STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det byggdes bostäder i en stor omfattning fram till och med 2021-2022. 250 000 nya bostäder färdigställdes fram till 2020, och med det uppnåddes det mål Socialdemokraterna hade slagit fast med råge.

I dag understryker aktörer inom hela byggnadssektorn allvaret i den rådande situationen och pekar på att det nu behövs en bred uppslutning av omedelbara och konkreta åtgärder för att rädda både trähusindustrin och träindustrin.

Svaret från ministern är att det nu finns en majoritet i Sveriges riksdag, och det som behövs är reformer för att åtgärda de strukturella problemen på bostadsmarknaden. Men jag ser inte åtgärderna, varken på kort eller på lång sikt. Jag tycker inte att man tar det akuta läget på allvar.

Det måste byggas fler lägenheter för unga, och det måste bli fler flyttkedjor. Och fler småhus måste byggas. Jag tror att statsrådet, precis som jag, när han var ute på besök i länet såg linorna där de färdiga modulerna ska rullas ut - och de var helt tomma.

Den stimulans till kommunerna som regeringen har i sin budget på 60 miljoner för att öka utbudet av planerad mark, som kommer att gälla från den 1 april i år, innebär 207 000 kronor per kommun. Jag vet inte riktigt hur långt det räcker, men för mig framstår det som lite.

Jag har inte fått svar på mina frågor. Vad gör regeringen i den akuta krisen? Det räcker inte att ständigt upprepa mantrat om hög inflation, högt kostnadsläge och höga räntor. Det duger inte att lägga huvudet på sned och säga att man förstår oron och ser problemen, utan det krävs politik för att möta krisen. Det är ett allvarligt läge i en av Sveriges viktigaste branscher.

Vi kan jämföra med hur det var under pandemin. Den S-ledda regeringen vidtog då mycket kraftfulla åtgärder för att stötta företag och löntagare. Om man jämför med hur det är i dag ser man att det är en himmelsvid skillnad. Det fanns en hygglig samsyn, brett, i politiken kring de åtgärder vi gjorde bland annat när det gällde korttidspermittering.

Sägas kan också att under pandemin var Moderaterna ute och sa att man var beredd att satsa 100 miljarder kronor i månaden för att rädda svenska företag. Var finns den viljan och ambitionen i dag?

Den som lyssnar på debatten - nu är det ingen här inne, men det sitter kanske några vid tv-apparaterna - kan ibland förledas att tro att det här bara blir ett politiskt ställningskrig. Men detta är faktiskt på allvar. Det är ett mycket allvarligt läge. Och jag blir bekymrad när debatten tar sig sådana uttryck att den blir till något som jag inte tycker att den ska vara.

Höjt rotavdrag är inte lösningen nu. God tillgång till planlagd mark kan behövas, men det är inte lösningen här och nu. Var är de åtgärder som den samlade trähusindustrin nu ropar efter?

Herr talman! Vi hörde här om stöd, investeringsstöd och stimulanser. Ja, tänk om vi hade haft på plats alla de åtgärder som den nya regeringen faktiskt tittar på och som nu är på väg att införas - detta var på väg redan förra mandatperioden.

Jag pratar om digitaliseringen av plan- och byggprocessen, som förhoppningsvis kan snabba upp återhämtningen genom att det ska gå snabbare i alla led fram till byggstarten.

Byråkratin ska minska.

Vi tittar på strandskyddet, som kommer att förändras så att fler tomter kan skapas där man kan bygga. Det ska inte bara vara rika som ska ha råd att bo nära vatten.

Kommunerna arbetar med att ta fram fler byggbara tomter, även villatomter och inte bara tomter för flerfamiljshus. Detta är något som denna regering har stimulerat till.

Möjligheten att låna till sitt boende förbättras, och bolånetaket höjs. Vi hörde så sent som i frågestunden att förutsättningarna för sparande ska förbättras. Den tidigare regeringen gjorde tvärtom och försämrade de möjligheterna.

När allt detta blir genomfört är drömmen om den egna villan alltså inte lika ouppnåelig som den var med socialdemokratisk politik.

Men viktigast av allt är att regeringen inte har lyssnat på Socialdemokraternas önskan om att spä på inflationen med stora stöd och genom att pumpa in pengar. Nu ser vi att inflationen är på väg ned och att samhället stabiliseras.

Så sent som i dag sa riksbankschefen Erik Thedéen att penningpolitiken måste vara fortsatt åtstramande för att inflationen ska bli låg. Jag tycker ändå att man måste lyssna när riksbankschefen och andra personer i den kategorin uttalar sig så tydligt om hur man bör agera framöver.

Herr talman! Först konstaterar jag att mitt kroppsspråk tydligen noteras av kammarens ledamöter - att jag lägger huvudet på sned och att jag står med armarna i kors. Det må vara hänt, men man kan stå med armarna i kors och samtidigt presentera de åtgärder som vi har vidtagit. Och man kan samtidigt säga, precis som Johanna Haraldsson var inne på, att det behövs mer. Jag håller med om det. Vi är inte färdiga än. Vi håller på att steg för steg ta i kapp när det gäller eftersattheten i fråga om bostadsmarknadens reformbehov, som är påtaglig och som märks på ett mycket tufft sätt när vi inte längre har nollräntemiljö och högkonjunktur.

Det är klart att det är skillnad jämfört med i dag när det gäller antalet byggda bostäder, som Leif Nysmed är inne på. Men, herr talman, det är svårt att göra en politisk poäng av det, som han försöker göra. På samma sätt sa han det som jag citerade förra gången, att det var en regering som såg till att det byggdes. Vi får tacka regeringen för den högkonjunktur som hängde i och som faktiskt kanske började under alliansåren. Och vi får tacka regeringen för att man lade sig i penningpolitiken och lade sig på minusränta. Det finns en del utvärderingar om huruvida det var den mest framkomliga vägen; det lägger jag mig förstås inte i.

Men det låter väldigt mycket som att det bara var den förra regeringens förtjänst att det byggdes. Nu har vi inflation och lågkonjunktur, och då har Socialdemokraterna helt plötsligt en massa åtgärder för detta. Det hade varit klädsamt om de åtgärderna hade vänts till konkreta reformer för att ta tag i de strukturproblem som finns, inte minst när det gäller småhusbyggandet, om de fina orden om blandade upplåtelseformer hade lett till konkreta åtgärder för att korta ledtider, förenkla regelverk och motverka särkrav och för att se till att standardiserade processer, som man är så framgångsrik med i industrin i Jönköpings län, hade kunnat rullas ut för att få ett hållbart byggande. Den tiden fanns ju. Man missade den chansen, och i dag slår man sig för bröstet och menar att det var regeringens förtjänst att det var högkonjunktur och låga räntor.

Vi arbetar i ett mycket högt tempo med att steg för steg se till att man ska kunna efterfråga fler bostäder. Jag ska återkomma till några av de åtgärderna.

Jag vill också beröra Carina Ödebrinks jämförelse med pandemin. Ja, det är stor skillnad jämfört med under den krisen. Då hade vi inte den inflation som vi nu har; vi är fortfarande i en miljö med hög inflation. Jag tror inte att jag hörde Carina Ödebrink föreslå att man ska använda 100 miljarder i månaden för den här krisen - hon får gärna utveckla det. Men hade man gjort det och inte tagit ansvar genom en svagt åtstramande budget skulle inflationen riskera att eldas på, vilket skulle öka produktions- och finansieringskostnaderna och innebära en ännu tuffare situation för de företag som har belysts i denna debatt.

Regeringen har gett ett uppdrag till Finansinspektionen gällande bolånetaket - att kunna höja det från 85 till 90 procent. Detta kommer tillsammans med ett annat förslag som regeringen har tillsatt en utredning kring; det gäller hyrköp. Man ska kunna köpa en halv bostad och sedan successivt betala av den andra halvan. Det skulle innebära att fler kan ta steget in på marknaden för ägda bostäder och till att äga ett småhus - fler kan förverkliga sina boendedrömmar.

Utöver detta har vi också gett Finansinspektionen i uppdrag att undersöka undantag från amorteringskravet för nyproduktion. Och vi har en utredning som ser över makrobaserade tillsynsåtgärder; vi är förstås redo att vidta åtgärder när vi tar emot den. Detta är alltså utöver de andra åtgärder jag har varit inne på gällande mer byggbar mark i attraktiva lägen.

Det finns inga genvägar, utan det är viktigt att ta fram de reformer som krävs för att få en bättre fungerande bostadsmarknad.

Herr talman! Nej, Carina Ödebrink, jag kom inte till kammaren i dag med en spegel. Jag kom hit med ett interpellationssvar där jag pekar på flera åtgärder som regeringen har vidtagit när det gäller planeringsstimulans för småhus. Jag nämnde uppdraget till Boverket för att kartlägga byggbar mark för att få igång småhusbyggande och att ge en beskrivning och ett kunskapsunderlag kring vilka företag som står för byggandet och vilka småhus som byggs. Detta är en kartläggning som inte har gjorts tidigare, en kartläggning av byggbar mark som absolut kan bli ett mycket viktigt verktyg.

Jag har också, herr talman, i mitt svar pekat på det rotavdrag som vi nu höjer taket för och som kan rädda en del jobb i en mycket hårt utsatt sektor.

Jag har svarat på frågan om kompetensutveckling och de medel som avsatts för platser inom yrkeshögskola och yrkesinriktad vuxenutbildning. Det rör sig om tillförda medel på 1,7 miljarder kronor, herr talman.

I mitt interpellationssvar - ett papper, alltså, inte en spegel - redogjorde jag för bolånetakshöjningen och det uppdrag till Finansinspektionen som regeringen har gett samt för undantaget från amorteringskrav för nyproducerade bostäder.

Jag sa också i mitt svar, herr talman, att vi följer utvecklingen noga och inte utesluter ytterligare åtgärder. Vi är alltså inte klara. Men jag har svarat på de tre frågorna.

Vi har haft ett bra och givande meningsutbyte, och vi är i huvudsak överens om problembilden. Jag vill slutligen tacka för engagemanget och insikten om att det inte finns några enkla, snabba lösningar utan att det rör sig om en komplex problembild, men desto större anledning att arbeta i högt tempo med att steg för steg få en bättre fungerande bostadsmarknad. Tack för den här debatten!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.