är att den blir långsiktig och håller över flera mandatperioder. Det är också något som marknaden tydligt efterfrågar.

Statsrådet har under de senaste åren vid flera tillfällen talat om en rivstart på detta område och om vikten av strukturella reformer. Av detta har vi i oppositionen ännu inte sett något.

Jag har under mina tio år i civilutskottet åtskilliga gånger lyssnat på myndigheters, kommuners och marknadsaktörers önskan om tydliga och långsiktiga spelregler, en önskan om att vi inte ska ändra spelreglerna för sakens skull. Ständiga förändringar är kontraproduktiva och skapar alltför ofta merjobb och osäkerhet, vilket i sig leder till längre tillståndsprocesser. Därför anser vi att det är viktigt, om det ska göras större förändringar inom exempelvis plan- och bygglagen, att det finns en bred majoritet i riksdagen för sådana förändringar så att den håller över mandatperioder.

Statsrådet och jag har alldeles strax en debatt om en bostadskommission angående det akuta läget inom bygg- och småhusindustrin. Jag nämner det, fru talman, så att min nästa fråga inte ska missuppfattas och så att vi inte blandar ihop dem. Väldigt ofta efterfrågar många parter, både kommuner och företag, att partierna ska komma överens över blockgränser och över mandatperioder om de långsiktiga spelreglerna. Min fråga till statsrådet är om sådana samtal kan komma till stånd på riktigt.

Herr talman! Det byggdes faktiskt nästan en halv miljon bostäder under de två föregående mandatperioderna. Det är skillnad jämfört med i dag.

Mikael Eskilandersson slår sig för bröstet. Nu ska det bli fler villor. Vi har behov av över 60 000 bostäder. Menar Mikael att det ska byggas 60 000 villor om året? Då får ni jobba på. Sedan ni tog över makten har ju byggandet av villor halverats. Det har gått från 12 500 ned till 6 000 förra året. Och det beräknas byggas 5 000 i år. Då får ni alltså börja öka tempot lite grann.

Jag tror inte att det bara är framtagandet av nya planer som gör att det kan komma fram nya villor. Det finns i dag mark att börja bygga på. Det finns villor som är byggda och som blir osålda på grund av prisläget. Det är priset och möjligheten att efterfråga en bostad som styr vad som byggs.

Jag vill poängtera det, för tidigare i debatten påstod Mikael Eskilandersson att den tidigare bostadsministern Johan Danielsson sa att det bara skulle byggas hyreslägenheter. Man kan läsa debatten på riksdagens hemsida. Det står tydligt, det som socialdemokrater alltid säger, att vi vill ha en blandad bebyggelse. Vi vill ha villor, radhus, parhus, hyreslägenheter och bostadsrätter - det som människor efterfrågor och har behov av. Vi vill ha en blandad bebyggelse, och det är en viktig del för att kunna få ett sammanhållet samhälle.

Men jag fick inga svar av statsrådet på mina frågor, och de är ändå ganska viktiga. Det finns behov av över 60 000 bostäder per år. Det byggdes 25 000 förra året, och det byggs under 20 000 i år. Jag ser inte heller att andra lyfter fram att man ser någon vändning inom en snar framtid när det gäller detta. Det innebär att behovet kommer att bli ännu större per år.

Min fråga som jag hade till statsrådet var: När tror statsrådet att bostadsbyggandet kommer upp till de framräknade siffror som Boverket har? Detta är väsentligt när det gäller hur vi ska kunna komma till rätta med den bostadsbrist som råder i landet.

Herr talman! Min fråga går till bostadsminister Andreas Carlson.

I slutet av januari läste jag i Svenska Dagbladet: "Årets hyreshöjning högsta på över 30 år". Även om inflationen är lägre och räntorna förväntas falla något framöver är hyrorna generellt mycket höga.

Bostadsministern har tidigare i debatter med mig talat sig varm för det tillfälliga stödet till barnfamiljer inom bostadsbidraget för att skydda de mest utsatta. Det gäller dock endast till den 30 juni i år, så min fråga är: Vad gör att bostadsministern tror att de ekonomiska förhållandena blir bättre för dessa barnfamiljer den 1 juli i år?

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Jag vill bara börja med att konstatera att man skickar upp två ledamöter - en från Sverigedemokraterna och en från Moderaterna - för att försöka få bort diskussionen om den kris som faktiskt råder i dag i bostadsbyggandet. Det är lite tråkigt, tycker jag. Man går på om att ett förhöjt rotavdrag, som träder i kraft den 1 juli, redan ger effekt. Jag kan säga att den uppfattningen inte delas av de många medlemmar i Byggnads som i dag har blivit arbetslösa - jag återkommer till det.

År 2023 är ett förlorat år. Antalet konkurser i byggbranschen var rekordhögt under 2023; det ökade med 31 procent, vilket är långt mer än i våra grannländer. Samtidigt hade vi noll propositioner från regeringen för att få igång bostadsbyggandet.

År 2024 ser inte bättre ut heller. Det finns ännu inga propositioner på vårt bord om att få igång byggandet. Jag hoppas att den så kallade rivstarten snart kommer. Det har gått ett och ett halvt år nu, och i budgeten är det i stort sett tomt.

Flera bedömare lyfter fram att det blir sju svåra år framöver i bostadsbyggandet. Det handlar om att vi inte får igång bostadsbyggandet, oavsett om det är småhus, flerfamiljshus i form av hyresrätter eller bostadsrätter. Vi socialdemokrater ser gärna att alla upplåtelseformer byggs för att vi ska ha en blandad bebyggelse och att alla kan efterfråga en bostad. Men det kommer inte att byggas så länge det inte finns en köpkraft, en efterfrågan på bostäderna.

Jag förstår att det är jobbigt för vissa ledamöter här, som klankar ned på tidigare regeringar som såg till att det byggdes och att det fanns möjligheter, att det inte går att bygga i dag. Vi är nere i katastrofsiffror: ungefär 25 000 förra året och under 20 000 i år, enligt Boverket. Vi får se var det landar; det finns till och med mer negativa siffror än så.

I dag, på grund av regeringens handlingsförlamning, har antalet rena uppsägningar, alltså inte varsel, i byggbranschen stigit från 1 000 uppsägningar 2022 till över 4 000 under förra året. Det är en kraftig ökning. Där har man inte märkt av någon framtida höjning av rotavdraget som hjälp, kan jag säga.

Detta fortsätter under 2024. Ett av de stora byggbolagen sa förra veckan upp en tredjedel av sin personal här i Stockholmsregionen - en tredjedel! Man ska ha 24 års anställningstid i bolaget för att få behålla jobbet. Det är kris i bostadsbyggandet här och nu.

Jag får dessutom signaler om att intresset för rotavdrag minskar. Jag har inga siffror som kan bekräfta detta, men jag har fått sådana signaler. Bara det är oroväckande.

Jag vill fråga bostadsministern - för att hålla oss till det som vi nu pratar om, alltså krisen här och nu: När tror statsrådet att bostadsbyggandet åter når upp till de av Boverket framräknade behoven av bostäder? Hur ska småhusindustrin och byggbranschen överleva sju svåra år? Är det inte dags för en kriskommission för bostadsbyggandet?

(forts. § 9)

Fru talman! Jag konstaterar att både regeringen och SD tycker att fler i den svenska arbetskraften ska behöva bli arbetslösa för att vi måste få ned inflationen och att svenska företag behöver gå i konkurs i större omfattning innan vi kan vidta några åtgärder. De ska alltså drabbas av de omvärldsfaktorer som ministern nämner i sitt svar, som ökade bränsle- och energipriser från utlandet. Det ska liksom vara orsaken till att vi ökar arbetslösheten och försätter företag i konkurs. Det är orimligt, tycker jag.

Jag tycker att krisen är så pass djup nu att vi måste orka ha en aktiv konjunkturpolitik också för att rädda jobben och företagen och för att snabbt kunna ställa om och komma igång med byggandet igen.

Att knuffa behovet framför sig är vad man gör nu. Behovet växer och blir ännu större. Det löser inte problemet. För vad händer den dag hjulen börjar snurra igen och vi ska bygga i kapp behovet? I dag är det 67 000 bostäder som behövs, men när vi knuffar behovet framför oss växer det. Snart är behovet 100 000 om året. Vad händer då? Finns personalen kvar? Behöver vi jaga personal?

Vad händer när det är brist på personal? Jo, det blir ökade kostnader för att man behöver höja lönerna. Vad händer när det blir brist på material för att det ska byggas 100 000 bostäder om året? Då stiger priserna. Det är precis detta som man har knuffat framför sig. Man har inte löst problemet. Man har bara skickat över det till kommande generationer. Det duger inte.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar bostadsministern för svaret.

Innan jag riktar mig till bostadsministern vill jag vända mig till Sverigedemokraternas företrädare, som undrade vad som behöver räddas i träindustrin. SD ser inte konkurserna. SD ser inte varslen. SD ser inte den kraftigt ökade arbetslösheten. Det är ett tydligt tecken på att de är totalt blinda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nu tänker jag rikta mig till företrädaren för regeringen, som jag hoppas fortfarande bestämmer.

Vi har diskuterat det antal bostäder som byggdes tidigare. En viktig del i detta är att träindustrin behöver komma fram. En av orsakerna till att vi inte nådde upp ännu högre var att det rådde brist på betongstommar. Här har vi en industri som borde vara en mycket viktigare del än vad den är och som faktiskt har växt fram under åren.

Låt oss fortsätta att utveckla vår egen träindustri så att den kan bli en nyckel för att öka bostadsbyggandet så mycket som behövs! Låt inte kompetensbristen bli ett hinder för framtida bostadsbyggande nu när människor blir tvungna att lämna branschen! Vi vet inte vart de tar vägen, och vi vet inte hur fort vi kan få tillbaka dem för att få igång hjulen igen.

Jag blir lite oroad när jag hör att vi måste gå ännu längre ned i den totala bostadskraschen innan regeringen väljer att agera. Hur många tusen måste bli arbetslösa? Hur många tusen måste lämna branschen för att regeringen ska vakna och se allvaret?

Regeringen skriver att flera åtgärder vidtas för att dämpa effekterna i byggsektorn. Vi har tidigare diskuterat rotavdraget. Jag hävdar fortfarande att det inte kommer att ge någon större effekt. Dessutom är det för sent, för det kommer inte förrän till sommaren. Flera företag som jobbar i rotsektorn varslar människor nu - de kan inte vänta till i sommar på åtgärder. Krisen kommer heller inte att vara över i januari 2025. Det är både felinriktat, för sent och för kort.

Ni lyfter fram ökat småhusbyggande. Det är bra att ni gör det, för det är många människor som efterfrågar detta. Men varför gynna bara en typ av bebyggelse? Träindustrin bygger ju även flerbostadshus. Man inreder dem också med möbler och har inredningsdetaljer som fönster, dörrar och golv, som flera redan har rabblat upp. Träindustrin är inte bara småhusbyggandet, utan den är så mycket mer.

Studentbostäder nämns också. Läs rapporten som Caroline Szyber, tidigare KD:s bostadspolitiska talesperson, tog fram med Studentbostadsföretagen och studentförbunden där de efterfrågar ett investeringsstöd för studentbostäder. Det är ett gemensamt önskemål från dem om att få fram bostäder man har råd med.

Varför lyssnar ni inte på dem som är drabbade och behöver detta i stället för att ta bort krav och riskera att bygga sämre bostäder?

Det räcker inte att följa utvecklingen noga. Man måste agera, och det nu innan krisen har blivit för djup.

(Applåder)

Fru talman! Jag noterade att jag inte riktigt svarade på vad som hade gjorts under förra mandatperioden. Byggandet av en halv miljon bostäder påbörjades under de senaste åtta åren. Det var ett ganska bra tillskott som efterfrågades på den bostadsmarknaden.

Boverket skriver själva: "Bostadsbyggandet har de senaste fem åren legat fullt i partiet med befolkningsökningen vilket medfört att det latenta bostadsbyggnadsbehovet minskat efter att under lång tid successivt ha ökat."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är alltså vad Boverket själva skriver. Det är ingen sossepropaganda, utan det är en aktiv bostadspolitik som har legat till grund för detta, tillsammans med ett gynnsamt läge med låga räntor.

Det är märkligt att vi står och debatterar mer med Sverigedemokraterna, vilket visar att det kanske är de som styr denna regering väldigt tydligt. Tyvärr kan vi inte interpellera Sverigedemokraterna i detta läge, utan det är regeringen som vi måste interpellera. Och då är det märkligt att vi har mer debatt med Mikael Eskilandersson från Sverigedemokraterna.

Våra frågor kanske borde ställas till honom. Varför har den SD-ledda regeringen genomfört noll reformer under detta år för att få igång bostadsbyggandet? Det framgår om vi tittar på propositionslistan från i våras och från propositionslistan från i höstas. Och varför har sammanträden i civilutskottet inte blivit av? Jo, det är för att det inte finns några förslag på riksdagens bord. Det är tomt i en akut kris.

Min fråga till Sverigedemokraterna som leder regeringen är: Var finns den ekonomiska krisplanen? Det krävs en aktiv konjunkturpolitik för att få igång hjulen igen. Det kanske du kan berätta för Ulf Kristersson en vacker dag när ni träffas och pratar om hur politiken ska se ut framöver, Mikael Eskilandersson.

Fru talman! Jag ska artigt börja med att tacka för bostadsministerns svar på arbetsmarknadsfrågan. Jag vet egentligen inte varför han svarar på den, om jag ska vara ärlig, för jag tycker inte att jag hör något svar på den fråga som interpellanten ställde, alltså hur man ska rädda jobben i byggbranschen.

Det enda svar som ges är att en tillfällig höjning av rotavdraget ska göras för att rädda jobben i byggsektorn. Raset på byggmarknaden i dag är i paritet med det som var på 1990-talet. Då försvann ungefär 20 000 byggnadsarbetare från branschen. De kom aldrig tillbaka. Det var kvalificerad arbetskraft. Dessutom var det ett stort antal ungdomar som aktivt valde bort byggprogrammet, för de ville inte välja en utbildning som ledde till arbetslöshet och osäkra anställningar.

Rotavdraget ska tillfälligt höjas under 2024, sägs det i svaret, men det är felaktigt, för det ska ske först under andra halvan av 2024. Det är alltså ett halvårslångt rotavdrag som enligt vår mening dessutom är felriktat. Det riktas nämligen bara mot dem som kan göra lite dyrare ombyggnationer eller renoveringar.

Man skulle i stället kunna göra en lite bredare rotsatsning som skulle kunna innebära energi- och klimatanpassning av det egna boendet. Det hade gett ett bredare och bättre resultat än detta. Detta kommer inte att skapa nya jobb. Möjligtvis får de som gör dyra renoveringar lite mer kvar i plånboken, men det kommer inte att skapa några nya jobb. Det kommer inte heller att rädda alla de tusentals byggnadsarbetare som nu sägs upp eller varslas. Jag tycker att svaret lyser med sin frånvaro.

Sedan roade jag mig lite med att lyssna på Mikael Eskilanderssons raljerande. Om han nu tycker att det inte skedde något under åtta år har han inte läst det som vi är överens med bostadsministern om, som vi talade om i en tidigare interpellation. Det handlar om ett tiosidigt dokument där vi har gått igenom en del av de saker som faktiskt har gjorts.

Han har också missat att de problem som många gånger finns i PBL faktiskt härrör från den alliansregering som tog fram nuvarande PBL. De problem som har uppstått har vi försökt åtgärda under åtta år av minoritetsstyre - det är ju inte alltid vi har fått oppositionen med oss. Vi har under åtta år också försökt få till stånd blocköverskridande samtal och överenskommelser, för bostadspolitiken är långsiktig. Det är inget som löses under en mandatperiod.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Under den första mandatperioden var vi överens om 22 punkter med bland andra Moderaterna och Kristdemokraterna, men de valde att kliva av, för de ville inte göra en till överenskommelse med Löfvenregeringen. Det var av prestigeskäl, antar jag.

Under den andra mandatperioden hade vi faktiskt en blocköverskridande överenskommelse med Liberalerna och Centerpartiet där vi försökte få en långsiktighet i bostadspolitiken. Men även detta sköts ned.

Jag tror att branschen vill se långsiktighet i detta för att komma till rätta med en del problem som vi egentligen är överens om många gånger. Men då krävs det att man släpper Sverigedemokraternas hårda strypsnara och orkar sätta sig och diskutera med övriga oppositionspartier för att se långsiktigt vad som händer efter nästa val, då man inte längre har majoritet i riksdagen.

(Applåder)